Försvarsdepartementet


Regeringsbeslut
15

2006-12-21
Fö2006/168/EPS
(delvis)
Fö2006/272/CIV m.fl.
Se bilaga 1
Krisberedskapsmyndigheten
Rikspolisstyrelsen
Migrationsverket
m.fl. Se Likalydande till nedan
Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Krisberedskapsmyndigheten
1 bilaga
Riksdagen har beslutat om Krisberedskapsmyndighetens verksamhet för budgetåret 2007 (prop. 2006/07:1, utg.omr. 06, bet. 2006/07:FöU1, rskr. 2006/07:31).

Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2007 för Krisberedskapsmyndigheten och nedan angivna anslag.

VERKSAMHET

Uppgifter, verksamhet m.m. för Krisberedskapsmyndigheten framgår av förordningen (2002:518) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten.

PolitikområdeVerksamhetsområdeVerksamhetsgren
Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningarSkydd mot olyckorGemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet
Svåra påfrestningarKrisberedskapsförmåga
Övrig verksamhet inom ansvarsområdet
TotalförsvarDet civila försvaretFörsvarsförmåga
Övrig verksamhet inom ansvarsområdet

1

Verksamhetsstyrning

1.1

Politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar

Mål

Målet för politikområdet är att minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder.

1.1.1

Verksamhetsområde Skydd mot olyckor

Mål

Målet är att skydda kvinnors, mäns och barns liv, säkerhet och hälsa mot olyckor samt att förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö.

1.1.1.1

Verksamhetsgren Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

Mål

Krisberedskapsmyndigheten skall verka för att myndigheter och organisationer inom området allmän ordning, säkerhet eller hälsa skall ansluta sig till det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel för att öka samhällets samlade effektivitet inom detta område.

Återrapportering

1. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa arbetsläget avseende utbyggnaden av systemet, kostnader för drift och investeringar samt användaranslutning.

1.1.2

Verksamhetsområde Svåra påfrestningar

Mål

Målet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan påfrestning skulle inträffa skall kvinnors, mäns och barns liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller begränsas.

1.1.2.1

Verksamhetsgren Krisberedskapsförmåga

Mål

Målet är att Krisberedskapsmyndigheten skall ha en god krishanteringsförmåga, operativ förmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar i enlighet med vad som sägs i regeringsbeslut Fö2006/2843/CIV.

Återrapportering

2. Inom verksamhetsgrenen Krisberedskapsförmåga skall Krisberedskapsmyndigheten redovisa ovanstående förmågor enligt skalan:

- god förmåga,

- i huvudsak god förmåga men med vissa brister,

- viss, men bristfällig förmåga respektive

- ingen/mycket bristfällig förmåga.

Redovisningens bedömningar skall göras gentemot risker som identifieras i myndighetens risk- och sårbarhetsanalys och gentemot de omvärldsexempel som Krisberedskapsmyndigheten har tagit fram. Gränssättande faktorer inom myndighetens ansvarsområde som allvarligt påverkar förmågan att hantera allvarliga störningar skall redovisas, liksom alternativa sätt att säkerställa att den nytta som verksamheten normalt tillhandahåller kan levereras på annat sätt, om inte den ordinarie verksamheten kan bedrivas. Uppföljningen skall redovisa vilka effekter genomförda åtgärder och verksamheter har haft på förmågorna. I de fall utfallet, i effekt- eller kostnadstermer, väsentligt skiljer sig från planen skall detta kommenteras och motiveras. Krisberedskapsmyndighetens åtgärder och verksamheter finansierade av anslaget 7:5 Krisberedskap och effekterna som dessa haft på förmågorna skall särredovisas.

1.1.2.2

Verksamhetsgren Övrig verksamhet inom ansvarsområdet

Mål

Målet är att samhällsaktörer inom de samverkansområden som framgår av förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap genom samverkan och samordning gemensamt verkar för att samhällets sårbarhet minskar och att förmågan att hantera kriser förbättras.

Återrapportering

3. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa det ekonomiska utfallet inom verksamhetsgrenen enligt den indelning i samverkansområden som framgår av förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.

