Mål

Målet för politikområdet är att det finansiella systemet ska vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd, att reglering och tillsyn ska bidra till förtroendet för den finansiella sektorn, att tillsynen ska bedrivas effektivt, att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt samt att kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas.

Mål

Riksgäldskontoret ska verka för att kostnaderna för statens finansiella förvaltning långsiktigt minimeras samtidigt som riskerna beaktas och verksamheten bedrivs effektivt.

Riksgäldskontoret ska bidra till konsumentskyddet avseende insättningar och där igenom till stabiliteten inom det finansiella systemet. Riksgäldskontoret ska också bidra till konsumentskyddet avseende värdepapper och andra medel som hanteras för kunders räkning.

Riksgäldkontorets samlade bedömning

Riksgäldskontoret ska lämna en samlad bedömning av hur myndighetens verksamhet bidragit till att uppnå politik- och verksamhetsområdesmålen samt hur verksamheten påverkat tillståndet och utvecklingen inom de områden som målen omfattar.

Mål

1. Lån till och placeringar hos statliga myndigheter och vissa bolag ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets upplåningskostnader på kapitalmarknaden.

2. Det statliga betalningssystemet ska tillgodose statsmakternas uttalade krav på kostnadseffektivitet, säkerhet, information och valfrihet. Staten ska ha en konkurrensneutral relation till bankerna.

3. Likviditetsstyrningen i staten ska utformas så att statens räntekostnader långsiktigt minimeras.

4. Servicen till myndigheterna ska vara god.

Återrapportering

1. Ändringar i tillämpningen av principerna för ränte- och avgiftssättning ska redovisas.

2. Redovisning av uppnådda förbättringar ska ske i kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa termer.

3. Kundernas uppfattning om verksamhetens kvalitet och service ska redovisas.

4. Större steg i utvecklingsarbetet och viktigare förslag till strukturella åtgärder ska redovisas och åtgärdernas effekter analyseras.

5. Riksgäldskontoret ska halvårsvis redovisa kontorets utlåning och aktuella ramar till myndigheter, affärsverk och statliga bolag m.fl. Redovisningen ska indelas efter vilken paragraf (20 och 21 §§ alternativt 23 §) i lagen (1996:1059) om statsbudgeten som riksdagen och regeringen har bemyndigat finansieringen. Redovisningarna lämnas senast den 15 februari och den 15 augusti 2008.

Mål

I enlighet med lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning ska statsskulden förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Därtill ska förvaltningen ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.

Återrapportering

Riksgäldskontorets statsskuldsförvaltning ska redovisas i årsredovisningen. Underlag till utvärdering av statsskuldens förvaltning enligt vad som fastställts i regeringens riktlinjebeslut för 2007 ska lämnas i särskild rapport senast den 22 februari 2008.

Mål

1. Riksgäldskontoret ska bidra till att statens risk begränsas och att statens rätt tryggas. Det ska ske genom att värdera ekonomiska risker, sätta avgifter och bestämma villkor och driva in fordringar.

2. Kostnaderna för verksamheten ska motsvaras av dess intäkter över en längre tidsperiod. Det ska ske genom att avgiftssättningen sker till försäkringsmässiga principer.

3. Riksgäldskontoret ska aktivt arbeta för att garanti- och kreditverksamheten i andra myndigheter under regeringen bedrivs på ett effektivt sätt. Riksgäldskontoret ska fortsätta att utveckla hanteringen av statliga garantier och krediter i samverkan med övriga berörda myndigheter.

Återrapportering

1. Riksgäldskontoret ska övervaka riskerna i de garantier och krediter som inte bevakas av andra myndigheter och rapportera väsentliga förändringar i dessa risker till Finansdepartementet. Övervakningen av de garantier till internationella finansiella institutioner som undantagits från garantimodellen sker genom ansvarigt departements försorg.

2. Verksamhetens ekonomiska resultat ska redovisas och faktorer som påverkar utfallet ska analyseras i årsredovisning och delårsrapport.

3. Utestående lån med kreditrisk och uttagna kreditriskavgifter ska rapporteras i årsredovisning och delårsrapport.

Mål

1. Beräkning och debitering av avgifter för insättningsgaranti och investerarskydd ska göras korrekt och kostnadseffektivt.

