Målet är

• att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna, instituten, myndigheterna och i näringslivet som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige, samt
• att utveckla teknik och tjänster som genom svenskt näringsliv kan kommersialiseras och därmed bidra till energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader.

1. Myndigheten ska redovisa på vilket sätt verksamheten bidrar till de energipolitiska målen.

2. Myndigheten ska redovisa vilka områden som prioriterats och hur verksamheten utformats och genomförts utifrån den metodik som fastlagts av riksdagen (prop. 2005/06:127 bilaga 4, bet. 2005/06:NU19, rskr. 2005/06:347).

3. Myndigheten ska redovisa väsentliga resultat av genomförda utvärderingar av vetenskaplig kvalitet och relevans.

4. Myndigheten ska rapportera vilka sammanställningar och analyser som genomförts av resultat från energiforskning och innovation. 

5. Myndigheten ska redovisa hur myndigheten samverkat med andra statliga forskningsfinansiärer.

6. Myndigheten ska redovisa väsentliga resultat av deltagande i internationellt energiforskningssamarbete.

Målet är att utveckla och driva internationell marknadsfrämjande verksamhet för svensk energiteknik i nära samarbete med andra myndigheter och organisationer i syfte att bidra till hållbar ekonomisk tillväxt och energisystemets utveckling, såväl i Sverige som på andra marknader.

Myndigheten ska redovisa väsentliga åtgärder som vidtagits för att bidra till målet om främjande av svensk energiteknik.

Målet är att resultat och metoder från forskning inom temaområdet energisystemstudier ska användas i och integreras med myndighetens löpande verksamhet.

Myndigheten ska redovisa väsentliga insatser för att integrera resultat och metoder i den löpande verksamheten.

Ett ökat utnyttjande av vindkraft är nödvändigt för att uppnå EU-målet för förnybar energi. För att möjliggöra detta krävs olika typer av insatser exempelvis fysisk planering. Riksdagen har beslutat om en planeringsram för vindkraft på 30 TWh till 2020. Planeringsramen för vindkraft motsvarar en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20TWh till lands och 10 TWh till havs. Myndigheten ska stödja och skapa förutsättningar för denna omfattande utbyggnad av vindkraften. Som nationell expertmyndighet ska Statens energimyndighet vara pådrivande i det nationella arbetet med att främja vindkraften. Myndigheten ska som ett led i detta arbete höja kunskapsnivån om vindkraftens egenskaper och möjligheter. Energiforskningen är en viktig del av detta.

Myndigheten ska samlat redovisa de väsentligaste aktiviteterna som utförts under året i relation till målen. Myndigheten ska därvid särskilt redovisa arbetet med

• att skapa planmässiga förutsättningar inom planeringsramen och att stärka vindkraftens situation genom att löpande uppdatera riksintressen för vindkraft och regionala planeringsramar,
• att genom insatser för marknadsintroduktion av vindkraft bidra till en avsevärt ökad produktion av el från vindkraft i syfte att minska kostnaderna för nyetablering av vindkraft ,
• att genom insatser inom forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering skapa förutsättningar för utveckling av ny teknik och nya företag samt utbyggnaden av vindkraften,
• att genom informationsinsatser öka kunskapen om vindkraftens egenskaper och möjligheter, och hur hänsyn kan tas till konkurrerande intressen,
• att vid behov understödja vindkraftssamordnarna i deras arbete,
• att fortsätta att utveckla det nationella nätverket för vindbruk,
• att aktivt delta i samråd, och
• att genomföra kompetensutvecklingsinsatser för övriga myndigheter, särskilt länsstyrelserna och kommunerna. 

Myndigheten ska med bistånd av berörda myndigheter, redovisa väsentliga aktiviteter som har utförts under året för att stödja och främja utbyggnaden av vindkraft vid Sjöfartsverket, Försvarsmakten, Fiskeriverket, Kammarkollegiet, Transportstyrelsen, SMHI, Luftfartsverket och Statens fastighetsverk.

I samband med utgiftsprognosen i augusti ska även följande redovisas: vilka åtgärder som genomförts avseende stödet för marknadsintroduktion av vindkraft, vilka resultat som uppnåtts och en bedömning av stödets framtida utfall. Vidare ska redovisas på vilket sätt insatser inom energiforskningen bidrar till att skapa förutsättningar för en omfattande utbyggnad av vindkraften.

Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som den vidtagit i syfte att nå de nationella målen för energieffektivisering. Myndigheten ska särskilt redovisa vilka resultat den nått i fråga om energieffektivisering eller andra mätbara effekter hos berörda aktörer eller mottagare av myndighetens insatser, samt relatera detta till kostnaderna för de olika insatserna. Myndigheten ska vidare redovisa vilka åtgärder som vidtagits samt resultaten härav för att främja medvetenhet och kunskap hos små och medelstora företag samt hos barn och ungdomar om energieffektivisering och klimatfrågor. Myndigheten ska även redovisa vilka åtgärder som den vidtagit för att förstärka, utveckla och följa upp insatserna inom ramen för genomförandet av ekodesigndirektivet (2009/125/EG) och energimärkningsdirektivet (2010/30/EU).

Myndigheten ska redovisa hur myndigheten följt de rekommendationer som regeringen angett för att uppnå de mål som beslutats i IT för en grönare förvaltning - agenda för IT för miljön 2010-2015 (N2009/3482/ITP (delvis)). Återrapportering ska ske i samband med den årliga redovisningen enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Myndigheten ska redovisa:

• kostnader för statistik,
• kostnader för internationellt arbete samt
• programanknutna kostnader.

Myndigheten ska delta i arbetet inom Internationella energiorganet (IEA) avseende systemet för krisåtgärder enligt avtalet om ett internationellt energiprogram (IEP) och därvid ha beredskap för att organisera ett svenskt s.k. NESO-organ vid oljekriser. Myndigheten ska även medverka i arbetet på oljeberedskapsområdet inom EU och ansvara för uppföljningen av de bilaterala oljelagringsavtal som Sverige ingått. Statens energimyndighet ska även medverka i delegationen för viss tjänsteexport till Kina vad avser miljövänlig byggnation och utveckling av underjordslagring av råolja och raffinerade produkter.

Energimyndigheten ska, i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, Svensk Energi, Affärsverket svenska kraftnät, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och andra berörda myndigheter och aktörer, metodmässigt stödja länsstyrelsers, kommuners, och elnätsföretags planering av i vilken ordning som begränsning eller avbrytande av överföring av el till elanvändare ska genomföras i händelse av förutsedd eller plötsligt uppkommen elbrist. Myndigheten ska särskilt följa upp de metoder som används för planeringen och för länsstyrelsernas framtagande av beslutsunderlag.

Myndigheten ska fortsätta utvecklingen av det statistiska underlaget avseende delområdena bebyggelse, transporter, bioenergi samt vindkraft samt om lokal och regional energistatistik. En redogörelse för detta arbete, samt en övergripande redogörelse för EU-arbetet om statistik för förnybar energi samt slutanvändning av energi, ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 november 2011.

Statens energimyndighet ska tillsammans med Energimarknadsinspektionen analysera utvecklingen på fjärrvärmemarknaden i relation till konkurrerande alternativ på värmemarknaden med avseende på priser, konkurrens och miljö. I redovisningen ska även en bedömning ske av effekterna av stödsystemen för konvertering av olika uppvärmningssystem. Resultatet av dessa analyser ska redovisas till regeringen i en gemensam rapport senast den 30 juni 2011.

Regeringens övergripande mål med förenklingsarbetet är att åstadkomma en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Som ett led i detta och en viktig drivkraft i arbetet ingår målet att minska företagens administrativa kostnader till följd av statliga regler med 25 procent till 2012 jämfört med 2006. Myndigheten ska  inom sitt ansvarsområde bistå Tillväxtverket i mätningarna av företagens administrativa kostnader med en uppdatering av förändringarna i regelverken för 2010. Det underlag som behövs ska redovisas vid den tidpunkt som Tillväxtverket anger i särskild ordning.

Myndigheten ska tillsammans med Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen samt Affärsverket svenska kraftnät inventera vilka termer, definitioner och begrepp som används i författningar som rör energiområdet. Myndigheten ska i samråd med övriga myndigheter samt Terminologicentrum lämna förslag på vilka termer, definitioner och begrepp som kan samordnas och därmed användas gemensamt av myndigheterna. Uppdraget ska bedrivas inom ramen för för arbetet med att förenkla för företagen.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 juli 2011.