1.2

Politikområde Totalförsvar

Mål

Målet för politikområdet Totalförsvar är att
- bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld,
- hävda vår territoriella integritet,
- försvara Sverige mot väpnat angrepp och
- värna civilbefolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

1.2.1

Verksamhetsområde Det civila försvaret

Mål

Målet för verksamheten inom det civila försvaret är att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

1.2.1.1

Verksamhetsgren Försvarsförmåga

Mål

Verksamheten skall anpassas utifrån inriktning och hot- och riskbedömning enligt utskottsbetänkande 2004/05:FöU5, rskr. 2004/05:143 med anledning av proposition Vårt framtida försvar (prop. 2004/05:5). Verksamheten skall, främst genom planering, bedrivas så att en god försvarsförmåga kan säkerställas vid ett eventuellt framtida väpnat angrepp i sådan samhällsviktig verksamhet som är väsentlig för samhällets grundläggande behov.

Återrapportering

4. Inom verksamhetsgrenen Försvarsförmåga skall Krisberedskapsmyndigheten redovisa sin förmåga att genom planerade åtgärder säkerställa att samhällets och människornas behov kan tillgodoses även vid ett eventuellt framtida väpnat angrepp eller krig. Återrapporteringen skall särskilt omfatta planerade åtgärder avseende samhällsviktig verksamhet. Åtgärder och verksamheter finansierade av anslaget 7:5 Krisberedskap och effekterna som dessa haft på förmågorna skall särredovisas.

1.2.1.2

Verksamhetsgren Övrig verksamhet inom ansvarsområdet

Mål

Målet är att samhällsaktörer inom de samverkansområden som framgår av förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap genom samverkan och samordning gemensamt skall verka för en grundläggande försvarsförmåga.

Återrapportering

5. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa det ekonomiska utfallet inom verksamhetsgrenen enligt den indelning i samverksansområden som framgår av förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.

2

Övriga mål och återrapporteringskrav

6. Utöver vad som anges i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag skall delårsrapporten bestå av:

- en sammanfattning av den verksamhet som bedrivits med tyngdpunkt på väsentliga prestationer och

- en bedömning av avvikelser i utfallet i förhållande till verksamhetsmål.

7. Krisberedskapsmyndigheten skall genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på annat sätt visa om myndighetens verksamhet bedrivits effektivt och med god hushållning. Av redovisningen skall om möjligt framgå en jämförelse med de två närmast föregående åren. Utvecklingen skall anlayseras och kommenteras.

8. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa utgiftsprognoser för 2007-2010 i Hermes vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna skall kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. De antaganden som ligger till grund för prognosen skall redovisas. Prognoserna lämnas i löpande priser.

Utgiftsprognoser lämnas senast:

23 januari

7 mars

2 maj

2 augusti

30 oktober

3

Organisationsstyrning

Mål

Inom ramen för sin kompetensförsörjning skall Krisberedskapsmyndigheten främja mångfald och jämställdhet t.ex. genom att verka för en jämn könsfördelning.

Återrapportering

9. Krisberedskapsmyndigheten skall, utöver det som regleras i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag gällande myndigheternas kompetensförsörjning, särskilt redovisa hur myndigheten levt upp till egna mål om främjande av jämlikhet och jämställdhet samt motverkande av diskriminering och trakasserier. Redovisningen skall, utöver en bedömning av måluppfyllelsen innehålla:

- en beskrivning av hur myndigheten omsatt befintlig kunskap och erfarenhet i praktisk handling och

- en beskrivning av det arbete som bedrivits för att motverka olika former av diskriminering och trakasserier.

Av redovisningen skall framgå hur Krisberedskapsmyndigheten arbetar med frågor som rör diskriminering och trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder samt sexuell läggning. Av redovisningen skall framgå hur myndigheten verkat för en jämnare könsfördelning inom alla personalkategorier.

10. Krisberedskapsmyndigheten skall vara Sveriges internationella kontaktpunkt för informationssäkerhetsfrågor inom myndighetens ansvarsområde.

4

Uppdrag

11. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa en utvärdering av erfarenheterna och identifierade behov av anpassning och utveckling från myndighetens genomförda aktiviteter inom ramen för Nato/Partnerskap för fred och annat internationellt samarbete samt EU. 

12. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa vilka åtgärder som genomförts inom ramen SIS/TK 494 Samhällssäkerhet. Redovisningen skall innehålla en analys avseende effekter på den svenska krisberedskapen.

13. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet och en bedömning av vilka effekter verksamheterna har för beredskapen inom svåra påfrestningar på samhället i fred samt för det civila försvaret. Jämförelse skall göras med föregående år. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa hur mycket respektive frivillig försvarsorganisation har erhållit i ersättning för uppdragsverksamhet samt ändamålet med ersättningen.

14. Krisberedskapsmyndigheten skall stödja utvecklingen av samverkansformer med frivilliga såsom frivilliga resursgrupper.

15. Krisberedskapsmyndigheten skall, i samverkan med berörda samhällsaktörer, genomföra ett arbete med att identifiera och analysera kritiska beroendeförhållanden i samhället. Även den internationella dimensionen skall beaktas. Arbetsläget skall redovisas i samband med årsredovisningen och uppdraget skall slutredovisas senast den 31 december 2008.

16. Krisberedskapsmyndigheten skall lämna förslag till kriterier för vilka myndigheter som skulle kunna undantas från kravet på att upprätta en risk- och sårbarhetsanalys enligt 9 § i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Uppdraget skall redovisas senast den 10 oktober2007 efter samråd med Statskontoret och eventuella berörda myndigheter/aktörer i övrigt.

17. Krisberedskapsmyndigheten skall inom ramen för sitt informationssäkerhetsarbete och utifrån nuvarande ansvarsförhållanden inom området lämna förslag till en handlingsplan för genomförande och förvaltande av den nationella strategin för informationssäkerhet. Arbetet skall bedrivas i samverkan med berörda myndigheter, kommuner, landsting samt med näringslivet. Tillsyns- och sektorsmyndigheternas ansvar skall särskilt beaktas och de skall beredas möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. En lägesrapport skall redovisas senast den 30 augusti 2007 och uppdraget skall slutredovisas i samband med årsredovisningen 2008.

18. Krisberedskapsmyndigheten skall i samverkan med de myndigheter som anges i bilagan till förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap påbörja ett arbete med att ta fram indikatorer på krisberedskaps- och försvarsförmåga, såsom de definierats i regeringsbeslut Fö2006/2843/CIV. Arbetet skall fortlöpande redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) och slutredovisas i samband med årsredovisningen.

19. Krisberedskapsmyndigheten skall utveckla ett verktyg som stöd för verksamhetsansvariga i planeringen inför en extraordinär händelse. Verktyget skall kunna användas av verksamhetsansvariga för att inom deras respektive ansvarsområden kunna identifiera vilka funktioner som måste upprätthållas för att erhålla grundläggande förmåga i verksamheten. Verktyget skall även fungera som stöd för verksamhetsansvariga när det gäller att identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa dessa funktioner vid en extraordinär händelse. Vidare skall Krisberedskapsmyndigheten i samråd med Socialstyrelsen anpassa verktyget så att det skulle kunna användas vid förberedelserna inför en eventuell pandemi. Verktyget bör också kunna fungera som stöd till länsstyrelserna i deras arbete med, att på uppdrag av regeringen, ta fram ett underlag om de åtgärder som kan bli nödvändiga för att säkerställa en grundläggande funktionalitet i de samhällsviktiga funktionerna vid en pandemi. Uppdraget ska slutredovisas den 15 maj 2007.

20. Krisberedskapsmyndigheten skall fr.o.m. den 1 januari 2007 överta ansvaret som systemägare och huvudman för den nationella nättjänsten SGSI-Swedish Government Secure Intranet från Verket för samhällsutveckling.

