Mål

Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i hela Sverige.

Energipolitiken skall bidra till ett breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete i Östersjöregionen.

Övriga relevanta mål för energipolitiken framgår av riksdagens beslut i juni 2002 (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317).

Återrapportering

Myndigheten ska lämna en sammanfattande samlad bedömning av utvecklingen inom energiområdet utifrån de energipolitiska målen.

Mål

Målet är att energin skall användas så effektivt som möjligt med hänsyn tagen till alla resurstillgångar. Stränga krav skall ställas på säkerhet, och omsorg om hälsa och miljö vid omvandling och utveckling av all energiteknik.

Återrapportering

Myndigheten ska lämna en samlad bedömning av utvecklingen inom områdena effektiv energianvändning och förnybara energikällor avseende kostnader, effektivitet och miljö- och klimatpåverkan samt utvecklingstakten.

Forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet

Målet är

- att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna, instituten, myndigheterna och i näringslivet som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige, samt

- att utveckla teknik och tjänster som genom svenskt näringsliv kan kommersialiseras och därmed bidra till energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader.

Återrapportering

1. Myndigheten ska redovisa vilka områden som prioriterats och hur verksamheten utformats utifrån den metodik som fastlagts av riksdagen (prop. 2005/06:127, bet. 2005/06:NU19, rskr. 2005/06:347).

2. Myndigheten ska per tema- och utvecklingsområde redovisa

• antalet beslut,
• andel av det totala antalet projektbeslut,
• beviljade program- och projektmedel,
• andel av totalt beslutade medel,
• fördelningen av projektmedel på typ av utförare, såsom universitet och högskolor, institut, företag, branschorgan och offentliga organ, samt
• andelen samfinansiering fördelat på typ av finansiär, såsom universitet och högskolor, institut, företag, branschorgan och offentliga organ.

3. För varje temaområde ska årets viktigaste resultat redovisas.

Vetenskaplig kvalitet och uppbyggnad av kompetens

Målet är

- att vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens som används för utveckling och omställning av energisystemet finns inom universiteten, högskolorna, näringslivet och den offentliga sektorn,

- att den vetenskapliga kvaliteten ska vara hög.

Återrapportering

1. Myndigheten ska per temaområde redovisa följande indikatorer:

• antal doktors- och licentiatexamina under året (totalt och fördelat på kvinnor och män samt antal industridoktorander och industrilicenciater),
• antal verksamma seniora forskare med energiinriktning (totalt och fördelat på kvinnor och män), samt
• antal publicerade vetenskapliga artiklar i granskade tidskrifter.

2. Myndigheten ska redovisa väsentliga resultat av genomförda utvärderingar av vetenskaplig kvalitet och relevans.

3. Myndigheten ska rapportera vilka sammanställningar och analyser som genomförts av resultat från forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet. 

4. Myndigheten ska redovisa hur myndigheten samverkat med

• Formas vad gäller energianvändning i byggnader m.m.,
• Vinnova vad gäller transporter, samt
• Vetenskapsrådet vad gäller energirelaterad grundforskning.

Innovation och kommersialisering

Målet är

- att stödja och främja svenskt näringslivs utveckling och introduktion av nya produkter och tjänster på marknaden som bidrar till omställningen till ett hållbart energisystem såväl i Sverige som globalt, och

- att bidra till kommersialisering av projektresultat genom att aktivt stödja projekt som bedöms ha kommersiell potential med såväl affärsutvecklande åtgärder som finansiellt stöd.

Återrapportering

1. Myndigheten ska redovisa följande indikatorer:

• den totala omfattningen av beviljat stöd i form av villkorslån till innovation och kommersialisering fördelat på typ av mottagare, såsom små, medelstora och stora företag 
• antal patent och licenser, samt
• antalet nya företag som fått stöd från myndigheten.

 2. Myndigheten ska redovisa

• exempel på nya eller förbättrade produkter och tjänster som kommit ut på marknaden med hjälp av stöd från myndigheten, samt
• exempel på väsentliga resultat från affärsutvecklings- och kommersialiseringsverksamheten, inkluderande insatser riktade mot övriga aktörer i innovationssystemet.

3.  Myndigheten ska redovisa

• hur arbetet med att främja projekt som bedöms ha kommersiell potential har utvecklats,
• hur myndigheten arbetar med att förstärka myndighetens kompetens inom området affärsutveckling och kommersialisering samt,
• hur denna del av verksamheten har förstärkts i relation till övrig verksamhet.

Energisystemstudier

Målet är att resultat och metoder från forskning inom temaområdet energisystemstudier ska användas i och integreras med myndighetens löpande verksamhet.

Återrapportering

1. Myndigheten ska redovisa väsentliga insatser för att integrera resultat och metoder i den löpande verksamheten.

2. Myndigheten ska redovisa hur arbetet med att öka kunskapen om mäns och kvinnors energianvändning har utvecklats.

Mål för lokal och regional samverkan

Målen är:

- att främja lokal och regional samverkan kring energieffektivisering,

- att förstärka och utveckla den kommunala energi- och klimatrådgivningen och de regionala energikontorens verksamhet,

- att anpassa programmet ”Uthållig kommun” så att fler kommuner kan delta fr.o.m. 2008 och anpassa programmet så att det även kan tillämpas på regional nivå i ett eller flera pilotlän 2008.

Teknikupphandling, marknadsintroduktion, energieffektiva produkter

Målen är:

- att påskynda marknadsintroduktion av ny och befintlig energieffektiv teknik,

- att genom teknikupphandlingar stimulera utveckling och öka marknadsintroduktion av energieffektiv teknik, samt öka insatserna för marknadsföring av resultaten,

- att utveckla av SMF-anpassade verktyg för energieffektivisering och minskade klimatutsläpp,

- att utveckla pilotprogram för energieffektivisering under 2008 för små- och medelstora företag,

- att förstärka och utveckla insatserna inom ramen för genomförandet av ekodesigndirektivet.

Energimyndighetens Testlab

Målet är: 

- att genom provningar av energikrävande produkter öka medvetenheten om energieffektiva produkter hos företag och allmänhet samt stimulera till produktutveckling,

- att genom märkning och standardisering stimulera utvecklingen av energieffektiva system och produkter,

- att kontrollera efterlevnaden av energimärkning.

