Lokal och regional samverkan 

Målen är:

• att främja lokal och regional samverkan kring energieffektivisering,
• att förstärka och utveckla den kommunala energi- och klimatrådgivningen och de regionala energikontorens verksamhet,
• att driva och vidareutveckla programmet "Uthållig kommun" på lokal och regional nivå i sammarbete med kommuner och pilotlän.

Teknikupphandling, marknadsintroduktion och energieffektiva produkter

Målen är:

• att påskynda marknadsintroduktion av ny och befintlig energieffektiv teknik,
• att genom teknikupphandlingar stimulera utveckling och öka marknadsintroduktion av energieffektiv teknik, samt öka insatserna för marknadsföring av resultaten,
• att utveckla SMF-anpassade verktyg för energieffektivisering och minskade klimatutsläpp,
• att utveckla pilotprogram för energieffektivisering för små- och medelstora företag,
• att förstärka och utveckla insatserna inom ramen för genomförandet av ekodesigndirektivet.

Provningsverksamhet 

Målen är:

• att genom provningar av energikrävande produkter öka medvetenheten om energieffektiva produkter hos företag och allmänhet samt stimulera till produktutveckling,
• att genom märkning och standardisering stimulera utvecklingen av energieffektiva system och produkter,
• att kontrollera efterlevnaden av energimärkning.

Information, utbildning och kunskapsspridning

Målen är:

• att öka medvetenheten hos små och medelstora företag (SMF) om klimatfrågor och energieffektivisering,
• att öka medvetenheten hos barn och ungdomar, såväl flickor som pojkar, om energi- och klimatfrågor,
• att utveckla nya metoder för att få bättre genomslag hos mottagarna för informationsinsatser och metoder för att påverka beteende hos privatpersoner, företag m.fl för att främja energieffektivisering,
• att öka medvetenheten hos konsumenter och andra användargrupper om energieffektivisering och minskade klimatutsläpp.

Energieffektivisering inom transportsektorn

Målet är att i samverkan med berörda myndigheter, företag och organisationer ta fram åtgärder som bidrar till minskade klimatutsläpp inom transportsektorn.

Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder den vidtagit i syfte att nå målen. Myndigheten ska särskilt redovisa vilka resultat den nått i fråga om energieffektivisering eller andra effekter hos berörda aktörer eller  mottagare av myndighetens insatser. Könsuppdelad statistik ska redovisas i de fall där det är relevant.

Målet är

• att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna, instituten, myndigheterna och i näringslivet som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige, samt
• att utveckla teknik och tjänster som genom svenskt näringsliv kan kommersialiseras och därmed bidra till energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader.

1. Myndigheten ska redovisa vilka områden som prioriterats och hur verksamheten utformats och genomförts utifrån den metodik som fastlagts av riksdagen (prop. 2005/06:127 bilaga 4, bet. 2005/06:NU19, rskr. 2005/06:347) och på vilket sätt verksamheten bidrar till de energipolitiska målen.

2. Myndigheten ska redovisa väsentliga resultat av genomförda utvärderingar av vetenskaplig kvalitet och relevans.

3. Myndigheten ska rapportera vilka sammanställningar och analyser som genomförts av resultat från energiforskning och innovation. 

4. Myndigheten ska redovisa hur myndigheten samverkat med andra statliga forskningsfinansiärer.

Målet är att resultat och metoder från forskning inom temaområdet energisystemstudier ska användas i och integreras med myndighetens löpande verksamhet.

Myndigheten ska redovisa väsentliga insatser för att integrera resultat och metoder i den löpande verksamheten.

Planeringsmålet för vindkraft är en årlig produktionskapacitet på 10 TWh till 2015. Myndigheten ska stödja och underlätta denna omfattande utbyggnad av vindkraften. Myndigheten ska som ett led i detta arbete höja kunskapsnivån om vindkraftens egenskaper och möjligheter. Som nationell expertmyndighet ska myndigheten vara pådrivande i det nationella arbetet med att främja vindkraften. Energiforskningen är en viktig del av detta.