Myndigheten ska enligt sitt uppdrag gällande den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 och dess prioriteringar, innefattande tydliggörandena i regeringens skrivelse 2009/10:221, senast den 16 mars 2012 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) redovisa:

• vilka av den nationella strategins prioriteringar som myndigheten utgått från under perioden 2009 - 2011 samt vilka av myndighetens verksamheter som berörts eller kommer att beröras av insatserna.
• planerade och genomförda insatser med andra myndigheter samt med de organ som har det regionala tillväxtansvaret i länen.

Statens Energimyndighet ska dessutom delta i analysarbetet kring genomförande, avstämning och uppföljning av strategin.

Myndigheten ska till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 juni 2011 redovisa en slutrapport avseende arbetet med ”Uthållig kommun” under programperioden 2008–2011. Rapporten ska redovisa de väsentliga aktiviteterna som vidtagits med avseende på kunskapsspridning, samverkan och nätverksbyggande. Rapporten ska också redovisa vilka kvantitativa och kvalitativa mål för energieffektivisering som satts på kommunal eller regional nivå och i vilken utsträckning dessa mål nåtts samt vilka effekter som uppnåtts. Myndigheten ska även förbereda och inleda arbete med en tredje etapp av ”Uthållig kommun”. Arbetet i den tredje etappen ska inriktas mot utveckling, tillämpning och spridning av spjutspetsexempel med avseende på metoder för kommuners arbete att skapa förutsättningar för uthållig energianvändning lokalt och regionalt, bl.a. genom samordning med fysisk planering, transportinfrastrukturplanering och näringspolitik. Samordning ska ske med det arbete som bedrivs inom Delegationen för hållbara städer (Jo 1968:A). Synergier ska sökas med arbetet med regionala klimat- och energistrategier, inkl. arbetet inom pilotlänen för grön omställning. Förberedelsearbetet av den tredje etappen ska ske i samråd med berörda myndigheter och Sveriges kommuner och landsting, samt redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 april 2011.

Myndigheten ska lämna en statusrapport med kartläggning och analys avseende svenska kommuners arbete i enlighet med lagen (1977:439) om kommunal energiplanering. Myndigheten ska även redogöra för kommuners roller på energiområdet. Rapportering ska ske efter överenskommelse med Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Energimyndigheten ska bistå länsstyrelserna i arbetet med regionala klimat- och energistrategier. Myndigheten ska till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 16 maj 2011 redovisa en statusrapport med analys avseende arbetet med utveckling och genomförande av regionala klimat- och energistrategier. Myndigheten ska analysera de hinder, svårigheter och framgångsfaktorer som länsstyrelserna identifierat och vid behov föreslå åtgärder. Statusrapporten ska även ge en överblick av dels i vilken fas av arbetet respektive länsstyrelse befinner sig, dels en bedömning av ambitionsnivån i arbetet. Myndigheten ska analysera hur och med vilka lokala och regionala aktörer länsstyrelserna har samverkat i utvecklingen respektive genomförandet av strategierna samt uppnådda konkreta resultat för respektive länsstyrelse. Myndigheten ska även analysera strategiarbetet med avseende på regional samordning och samverkan för att på ett resurseffektivt sätt främja minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi samt energihushållning ur ett systemperspektiv omfattande produktion, distribution och användning av energi i olika sektorer.

Myndigheten ska ansvara för genomförandeåtgärder enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EG. Myndighetens uppgifter inbegriper:

• att svara för administration, ledning och genomförande samt uppföljning av åtgärderna för att integrera krav på förbättrad energieffektivitet i offentlig sektor,
• att bevaka utvecklingen på marknaden för energitjänster samt uppmärksamma behov av och föreslå åtgärder för att undanröja hinder som hämmar utvecklingen på marknaden för energitjänster,
• att främja utvecklingen av marknaderna för energitjänster och energieffektiva produkter, bl.a. genom att tillhandahålla information, modellavtal och samverkansmodeller för energitjänster, och
• förbereda underlag för att senast den 28 februari 2011 redovisa förslag till Sveriges andra nationella handlingsplan för energieffektivisering.