Information, utbildning, kunskapsspridning

Målen är:

- att öka medvetenheten hos små och medelstora företag (SMF) om klimatfrågor och energieffektivisering,

- att öka medvetenheten hos barn och ungdomar, såväl flickor som pojkar, om energi- och klimatfrågor,

- att utveckla nya metoder för att få bättre genomslag hos mottagarna för informationsinsatser och metoder för att påverka beteende hos privatpersoner, företag m.fl för att främja energieffektivisering,

- att öka medvetenheten hos konsumenter och andra användargrupper om energieffektivisering och minskade klimatutsläpp.

Sektorsinriktat samarbete

Målet är att i samverkan med berörda myndigheter, företag och organisationer ta fram åtgärder som bidrar till minskade klimatutsläpp och energieffektivisering inom transportsektorn.

Återrapportering för energieffektivisering

Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder den vidtagit i syfte att nå målen. Myndigheten ska särskilt redovisa vilka resultat den nått i fråga om energieffektivisering eller andra effekter hos berörda aktörer eller  mottagare av myndighetens insatser. Könsuppdelad statistik ska redovisas i de fall där det är relevant.

Mål

Målet med programmet är att främja en effektiv användning av energi, särskilt el, bland deltagande företag.

Återrapportering

Myndigheten ska årligen under programperioden rapportera antal företag som under året ansökt om deltagande i programmet liksom antal ansökningar som godkänts. Denna rapportering ska även innehålla uppgifter om företagens totala elanvändning och elproduktion samt beräknad sammanlagd skattenedsättning under det första året.

För de företag som deltagit i programmet i två år ska myndigheten rapportera antal företag som infört ett certifierat energiledningssystem samt på en aggregerad nivå redovisa vilken effekt som dessa företag samlat bedömer kommer att uppnås till följd av de åtgärder för effektivare elanvändning som man åtagit sig. Denna rapportering ska även innehålla uppgifter om företagens totala energi/elförbrukning och produktion samt beräknad sammanlagd skattenedsättning under första och andra året.

Myndigheten ska löpande redovisa programmets genomförande i företagen.

Myndigheten ska efter programmets femte år (2009) redovisa den samlade måluppfyllelsen för programmet i följande termer:

• Antal företag som uppfyllt respektive inte uppfyllt sina åtaganden i programmet,
• verkligt uppnådd effektivisering av elanvändning relativt den bedömda vid sammanställningen av åtaganden år två och
• verkligt uppnådd effektivisering av elanvändning relativt den effektivisering man kunde ha förväntat sig vid en alternativ tillämpning av elskatt.

Mål

Målet är att under perioden 2002-2016 öka användningen av el från förnybara energikällor med 17 TWh.

Återrapportering

Myndigheten ska redovisa väsentliga aktiviteter som utförts under året inom elcertifikatsystemet. I detta ingår att följa upp och rapportera erfarenheter från arbetet, särskilt avseende deklarationer och tillsyn samt utvecklingsinsatser. Efterlevnaden av villkoren i förordningen (2003:120) om elcertifikat avseende de anläggningar som använder biobränslen ska särskilt redovisas. Myndigheten ska även redovisa en bedömning av måluppfyllelsen, antal godkända anläggningar, installerad effekt och årlig elproduktion fördelat på energislag samt särskilt redovisa fördelningen mellan olika biobränslen och torv. Myndigheten ska fortlöpande offentliggöra antalet nya anläggningar i systemet, fördelat på kraftslag, installerad effekt och årlig produktionskapacitet.

Mål

Planeringsmålet för vindkraft är en årlig produktionskapacitet på 10 TWh till 2015. Myndigheten ska stödja och underlätta denna omfattande utbyggnad av vindkraften. Myndigheten ska som ett led i detta arbete höja kunskapsnivån om vindkraftens egenskaper och möjligheter. Som nationell expertmyndighet ska myndigheten vara pådrivande i det nationella arbetet med att främja vindkraften.

Regeringen avser att under 2008 skapa ett nationellt nätverk för vindbruk, där Energimyndigheten är knutpunkten, innefattande ekonomiskt stöd för särskilda vindkraftsatsningar i syfte att stärka kunskapsuppbyggandet och underlätta för samordnade insatser när det gäller informations- och kunskapsfrågor kring vindkraft. En central uppgift är att tillvarata pågående och nytillkommande regionala initiativ av nationell betydelse.

Återrapportering

Myndigheten ska samlat redovisa de väsentligaste aktiviteterna som utförts under året i relation till målen. Myndigheten ska därvid särskilt redovisa arbetet med

• att skapa planmässiga förutsättningar för att planeringsmålet ska kunna uppnås och att stärka vindkraftens situation genom att löpande uppdatera riksintressen för vindkraft och regionala planeringsmål,
• att genom insatser för marknadsintroduktion av vindkraft bidra till en avsevärt ökad produktion av el från vindkraft i syfte att minska kostnaderna för nyetablering av vindkraft ,
• att genom insatser inom forskning, utveckling och demonstration skapa förutsättningar för utbyggnaden av vindkraften,
• att genom informationsinsatser öka förståelsen för vindkraftens egenskaper och möjligheter,
• att vid behov understödja vindkraftssamordnarna i deras arbete,
• att utveckla ett nationellt nätverk för vindbruk,
• att aktivt delta i samråd, och
• att genomföra kompetensutvecklingsinsatser för övriga myndigheter, särskilt länsstyrelserna och kommunerna. 

Myndigheten ska även i samband med utgiftsprognosen i augusti redovisa vilka åtgärder som genomförts avseende stödet för marknadsintroduktion av vindkraft, vilka resultat som uppnåtts och en bedömning av stödets framtida utfall. Myndigheten ska särskilt redovisa det ekonomiska utfallet och i vilken omfattning åtgärderna snabbt leder till ökad elproduktion.

Mål

Som vägledande mål för användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel i Sverige gäller att denna från och med 2005 ska utgöra minst 3 procent av den totala användningen av bensin och diesel för transportändamål beräknat på energiinnehåll. Från och med 2010 ska användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel uppgå till minst 5,75 procent.

Återrapportering

Myndigheten ska senast den 1 maj 2008 redovisa

- kontroll och utvärdering av pilotprojekt enligt 2 kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (regeringsbeslut den 19 november 1998, dnr Fi1998/3032/S/6),

- läget vad gäller användning och produktion av biogas samt

- förslag till underlag till rapport till Europeiska kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel angående föregående års totala försäljning av drivmedel samt andelen biodrivmedel, rena eller blandade, och andra förnybara drivmedel som släppts ut på marknaden. Utvecklingen vad gäller tankställen och fordon för förnybara drivmedel ska också redovisas. 