Myndigheten ska samlat redovisa de väsentligaste aktiviteterna som utförts under året i relation till målen. Myndigheten ska därvid särskilt redovisa arbetet med

• att skapa planmässiga förutsättningar för att planeringsmålet ska kunna uppnås och att stärka vindkraftens situation genom att löpande uppdatera riksintressen för vindkraft och regionala planeringsmål,
• att genom insatser för marknadsintroduktion av vindkraft bidra till en avsevärt ökad produktion av el från vindkraft i syfte att minska kostnaderna för nyetablering av vindkraft ,
• att genom insatser inom forskning, utveckling och demonstration skapa förutsättningar för utbyggnaden av vindkraften,
• att genom informationsinsatser öka förståelsen för vindkraftens egenskaper och möjligheter,
• att vid behov understödja vindkraftssamordnarna i deras arbete,
• att utveckla ett nationellt nätverk för vindbruk,
• att aktivt delta i samråd, och
• att genomföra kompetensutvecklingsinsatser för övriga myndigheter, särskilt länsstyrelserna och kommunerna. 

Myndigheten ska även i samband med utgiftsprognosen i augusti redovisa vilka åtgärder som genomförts avseende stödet för marknadsintroduktion av vindkraft, vilka resultat som uppnåtts och en bedömning av stödets framtida utfall. Vidare ska myndigheten redovisa på vilket sätt insatser inom energiforskningen bidrar till planeringsmålet.  

Myndigheten ska redovisa:

• kostnader för statistik,
• kostnader för internationellt arbete samt
• programanknutna kostnader.

Myndigheten ska förbereda och genomföra regionala försök och andra förberedande åtgärder, i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, Svensk Energi, Affärsverket svenska kraftnät, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och andra berörda myndigheter och aktörer, så att en första landsomfattande planeringsomgång för prioritering av elanvändare vid elbrist kan genomföras under 2011. Arbetslägesbeskrivning ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 januari 2009. Slutlig redovisning innehållande förslag till regeringen om behov av eventuella åtgärder ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 december 2009.

Myndigheten ska delta i arbetet inom Internationella energiorganet (IEA) avseende systemet för krisåtgärder enligt avtalet om ett internationellt energiprogram (IEP) och därvid ha beredskap för attorganisera ett svenskt s.k. NESO-organ vid oljekriser. Myndigheten ska även medverka i arbetet på oljeberedskapsområdet inom EU och ansvara för uppföljningen av de bilaterala oljelagringsavtal som Sverige ingått.

Under 2009 kommer en konferens om havsbaserad vindkraft att äga rum i Sverige. I samband med detta kommer även en policykonferens att äga rum under svenskt ordförandeskap. Myndigheten ska stödja Regeringskansliet (Näringsdepartementet) genom att bedriva förberedelsearbete avseende uppföljning av det tidigare policysamarbetet som tagits sig uttryck i konferenser med åtföljande deklarationer i Egmond, Köpenhamn och Berlin. Myndigheten ska vidare genomföra policykonferensen i samverkan med berörda myndigheter.

Energimyndigheten ska i samråd med Boverket, Energimarknadsinspektionen och Naturvårdsverket och efter samråd med Riksantikvarieämbetet, Luftfartsstyrelsen, Försvarsmakten, Svenska Kraftnät, Lantmäteriet samt Länsstyrelserna utforma en handbok riktad till företag och personer som vill investera i vindkraft. Handboken ska inriktas mot alla tillståndsfrågor som kan bli aktuella för vindkraftsutbyggnad. I handboken ska hänsyn tas till förändringar i lagar och andra bestämmelser som kan komma att ändras fram till juni 2009. Handboken ska utformas som en webbaserad tjänst som aktualiseras löpande. Uppdraget ska rapporteras till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 november 2009.  

Energimyndigheten ska bistå länsstyrelserna i arbetet med länens energi- och klimatstrategier samt göra en sammanställning av resultaten. Sammanställningen ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 28 februari 2009.

Energimyndigheten ska senast den 1 april 2009 upprätta en statusrapport avseende arbetet med "Uthållig kommun". Rapporten ska redovisa de väsentliga aktiviteterna som vidtagits med avseende på kunskapsspridning, samverkan och nätverksbyggande. Rapporten ska också redovisa vilka kvantitativa och kvalitativa mål för energieffektivisering som satts på kommunal eller regional nivå och i vilken utsträckning dessa mål nåtts samt vilka effekter som uppnåtts. 

