Utöver de instruktionsenliga uppgifterna och vad som framgår av riktlinjer för statsskuldens förvaltning för 2009 gäller följande för Riksgäldskontoret:

Mål

1. Lån till och placeringar hos statliga myndigheter och vissa bolag ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets upplåningskostnader på kapitalmarknaden.  

2. Det statliga betalningssystemet ska tillgodose statsmakternas uttalade krav på kostnadseffektivitet, säkerhet, information och valfrihet. Staten ska ha en konkurrensneutral relation till bankerna.  

3. Likviditetsstyrningen i staten ska utformas så att statens räntekostnader långsiktigt minimeras.  

4. Servicen till myndigheterna ska vara god.  

Återrapportering

1. Ändringar i tillämpningen av principerna för ränte- och avgiftssättning ska redovisas.  

2. Redovisning av uppnådda förbättringar ska ske i kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa termer.  

3. Kundernas uppfattning om verksamhetens kvalitet och service ska redovisas.  

4. Större steg i utvecklingsarbetet och viktigare förslag till strukturella åtgärder ska redovisas och åtgärdernas effekter analyseras.  

5. Riksgäldskontoret ska halvårsvis redovisa kontorets utlåning och aktuella ramar till myndigheter, affärsverk och statliga bolag m.fl. Redovisningen ska indelas efter vilken paragraf (20 och 21 §§ alternativt 23 §) i lagen (1996:1059) om statsbudgeten som riksdagen och regeringen har bemyndigat finansieringen. Redovisningarna lämnas senast den 15 februari och den 15 augusti 2009.

Mål

1. Riksgäldskontoret ska bidra till att statens risk begränsas och att statens rätt tryggas. Det ska ske genom att värdera ekonomiska risker, sätta avgifter och bestämma villkor och driva in fordringar.  

2. Kostnaderna för verksamheten ska motsvaras av dess intäkter över en längre tidsperiod. Det ska ske genom att avgiftssättningen sker till försäkringsmässiga principer.

3. Riksgäldskontoret ska aktivt arbeta för att garanti- och kreditverksamheten i andra myndigheter under regeringen bedrivs på ett effektivt sätt. Riksgäldskontoret ska fortsätta att utveckla hanteringen av statliga garantier och krediter i samverkan med övriga berörda myndigheter.  

Återrapportering

1. Riksgäldskontoret ska övervaka riskerna i de garantier och krediter som inte bevakas av andra myndigheter och rapportera väsentliga förändringar i dessa risker till Finansdepartementet. Övervakningen av de garantier till internationella finansiella institutioner som undantagits från garantimodellen sker genom ansvarigt departements försorg.  

2. Verksamhetens ekonomiska resultat ska redovisas och faktorer som påverkar utfallet ska analyseras i årsredovisning och delårsrapport.  

3. Utestående lån med kreditrisk och uttagna kreditriskavgifter ska rapporteras i årsredovisning och delårsrapport.  

Mål 

Riksgäldskontoret ska i riskhanteringen, utöver vad som anges i regeringens riktlinjer, sträva efter att uppnå marknadspraxis. Riksgäldskontoret ska se till att hanteringen av finansiella och operativa risker uppfyller de för verksamheten relevanta krav som ställs i lagstiftning gällande finansiella företag och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd.

Återrapportering 

Graden av måluppfyllelse ska redovisas. I den mån verksamheten inte uppfyller uppsatt mål ska orsakerna analyseras och planerade åtgärder för måluppfyllelse beskrivas.

1. Riksgäldskontoret ska redovisa utgiftsprognoser för 2009−2012 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Prognoserna för prognostillfällena januari och februari ska liksom tidigare göras i utgiftstermer. Som en följd av övergången till kostnadsmässig avräkning av förvaltningsutgifter ändras principerna för prognoserna maj, juli och oktober. Vid dessa tillfällen ska prognoserna för myndighetens förvaltningsutgifter göras i kostnadstermer. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket den 19 januari, 26 februari, 7 maj, 30 juli och 29 oktober 2009.