Mål för det internationella samarbetet

Målet är att omställningen och den långsiktiga utvecklingen av energisystemet skall främjas genom internationellt samarbete. I detta ingår att bidra till att föra vidare internationella erfarenheter av teknikutveckling på energiområdet till svenska avnämare och i tillämpliga delar sprida svenska erfarenheter internationellt.

Återrapportering

Myndigheten ska redovisa väsentliga insatser samt en uppskattning av effekter av och kostnader för det internationella samarbetet.

Mål för EU-samarbetet

Målet är att myndigheten snabbt ska kunna ta fram underlag för det svenska deltagandet i EU-samarbetet och bistå Regeringskansliet vid Sveriges förhandlingar inom EU.

Under 2008 ska myndigheten särskilt:

• bistå Regeringskansliet (Näringsdepartementet) med analys och underlag till behandlingen av kommande förslag om ramdirektivet för förnybar energi,
• tillsammans med Naturvårdsverket bistå Regeringskansliet (Miljödepartementet) med analys och underlag till behandlingen av kommande förslag rörande EU:s interna bördefördelning av EU:s gemensamma klimatåtagande och
• bistå Regeringskansliet (Miljödepartementet) med analys och underlag i de internationella klimatförhandlingarna, särskilt vad gäller flexibla mekanismer.

Målet är ett fokuserat och ökat svenskt deltagande i EU:s program. Områden som är av särskild betydelse för omställningen och den långsiktiga utvecklingen av det svenska energisystemet skall prioriteras. Myndigheten ska i samverkan med övriga berörda intressenter fullgöra uppgifter avseende främjande av svenska aktörers deltagande i gemenskapens ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP) och delprogrammet Intelligent energi – Europa, för vilket myndigheten har ett huvudansvar, (med områdena energieffektivisering i SAVE, förnybara energikällor i ALTENER, energianvändningen i transportsektorn i STEER), Energy Star-programmet samt den europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för forskning och utveckling. Då myndigheten agerar i internationella sammanhang, i synnerhet EU, ska inriktning och strategi vad gäller principiellt viktiga ärenden utformas i samråd med Regeringskansliet och där så bedöms lämpligt, ska även instruktion utarbetas och beredas.

Återrapportering

Myndigheten ska redovisa väsentliga insatser, vilka kategorier av aktörer som har deltagit och en koppling till utvecklingsområden. För de aktuella projekten ska kostnader för administration och programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering särredovisas.

Mål för övrigt internationellt samarbete

Målet är att myndigheten snabbt ska kunna ta fram underlag och bistå Regeringskansliet med arbete inom ramen för FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet samt i energisamarbetet med de andra nordiska länderna och länderna runt Östersjön, Barentssamarbetet och övrigt internationellt energisamarbete. Myndigheten ska bidra med underlag inför arbetet i IEA:s styrelse (Governing Board) och dess beredande kommittéer samt medverka med insatser för att sprida resultaten av samarbetet inom IEA. Energimyndigheten ska bl.a. utarbeta förslag till instruktioner och minnesanteckningar för sammanträden i IEA:s Standing Group on Long-Term Co-operation (SLT), Committee on Energy Research and Technology (CERT), Standing Group on theOil Market (SOM) och Standing group on Emergency Questions (SEQ).

Myndigheten ska inom sina verksamhetsområden delta i projekt inom ramen för det nordiska samarbetet, Östersjösamarbetet, Barentssamarbetet, IEA-samarbetet, globalt utvecklingssamarbete samt i programverksamhet inom ramen för utlandsbaserad omvärldsbevakning som bedrivs av Institutet för tillväxtpolitiska studier. Som en del i myndighetens arbete med det energipolitiska Östersjöarbetet ingår även ett samarbetsprojekt mellan BASREC och Baltic 21 på bioenergiområdet.

Återrapportering

Myndigheten ska redovisa väsentliga insatser inom området. För de projekt myndigheten deltagit i ska kostnader för administration och programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering särredovisas. Myndigheten ska även redovisa väsentliga aktiviteter som genomförts i samverkan med Sida.

Mål

Att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

Mål

Att nationellt och internationellt utveckla och tillämpa styrmedel i enlighet med de fem grundläggande miljövärdena.

Mål

Målet är att bidra till att utveckla Kyotoprotokollets flexibla mekanismer gemensamt genomförande (JI), mekanismen för en ren utveckling (CDM) och internationell handel med utsläppsrätter, till trovärdiga och effektiva instrument i det internationella klimatsamarbetet, främst genom att delta i och genomföra föredömliga konkreta projekt.  

Myndigheten ska stödja och underlätta för svenska företag som önskar engagera sig i de projektbaserade mekanismerna. 

Myndigheten ska eftersträva och verka för att svensk miljö- och energiteknik sprids genom tillämpningen av de flexibla mekanismerna. 

Myndigheten ska ansvara för Sveriges deltagande i klimatinvesteringsfonden (Testing Ground Facility) inom BASREC och representera Sverige i den s.k. Investors Committee som utgör styrgrupp för Testing Ground Facility.

Myndigheten ska ansvara för Sveriges deltagande i Europeiska utvecklingsbankens (EBRD) klimatinvesteringsfond MCCF (Multilateral Carbon Credit Fund).

Myndigheten ska stödja CDM-styrelsen (Executive Board) och Övervakningskommittén för gemensamt genomförande (JI Supervisory Committee), som verkar under FN:s klimatkonvention. 

Myndigheten ska samverka med Sida angående kapacitetsuppbyggnad för CDM.

Målet med EU:s system för handel med utsläppsrätter är att minska utsläppen av koldioxid inom EU på ett kostnadseffektivt sätt. Myndigheten skall bidra till detta genom att fullgöra sina uppgifter inom ramen för handelssystemet med god kvalitet och på ett effektivt sätt.

Återrapportering

Mål

Målet är att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser samt olyckor. Skulle en sådan händelse inträffa ska kvinnors, mäns och barns liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller begränsas. Målet är dessutom att medverka till att minska lidande och skadeverkningar av allvarliga olyckor och katastrofer i andra länder.

