Mål 

Målet för politikområdet är att
- bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld,
- hävda vår territoriella integritet,
- försvara Sverige mot väpnat angrepp och
- värna civilbefolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Mål

Målet för verksamhetsområdet är att utveckla insatsorganisationen i enlighet med de krav på operativ förmåga som riksdagen har beslutat (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU5, rskr. 2004/05:143) och de operativa delförmågorna som anges i budgetpropositionen för 2008, utgiftsområde 6 (prop.2007/08:1, bet. 2007/08:FöU1, rskr. 2007/08:47).

Genom i huvudsak planering ska även en god försvarsförmåga säkerställas i sådan samhällsviktig verksamhet som är väsentlig för samhällets grundläggande behov vid ett eventuellt framtida väpnat angrepp.

Mål

Målet är att Krisberedskapsmyndigheten genom i huvudsak planering ska säkerställa en god försvarsförmåga i sådan samhällsviktig verksamhet som är väsentlig för samhällets grundläggande behov vid ett eventuellt framtida väpnat angrepp eller krig.

Återrapportering

11. Krisberedskapsmyndigheten ska redovisa genomförd verksamhet inom verksamhetsgrenen och en bedömning av vilka effekter dessa har haft för att bidra till att uppfylla de förmågemål som anges på verksamhetsområdesnivå.  Krisberedskapsmyndighetens åtgärder och verksamheter finansierade från anslaget 7:5 Krisberedskap och effekterna som dessa haft på förmågan ska särredovisas.

Mål

Målet är att samhällsaktörer inom de samverkansområden som framgår av förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap genom samverkan och samordning gemensamt ska verka för en grundläggande försvarsförmåga.

Återrapportering

12. Krisberedskapsmyndigheten ska redovisa det ekonomiska utfallet inom verksamhetsgrenen enligt den indelning i samverkansområden som framgår av förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 

13. Krisberedskapsmyndigheten ska redovisa hur de medel från anslag 7:5 Krisberedskap, som utbetalats till Totalförsvarets forskningsinstitut för att säkra grundkompetens och infrastruktur inom CBRN-området, har bidragit till att tillgodose efterfrågan från de myndigheter som verkar inom politikområdet Samhällets krisberedskap.

14. Krisberedskapsmyndigheten ska genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på annat sätt visa om myndighetens verksamhet bedrivits effektivt och med god hushållning. Av redovisningen ska om möjligt framgå en jämförelse med de två närmast föregående åren. Utvecklingen ska analyseras och kommenteras.

15. Krisberedskapsmyndigheten ska redovisa utgiftsprognoser för 2008-2011 i Hermes vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. De antaganden som ligger till grund för prognosen ska redovisas. Prognoserna lämnas i löpande priser. Utgiftsprognoser lämnas senast: 22 januari, 10 mars, 9 maj, 1 augusti samt 30 oktober.   

Mål

Inom ramen för sin kompetensförsörjning ska Krisberedskapsmyndigheten främja mångfald och jämställdhet.

Återrapportering

16. Krisberedskapsmyndigheten ska, utöver det som regleras i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag gällande myndigheternas kompetensförsörjning, särskilt redovisa hur myndigheten levt upp till egna mål om främjande av jämställdhet samt motverkande av diskriminering och trakasserier. Redovisningen ska, utöver en bedömning av måluppfyllelsen, innehålla:

- en beskrivning av hur myndigheten omsatt befintlig kunskap och erfarenhet i praktisk handling och

- en beskrivning av det arbete som bedrivits för att motverka olika former av diskriminering och trakasserier. Av redovisningen ska framgå hur Krisberedskapsmyndigheten arbetar med frågor som rör diskriminering och trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder samt sexuell läggning. Av redovisningen ska framgå hur myndigheten verkat för en jämnare könsfördelning inom alla personalkategorier.

17. Krisberedskapsmyndigheten ska vara Sveriges internationella kontaktpunkt för informationssäkerhetsfrågor inom myndighetens ansvarsområde. 

18. Krisberedskapsmyndigheten ska i arbetet med att utveckla det nationella säkerhetsforskningsprogrammet beakta uppdraget att samordna avtalet mellan Sverige och USA om forsknings- och utvecklingsfrågor inom det civila säkerhetsområdet och motsvarande forsknings- och utvecklingsprogram inom EU. Krisberedskapsmyndigheten ska i detta arbete samverka med VINNOVA, Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut.