Såväl EU:s energistrategi som EU:s strategi för tillväxt och jobb reser frågor kring utformning och uppföljning av nationella mål för energieffektivisering. I den kommande EU-handlingsplanen för energieffektivisering väntas Europeiska kommissionen föreslå en breddad ansats för medlemsstaternas definition av mål och rapportering med avseende på energieffektivisering. Detaljerade förslag kring målformulering, indikatorer för uppföljning samt rapportering väntas föreslås i samband med en förestående revidering av energitjänstedirektivet (2006/32/EG). Med syftet att ta fram underlag för kommande EU-förhandlingar ska myndigheten utreda och föreslå en uppsättning indikatorer och relaterade beräkningsmetoder som är lämpliga och praktiskt möjliga för att på ett brett/heltäckande sätt följa upp nationell politik, mål och åtgärder för energieffektivisering och dess bidrag till uppfyllelse av EU:s mål för energieffektivisering. Den samlade uppsättningen indikatorer ska kunna användas för att med ett helhetsperspektiv följa upp befintliga svenska och europeiska energieffektiviseringsmål och täcka (i)  tillförd energi såväl som slutanvänd energi, och (ii) hela ekonomin såväl som enskilda sektorer. Vidare ska en bedömning göras hur indikatorer eller andra mått för att mäta den samhällsekonomiska effektiviteten av den förda politiken kan utvecklas. Frågor om tillgång på data/statistik för de föreslagna indikatorerna ska behandlas. Uppdraget ska genomföras efter samråd med Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och redovisas enligt överenskommelse med Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Myndigheten ska till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 28 mars 2011 redovisa en analys av struktur och funktion på den svenska marknaden för energitjänster. Analysen ska särskilt fokusera på:

• marknadens storlek och utvecklingsfas,
• hur många och vilka typer av energitjänster som efterfrågas respektive erbjuds på marknaden,
• vilka de huvudsakliga kunderna/användarna är,
• vilka aktörer som erbjuder energitjänster av olika slag samt deras ägarförhållanden,
• konkurrensförhållanden,
• vilka drivkrafter företag har för att etablera sig på energitjänstemarknaden,
• den samhälleliga acceptansen för energitjänster,
• tillgång och tillförsel av humankapital och finansiellt kapital,
• eventuell utveckling av fria nyttor, samt
• vilka nätverk samt lagar och regler respektive normer, värderingar och branschlogik som främjar respektive hämmar marknads funktion och utveckling.

Statens energimyndighet ska i samråd med Boverket, Energimarknadsinspektionen och Naturvårdsverket och efter samråd med Försvarsmakten, Lantmäteriet, Post- och telestyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Sjöfartsverket, SMHI, Svenska kraftnät, Transportstyrelsen, Vägverket samt länsstyrelserna förvalta och utveckla webbplattformen för alla tillståndsfrågor (Vindlov.se) som kan bli aktuella för vindkraftsutbyggnad.  

Energimyndigheten ges i uppdrag att analysera den nuvarande och framtida situationen på marknaderna för etanol och FAME. Härvid ska utvecklingen i övriga europeiska länder och andra relevanta länder beaktas. Av särskilt intresse är förändring av utbud och efterfrågan i omvärlden som bedöms påverka priserna på etanol och FAME i Sverige. Även andra faktorer som på sikt kan påverka prisbilden på etanol och FAME i Sverige ska beaktas t.ex. teknisk utveckling eller marknadskoncentrationen (exempelvis via ett Herfindahls index). Energimyndigheten ska, efter samråd med Jordbruksverket, redovisa sin analys senast den 6 maj 2011.

Energimyndigheten redovisar i sin kortsiktsprognos den förväntade utveckling avseende konsumtion av etanol och FAME för hög- och låginblandning. Energimyndigheten redovisar även prognoser för prisutvecklingen för bensin och diesel på den svenska marknaden. Mot bakgrund av den ökning av användandet av etanol och FAME som skett inom transportsektorn i Sverige under de senaste åren och den förväntade utvecklingen på den Europeiska marknaden är det också relevant att prognostisera priser på etanol och FAME. Energimyndigheten ges därför i uppdrag att presentera sådana prognoser i anslutning till kortsiktsprognoserna. Den första redovisningen ska ske i anslutning till kortsiktsprognosen som presenteras under våren 2011.