Återrapportering

Myndigheten ska redovisa genomförd verksamhet och lämna en bedömning av vilka effekter dessa har haft för att bidra till att uppfylla de förmågemål som anges inom respektive verksamhets- och ansvarsområde. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet senast den 14 november 2008, med kopia till Krisberedskapsmyndigheten.

Redovisningen enligt 9 § tredje stycket förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap ska lämnas vid samma tidpunkt och ej i samband med årsredovisningen.

Myndigheten ska redovisa ovanstående förmågor enligt skalan:

- god förmåga,

- i huvudsak god förmåga men med vissa brister,

- viss, men bristfällig förmåga respektive

- ingen/mycket bristfällig förmåga.

Bedömningar av förmågan ska göras gentemot risker som identifieras i myndighetens risk- och sårbarhetsanalys samt mot utpekade scenarion enligt regeringens särskilda anvisning. Indikatorer på förmåga och mall för förmågebedömningarna utarbetas av Krisberedskapsmyndigheten och fastställs av regeringen.

Åtgärder och verksamheter finansierade av anslaget 7:5 Krisberedskap och de effekter dessa haft på förmågorna ska särredovisas.

Mål

Målet är att myndigheter och aktörer ska ha en god förmåga att vid allvarliga störningar och kriser leda och fatta beslut inom eget ansvars- och verksamhetsområde samt sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information. Vid behov ska berörda aktörer också kunna medverka i samordning och koordinering av åtgärder samt samverka med andra.

Mål

Målet är att aktörer med operativt ansvar vid en kris eller olycka ska ha en god förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera, eller medverka i hanteringen av, allvarliga störningar och kriser och att genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa och lindra effekterna av det inträffade. Förmåga ska också finnas att kunna samarbeta med och ge stöd till operativa aktörer och andra länder.

Mål

Målet är att säkerställa en robusthet i samhällsviktig verksamhet för att kunna motstå och hantera så väl olyckor som allvarliga händelser och störningar i samhället.

Myndigheten ska i sitt arbete bidra till att uppfylla de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen som är relevanta för energisektorn, med inriktning på miljömålen begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, frisk luft, bara naturlig försurning, levande sjöar och vattendrag, storslagen fjällmiljö och de avsnitt i Baltic Sea Action Plan som berör Energimyndighetens ansvarsområde. Beträffande energipolitiska insatser för begränsad klimatpåverkan bör dessa bidra till att det klimatpolitiska delmålet för perioden 2008–2012 uppnås och att en god grund läggs för att det långsiktiga klimatmålet till 2050 kan uppnås.

Myndigheten ska redovisa väsentliga aktiviteter som genomförts för att uppfylla relevanta miljökvalitetsmål. Bedömningen skall inriktas på miljömålen begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, frisk luft och bara naturlig försurning. Myndigheten ska också redovisa hur samverkan har skett med Miljömålsrådet och berörda miljömålsmyndigheter. Myndigheten ska även redovisa erfarenheter, kostnader och tidsåtgång för beredning av ärenden som genomförts i enlighet med förordningen (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram.

Myndigheten ska medverka till genomförandet av den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 och dess prioriteringar. 

Myndigheten ska senast den 2 juli 2009, för perioden 1 januari 2008 t.o.m. 30 juni 2009, redovisa

– myndighetens bidrag till genomförandet av den nationella strategins prioriteringar,

– resultat av myndighetens medverkan i det regionala tillväxtarbetet i enlighet med prioriteringarna i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013. 

Myndigheten ska, i tillämpliga delar, i det ekonomiadministrativa systemet Hermes redovisa utgiftsprognoser för 2008-2011 på samtliga anslag och anslagsposter, inklusive äldre anslag, som myndigheten disponerar vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Myndigheten ska även sammanställa och samordna redovisning av prognoser för de anslagsposter som disponeras av Vinnova inom anslaget 35:5 Energiforskning.

Om möjligt ska prognosen också månadsfördelas för innevarande år så att jämförelser kan göras med faktiskt utfall. En avvikelseanalys ska göras för samtliga anslag som myndigheten disponerar.

Redovisningen ska ske senast

- den 22 januari 2008,

- den 10 mars 2008,

- den 9 maj 2008,

- den 1 augusti 2008 och

- den 30 oktober 2008.

Myndigheten ska fortsätta arbetet med att ta fram indikatorer på energiområdet, vilka kan tjäna som underlag för uppföljning av de energipolitiska målen. Rapporten som lämnades i juni 2007 ska uppdateras och vidareutvecklas. I 2008 års rapport skall särskilt beaktas behovet av indikatorer för uppföljning av förnybar energi. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2008.

Myndigheten ska senast den 1 april 2008 föreslå de andelar av basmängder för lagringsbränslen (lagringsprocenttal) som ska lagras under det följande lagringsåret enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol.

Myndigheten ska delta i arbetet inom Internationella energiorganet (IEA) avseende systemet för krisåtgärder enligt avtalet om ett internationellt energiprogram (IEP) och därvid ha beredskap för att organisera ett svenskt s.k. NESO-organ vid oljekriser. Myndigheten ska även medverka i arbetet på oljeberedskapsområdet inom EU och ansvara för uppföljningen av de bilaterala oljelagringsavtal som Sverige ingått.

Myndigheten ska senast den 1 december 2008 redovisa statistiska och andra uppgifter om nationell kraftvärmeproducerad elkraft och värme i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG.

Myndigheten ska senast den 15 februari respektive den 15 augusti 2008 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) redovisa importstatistik avseende stenkol under föregående halvår i enlighet med rådets förordning (EG) nr 405/2003 av den 27 februari 2003 om övervakning på gemenskapsnivå av import av stenkol med ursprung i tredje land.

Myndigheten ska senast den 15 mars 2008 till Regeringskansliet redovisa investeringsprojekt av intresse för gemenskapen inom petroleum-, naturgas- och elektricitetssektorerna i enlighet med bilagan till rådets förordning (EG) nr 736/96 av den 22 april 1996 om anmälan till kommissionen av investeringsprojekt av intresse för gemenskapen inom petroleum-, naturgas- och elektricitetssektorerna.

Myndigheten ska tillsammans med Naturvårdsverket delta i arbetet med att genomföra och föreslå förbättringar avseende Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG. I uppdraget ingår att löpande bistå Regeringskansliet (Miljödepartementet) i arbetet med att föreslå förändringar i handelssystemet och analysera de förslag som väntas från Europeiska kommissionen. I detta ingår bl.a. medverkan och stöd i förhandlingarna och genomförandet av luftfartens inkluderande i handelsdirektivet samt förhandlingar rörande handelssystemets utformning efter 2012. Myndigheterna får fördela uppgiften mellan sig utifrån respektive kompetensområden.