FINANSIERING

5

Anslag

5.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

6:8

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret (Ramanslag)

Disponeras av Krisberedskapsmyndigheten23 176
ap.2Krisberedskapsmyndigheten (ram)23 176

Villkor för anslag 6:8

ap.2 Krisberedskapsmyndigheten

Anslaget disponeras av Försvarsmakten (anslagsposten 1) och Krisberedskapsmyndigheten (anslagsposten 2) för utgifter för att stödja den verksamhet som anges i förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. De frivilliga försvarsorganisationerna, som anges i bilaga till förordningen, får bidrag för den del av deras verksamhet som främjar totalförsvaret och som omfattar ledning och administration, försvarsupplysning, rekrytering, funktionärsutbildning för den egna organisationen samt ungdomsverksamhet. Utbetalning av organisationsstöd skall i samråd med Försvarsmakten ske till den verksamhet de frivilliga försvarsorganisationerna bedriver om denna verksamhet bidrar till politikområdet Totalförsvars måluppfyllelse.

Högst 3 000 000 kronor får användas till uppdraget att genomföra försöksverksamhet gällande utbildning i gymnasieskolan (Fö2006/2106/CIV).

Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten skall fördela organisationsstödet och skall som villkor för utbetalning till de frivilliga försvarsorganisationerna meddela föreskrifter om redovisning av utbetalda belopp. Riksrevisionen skall ges tillfälle att granska hur beloppen har använts.

7:5

Krisberedskap (Ramanslag)

Disponeras av Post- och telestyrelsen99 995
ap.2Åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar (ram)99 995
Disponeras av Affärsverket svenska kraftnät250 000
ap.3Elberedskapsåtgärder (ram)250 000
Disponeras av Krisberedskapsmyndigheten1 351 893
ap.1Svåra påfrestningar på samhället i fred (ram)1 256 148
ap.12Civilt försvar (ram)95 745
Disponeras av Regeringskansliet/Försvarsdepartementet10 088
ap.10Viss internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet (ram)10 088
ap.11Avvecklingskommittén för Överstyrelsen för civil beredskap (ram)0

Villkor för anslag 7:5

ap.1 Svåra påfrestningar på samhället i fred

1. Krisberedskapsmyndigheten skall på sätt som anges nedan lämna bidrag från anslaget 7:5 Krisberedskap (anslagsposterna 1 och 12) till Post- och telestyrelsen, Affärsverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet, Styrelsen för psykologiskt försvar, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Banverket, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsverket, Vägverket, Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen, Statens räddningsverk, Statens strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftsinpektion, Tullverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Statens jordbruksverk, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Riksgäldskontoret, Statistiska centralbyrån, Ekonomistyrningsverket, Lantmäteriverket, Kustbevakningen och länsstyrelserna. Bidragen skall betalas ut till icke räntebärande konton, inom flödet kopplat till statens checkräkning, hos myndigheterna som också har rätt att använda detta flöde för sina löpande utgifter inom dessa anslagsposter. Krisberedskapsmyndigheten skall i skriftlig överenskommelse med respektive betalningsmottagare reglera tidpunkter och villkor för att uppnå en kostnadseffektiv utbetalning av bidragen. Till affärsverken betalas bidragen ut till det konto som respektive affärsverk lämnat uppgift om i den skriftliga överenskommelsen med Krisberedskapsmyndigheten.

2. Anslagsposten får användas till åtgärder som stärker förmågan vid svåra påfrestningar på samhället i fred och som inte är direkt kopplade till att skapa en grundläggande försvarsförmåga (anslagsposten 12) eller till de avgiftsfinansierade verksamheterna (anslagsposterna 2 och 3).

Anslagsposten får användas för förbättringar i den kommunaltekniska försörjningen, övergripande samordning och omvärldsanalys av samhällets informationssäkerhet, åtgärder för att tillgodose samhällets behov av elektroniska kommunikationer vid svåra påfrestningar och höjd beredskap, underhåll och modernisering av teleanläggningar för att tillgodose skydd av de elektroniska kommunikationerna vid svåra påfrestningar, åtgärder som syftar till att vidmakthålla och utveckla handlingsberedskapen i energiförsörjningen för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred och som minskar känsligheten för störningar inom elförsörjningsområdet, åtgärder för att säkerställa dricksvattenförsörjningen vid svåra påfrestningar på samhället i fred samt för utveckling och utredning om massmediernas tekniska utveckling kopplat till svåra påfrestningar på samhället i fred.