Myndigheten ska, vid sidan av sitt ansvar för den befintliga officiella statistiken och arbete kopplat till denna, utveckla det statistiska underlaget avseende delområdena bebyggelse, transporter, bioenergi samt vindkraft genom att 

a)  fortsätta arbetet avseende förbättrat statistik- och kunskapsunderlag i bebyggelsen.   

b)  utveckla statistikunderlaget avseende energianvändningen i transportsektorn, i enlighet med myndighetens förslag i rapporten Förbättrad energistatistik i transportsektorn (ER 2007:39) och myndighetens avrapportering 2008. Arbetet ska ske efter samråd med Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Vägverket, Banverket, Luftfartsstyrelsen samt Sjöfartsverket. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 november 2009.  

c) utveckla statistikunderlaget på bioenergiområdet i enlighet med myndighetens förslag i förstudien 2008. Arbetet ska ske efter samråd med Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och SCB. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 november 2009.

d) ta fram statistik på vindkraftsområdet, bl.a. driftuppföljning för produktionen. 

Energimyndigheten ska, efter samråd med Svenska Kraftnät, analysera energisektorns sårbarhet för framtida extrema väderhändelser som stormar, översvämningar, ras och skred och föreslå åtgärder att vidta på statlig, kommunal respektive privat nivå. Särskilt bör störningar för tredje man beaktas. Uppdraget ska avrapporteras till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 november 2009.

Myndigheten ska, i samarbete med Affärsverket svenska kraftnät och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i enlighet med Rådets direktiv om identifiering av och klassificering som europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna, genomföra ett identifieringsarbete av i Sverige potentiella europeiska kritiska infrastrukturer (ECI) inom energisektorn. Även potentiella ECI inom andra EU- respektive EES-länder (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) som kan tänkas påverka Sverige vid bortfall , i enlighet med direktivet, ska identifieras. En redovisning av kartläggningsarbetet – som kommer bilda underlag till diskussioner med andra länder enligt direktivets process för klassificering som ECI – ska ske till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 december 2009.

Som ett led i mätningarna av företagens administrativa kostnader ska myndigheten bistå Verket för näringslivsutveckling – Nutek (från den 1 april 2009 Tillväxtverket), i arbetet med att mäta förändringar av myndighetens föreskrifter och allmänna råd som påverkar företagens administrativa kostnader.

Myndigheten ska göra en kartläggning av sitt internationella arbete och ta fram underlag inför en diskussion om framtida inriktning och ambitionsnivå för myndigheten i detta avseende. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast 31 mars 2009.

Energimarknadsinspektionen ska tillsammans med Statens energimyndighet analysera utvecklingen på fjärrvärmemarknaden i relation till konkurrerande alternativ på värmemarknaden med avseende på priser, konkurrens och miljö. I redovisningen ska även en bedömning ske av effekterna av stödsystemen för konvertering av olika uppvärmningssystem. Resultatet av dessa analyser ska redovisas till regeringen i en gemensam rapport senast den 30 juni 2009.

Energimyndigheten ska till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 februari 2010 redovisa ett förslag till den nationella handlingsplan som Sverige enligt artikel 4 i EU:s direktiv för användningen av energi från förnybara energikällor är ålagda att ta fram. I uppdraget ingår att redovisa alternativa vägar till måluppfyllelse, dvs nivåer på sektorsmål och åtgärder, samt beakta klimat och energieffektiviserings aspekter i valet av förslag till åtgärder. Redovisningen ska innehålla en särskild redogörelse för biogas. Myndigheten ska därtill redovisa på vilket sätt insatserna för forskning och innovation kan bidra till uppfyllandet av målet. Energimyndigheten skall i en delredovisning  presentera prognoser över utvecklingen av andelen förnybar energi jämfört med Sveriges nationella åtagande i förnybartdirektivet senast den 1 december 2009. Uppdraget ska genomföras efter samråd med Naturvårdsverket, Boverket, SIKA och Vägverket. Synpunkter ska inhämtas från berörda myndigheter och organisationer.