Myndigheten ska tillsammans med Naturvårdsverket senast den 1 juni 2008 redovisa förslag till rapport på engelska till Europeiska kommissionen i enlighet med art. 21 i direktiv 2003/87/EG.

Myndigheten ska utarbeta och redovisa en analys av utvecklingen av utsläppshandeln globalt och inom EU. Analysen bör avse större händelser under året, prisutveckling, omsatta volymer samt kommentarer till denna utveckling. Redovisning ska ske senast den 31 december 2008.

Myndigheten ska den 15 mars 2008 och den 15 augusti 2008 redovisa kortsiktsprognoser för energiförsörjningen i Sverige. Rapporterna ska omfatta en redovisning av energiförsörjningsläget under 2007 samt prognoser för 2008, 2009 och 2010.

Myndigheten ska för 2008 redovisa vilka insatser som genomförts samt hur resurserna fördelats när det gäller de medel för arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen i enlighet med miljömålspropositionerna (prop. 2000/01:130 och 2004/05:150) som tillförts anslaget 35:1 Statens energimyndighet från utgiftsområde 20 under perioden 2001 - 2008. Redovisningen lämnas i separat rapport till regeringen (Miljödepartementet) senast den 23 mars 2009.

Myndigheten ska vid utformningen av föreskrifter, allmänna råd och andra styrande dokument sträva efter att minska företagens administrativa kostnader till följd av statliga regler. Myndigheten ska i sin verksamhet i övrigt verka för att förenkla för företagen. Myndigheten ska inom sitt ansvarsområde bistå Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i arbetet med att ta fram underlag till regeringens handlingsplan för regelförenkling för företagen. I uppdraget ingår bl.a. en redovisning av arten och inriktningen av det förenklingsarbete som bedrivs på myndigheten samt av förenklingsåtgärder. Uppdraget ska inrapporteras vid ett tillfälle under 2008. En närmare precisering av innehållet i uppdraget  kommer att ske i ett regeringsbeslut i början av 2008. Som ett led i mätningarna av företagens administrativa kostnader ska myndigheten bistå Verket för näringslivsutveckling (Nutek), i arbetet med att mäta förändringar av myndighetens föreskrifter och allmänna råd som påverkar företagens administrativa kostnader.

Myndigheten ska tillsammans med Vinnova och övriga berörda råd och myndigheter genomföra en effektutvärdering av tidigare relevanta ramprogram för forskning och teknisk utveckling inom EU. En delrapport ska lämnas av Vinnova till regeringen senast den 22 februari 2008. Uppdraget ska slutredovisas av Vinnova till regeringen senast den 22 september 2008.

Myndigheten ska kartlägga vilka av de aktiviteter som avses att vidtas under strukturfondernas programperiod 2007-2013 som till mål och syfte sammanfaller med myndighetens egen verksamhet för omställning av energisystemet. Myndigheten ska i detta arbete utreda möjligheterna till delfinansiering och, om den finner det lämpligt, främja sådana aktiviteter. Myndigheten ska under uppdragets utförande samråda med Verket för näringslivsutveckling (Nutek) och andra berörda myndigheter och organisationer. Myndigheten ska senast den 1 september 2008 rapportera uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Myndigheten ska förbereda och genomföra regionala försök och andra förberedande åtgärder, i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, Svensk Energi, Affärsverket svenska kraftnät, Krisberedskapsmyndigheten och andra berörda myndigheter och aktörer, så att en första landsomfattande planeringsomgång för prioritering av elanvändare vid elbrist kan genomföras under 2011. Arbetslägesbeskrivning ska lämnas senast den 1 januari 2009. Slutlig redovisning innehållande förslag till regeringen om behov av eventuella åtgärder ska lämnas senast den 1 december 2009.

Myndigheten ska analysera gällande regelverk och komma med förslag till förändringar i syfte att skapa förbättrade förutsättningar för en omfattande vindkraftsutbyggnad. En viktig aspekt som bör ingå är en analys av regelverket för andelsägande. Frågor som rör direkta stöd till vindkraft såsom t.ex. elcertifikatsystemet omfattas inte. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2008. 

Under 2009 kommer en konferens om havsbaserad vindkraft att äga rum i Sverige. I samband med detta kommer även en policykonferens att äga rum under svenskt ordförandeskap. Myndigheten ska stödja Regeringskansliet (Näringsdepartementet) genom att bedriva förberedelsearbete avseende uppföljning av det tidigare policysamarbetet som tagits sig uttryck i konferenser med åtföljande deklarationer i Egmond, Köpenhamn och Berlin. Myndigheten ska vidare genomföra policykonferensen i samverkan med berörda myndigheter.

Energimyndigheten ska i samråd med Boverket, Energimarknadsinspektionen och Naturvårdsverket och efter samråd med Riksantikvarieämbetet, Luftfartsstyrelsen, Försvarsmakten, Svenska Kraftnät samt Länsstyrelserna utforma en handbok riktad till företag och personer som vill investera i vindkraft. Handboken ska inriktas mot alla tillståndsfrågor som kan bli aktuella för vindkraftsutbyggnad. I handboken ska hänsyn tas till förändringar i lagar och andra bestämmelser som kan komma att ändras fram till juni 2009. Handboken ska utformas som en webbaserad tjänst som aktualiseras löpande. Uppdraget ska rapporteras till regeringen senast den 1 november 2009.  

Energimyndigheten ska bistå länsstyrelserna i deras arbete med att ta fram länets energi- och klimatstrategier samt göra en sammanställning av resultaten. Sammanställningen ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 28 februari 2009.

Energimyndigheten ska senast den 31 oktober 2008 och därefter årligen senast den 1 april upprätta en statusrapport avseende arbetet med "Uthållig kommun". Rapporten ska redovisa de väsentliga aktiviteterna som vidtagits med avseende på kunskapsspridning, samverkan och nätverksbyggande. Rapporten ska också redovisa vilka kvantitativa och kvalitativa mål för energieffektivisering som satts på kommunal eller regional nivå och i vilken utsträckning dessa mål nåtts samt vilka effekter som uppnåtts. 