19. Krisberedskapsmyndigheten ska i sin verksamhet för 2008 visa återhållsamhet för att underlätta ett genomförande av de förslag som framgår av betänkandet (SOU 2007:31) Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser. Myndigheten ska i övrigt upprätthålla beredskap för att ett genomförande av förslagen kan komma att påbörjas.

20. Krisberedskapsmyndigheten ska läggas ner den 31 december 2008. Ansvaret för avvecklingen ligger till och med den 31 december 2008 hos Krisberedskapsmyndigheten.

20. Krisberedskapsmyndigheten ska redovisa en samlad bedömning av samhällets krisberedskapsförmåga för år 2007. Bedömningen ska bl.a. göras utifrån myndighetsanalyser avseende år 2007 enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. En övergripande bedömning ska redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartemenet) senast den 14 april.

21. Krisberedskapsmyndigheten ska påbörja arbetet med att göra en samlad bedömning av samhällets krisberedskapsförmåga för år 2008. Bedömningen ska bl.a. göras utifrån myndighetsanalyser avseende år 2008.

22. Krisberedskapsmyndigheten ska ge förslag på en modell för långsiktig finansiell lösning gällande sådan CBRN-kompetens som behövs inom ramen för samhällets krisberedskap och som tillhandahålls vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartemenet) senast den 2 juli 2008.

23. Krisberedskapsmyndigheten ska redovisa en utvärdering av myndighetens internationella samarbete.

24. Krisberedskapsmyndigheten ska, i samverkan med berörda samhällsaktörer, genomföra ett arbete med att identifiera och analysera kritiska beroendeförhållanden i samhället. Även den internationella dimensionen skall beaktas. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartemenet) senast den 31 december 2008.

25. I samverkan med berörda myndigheter ska Krisberedskapsmyndigheten påbörja förvaltningen av den nationella handlingsplanen för informationssäkerhet, i enlighet med Krisberedskapsmyndighetens rapport - Samhällets informationssäkerhet handlingsplan 2008.

Anslaget disponeras av Försvarsmakten (anslagsposten 1) och Krisberedskapsmyndigheten (anslagsposten 2) för utgifter för att stödja den verksamhet som anges i förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. De frivilliga försvarsorganisationerna, som anges i bilaga till förordningen, får bidrag för den del av deras verksamhet som främjar totalförsvaret och som omfattar ledning och administration, försvarsupplysning, rekrytering, funktionärsutbildning för den egna organisationen samt ungdomsverksamhet. Utbetalning av organisationsstöd ska i samråd med Försvarsmakten ske till den verksamhet de frivilliga försvarsorganisationerna bedriver om denna verksamhet bidrar till politikområdet Försvars måluppfyllelse.

Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten ska fördela organisationsstödet och ska som villkor för utbetalning till de frivilliga försvarsorganisationerna meddela föreskrifter om redovisning av utbetalda belopp.

1. Krisberedskapsmyndigheten ska på sätt som anges nedan lämna bidrag från anslaget 7:5 Krisberedskap (anslagsposterna 1 och 12) till Post- och telestyrelsen, Affärsverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet, Styrelsen för psykologiskt försvar, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Banverket, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsverket, Vägverket, Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen, Statens räddningsverk, Statens strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftsinspektion, Tullverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Statens jordbruksverk, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Riksgäldskontoret, Lantmäteriverket, Kustbevakningen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Totalförsvarets forskningsinstitut och länsstyrelserna. Bidragen ska betalas ut till icke räntebärande konton, inom flödet kopplat till statens checkräkning, hos myndigheterna som också har rätt att använda detta flöde för sina löpande utgifter inom dessa anslagsposter. Krisberedskapsmyndigheten ska i skriftlig överenskommelse med respektive betalningsmottagare reglera tidpunkter och villkor för att uppnå en kostnadseffektiv utbetalning av bidragen. Till affärsverken betalas bidragen ut till det konto som respektive affärsverk lämnat uppgift om i den skriftliga överenskommelsen med Krisberedskapsmyndigheten. Regeringen uppdrar åt Krisberedskapsmyndigheten att, utifrån regeringens inriktning i budgetpropositionen 2008, fördela anslag 7:5 Krisberedskap för verksamhetsområdena krisledningsförmåga, operativ förmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar.

2. Anslagsposten får användas till åtgärder som stärker förmågan vid svåra påfrestningar på samhället i fred och som inte är direkt kopplade till att skapa en grundläggande försvarsförmåga (anslagsposten 12) eller till de avgiftsfinansierade verksamheterna (anslagsposterna 2 och 3).