Myndigheten ska till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 oktober 2011 redovisa ett förslag till nationell rapport för hur främjandet och användningen av energi från förnybara energikällor utvecklas enligt artikel 22 i EU:s direktivet för användning av energi från förnybara energikällor (direktiv 2009/28/EG).

Energimyndigheten ska tillsammans med Boverket och SWEDAC ta fram förslag till nationellt samordnade system för certifiering eller motsvarande kvalifikationssystem enligt artikel 14.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (förnybartdirektivet). I uppdraget ingår också att ta fram förslag för hur information, i den mån den inte redan i dag finns tillgänglig, om certifieringssystem eller motsvarande kvalitifikationssystem tillhandlahålls för allmänheten enligt artikel 14.4 i förnybartdirektivet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 september 2011.

Myndigheten ska redovisa till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 april 2011 vilka eventuella åtgärder som vidtas för att säkerställa att informationskraven enligt artikel 14.1, 14.2, 14.5 och 14.6 i förnybartdirektivet uppfylls.

Myndigheten ska i samråd med berörda myndigheter årligen följa upp tillståndsprocesser för anläggningar som producerar förnybar el. Myndigheten ska i den uppföljning identifiera eventuella brister samt föreslå åtgärder för att effektivisera processerna. Första redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den   31 augusti 2011.

Energimyndigheten ska, med utgångspunkt från den rapport som redovisades till regeringen den 15 maj 2010, ta fram en djupare analys om de olika alternativen för samarbetsmekanismerna i EU:s direktiv för främjande av förnybar energi. Energimyndigheten ska ta fram en bred konsekvensanalys för att beskriva effekterna av att använda mekanismerna i olika omfattning. Analysen ska beakta de prognoser som övriga EU-länder har lämnat i sina handlingsplaner för förnybar energi samt innehålla en kartläggning av projekt i Sverige som har fått tillstånd men som inte förverkligas på grund av att kostnader är för höga i förhållande till den ersättning som förväntas i form av elpris plus elcertifikatpris. Analysen ska inkludera effekter på elcertifikatmarknaden liksom effekter på elmarknaden samt beskriva hur olika aktörer påverkas. Analysen ska även föreslå principer för prissättning i avtal i de fall användningen av samarbetsmekanismer inte kopplas till elcertifikatsystemet. Det arbete med samarbetsmekanismer som pågår inom ramen för Nordiska Ministerrådet ska beaktas. Uppdraget ska utföras i dialog med regeringen (Näringsdepartementet). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2011.

Energimyndigheten ska informera svenska aktörer om det nya finansiella instrument som inrättas för att stödja investeringar i energieffektivisering och förnybar energi i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 663/2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet, samt främja svenskt deltagande. Myndigheten ska även verka för ett ökat svenskt deltagande i EU:s övriga energirelaterade program.

Anslagsposten finansierar Statens energimyndighets verksamhetskostnader

Anslagsposten ska finansiera:

1. Utgifter för arvoden till ledamöter i Oljekrisnämnden.

2. Utgifter för internationellt samarbete, bl.a. inom ramen för EU och OECD.

3. Utgifter för eget deltagande i EU:s program.

4. Fjärrvärmenämndens verksamhet utöver de ansökningavgifter som disponeras enligt 12 § fjärrvärmelagen (2008:263).

5. Myndigheten bör kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Myndigheten ska efter fakturering betala totalt 111 000 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som abonnemangsavgift. 

Anslagsposten får användas för utredning, utvärdering och samordning. Medel från anslagsposten betalas ut efter beslut av Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Anslagsposten får användas för:

1. åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (1997:1322) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning, 
2. kompetensutveckling och organisering av kommunal energirådgivning, de regionala energikontorens m.fl. samordning av den kommunala energirådgivningen samt planering, utveckling av system, uppföljning och utvärdering av verksamheten,
3. åtgärder för informationsspridning, utveckling och spridning av verktyg, system, metoder och utbildning om energieffektivisering och energieffektiv teknik som riktas till berörda aktörer på lokal, regional eller central nivå,
4. att finansiera projekt vid de regionala energikontoren eller som bedrivs av andra aktörer som har en nyckelfunktion vad gäller energieffektivisering,
5. myndighetens arbete med framtagning och utveckling av officiell och annan statistik inom energiområdet samt
6. finansiering av EU-projekt och genomförande av EU-direktiv.