Myndigheten ska, vid sidan av sitt ansvar för den befintliga officiella statistiken och arbete kopplat till denna, utveckla det statistiska underlaget avseende delområdena bebyggelse, transporter, bioenergi samt vindkraft genom att 

a)  fortsätta arbetet avseende förbättrat statistik- och kunskapsunderlag i bebyggelsen enligt de förslag som presenterats i avrapporteringen 2007-11-02. Redovisning skall ske senast den 15 november 2008.   

b)  utveckla statistikunderlaget avseende energianvändningen i transportsektorn, i enlighet med myndighetens förslag i rapporten Förbättrad energistatistik i transportsektorn (ER 2007:39). Arbetet ska ske efter samråd med Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Vägverket, Banverket, Luftfartsstyrelsen samt Sjöfartsverket. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2008.  

c) genomföra en förstudie avseende förbättrad statistik på bioenergiområdet. Förstudien skall innehålla en probleminventering, förslag till åtgärder och tidplan samt kostnadsuppskattningar. Förstudien ska ske efter samråd med Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och SCB. Redovisningen ska ske senast den 1 november 2008.

d) identifiera behovet av statistik på vindkraftsområdet, kartlägga den befintliga statistiken samt redovisa åtgärder för hur förbättringar ska genomföras bl.a. för driftstatistik för produktionen. Uppdraget ska rapporteras senast den 1 april 2008.

Myndigheten ska senast den 1 maj  redovisa uppgifter i enlighet med Kommissionens beslut i statsstödsärende N866/2006 om skattefrihet för vissa biobränslen vid användning som bränsle för uppvärmning.

Energimyndigheten ska, efter samråd med Svenska Kraftnät, analysera energisektorns sårbarhet för framtida extrema väderhändelser som stormar, översvämningar, ras och skred och föreslå åtgärder att vidta på statlig, kommunal respektive privat nivå. Särskilt bör störningar för tredje man beaktas. Uppdraget ska avrapporteras senast den 30 november 2009 med en delrapportering den 1 oktober 2008.

Statens energimyndighet ska bistå Regeringskansliet vid framtagandet av ett strategiskt handlingsprogram för att stärka landsbygdens utvecklingskraft.

Statens energimyndighet ska under året, utifrån myndighetens kompetens och ansvarsområde, bistå Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i arbetet med projektet Samordnad klimat- och energipolitik. 

Anslagsposten ska finansiera:

1. Utgifter för arvoden till ledamöter i Oljekrisnämnden.

2. Utgifter för internationellt samarbete, bl.a. inom ramen för EU och OECD.

3. Utgifter för eget deltagande i EU:s program.

Statens energimyndighet ska betala totalt 50 000  kronor till Krisberedskapsmyndigheten som abonnemangsavgift för det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel i enlighet med Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för 2008. Beloppet ska betalas efter fakturering från Krisberedskapsmyndigheten.

Anslagsposten ska finansiera Energimarknadsinspektionens verksamhet.

Anslagsposten ska finansiera Energimarknadsinspektionens verksamhetskostnader.

Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (1997:1322) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning.

Under anslagsposten får högst 20 000 000 kronor av tilldelade medel 2008 användas för kompetensutveckling och organisering av kommunal energirådgivning, de regionala energikontorens m.fl. samordning av den kommunala energirådgivningen samt planering, utveckling av system, uppföljning och utvärdering av verksamheten.

Anslagsposten får användas för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program.

Anslagsposten får även användas för att utveckla länsstyrelsernas energiomställningsarbete.

Anslagsposten får användas för åtgärder för informationsspridning, utveckling och spridning av verktyg, metoder och utbildning om energieffektiv teknik som riktas till berörda aktörer på lokal, regional eller central nivå.

Av anslagsposten får högst 15 000 000 kronor användas för att finansiera projekt vid de regionala energikontoren eller som bedrivs av andra aktörer som har en nyckelfunktion vad gäller energieffektivisering.

Beslut om bidrag ska förenas med en rapporteringsskyldighet om hur bidraget använts och övriga villkor i enlighet med myndighetens anvisningar.

Högst 5 000 000 kronor får användas i arbetet för att förbättra statistik- och kunskapsunderlaget avseende bebyggelsens energianvändning och olika system för uppvärmning.

Anslagsposten får användas för att täcka programanknutna kostnader som verksamheten ger upphov till. Under anslagsposten får medel användas för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program.

Medel från anslagsposten betalas ut efter beslut av Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Anslagsposten får användas för informations-, uppföljnings- och utvärderingsinsatser avseende stödet för energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor enligt förordningen (2005:205) om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet. Anslagsposten får vidare användas för insatser för att främja installation av solcellssystem.

Boverket disponerar anslagsposten för att täcka administrations- och programanknutna kostnader knutna till stödet enligt förordningen (2005:205) om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet.

Boverket får använda anslagsposten för att täcka administrations- och programanknutna kostnader enligt förordningen (2005:1255) om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus.

Anslagsposten får användas för följande verksamheter:

· utveckling av metoder för provning av energiförbrukning hos el- eller annan energikrävande utrustning,

· provning av el- eller annan energikrävande utrustning,

· spridning av resultat från provning och kunskap om användning av el- och annan energikrävande utrustning till hushåll och leverantörer,

· utveckling av metoder i syfte att underlätta för konsumenterna att installera tekniskt komplicerad energieffektiv utrustning,

· genomförande av marknadsöversikter och spridande av resultaten av dessa till hushåll och leverantörer och

· forskning och utredningsverksamhet som är av väsentlig betydelse för verksamhetens genomförande.

Anslagsposten får användas för att täcka programanknutna kostnader som verksamheten ger upphov till. Under anslagsposten får medel användas för eget deltagande i EU:s energiprogram. Anslagsposten får även användas för förberedelsearbete avseende genomförandet av direktiv 2005/32/EG om ekodesign.

Boverket får använda anslagsposten för att täcka administrationskostnader och programanknutna kostnader för stöden enligt förordningen (2005:1256) om stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus och förordningen (2006:1028) om stöd för installation av solvärme i kommersiella lokaler. Även länsstyrelsernas tillkommande administrationskostnader för hantering av stödärenden skall finansieras inom anslagsposten.

För anslagsposten gäller förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning i de delar som avser teknikupphandling och utveckling innan varan introduceras på marknaden såvitt avser expansion av fjärrvärmenäten samt ny energieffektiv teknik och användning av befintliga energieffektiva produkter.