2. Riksgäldskontoret ska redovisa utfall och prognoser avseende myndigheters m.fl:s in- och utlåning i Riksgäldskontoret, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska även innehålla underlag för känslighetsberäkningar av räntor på statsskulden med avseende på saldo-, ränte- och valutakursförändringar. Samtliga prognoser ska innehålla kommentarer där större avvikelser mellan tidigare prognoser och år redovisas och förklaras. Prognoserna lämnas till regeringen den 30 januari, 9 mars, 20 maj, 5 augusti och 11 november 2009 samt på särskild begäran av Finansdepartementet.

3. Riksgäldskontoret ska redovisa utfallet för 2008 samt det första halvåret 2009 avseende provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utfallet ska redovisas för de olika typerna av provisionskostnader. Redovisningen ska lämnas till Finansdepartementet senast den 30 juli 2009.

1. Riksgäldskontoret ska till Finansdepartementet lämna underlag till årsredovisningen för staten avseende statliga garantier (inklusive garantier till internationella finansiella institutioner) och krediter. Redovisningen ska omfatta såväl grundläggande uppgifter om olika garantiåtaganden som en översiktlig beskrivning av koncentrationsrisken i statens portfölj. Underlaget ska stämmas av med Ekonomistyrningsverket och lämnas senast den 15 mars 2009.

2. Om Riksgäldskontoret, i egenskap av stödmyndighet, har aktiva åtaganden enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut, ska dessa redovisas kvartalsvis till regeringen. Riksgäldskontoret ska dessutom redovisa till regeringen när åtgärder som har större ekonomisk betydelse planeras och vidtas enligt lagen, detta avseende typ av åtgärder, omfattning och förväntade effekter på stabilitetsfonden.

3. Riksgäldskontoret ska till Lotteriinspektionen lämna de uppgifter som behövs för Lotteriinspektionens kontroll och tillsyn över den utlottningsverksamhet som genomförs inom ramen för svenska statens premieobligationslån.

Anslagsposten får användas för kommande utvärderingar av statsskuldsförvaltningen.

Anslagsposten får användas för att vid särskilt behov täcka ökade administrationskostnader i samband med eventuella ersättningsfall under 2009.

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslaget.

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslaget.

Anslagsposten får användas för att vid särskilt behov täcka ökade administrationskostnader i samband med eventuella ersättningsfall under 2009.

Villkor

Villkor

Villkor

Medlen ska användas för verksamhet som bedrivs inom krisberedskapsområdet och rekvireras efter överenskommelse med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap från anslaget 2:4 Krisberedskap ap. 5, inom utgiftsområde 6.

1. Garantiverksamheten omfattas inte av 23 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) såvitt avser bestämmelser om förfarande vid mer än 10 procents ackumulerat överskott i avgiftsbelagda verksamhetens omsättning.

2. Garantiverksamheten och statens internbank omfattas inte av 7 § avgiftsförordningen (1992:191) om samrådsskyldighet om avgifter.

3. Verksamheten med insättningsgaranti och investerarskydd samt stabilitetsfonden undantas från 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till denna paragraf avseende kravet om att uppnå en riktig periodisering av intäkter och kostnader för inbetalda och eventuellt återbetalda avgifter för insättningsgarantin och investerarskyddet samt stabilitesfonden. Redovisningen av dessa avgifter ska i stället ske endast på inkomst- och utgiftsmässiga grunder i enlighet med reglerna i 16 och 17 §§ anslagsförordningen (1996:1189).

1. I samband med Riksgäldskontorets övertagande av Venantius lån m.m. i februari 2007 uppstod en fordran på statsverket. Riksgäldskontoret ska reglera fordran på statsverket genom betalning från statens centralkonto i Riksbanken till Riksgäldskontorets checkräkning. Det sker i samma takt som de övertagna lånen förfaller till betalning. Villkoren och betalningsprofilen finns preciserade i Riksgäldskontorets regleringsbrev för 2008 bilaga 2.