Beslut om bidrag ska förenas med en rapporteringsskyldighet om hur bidraget använts och övriga villkor i enlighet med myndighetens anvisningar.

Anslagsposten får användas för: 

1. utveckling av metoder för marknadsintroduktion av befintlig eller ny energieffektiv teknik, energieffektiva produkter, teknikupphandling samt programanknutna aktiviteter, dvs. planering, utveckling av system samt uppföljning och utvärdering av verksamheten,
2. informations- och utbildningsinsatser, nätverksaktiviteter, utveckling av metoder, verktyg och system,
3. provning av el- eller annan energirelaterad utrustning och därmed sammanhängande verksamheter,
4. myndighetens arbete med framtagning och utveckling av officiell och annan statistik inom energiområdet, 
5. finansiering av EU-projekt och genomförande av EU-direktiv samt
6. finansiering av internationellt samarbete inom energieffektiviseringsområdet.

För punkten 1 gäller förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning i de delar som avser teknikupphandling och utveckling innan varan introduceras på marknaden såvitt avser åtgärder som främjar expansion av fjärrvärmenäten samt ny energieffektiv teknik och användning av befintliga energieffektiva produkter.

Högst 18 000 000 kronor får användas för myndighetens arbete med program "Uthållig kommun" för aktiviteter som kunskapsspridning, samverkan och nätverksbyggande m.m. i syfte att använda energianvändningen som utgångspunkt för att förändra samhället så att det blir ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart.

Högst 10 000 000 kronor får användas för kostnader relaterade till myndighetens arbete med det internationella samarbetsprogrammet ”Super-efficient Equipment and Appliances Deployment Initiative” (SEAD).

Projekten avseende teknikupphandling ska samordnas med berörda sektorsmyndigheters respektive verksamheter.

Anslagsposten får användas för utredning, utvärdering och samordning. Medel från anslagsposten betalas ut efter beslut av Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Anslagsposten får användas för genomförandearbete och uppföljning avseende direktiv 2010/31/EU.

För anslagsposten gäller förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning avseende utveckling innan varan introduceras på marknaden såvitt avser investeringar i storskaliga vindkraftstillämpningar. 

Högst 3 500 000 kronor får användas för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Anslagsposten ska användas för att stärka myndighetens kompetens inom framtagande, utveckling och användning av modeller och system för prognoser och utvärderingar, inklusive sådana som används inom EU. Anslagsbeloppet ska vidare användas för studier i energisystemets och energimarknadernas funktion, vilket inbegriper samband mellan de tekniska systemen, energimarknaderna, miljön och klimatet och därtill kopplade samhällsekonomiska analyser.

Anslagsposten får användas för myndighetens arbete med framtagning och utveckling av officiell och annan statistik inom energiområdet.

Anslagsposten får användas för myndighetens arbete med utveckling av elcertifikatsystemet.

Anslagsposten får också disponeras för kunskapsöversikter för prioriterade områden i vilka resultat från internationellt forskningsarbete inkluderas.

Anslagsposten disponeras av regeringen. Medel från anslagsposten utbetalas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas för utredning, utvärdering och samordning.

Anslagsposten används för forsknings-, utvecklings- och innovationsinsatser i enlighet med de övergripande riktlinjer som framgår av prop. 2005/06:127, prop. 2008/09:1, prop 2009/10:1 samt prop 2010/11:1. Åtaganden som gjorts inom ramen för tidigare anslagsposterna 2, 3, 4, 5 och 9 får belasta anslagsposten.

Förordning (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet gäller för anslagsposten i det fall EU:s regler om statsstöd är tillämpliga. Anslagsposten får även användas för sådana åtaganden som myndigheten ingått med stöd av tidigare förordningar om statligt stöd till energiforskning, energiteknik och energiteknikbidrag.

Anslagsposterna får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning, utvärdering och systemkostnader.

Anslagen får användas för medfinansiering av insatser och åtgärder inom ramen för regionala tillväxtprogram, medfinansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program samt finansiering av myndighetens arbete med av regeringen ingångna bilaterala samarbetsavtal inom energiområdet samt annat internationellt samarbete, förutsatt att verksamheten överensstämmer med övriga villkor för anslaget och energipolitiska mål.