3. Anslagsposten får användas för förbättringar i den kommunaltekniska försörjningen, övergripande samordning och omvärldsanalys av samhällets informationssäkerhet, åtgärder för att tillgodose samhällets behov av elektroniska kommunikationer vid svåra påfrestningar och höjd beredskap, underhåll och modernisering av teleanläggningar för att tillgodose skydd av de elektroniska kommunikationerna vid svåra påfrestningar, åtgärder som syftar till att vidmakthålla och utveckla handlingsberedskapen i energiförsörjningen för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred och som minskar känsligheten för störningar inom elförsörjningsområdet, åtgärder för att säkerställa dricksvattenförsörjningen vid svåra påfrestningar på samhället i fred samt för utveckling och utredning om massmediernas tekniska utveckling kopplat till svåra påfrestningar på samhället i fred.

4. Anslagsposten får användas till åtgärder som minskar riskerna för störningar i viktiga transportsystem och att samhällsviktiga transporter som har betydelse för att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses. Det gäller väghållning och landsvägstransporter, järnvägstransporter och banhållning, sjötransporter samt flygtransporter.

5. Anslagsposten får användas för åtgärder för att trygga försörjningen med dricksvatten och livsmedel mot B- och C-hot samt för planering, utbildning, utveckling och utrustning för att höja kompetensen och förmågan inom CBRN-området. Anslagsposten får även användas för att stödja beredskapen mot allvarlig smitta på människor och djur, för CBRN-verksamhet inom polisen, för att vidmakthålla och vidareutveckla beredskapen inom hälso- och sjukvårdens CBRN-beredskap, för räntor och amorteringar avseende lånefinansierade beredskapsinvesteringar, för CBRN-utbildning för tulltjänstemän och för åtgärder för att initiera och bedriva samverkan inom CBRN-området.

6. Utöver CBRN-beställningar till Totalförsvarets forskningsinstitut ska, efter samråd om inriktning, 18 000 000 kronor från anslagsposten utbetalas till Totalförsvarets forskningsinstitut för att bidra till myndighetens vidmakthållande av grundkompetens och infrastruktur hänförligt till CBRN-verksamheten.

7. Anslagsposten får användas för kompetens- och säkerhetshöjande åtgärder mot s.k. informationsoperationer som kan riktas mot de större finansiella företagen, aktiviteter i syfte att säkerställa de åtaganden inom oljeområdet som följer av IEA-avtalet (International Energy Agency) och medlemskapet i EU, administrativa åtgärder vad avser strategisk lagring och oljedistribution samt för utgifter i samband med omvärldsbevakning, beredskaps- och försörjningsanalyser.

8. Anslagsposten får användas för åtgärder avseende system för informationsförsörjning, ledningsplatser, telesäkerhet, materielförvaltning, samband och signalskydd, forskningssamordning, omvärldsbevakning, omvärldsanalys, samordning, planering och uppföljning, kriskommunikation, krishanteringsstöd, kompetensutveckling, geografisk information, massmedieberedskap, trossamfundens medverkan i krishanteringssystemet. Anslagsposten får även användas för ersättning till länsstyrelser, frivilliga organisationer, utbildningsverksamhet samt för den regionala försöksverksamheten avseende samverkan mellan myndigheter på Gotland (GotSam).

9. Anslagsposten får användas för utveckling av sjukvårdens och socialtjänstens krishanteringsförmåga, beredskapslagring av läkemedel och sjukvårdsmateriel, förbättring av hälso- och sjukvårdens funktionssäkerhet och kompetensförsörjning av berörd hälso- och sjukvårdspersonal, förstärkning av räddningscentraler, anslutningar till försvarets telenät samt för internationellt säkerhetsfrämjande arbete.

10. Anslagsposten får även användas för utbildning och övning för flygräddningstjänst och sjöräddningstjänst vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap samt för ersättning till landstingen för katastrofplanering.

11. Högst 25 300 000 kronor får betalas ut för att stärka krishanteringsförmågan på regional nivå. I detta belopp ingår inte åtgärder för att stärka den tekniska ledningsförmågan.

12. Under 2008 får Krisberedskapsmyndigheten utbetala 270 000 000 kronor till kommunerna i enlighet med vad som sägs i 10 § förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 

13. Under 2008 får Krisberedskapsmyndigheten utbetala högst 15 000 000 kronor till landstingen i enlighet med vad som sägs i 11 § förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 

1. Anslagsposten avser åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid. Anslagsposten får även användas till upphandling av tjänster, utrustning, m.m. för att skydda samhället mot allvarliga hot och påfrestningar på elektroniska kommunikationer i fredstid.