Energimyndigheten ska i samråd med Energimarknadsinspektionen och Affärsverket svenska kraftnät ta fram förslag till författningsändringar för att införliva EU:s direktiv för användningen av energi från förnybara energikällors regler för ursprungsgarantier och senast föreslå lämpliga ändringar. Direktivet förhandlas för närvarande i EU och det ingår i uppdraget att följa utvecklingen i direktivet och anpassa förslagen till den slutliga utformningen av artikeltexterna. Synpunkter på förslagen ska inhämtas från berörda organisationer. Uppdragen ska återrapporteras till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) enligt tidplan som upprättas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Energimyndigheten ska efter samråd med berörda myndigheter lämna förslag till hur bestämmelserna om hållbarhetskriterier och beräkningar av klimatgasutsläpp i EU:s direktiv för användningen av energi från förnybara energikällor ska genomföras i Sverige. En central utgångspunkt för arbetet ska vara Sveriges förutsättningar att nå målen på ett kostnadseffektivs sätt. Utredaren ska även beakta regeringens målsättning om att minska regelbördan och de administrativa kostnaderna inte minst för små och medelstora företag. Myndigheten ska särskilt analysera i vilken mån det vid genomförandet skulle vara möjligt för Sverige att hävda att befintligt regelverk säkerställer uppfyllandet av direktivets hållbarhetskriterier generellt för all biomassa eller för vissa typer av biomassa från vissa regioner eller typer av producenter. Utredaren skall vidare på strategiskt viktiga detaljer i detaljreglerna genom känslighetsanalys illustrera betydelsen av alternativ utformning av reglerna för olika produktionskedjor och olika typer av integration med processindustrier. Uppdragen ska återrapporteras till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) enligt tidplan som upprättas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Myndigheten ska för 2008 redovisa vilka insatser som genomförts samt hur resurserna fördelats när det gäller de medel för arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen i enlighet med miljömålspropositionerna (prop. 2000/01:130 och 2004/05:150) som tillförts anslaget 35:1 Statens energimyndighet från utgiftsområde 20 under perioden 2001 - 2008. Redovisningen lämnas i separat rapport till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 23 mars 2009.

Myndigheten ska ansvara för genomförandeåtgärder enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EG. Myndighetens uppgifter inbegriper:

• att svara för den samlade kontrollen och övervakningen av den ram som upprättats för de nationella energibesparingsmålen om att energibesparingen till år 2016 är minst 9 procent av det årliga energianvändningsgenomsnittet 2001–2005, att energibesparingen år 2010 är minst 6,5 procent av det årliga energianvändningsgenomsnittet 2001–2005, uppnådda energibesparingar samt rapportera om resultaten,
• att svara för administration, ledning och genomförande av åtgärderna för att integrera krav på förbättrad energieffektivitet i offentlig sektor,
• att bevaka utvecklingen på marknaderna för energitjänster och energieffektiva produkter samt uppmärksamma behov av åtgärder för att stoppa verksamhet som kan hämma eller hindra utvecklingen på marknaden för energitjänster,
• att främja utvecklingen av marknaderna för energitjänster och energieffektiva produkter, bl.a. genom att tillhandahålla information, modellavtal och samverkansmodeller för energitjänster, och
• att förbereda underlag för att senast den 31 oktober 2010 redovisa förslag till Sveriges andra nationella handlingsplan för energieffektivitet. 

Regeringen kan under 2009 komma att precisera myndighetens uppdrag ytterligare. 

Myndigheten ska redovisa en plan för uppföljning och utvärdering av det statliga stödet för solceller. Planen ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 21 december 2009.

Anslagsposten ska finansiera:

1. Utgifter för arvoden till ledamöter i Oljekrisnämnden.

2. Utgifter för internationellt samarbete, bl.a. inom ramen för EU och OECD.

3. Utgifter för eget deltagande i EU:s program.

4. Fjärrvärmenämndens verksamhet utöver de ansökningavgifter som disponeras enligt 12 § fjärrvärmelagen (2008:263).

5. Totalt 86 000 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som abonemangsavgift för Rakel. Beloppet ska betalas efter fakturering från MSB.

Anslagsposten ska finansiera Energimarknadsinspektionens verksamhetskostnader.