Anslagsposten får användas till åtgärder som minskar riskerna för störningar i viktiga transportsystem och att samhällsviktiga transporter som har betydelse för att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses. Det gäller väghållning och landsvägstransporter, järnvägstransporter och banhållning, sjötransporter samt flygtransporter.

Anslagsposten får användas för åtgärder för att trygga försörjningen med dricksvatten och livsmedel mot B- och C-hot samt för planering, utbildning, utveckling och utrustning för att höja kompetensen och förmågan inom CBRN-området. Anslagsposten får även användas för att stödja beredskapen mot allvarlig smitta på människor och djur, för CBRN-verksamhet inom polisen, för att vidmakthålla och vidareutveckla beredskapen inom hälso- och sjukvårdens CBRN-beredskap, för räntor och amorteringar avseende lånefinansierade beredskapsinvesteringar, för CBRN-utbildning för tulltjänstemän och för åtgärder för att initiera och bedriva samverkan inom CBRN-området.

Anslagsposten får användas för kompetens- och säkerhetshöjande åtgärder mot s.k. informationsoperationer som kan riktas mot de större finansiella företagen, aktiviteter i syfte att säkerställa de åtaganden inom oljeområdet som följer av IEA-avtalet (International Energy Agency) och medlemskapet i EU, administrativa åtgärder vad avser strategisk lagring och oljedistribution samt för utgifter i samband med omvärldsbevakning, beredskaps- och försörjningsanalyser.

Anslagsposten får användas för åtgärder avseende system för informationsförsörjning, ledningsplatser, telesäkerhet, materielförvaltning, samband och signalskydd, forskningssamordning, omvärldsbevakning, omvärldsanalys, samordning, planering och uppföljning, kriskommunikation, krishanteringsstöd, kompetensutveckling, geografisk information, massmedieberedskap, trossamfundens medverkan i krishanteringssystemet. Anslagsposten får även användas för ersättning till länsstyrelser, frivillig försvarsverksamhet, utbildningsverksamhet samt för den regionala försöksverksamheten avseende samverkan mellan myndigheter på Gotland (GotSam).

Anslagsposten får användas för utveckling av sjukvårdens och socialtjänstens krishanteringsförmåga, beredskapslagring av läkemedel och sjukvårdsmateriel, förbättring av hälso- och sjukvårdens funktionssäkerhet och kompetensförsörjning av berörd hälso- och sjukvårdspersonal, förstärkning av räddningscentraler, anslutningar till försvarets telenät samt för internationellt säkerhetsfrämjande arbete.

Anslagsposten får även användas för utbildning och övning för flygräddningstjänst och sjöräddningstjänst vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap samt för ersättning till landstingen för katastrofplanering.

3. Högst 25 300 000 kronor får betalas ut för att stärka krishanteringsförmågan på regional nivå. I detta belopp ingår inte åtgärder för att stärka den tekniska ledningsförmågan.

4. Utbetalning av medel till kommunerna om högst 258 000 000 kronor som skall utbetalas senast den 30 juni 2007 och skall gälla för hela den verksamhet som kommunerna förväntas bedriva under året.

ap.2 Åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar

1. Anslagsposten avser åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid. Anslagsposten får även användas till upphandling av tjänster, utrustning, m.m. för att skydda samhället mot allvarliga hot och påfrestningar på elektroniska kommunikationer i fredstid.

ap.3 Elberedskapsåtgärder

1. Anslagsposten avser ersättning som beslutas enligt elberedskapslagen (1997:288) och för att täcka kostnader för Affärsverket svenska kraftnäts myndighetsutövning enligt denna lag. Vidare får anslagsposten användas för insatser som förbättrar den fredstida störningsberedskapen, för åtgärder som stärker den nationella förmågan och som kan merutnyttjas för den internationella fredsfrämjande och humanitära beredskapen samt för dammsäkerhet. Högst 24 000 000 kronor får användas för att täcka förvaltningskostnader i verksamheten. Under anslagsposten har medel beräknats för arvoden åt ledamöter i Insynsrådet för elberedskapsverksamheten vid Affärsverket svenska kraftnät.