1. Anslagsposten avser ersättning som beslutas enligt elberedskapslagen (1997:288) och för att täcka kostnader för Affärsverket svenska kraftnäts myndighetsutövning enligt denna lag. Vidare får anslagsposten användas för insatser som förbättrar den fredstida störningsberedskapen, för åtgärder som stärker den nationella förmågan och som kan merutnyttjas för den internationella fredsfrämjande och humanitära beredskapen samt för dammsäkerhet. Högst 24 000 000 kronor får användas för att täcka förvaltningskostnader i verksamheten. Under anslagsposten har medel beräknats för arvoden åt ledamöter i Insynsrådet för elberedskapsverksamheten vid Affärsverket svenska kraftnät.

1. Anslagsposten avser viss fredsfrämjande och humanitär verksamhet för att civila resurser ska kunna stödja länder som inte kategoriseras som biståndsmottagande land av Sida och som befinner sig i tillstånd av en svår påfrestning på samhället i fred.

1. Krisberedskapsmyndigheten ska på sätt som anges nedan lämna bidrag från anslaget 7:5 Krisberedskap (anslagsposterna 1 och 12) till Post- och telestyrelsen, Affärsverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet, Styrelsen för psykologiskt försvar, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Banverket, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsverket, Vägverket, Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen, Statens räddningsverk, Statens strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftsinpektion, Tullverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Statens jordbruksverk, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Riksgäldskontoret, Lantmäteriverket, Kustbevakningen och länsstyrelserna. Bidragen ska betalas ut till icke räntebärande konton, inom flödet kopplat till statens checkräkning, hos myndigheterna som också har rätt att använda detta flöde för sina löpande utgifter inom dessa anslagsposter. Krisberedskapsmyndigheten ska i skriftlig överenskommelse med respektive betalningsmottagare reglera tidpunkter och villkor för att uppnå en kostnadseffektiv utbetalning av bidragen. Till affärsverken betalas bidragen ut till det konto som respektive affärsverk lämnat uppgift om i den skriftliga överenskommelsen med Krisberedskapsmyndigheten.

2. Anslagsposten får användas för förmåner till totalförsvarspliktiga som grundutbildas med civilplikt vid Affärsverket svenska kraftnät, Rikspolisstyrelsen och Krisberedskapsmyndigheten. Dessa förmåner ska utbetalas enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga. Vidare gäller att:

- medel för familjebidrag och administrationskostnader för dessa utbetalas efter rekvisition från Försäkringskassan,

- medel för dagpenning och administrationskostnader för dessa utbetalas efter rekvisition från Försäkringskassan,

- medel för ekonomiskt stöd enligt 8 kap. 3 § förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga utbetalas efter rekvisition från Totalförsvarets pliktverk samt

- medel för annan ersättning än skadestånd för skador på egendom som tillhör totalförsvarspliktiga inom det civila försvaret, utbetalas efter rekvisition från Statens räddningsverk.

3. Anslagsposten får användas för åtgärder som syftar till att skapa en grundläggande försvarsförmåga. Från anslagsposten får bidrag betalas ut som avser utbildning och utrustning av den särskilda beredskapspolisen, utbildning av chefer för beredskapspolisen, uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer, avvecklingskostnader för utrustning och anläggningar, ersättning till Totalförsvarets pliktverk för informationssystemet PLIS, omvärldsbevakning, underhåll av skyddsrum, andningsskydd samt minröjning. Anslagsposten får även användas för ersättning till kommunerna, förmånsmedel till totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt, Civilpliktsrådet, räntor och amorteringar för lånefinansierade beredskapsinvesteringar.

4. Från anslagsposten får bidrag betalas ut till Affärsverket svenska kraftnät för utbildning av totalförsvarspliktiga under första halvåret 2008.

5. Krisberedskapsmyndigheten får betala ut högst 35 350 000 kronor för frivillig försvarsverksamhet. Utbetalningen ska ske efter dialog med och genom uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna.

Investeringsplan

Följande inriktning ska gälla för de investeringar som stärker samhällets krisberedskap och som finansieras från anslaget 7:5 Krisberedskap under 2008.

1. Anslagsposten finansierar förvaltning och marknadsföring av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.

1. Anslagsposten ska finansiera utbyggnaden av infrastrukturen i samband med utbyggnaden av etapperna ett t.o.m. tre av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.