Högst 6 000 000 kronor får användas för utveckling av metoder för marknadsintroduktion av befintlig eller ny energieffektiv teknik, energieffektiva produkter samt programanknutna aktiviteter, dvs. planering, utveckling av system samt uppföljning och utvärdering av verksamheten.

Anslagsbeloppet under anslagsposten får användas för teknikupphandling. I teknikupphandling ingår bl.a. följande.

1. Bidrag till teknikupphandling av sådana produkter för vilka det finns särskilda skäl eller förutsättningar att stimulera produkt- och systemutveckling genom en sådan metod. Bidraget ska stimulera till utveckling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik.

2. Analys av förutsättningarna för teknikupphandling av en viss produkt.

3. Utveckling av metoder för utvärdering av produkter som upphandlats i teknikupphandlingsprojekt.

4. Utvärdering av projekt avseende teknikupphandling.

5. Deltagande i utformning av kravspecifikationer inom teknikupphandlingsprojekt.

6. Utveckling av metoder för mätning av energiförbrukning, om det är nödvändigt för genomförandet av en viss teknikupphandling.

Myndigheten skall sträva efter att sådana kostnader som anges under punkterna 3–6 skall ingå som en del i det bidragsberättigade projektet.

Projekten avseende teknikupphandling ska samordnas med berörda sektorsmyndigheters respektive verksamheter.

Högst 6 000 000 kr får användas för kostnader för programanknutna aktiviteter enligt punkterna 2–6 ovan samt för planering, uppföljning och utvärdering.

Högst 4 000 000 kronor får användas för informations- och utbildningsinsatser, nätverksaktiviteter, utveckling av metoder och verktyg samt sammanställningar av utländska erfarenheter kopplade till programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri.

Anslagsposten får användas för finansiering av EU-projekt, genomförande av EU-direktiv och deltagande i EU:s program.

Högst 6 000 000 kronor får användas i arbetet för att förbättra statistik- och kunskapsunderlaget avseende bebyggelsens energianvändning och olika system för uppvärmning.

Högst 1 000 000 kronor får användas för uppföljning, utvärderings- och utredningsinsatser samt marknadsstödjande åtgärder i anslutning till förordningen (2000:287) om statligt bidrag till investeringar i solvärme.

Högst 1 000 000 kronor får användas för att förbättra statistiken över transportsektorns energianvändning. 

Av anslagsposten får högst 20 000 000 kronor användas för myndighetens program "Uthållig kommun" för aktiviteter som kunskapsspridning, samverkan och nätverksbyggande m.m. i syfte att använda energianvändningen som utgångspunkt för att förändra samhället så att det blir ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart.

Medel från anslagsposten betalas ut efter beslut av Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (2000:287) om statligt bidrag för investeringar i solvärme.

Boverket får använda högst 400 000 kronor för att täcka programanknutna kostnader. Därutöver får högst 100 kronor per beslutat ärende användas för att täcka kostnader knutna till dataadministration av utbetalningar och kontrolluppgifter. Medel motsvarande högst en procent av utbetalt stöd får användas för att täcka administrationskostnader knutna till länsstyrelsens verksamhet.

Anslagsposten får användas för genomförandearbete avseende direktiv 2002/91/EG.

Anslagsposten får användas för följande verksamheter:

· utveckling av metoder för provning av energiförbrukning hos el- eller annan energikrävande utrustning,

· provning av el- eller annan energikrävande utrustning,

· spridning av resultat från provning och kunskap om användning av el- och annan energikrävande utrustning till hushåll och leverantörer,

· utveckling av metoder i syfte att underlätta för konsumenterna att installera tekniskt komplicerad energieffektiv utrustning,

· genomförande av marknadsöversikter och spridande av resultaten av dessa till hushåll och leverantörer och

· forskning och utredningsverksamhet som är av väsentlig betydelse för verksamhetens genomförande.

Anslagsposten får användas för att täcka programanknutna kostnader som verksamheten ger upphov till. Under anslagsposten får medel användas för eget deltagande i EU:s energiprogram. Anslagsposten får även användas för förberedelsearbete avseende genomförandet av direktiv 2005/32/EG om ekodesign.

För anslagsposten gäller förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning avseende utveckling innan varan introduceras på marknaden såvitt avser investeringar i storskaliga vindkraftstillämpningar. 

Högst 3 500 000 kronor får användas för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

samt anslagsposterna 2, 3, 4, 5 och 6 

Förordningen (1998:222) om statligt stöd till energiforskning, förordningen (1998:653) om statligt stöd till energiteknik samt förordningen (1998:654) om energiteknikbidrag gäller för anslagsposterna.

Anslaget får användas för medfinansiering av insatser och åtgärder inom ramen för regionala tillväxtprogram, medfinansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program samt finansiering av annat internationellt samarbete, förutsatt att verksamheten överensstämmer med övriga villkor för anslaget och energipolitiska mål för verksamhetsgrenen.

I fråga om bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning vid institution inom högskola eller universitet ska samråd ske med Vetenskapsrådet. I fråga om bidrag till utrustning för provningsverksamhet ska samråd ske med Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Aktiebolag.

Högst 27 000 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning, utvärdering och systemkostnader i samband med handläggning av stödet.

De åtaganden som gjorts inom ramen för 1997 års långsiktiga energipolitiska program enligt förordningen (1998:222) om statligt stöd till energiforskning som tidigare finansierats inom anslaget 35:5 Energiforskning vid Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Verket för innovationssystem (Vinnova) ska finansieras inom anslagsposten.Medel rekvireras från Statens energimyndighet av respektive myndighet.

Även ingångna åtaganden från 2004 eller tidigare enligt förordningarna (1998:653) om statligt stöd till energiteknik och (1998:654) om energiteknikbidrag får till den delen verksamheten avser Basteknologier belasta anslagsposten.

Högst 6 000 000 kronor får användas i arbetet för att förbättra statistik och kunskapsunderlaget avseende bebyggelsens energianvändning och olika system för uppvärmning.

Högst 2 000 000 kronor får användas för utvecklingsinsatser avseende ett utvecklat elcertifikatsystem.  

Högst 1 500 000 kronor får disponeras för myndighetens finansiering av utlandsbaserad omvärldsbevakning som bedrivs av Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS).