ap.10 Viss internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet

1. Anslagsposten avser viss fredsfrämjande och humanitär verksamhet för att civila resurser skall kunna stödja länder som inte kategoriseras som biståndsmottagande land av Sida och som befinner sig i tillstånd av en svår påfrestning på samhället i fred.

ap.12 Civilt försvar

1. Krisberedskapsmyndigheten skall på sätt som anges nedan lämna bidrag från anslaget 7:5 Krisberedskap (anslagsposterna 1 och 12) till Post- och telestyrelsen, Affärsverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet, Styrelsen för psykologiskt försvar, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Banverket, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsverket, Vägverket, Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen, Statens räddningsverk, Statens strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftsinpektion, Tullverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Statens jordbruksverk, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Riksgäldskontoret, Statistiska centralbyrån, Ekonomistyrningsverket, Lantmäteriverket, Kustbevakningen och länsstyrelserna. Bidragen skall betalas ut till icke räntebärande konton, inom flödet kopplat till Statens checkräkning, hos myndigheterna som också har rätt att använda detta flöde för sina löpande utgifter inom dessa anslagsposter. Krisberedskapsmyndigheten skall i skriftlig överenskommelse med respektive betalningsmottagare reglera tidpunkter och villkor för att uppnå en kostnadseffektiv utbetalning av bidragen. Till affärsverken betalas bidragen ut till det konto som respektive affärsverk lämnat uppgift om i den skriftliga överenskommelsen med Krisberedskapsmyndigheten.

2. Anslagsposten får användas för förmåner till totalförsvarspliktiga som grundutbildas med civilplikt vid Affärsverket svenska kraftnät, Rikspolisstyrelsen och Krisberedskapsmyndigheten. Dessa förmåner skall utbetalas enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga. Vidare gäller att:

- medel för familjebidrag och administrationskostnader för dessa utbetalas efter rekvisition från Försäkringskassan,

- medel för dagpenning och administrationskostnader för dessa utbetalas efter rekvisition från Försäkringskassan,

- medel för ekonomiskt stöd enligt 8 kap. 3 § förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga utbetalas efter rekvisition från Totalförsvarets pliktverk samt

- medel för annan ersättning än skadestånd för skador på egendom som tillhör totalförsvarspliktiga inom det civila försvaret, utbetalas efter rekvisition från Statens räddningsverk.

3. Anslagsposten får användas för åtgärder som syftar till att skapa en grundläggande försvarsförmåga. Från anslagsposten får bidrag betalas ut som avser utbildning av totalförsvarspliktiga, utbildning och utrustning av den särskilda beredskapspolisen, utbildning av chefer för beredskapspolisen, uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer, avvecklingskostnader för utrustning och anläggningar, ersättning till Totalförsvarets pliktverk för informationssystemet PLIS, omvärldsbevakning, underhåll av skyddsrum, andningsskydd samt minröjning. Anslagsposten får även användas för ersättning till kommunerna, förmånsmedel till totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt, Civilpliktsrådet, räntor och amorteringar för lånefinansierade beredskapsinvesteringar.

4. Krisberedskapsmyndigheten får betala ut högst 35 350 000 kronor för frivillig försvarsverksamhet. Utbetalningen skall ske efter dialog med och genom uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna. Vidare får högst 1 000 000 kronor användas till uppdraget att genomföra försöksverksamhet gällande utbildning av frivilliga (Fö2006/2108/CIV).

Investeringsplan

Följande inriktning skall gälla för de investeringar som stärker samhällets krisberedskap och som finansieras från anslaget 7:5 Krisberedskap under 2007.