Medel från anslagsposten betalas ut efter beslut av Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Boverket disponerar anslagsposten för att täcka administrations- och programanknutna kostnader knutna till stödet enligt förordningen (2005:205) om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet.

Anslagsposten får användas för:

1. åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (1997:1322) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning, 
2. kompetensutveckling och organisering av kommunal energirådgivning, de regionala energikontorens m.fl. samordning av den kommunala energirådgivningen samt planering, utveckling av system, uppföljning och utvärdering av verksamheten,
3. åtgärder för informationsspridning, utveckling och spridning av verktyg, system, metoder och utbildning om energieffektivisering och energieffektiv teknik som riktas till berörda aktörer på lokal, regional eller central nivå,
4. att finansiera projekt vid de regionala energikontoren eller som bedrivs av andra aktörer som har en nyckelfunktion vad gäller energieffektivisering,
5. myndighetens arbete med framtagning och utveckling av officiell och annan statistik inom energiområdet,
6. finansiering av EU-projekt och myndighetens arbete med genomförande av EU-direktiv och deltagande i EU-program.
7. att utveckla länsstyrelsernas energiomställningsarbete, 
8. att täcka programanknutna kostnader som verksamheten ger upphov till samt
9. stöd till det lokala och regionala arbetet med klimat- och energistrategier.

Beslut om bidrag ska förenas med en rapporteringsskyldighet om hur bidraget använts och övriga villkor i enlighet med myndighetens anvisningar.

För anslagsposten gäller förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning i de delar som avser teknikupphandling och utveckling innan varan introduceras på marknaden såvitt avser åtgärder som främjar expansion av fjärrvärmenäten samt ny energieffektiv teknik och användning av befintliga energieffektiva produkter.

Anslagsposten får användas för: 

1. utveckling av metoder för marknadsintroduktion av befintlig eller ny energieffektiv teknik, energieffektiva produkter, teknikupphandling samt programanknutna aktiviteter, dvs. planering, utveckling av system samt uppföljning och utvärdering av verksamheten,
2. informations- och utbildningsinsatser, nätverksaktiviteter, utveckling av metoder, verktyg och system,
3. provning av el- eller annan energirelaterad utrustning och därmed sammanhängande verksamheter,
4. myndighetens arbete med framtagning och utveckling av officiell och annan statistik inom energiområdet,
5. finansiering av EU-projekt och myndighetens arbete med genomförande av EU-direktiv och deltagande i EU:s program,
6. uppföljning, utvärderings- och utredningsinsatser samt marknadsstödjande åtgärder i anslutning till förordningen (2000:287) om statligt bidrag till investeringar i solvärme.

Högst 20 000 000 kronor får användas för myndighetens arbete med program "Uthållig kommun" för aktiviteter som kunskapsspridning, samverkan och nätverksbyggande m.m. i syfte att använda energianvändningen som utgångspunkt för att förändra samhället så att det blir ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart.

Minst 50 000 000 kronor ska gå till marknadsintroduktion och teknikupphandling.

Projekten avseende teknikupphandling ska samordnas med berörda sektorsmyndigheters respektive verksamheter.

Medel från anslagsposten betalas ut efter beslut av Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Anslagsposten får användas för genomförandearbete avseende direktiv 2002/91/EG.

För anslagsposten gäller förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning avseende utveckling innan varan introduceras på marknaden såvitt avser investeringar i storskaliga vindkraftstillämpningar. 

Högst 3 500 000 kronor får användas för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

samt anslagsposterna 3, 9, 11 och 12 

Förordning (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet gäller för anslagsposterna.

Anslagsposterna får även användas för sådana åtaganden som myndigheten ingått med stöd av tidigare förordningar om statligt stöd till energiforskning, energiteknik och energiteknikbidrag.

Anslagsposterna får användas för Energimyndighetens arbete med verksamheten.

Anslagsposterna får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning, utvärdering och systemkostnader.

Anslaget får användas för medfinansiering av insatser och åtgärder inom ramen för regionala tillväxtprogram, medfinansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program samt finansiering av annat internationellt samarbete, förutsatt att verksamheten överensstämmer med övriga villkor för anslaget och energipolitiska mål.