I fråga om bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning vid institution inom högskola eller universitet ska samråd ske med Vetenskapsrådet. I fråga om bidrag till utrustning för provningsverksamhet ska samråd ske med Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Aktiebolag.

I enlighet med propositionen Ett lyft för forskning och innovation 2008/09:50 ska bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskolor omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. Avsikten är därvid inte att åstadkomma en generell höjning av statliga myndigheters finansiering av de indirekta kostnaderna, utan att den ska anpassas till den faktiska situationen i det enskilda fallet.

Myndigheten ska medverka i Nordiska ministerrådets toppforskningsprogram om klimat, miljö och energi som pågår 2009-2013. Energimyndigheten ska tillsammans med Vinnova, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt Vetenskapsrådet finansiera forskning inom programmet med minst 21 miljoner kronor under 2011, för de fyra myndigheterna sammantaget.

Myndigheten ska använda minst 2 miljoner kronor till den utlandsbaserade verksamheten vid Tillväxtanalys. Dessa skall användas för av Energimyndigheten formulerade uppdrag med syfte att konkret stödja Energimyndighetens verksamhet och mål.

Högst 2 miljoner kronor får disponeras för myndighetens finansiering av en nationell testarena, Test Site Sweden, som genomförs med utgångspunkt i strategiprogrammet för fordonsindustrin.

Anslagsposten får användas för allmänna energisystem- och klimatstudier såsom myndighetens arbete med hållbarhetskriterier och livscykelanalyser. 

Anslagsposten ska användas för ett nationellt nätverk för vindbruk. Högst 2 500 000 kronor får användas för programanknutna kostnader såsom planering, administration, uppföljning och utvärdering av stödet.

Anslagsposten får användas för planeringsstöd för vindkraft enligt förordningen (2007:160) om stöd till planeringsinsatser för vindkraft.

Förordning (2009:689) om statligt stöd för solceller gäller för anslagsposten.  

Högst 2 500 000 kronor får användas för administrativa kostnader anknutna till stödet. Inom denna ram får medel motsvarande högst en procent av beslutade stöd användas för att täcka administrationskostnader knutna till länsstyrelsernas verksamhet.

Förordningen (2009:938) om statligt stöd till åtgärder för produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser gäller för anslagsposten. 

Högst 2 500 000 kronor får användas för administrativa kostnader anknutna till stödet.

Delposten får användas för förstärkt regionalt och lokalt energi- och klimatarbete, särskilt kommuners och landstings arbete med energieffektivisering i enlighet med energieffektiviseringsstödet.

Delposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (2009:1533) om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting.

Delposten får användas för förstärkt regionalt och lokalt energi- och klimatarbete, särskilt regionala samverkansprojekt.

Delposten får användas för att finansiera regionala samverkansprojekt och nätverksaktiviteter som syftar till ökad energieffektivitet i linje med fastslagna regionala klimat- och energistrategier, med deltagande från minst två av följande typer av aktörsgrupper: offentlig sektor, näringsliv, högskolor och ideella organisationer.

Beslut om bidrag ska förenas med en rapporteringsskyldighet om hur bidraget använts och övriga villkor i enlighet med myndighetens anvisningar.

Statens energimyndighet ska till samtliga länsstyrelser utom till länsstyrelserna i Stockholms, Skåne och Västra Götalands län utbetala från anslagsposten till var och en 1 300 000 kronor som ett stöd för arbete med regionala klimat- och energistrategier. Av dessa medel får högst 1 000 000 kronor användas för respektive länsstyrelses arbete med strategisk samordning och ledning samt vidareutveckling och genomförande av regionala klimat- och energistrategier. Till länsstyrelserna i Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län ska myndigheten utbetala till var och en 2 200 000 kronor. Av dessa medel får högst 1 700 000 kronor användas för respektive länsstyrelses arbete med strategisk samordning och ledning samt vidareutveckling och genomförande av regionala klimat- och energistrategier.

Resterande medel får användas till bidrag till andra lokala och regionala aktörers medverkan i vidareutvecklingen av regionala klimat- och energistrategier.