Tusental kronor

Anskaffat t.o.m. 2005

Prognos 2006

Budget 2007

Beräknat 2008

Beräknat 2009 -

So Teknisk infrastruktur

-

-

-

-

-

So Transporter

4 180

7 000

12 150

12 050

3 000

So Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen

79 863

31 645

31 002

26 804

0

So Ekonomisk säkerhet

1 400

7 450

7 450

7 350

7 250

So Geografiskt områdesansvar

6 330

4 200

3 900

3 900

3 700

So Skydd, undsättning och vård

535 400

32 100

18 200

25 400

6 000

Summa investeringar

627 173

82 395

72 702

75 504

19 950

Lån

602 900

38 375

25 525

29 700

6 000

Anslag

24 279

44 020

47 177

45 804

13 950

Summa finansiering

627 173

82 395

72 702

75 504

19 950



7:6

Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (Ramanslag)

Disponeras av Krisberedskapsmyndigheten35 000
ap.1Driftskostnader (ram)35 000
ap.2Investering i infrastruktur (ram)0

Villkor för anslag 7:6

ap.1 Driftskostnader

1. Anslagsposten finansierar förvaltning och marknadsföring av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.

ap.2 Investering i infrastruktur

1. Anslagsposten skall finansiera utbyggnaden av infrastrukturen i samband med utbyggnaden av etapperna ett t.o.m. tre av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.

2. Anslagsposten får inte användas förrän anslagsposter med motsvarande ändamål under anslaget 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet har förbrukats.

7:7

Krisberedskapsmyndigheten (Ramanslag)

Disponeras av Krisberedskapsmyndigheten165 671
ap.1Krisberedskapsmyndigheten (ram)165 671

Villkor för anslag 7:7

ap.1 Krisberedskapsmyndigheten

Anslaget disponeras av Krisberedskapsmyndigheten för förvaltningsändamål.

5.2

Äldre anslag/anslagsposter som disponeras (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Budgetår 2004

37:6

Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (Ramanslag)

Disponeras av Krisberedskapsmyndigheten0
ap.2Investering i infrastruktur (ram)0

Villkor för anslag 37:6

ap.2 Investering i infrastruktur

Anslagsposten skall finansiera utbyggnaden av infrastrukturen i samband med utbyggnaden av etapperna ett t.o.m. tre av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.

5.3

Finansiella villkor

5.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2007Indrag av anslagsbelopp
6:8 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret
ap.203 %0
7:5 Krisberedskap
ap.137 6853 %0
ap.23 0003 %0
ap.37 5003 %0
ap.103033 %0
ap.1103 %0
ap.122 8723 %0
7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet
ap.10Allt0
ap.20Allt0
7:7 Krisberedskapsmyndigheten
ap.14 9703 %0
Belopp angivna i tkr

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2007Indrag av anslagsbelopp
37:6 (2004) Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet
ap.2 (2004)0Allt0
Belopp angivna i tkr

5.3.3

Avslutade anslagsposter

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslag/apAnslagstyp
37:6 (2004) Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet
ap.1 (2004)ram

5.3.5

Bemyndiganden

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Anslag/ap200720082009 -
BemyndiganderamInfriade förpliktelserInfriade förpliktelserSlutår
7:5 Krisberedskap
ap.273 00069 0003 174
ap.3230 000115 000115 000
ap.1260 000119 859135 873
Belopp angivna i tkr

Villkor

Krisberedskapsmyndigheten bemyndigas att, i fråga om ramanslaget 7:5 Krisberedskap anslagsposten 1 Svåra påfrestningar på samhället i fred, godkänna avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar som avser höjd beredskap och svåra påfrestningar på samhället i fred, så att behovet av anslagsmedel efter 2007 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 260 000 000 kronor.

Krisberedskapsmyndigheten skall i skriftlig överenskommelse med berörd myndighet reglera rätten att ingå nya förpliktelser med betalningsutfall efter 2007. Bemyndigande skall redovisas per anslagspost, specificerat per åtgärd.

Post- och telestyrelsen bemyndigas att, i fråga om ramanslaget 7:5 Krisberedskap anslagsposten 2 Åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar, godkänna avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar som avser höjd beredskap och svåra påfrestningar på samhället i fred, så att behovet av anslagsmedel efter 2007 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 73 000 000 kronor.

Affärsverket svenska kraftnät bemyndigas att, i fråga om ramanslaget 7:5 Krisberedskap anslagsposten 3 Elberedskapsåtgärder, godkänna avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar som avser höjd beredskap och svåra påfrestningar på samhället i fred, så att behovet av anslagsmedel efter 2007 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 230 000 000 kronor.