2. Avgiftsmedlen för insättningsgarantin ska förvaltas så att en långsiktigt god avkastning erhålls samtidigt som god betalningsberedskap och riskspridning upprätthålls.  

3. Riksgäldskontoret ska säkerställa en korrekt och effektiv hantering av ersättningsfall. Beredskapen ska vara anpassad till den risksituation som råder vid varje enskilt tillfälle.  

4. Samarbete bör vara etablerat med företrädare för utländska ersättningssystem. Beredskap ska finnas för att hantera ersättningsfall som är gemensamma för svenska och utländska ersättningssystem.

Återrapportering

En samlad bedömning ska lämnas av hur Riksgäldskontoret har bidragit till att målet för verksamhetsgrenen har kunnat uppnås.

En redovisning ska lämnas av hur målet uppfyllts, bl.a. avseende:

1. hur avgifterna beräknats och fördelats mellan instituten, samt om överföring till inkomsttitel och förvaltning

2. förvaltningens resultat och kostnader, varvid jämförelser ska göras med tidigare budgetår

3. de åtgärder som vidtagits för att hantera förekommande ersättningsfall samt de kostnader som är hänförliga till administrationen av ersättningsfall

4. de åtgärder som vidtagits för att kunna hantera gemensamma ersättningsfall, såväl insatser för att etablera samarbetsavtal med utländska ersättningssystem som övrigt internationellt samarbete, samt

5. de samlade erfarenheterna från inordnandet av insättningsgaranti- och investerarskyddsverksamheten i Riksgäldskontoret.

Riksgäldskontoret ska i riskhanteringen, utöver vad som anges i regeringens riktlinjer, sträva efter att uppnå bästa marknadspraxis. Riksgäldskontoret ska se till att hanteringen av finansiella och operativa risker uppfyller de för verksamheten relevanta krav som ställs i lagstiftning gällande finansiella företag och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd.

Graden av måluppfyllelse ska redovisas. I den mån verksamheten inte uppfyller uppsatt mål ska orsakerna analyseras och planerade åtgärder för måluppfyllelse beskrivas.

Riksgäldskontorets verksamhet inom verksamhetsgrenen Krisberedskapsförmåga (Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar) ska bedrivas så att riskerna för störningar minimeras och att samhällets grundläggande behov av ekonomisk säkerhet kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Riksgäldskontoret ska ha en god krisledningsförmåga, operativ förmåga och förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar.

Riksgäldskontoret ska verksamhetsområdesvis redovisa genomförd verksamhet och lämna en bedömning av vilka effekter insatserna har haft för att bidra till att uppfylla de förmågemål som anges inom verksamhets- och ansvarsområdet. Bedömningar av förmågan ska göras dels gentemot risker som identifieras i myndighetens risk- och sårbarhetsanalys, dels gentemot utpekade scenarion enligt regeringens särskilda anvisningar.

Redovisningen ska lämnas till regeringen (Finansdepartementet), med kopia till Krisberedskapsmyndigheten, senast den 14 november 2008.

Detta upphäver kraven i förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap om att redovisa i samband med årsredovisningen.

Myndigheten ska redovisa ovanstående förmågor enligt skalan:

- god förmåga,

- i huvudsak god förmåga men med vissa brister,

- viss, men bristfällig förmåga respektive

- mycket bristfällig förmåga.

Åtgärder och verksamheter finansierade av anslaget 7:5 Krisberedskap och de effekter dessa haft på förmågorna ska särredovisas.

1. Riksgäldskontoret ska redovisa utgiftsprognoser för 2008 − 2011 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket senast den 22 januari, 10 mars, 9 maj, 1 augusti och 30 oktober 2008.

2. Riksgäldskontoret ska redovisa utfall och prognoser avseende myndigheters m.fl:s in- och utlåning i Riksgäldskontoret, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska även innehålla underlag för känslighetsberäkningar av räntor på statsskulden med avseende på saldo-, ränte- och valutakursförändringar. Samtliga prognoser ska innehålla kommentarer där större avvikelser mellan tidigare prognoser och år analyseras. Prognoserna lämnas till regeringen den 25 januari, 14 mars, 15 maj, 7 augusti, 21 augusti och 7 november 2008 samt på särskild begäran av Finansdepartementet.