Högst 4 500 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Högst 12 500 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Åtaganden som gjorts inom ramen för ap.5 Utvecklings- och demonstrationsprojekt avseende förgasning av biomassa m.m. får belasta ap. 4

Anslagsposten disponeras av regeringen. Medel från anslagsposten utbetalas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) efter beslut av regeringen.

Anslagsposten disponeras av regeringen. Medel från anslagsposten utbetalas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) efter beslut av regeringen.

Anslagsposten disponeras av Vinnova för Programrådets för fordonsteknisk forskning räkning.

Anslagsposten får användas för Energimyndighetens arbete med av regeringen ingångna bilaterala samarbetsavtal inom energiområdet.

Anslagsposten ska användas för att stärka myndighetens kompetens inom framtagande, utveckling och användning av modeller för prognoser och utvärderingar. Anslagsbeloppet ska vidare användas för studier i energisystemets och energimarknadernas funktion, vilket inbegriper interaktioner mellan de tekniska systemen, energimarknaderna, miljön och klimatet.

Anslaget får användas för utbetalning av garantipris för elcertifikat enligt förordningen (2003:120) om elcertifikat.

Myndigheten ska genomföra projekt i enlighet med reglerna för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer samt förvärva utsläppsenheter. Utgångspunkter för val av projekt skall vara förenlighet med regelverket för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer.

Återbetalda medel skall redovisas på inkomsttitel 4526 Återbetalningar övriga lån. Detta gäller även anslaget E11 Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa på tolfte huvudtitelns anslag för budgetåret 1995/96 inklusive motsvarande anslag för budgetåren 1993/94 och 1994/95, 1997 års anslag A3 samt 1998 - 2000 års anslag B7. Ränteinkomster på lån skall tillföras statsverkets checkräkning och redovisas under statsbudgetens inkomsttitel 2394 Övriga ränteinkomster.

Eventuell eftergift av lånefordran eller ränta skall beslutas särskilt av Statens energimyndighet.

Högst 3 000 000 kronor får disponeras för till insatserna knutna kostnader för planering, uppföljning, utvärdering, utbildning och kompetensuppbyggnad i mottagarländerna.

Högst 500 000 kronor får användas för att förbereda, utarbeta och utveckla underlag för bilaterala överenskommelser mellan Sverige och mottagarländer för tillgodoräknande av utsläppsreduktioner samt för kostnader relaterade till bilaterala och multilaterala samarbeten.

Högst 1 000 000 kr får användas för att att informera och stödja svenska företag som önskar engagera sig i de projektbaserade mekanismerna och för funktionen som nationell expertmyndighet för de två projektbaserade mekanismerna under Kyotoprotokollet.

Högst 1 500 000 kronor får användas som stöd till det fortsatta arbetet inom CDM-styrelsen (Executive Board) samt stöd till processen med att etablera den övervakningskommitté för gemensamt genomförande (JI Supervisory Committee) som inrättats i FN:s regi.

Anslagsposten får användas för att täcka kostnader förenade med specifika projektavtal om överlåtelser av utsläppsreduktionsenheter mellan myndigheten och behörig juridisk person i värdlandet.

Projekten får finansieras och genomföras i samarbete med andra intressenter och genom klimatinvesteringsfonder. Förberedelser, investeringar och drift skall följa de riktlinjer som gäller för gemensamt genomförande eller mekanismen för en ren utveckling enligt klimatkonventionen och dess Kyotoprotokoll. Vid kapacitetsuppbyggnadsinsatser i utvecklingsländerna skall i tillämpliga fall samråd ske med Sida.

Projekten ska bidra till att kompetens och kapacitet för administration för hantering av gemensamt genomförande och mekanismen för en ren utveckling byggs upp i värdländerna.

För varje projekt upprättas ett förvärvsavtal om överlåtelser av utsläppsreduktionsenheter mellan myndigheten och behörig juridisk person i värdlandet. Myndigheten får ingå överenskommelse om gemensam finansiering av projekt och om administration av finansieringsåtaganden med internationella finansieringsinstitut.

Medel från anslagsposten betalas ut efter beslut av Regeringskansliet (Miljödepartementet).

Anslagsposten är avsedd för att finansiera förberedelser för och deltagande i Världsbankens pilotverksamhet för flexibla mekanismer och andra internationellt motiverade internationella klimatinsatser samt utvecklingsinsatser för de flexibla mekanismernas funktion.

Anslagsbeloppet får användas till introduktions- och utvecklingsinsatser avseende systemet för handel med utsläppsrätter.

Högst 4 000 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Anslagsposten får disponeras för eget deltagande vid resultatspridning och informationsaktiviteter relaterade till EG:s pågående och planerade ramprogram för att främja forskning och teknisk utveckling.

Återbetalda medel och royaltyintäkter på lämnade villkorslån ska redovisas på inkomsttitel 4526 Återbetalningar övriga lån. Ränteinkomster på lån ska tillföras statsverkets checkräkning och redovisas under statsbudgetens inkomsttitel 2394 Övriga ränteinkomster.

Förordningen (1998:654) om energiteknikbidrag gäller för anslaget.

Anslaget ska användas för utveckling av teknik inriktad på förnybara energislag och på effektiv energianvändning i industriella processer med försöks- eller fullskaleanläggningar.

Högst 6 300 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

De åtaganden som gjorts med stöd av förordningen (1992:854) om stöd för att främja användningen av biobränsle ska finansieras med medel från anslaget.

Anslaget får disponeras för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program.

Villkor

Villkor

Utdömda viten med anledning av förelägganden enligt 12 kap. 2 och 3 §§ ellagen (1997:857), lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol, lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet eller 6 kap. 2, 3 och 10 §§ lagen (2003:113) om elcertifikat samt förseningsavgifter enligt 12 kap. 8 § ellagen skall levereras in i anslutning till uppbörd och redovisas på inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter.

Villkor

Avser bidrag för verksamhet som finansieras från sjätte utgiftsområdets anslag 7:5 Krisberedskap.

Statens energimyndighet får använda den förenklade räntekontorutin som regeringen medgav föregående budgetår för att täcka förvaltningskostnader under anslagen 35:2-35:6, 35:8, 34:13, äldre anslag och extern finansiering.

Med stöd av riksdagens bemyndigande ger regeringen Statens energimyndighet bemyndigande att delta i och bli delägare i GRETA International Limited. Vid ett deltagande skall myndigheten förvalta statens aktier i bolaget.