Anslaget disponeras av Krisberedskapsmyndigheten för förvaltningsändamål.

Anslaget ska finansiera abonnemangsavgift på 260 000 kr för det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel.

Villkor

Krisberedskapsmyndigheten bemyndigas att, i fråga om ramanslaget 7:5 Krisberedskap anslagsposten 1 Svåra påfrestningar på samhället i fred, godkänna avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar som avser höjd beredskap och svåra påfrestningar på samhället i fred, så att behovet av anslagsmedel efter 2008 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 270 000 000 kronor.

Krisberedskapsmyndigheten ska i skriftlig överenskommelse med berörd myndighet reglera rätten att ingå nya förpliktelser med betalningsutfall efter 2008. Bemyndigande ska redovisas per anslagspost, specificerat per åtgärd.

Post- och telestyrelsen bemyndigas att, i fråga om ramanslaget 7:5 Krisberedskap anslagsposten 2 Åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar, godkänna avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar som avser höjd beredskap och svåra påfrestningar på samhället i fred, så att behovet av anslagsmedel efter 2008 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 73 000 000 kronor.

Affärsverket svenska kraftnät bemyndigas att, i fråga om ramanslaget 7:5 Krisberedskap anslagsposten 3 Elberedskapsåtgärder, godkänna avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar som avser höjd beredskap och svåra påfrestningar på samhället i fred, så att behovet av anslagsmedel efter 2008 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 322 000 000 kronor.

I regleringsbrevet för 2004 bemyndigade regeringen Krisberedskapsmyndigheten att i fråga om anslaget 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (2004) ingå avtal om ekonomiska åtaganden för att anskaffa infrastrukturen för det gemensamma radiokommunikationssystemet så att behovet av anslagsmedel efter 2004 uppgår till högst 2 126 000 000 kronor. Från och med 2005 finns anslaget 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet med motsvarande ändamål upptaget på statsbudgeten.

Krisberedskapsmyndigheten medges undantag från kravet på full kostnadstäckning för det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet. Underskott som uppstår under systemets uppbyggnadsperiod finansieras med medel från anslag 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet, anslagsposten 1 Driftskostnader.

1. Inkomster av avgifter från verksamhet enligt 7 och 21 §§ förordningen (2007:856) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten får disponeras av Krisberedskapsmyndigheten.

2. Avgift för det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel har fastställts för respektive berörd myndighet. Myndigheterna har rätt att ansluta sig till systemet i den omfattning som de bedömer befogat utan att betala ytterligare abonnemangsavgifter.

1. Krisberedskapsmyndigheten beviljas undantag från kravet att anläggningstillgångar som används i verksamheten ska finansieras med lån i Riksgäldskontoret enligt 5 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Undantaget gäller för utbyggnaden av de tre första etapperna av Rakelsystemet som i stället finansieras från anslaget 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet.

2. Krisberedskapsmyndigheten beviljas undantag från kravet på full kostnadstäckning enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191). Undantaget gäller kravet på full kostnadstäckning som ekonomiskt mål för det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet, Rakel. Undantaget medger att avskrivningar på de anslagsfinansierade tillgångarna inte ska ingå i underlaget för beräknande av avgifter för Rakel.

3. Krisberedskapsmyndigheten beviljas undantag från kravet att lämna förslag till regeringen på hur ett ackumulerat överskott, överstigande 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, ska disponeras enligt 23 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Ett eventuellt ackumulerat överskott under de tidiga utbyggnadsåren får nyttjas för att hålla avgiftsnivån fortsatt låg under utbyggnaden av Rakelsystemet.

4. Med undantag från 5 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) får anläggningstillgångar som används i verksamheten finansieras från anslaget 7:5 Krisberedskap. Detta undantag gäller även för de anläggningstillgångar som övriga myndigheter anskaffar och som finansieras med bidrag från Krisberedskapsmyndigheten. Statens räddningsverks och Socialstyrelsens investeringar i räddningsmateriel respektive beredskapslager ska dock fortsatt lånefinansieras.

5. Krisberedskapsmyndigheten behöver inte lämna resultatredovisning, finansieringsanalys eller sammanställning över väsentliga uppgifter enligt bestämmelserna i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I årsredovisningen ska dock en beskrivning av resultatet av verksamheten under den gångna perioden lämnas liksom en särredovisning av eventuella kostnader inför avvecklingen och hur de har finansierats.