3. Riksgäldskontoret ska redovisa vilka typer av provisionskostnader som ingår i samband med upplåning och skuldförvaltning, med vilka belopp samt med en beskrivning av vad som påverkar provisionskostnadernas storlek. Redovisningen ska lämnas till Finansdepartementet senast den 1 juli 2008.

Till och med den 8 januari 2008 gäller följande.

Riksgäldskontoret ska vara garantimyndighet enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och lagen (1999:158) om investerarskydd. Inom Riksgäldskontoret ska det finnas ett särskilt beslutsorgan som ska avgöra de ärenden om insättningsgaranti och investerarskydd som myndigheten i egenskap av garantimyndighet ska handlägga, om ärendena

1. är av principiell karaktär eller större betydelse, eller

2. avser föreskrifter.

Beslutsorganet får avgöra även andra ärenden rörande insättningsgarantin och investerarskyddet än de som avses i första stycket. Sådana ärenden får beslutsorganet dock överlämna till myndigheten att avgöra.

1. Riksgäldskontoret ska till Finansdepartementet lämna underlag till årsredovisningen för staten avseende statliga garantier (inklusive garantier till internationella finansiella institutioner) och krediter. Redovisningen ska omfatta såväl grundläggande uppgifter om olika garantiåtaganden som en översiktlig beskrivning av koncentrationsrisken i statens portfölj. Underlaget ska stämmas av med Ekonomistyrningsverket och lämnas senast den 15 mars 2008.

2. AB Svenska Spel ska, enligt regeringsbeslut om tillstånd att anordna lotterier, i den mån det lämpligen kan ske placera vinstmedel på räntelöst konto i Riksgäldskontoret. När bolagsstämman beslutat om dispositionen av årets resultat, ska utdelningen i första hand utbetalas från AB Svenska Spels räntekonto. Utbetalningen, som inte får överstiga behållningen på kontot, görs av Riksgäldskontoret efter rekvisition av AB Svenska Spel. Utbetalningen görs till statens centralkonto i Riksbanken och redovisas under inkomsttitel 9456 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel.

3. Riksgäldskontoret ska under 2008, i samråd med Regeringskansliet, utreda hanteringen av vinstmedel från Svenska Spel.

4. Riksgäldskontoret ska analysera riskerna och sårbarheterna i den statliga betalningsmodellen. Analysen ska innehålla en beskrivning av processerna och en kartläggning av riskerna i den statliga betalningsmodellen. Redovisningen ska lämnas till regeringen (Finansdepartementet) senast den 31 maj 2008.

Medlen är avsedda att vid särskilt behov täcka ökade administrationskostnader i samband med eventuella ersättningsfall under 2008.

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslaget.

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslaget.

Anslagsposten får användas för Riksgäldskontorets kostnader som uppstår från och med den 1 januari 2008 i samband med inordnandet av IGN, främst kostnader för slutförande av IGN:s verksamhet och årsredovisning, såsom lönekostnader, rese- eller ersättningskostnader för ledamöterna och övriga utbetalningar.

Villkor

Villkor

1. Garantiverksamheten omfattas inte av 23 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) såvitt avser bestämmelser om förfarande vid mer än 10 procents ackumulerat överskott i avgiftsbelagda verksamhetens omsättning.

2. Garantiverksamheten och statens internbank omfattas inte av 7 § avgiftsförordningen (1992:191) om samrådsskyldighet om avgifter.

3. Verksamheten med insättningsgaranti och investerarskydd undantas från 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till denna paragraf avseende kravet om att uppnå en riktig periodisering av intäkter och kostnader för inbetalda och eventuellt återbetalda avgifter för insättningsgarantin respektive investerarskyddet. Redovisningen av dessa avgifter ska i stället ske endast på inkomst- och utgiftsmässiga grunder i enlighet med reglerna i 16 och 17 §§ anslagsförordningen (1996:1189).

Villkor med anledning av avvecklingen av Venantius AB 

1. Riksgäldskontoret bemyndigas att ta emot medel på konto från Venantius AB.

2. I samband med Riksgäldskontorets övertagande av Venantius lån m.m. i februari 2007 uppstod en fordran på statsverket. Riksgäldskontoret ska reglera fordran på statsverket genom betalning från statens centralkonto i Riksbanken till Riksgäldskontorets checkräkning. Det sker i samma takt som de övertagna lånen förfaller till betalning. Villkoren finns preciserade i bilaga där även betalningsprofilen bilagts.