Myndigheten ska i samråd med Statens Energimyndighet, Formas och Vinnova medverka i Nordiska Ministerrådets toppforskningsprogram om klimat, miljö, och energi. Statens Energimyndighet, Vetenskapsrådet, Formas och Vinnova ska tillsammans finansiera forskning inom programmet med totalt minst 5 miljoner kronor under 2009.

I fråga om bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning vid institution inom högskola eller universitet ska samråd ske med Vetenskapsrådet. I fråga om bidrag till utrustning för provningsverksamhet ska samråd ske med Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Aktiebolag.

Anslagsposten får bl.a användas för myndighetens arbete med hållbarhetskriterier och livscykelanalyser av bioenergi. 

Anslagsposten disponeras av regeringen. Medel från anslagsposten utbetalas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) efter beslut av regeringen.

Anslagsposten disponeras av regeringen. Medel från anslagsposten utbetalas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas för Energimyndighetens arbete med av regeringen ingångna bilaterala samarbetsavtal inom energiområdet.

Anslagsposten ska användas för att stärka myndighetens kompetens inom framtagande, utveckling och användning av modeller för prognoser och utvärderingar. Anslagsbeloppet ska vidare användas för studier i energisystemets och energimarknadernas funktion, vilket inbegriper interaktioner mellan de tekniska systemen, energimarknaderna, miljön och klimatet.

Anslagsposten används för forskings-, utvecklings- och innovationsinsatser i enlighet med de övergripande riktlinjer som framgår av prop. 2005/06:127 och prop. 2008/09:1.  

Åtaganden som gjorts inom ramen för tidigare anslagsposterna 2, 4 och 5 får belasta anslagsposten.

Anslagsposten ska användas för ett nationellt nätverk för vindbruk. Högst 2 500 000 kronor får användas för programanknutna kostnader såsom planering, administration, uppföljning och utvärdering av stödet.

Anslagsposten får användas för planeringsstöd för vindkraft enligt förordningen (2007:160) om stöd till planeringsinsatser för vindkraft.

Med undantag av 20 a § anslagsförordningen (1996:1189) får Boverket med stöd av tilldelat anslag ingå åtaganden som medför utgifter under budgetåret 2009 motsvarande högst 15 miljoner kronor av tilldelat anslag.

Förordningen om statligt stöd för solceller gäller för anslagsposten.  

Högst 2 500 000 kronor får användas för administrativa kostnader anknutna till stödet. Inom denna ram får medel motsvarande högst en procent av beslutade stöd användas för att täcka administrationskostnader knutna till länsstyrelsernas verksamhet.

Förordningen (1998:654) om energiteknikbidrag gäller för anslaget.

Anslaget ska användas för utveckling av teknik inriktad på förnybara energislag och på effektiv energianvändning i industriella processer med försöks- eller fullskaleanläggningar.

Högst 6 300 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

De åtaganden som gjorts med stöd av förordningen (1992:854) om stöd för att främja användningen av biobränsle ska finansieras med medel från anslaget.

Anslaget får disponeras för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program.

Villkor

Villkor

Utdömda viten med anledning av förelägganden enligt 16 § fjärrvärmelagen (2008:263), lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol, lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet eller 6 kap. 2, 3 och 10 §§ lagen (2003:113) om elcertifikat samt förseningsavgifter enligt 12 kap. 8 § ellagen skall levereras in i anslutning till uppbörd och redovisas på inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter.

Villkor

36 000 000 kronor avser bidrag för verksamhet som finansieras från sjätte utgiftsområdets anslag 2.4 Krisberedskap. 1 000 000 kronor avser beräknade intäkter från försörjningstrygghetsavgifter för naturgas enligt förordningen (2008:000) om vissa avgifter på naturgasområdet som överförs från Affärsverket svenska kraftnät.

Statens energimyndighet får använda den förenklade räntekontorutin som regeringen medgav föregående budgetår för att täcka förvaltningskostnader under anslagen 1:2-1:5, 1:7, 1:13, äldre anslag och extern finansiering.

Med stöd av riksdagens bemyndigande ger regeringen Statens energimyndighet bemyndigande att delta i och bli delägare i GRETA International Limited. Vid ett deltagande skall myndigheten förvalta statens aktier i bolaget.