Myndigheten ska till länsstyrelserna i Dalarnas, Skåne och Norrbottens län utbetala till var och en 2 000 000 kronor för arbete i enlighet med regeringens beslut om särskilt uppdrag avseende pilotlän för grön utveckling.

Beslut om stöd till länsstyrelserna ska förenas med rapporteringsskyldighet om hur bidraget använts och övriga villkor i enlighet med anvisningar från myndigheten.

Länsstyrelsernas beslut om bidrag till andra lokala och regionala aktörer ska förenas med en rapporteringsskyldighet om hur bidraget använts och övriga villkor i enlighet med anvisningar i samverkansavtal som träffas mellan respektive länsstyrelse och en annan lokal eller regional aktör.

Anslagsposten får användas för:

1. åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (2009:1577) om statligt stöd till energikartläggning, samt planering, utveckling av system, uppföljning och utvärdering av verksamheten,

2. experimentell utveckling och teknikupphandling av energieffektiva produkter och system samt utveckling av metoder för marknadsintroduktion av befintlig eller ny energieffektiv teknik, med särskilt fokus på energieffektiva vägtransportfordon samt energieffektiva maskiner inom de areella näringarna, respektive energieffektiv teknik i små och medelstora företag,

3. informations- och utbildningsinsatser, nätverksaktiviteter, utredningar, utveckling och tillhandahållande av metoder, verktyg och system för energieffektivisering, med särskilt fokus på offentlig upphandling, små och medelstora företag samt barn och ungdomar,

4. informationsinsatser kring samt utveckling och tillhandahållande av metoder, modeller och standardavtal för energitjänster,

5. informationsinsatser för att främja genomförande av energideklarationer för bostäder och lokaler samt energieffektiviserande åtgärder i enlighet med dessa,

6. stöd till Miljöstyrningsrådet för utveckling och tillhandahållande av förteckningar över energieffektiva varor som stöd till upphandlare. Beslutat stöd utbetalas efter rekvirering från Miljöstyrningsrådet.

För punkten 2 gäller förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning i de delar som avser teknikupphandling såvitt avser åtgärder som främjar ny energieffektiv teknik och användning av befintliga energieffektiva produkter, samt förordningen (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet i de delar som avser experimentell utveckling, inbegripet demonstrationsprojekt, inom energiområdet.

Projekten avseende experimentell utveckling, teknikupphandling och marknadsintroduktion ska samordnas med berörda sektorsmyndigheters respektive verksamheter.

Anslagsposten finansierar avgifter till internationella organisationer samt vissa utgifter för internationellt samarbete inom energiområdet.

Anslagsposten finansierar avgifter till internationella organisationer samt vissa utgifter för internationellt samarbete inom energiområdet.

Anslagsposten finansierar avgifter till internationella organisationer samt vissa utgifter för internationellt samarbete inom energiområdet.

Medel får användas först efter beslut av regeringen.

Villkor

Villkor

Utdömda viten med anledning av förelägganden enligt 16 § fjärrvärmelagen (2008:263), lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol eller 6 kap. 2, 3 och 10 §§ lagen (2003:113) om elcertifikat samt förseningsavgifter enligt 12 kap. 8 § ellagen och 5 § lagen (1992:1232) om märkning av hushållsapparater skall levereras in i anslutning till uppbörd och redovisas på inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter.

Villkor

33 miljoner kronor avser bidrag för verksamhet som finansieras från sjätte utgiftsområdets anslag 2:4 Krisberedskap. 1 miljon kronor avser beräknade intäkter från försörjningstrygghetsavgifter för naturgas enligt förordningen (2008:1330) om vissa avgiffter på naturgasområdet som överförs från Affärsverket svensk kraftnät.

1. Myndigheten får använda den förenklade räntekontorutin som regeringen medgav föregående budgetår för att täcka förvaltningskostnader på andra anslag än anslag 1:1 Energimyndigheten:förvaltningskostnader. 

2. Statens energimyndighet medges undantag från kravet att anläggningstillgångar som används i verksamheten ska finansieras med lån i Riksgäldskontoret enligt 5 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188).

3. Statens energimyndighet medges undantag från kravet att lämna delårsrapport enligt 8 kap. förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Energimyndigheten ska lämna motsvarande uppgifter i tertialrapport per 31 augusti senast den 30 september.