I regleringsbrevet för 2004 bemyndigade regeringen Krisberedskapsmyndigheten att i fråga om anslaget 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (2004) ingå avtal om ekonomiska åtaganden för att anskaffa infrastrukturen för det gemensamma radiokommunikationssystemet så att behovet av anslagsmedel efter 2004 uppgår till högst 2 126 000 000 kronor. Från och med 2005 finns anslaget 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet med motsvarande ändamål upptaget på statsbudgeten.

6

Övriga villkor

6.1

Låneram och krediter

Låneram (enl 20 § budgetlagen)220 000
Räntekontokredit (enl 21 § budgetlagen)28 839
Övriga kreditramar (enl 23 § budgetlagen)
Belopp angivna i tkr

6.2

Utbetalningsplan

Till Krisberedskapsmyndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2007-01-2516 721
2007-02-2516 721
2007-03-2516 721
2007-04-2516 721
2007-05-2516 721
2007-06-2516 721
2007-07-2516 721
2007-08-2516 721
2007-09-2516 721
2007-10-2516 721
2007-11-2516 721
2007-12-2516 740
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Krisberedskapsmyndighetens disposition enligt detta regleringsbrev är:
7:6 ap.1Driftskostnader
7:7 ap.1Krisberedskapsmyndigheten
Till Affärsverket svenska kraftnäts räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2007-01-2520 833
2007-02-2520 833
2007-03-2520 833
2007-04-2520 833
2007-05-2520 833
2007-06-2520 833
2007-07-2520 833
2007-08-2520 833
2007-09-2520 833
2007-10-2520 833
2007-11-2520 833
2007-12-2520 837
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Affärsverket svenska kraftnäts disposition enligt detta regleringsbrev är:
7:5 ap.3Elberedskapsåtgärder

7

Avgifter och bidrag

7.3

Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet

Under 2007 medges Krisberedskapsmyndigheten undantag från kravet på full kostnadstäckning för det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet. Därefter är det ekonomiska målet full kostnadstäckning. I full kostnadstäckning ingår dock inte avskrivningar på de anslagsfinansierade tillgångarna.

7.4

Villkor för avgiftsbelagd verksamhet

1. Inkomster av avgifter från verksamhet enligt 7 och 7 a §§ förordningen(2002:518) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten får disponeras av Krisberedskapsmyndigheten.

UNDANTAG FRÅN EKONOMIADMINISTRATIVA REGELVERKET

1. Krisberedskapsmyndigheten beviljas undantag från kravet att anläggningstillgångar som används i verksamheten skall finansieras med lån i Riksgäldskontoret enligt 5 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Undantaget gäller för utbyggnaden av de tre första etapperna av Rakelsystemet som i stället finansieras från anslagen 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet och 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet.

2. Krisberedskapsmyndigheten beviljas undantag från kravet på full kostnadstäckning enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191). Undantaget gäller kravet på full kostnadstäckning som ekonomiskt mål för det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet, Rakel. Undantaget medger att avskrivningar på de anslagsfinansierade tillgångarna inte skall ingå i underlaget för beräknande av avgifter för Rakel.

3. Krisberedskapsmyndigheten beviljas undantag från kravet att lämna förslag till regeringen på hur ett ackumulerat överskott, överstigande 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, skall disponeras enligt 23 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Ett eventuellt ackumulerat överskott under de tidiga utbyggnadsåren får nyttjas för att hålla avgiftsnivån fortsatt låg under utbyggnaden av Rakelsystemet.

4. Med undantag från 5 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) får anläggningstillgångar som används i verksamheten finansieras från anslaget 7:5 Krisberedskap. Detta undantag gäller även för de anläggningstillgångar som övriga myndigheter anskaffar och som finansieras med bidrag från Krisberedskapsmyndigheten. Statens räddningsverks och Socialstyrelsens investeringar i räddningsmateriel respektive beredskapslager skall dock fortsatt lånefinansieras.

På regeringens vägnar
Mikael Odenberg
Dan Thorell




Likalydande till

Rikspolisstyrelsen
Migrationsverket
Försvarsmakten
Försvarets materielverk
Försvarets radioanstalt
Statens räddningsverk
Styrelsen för psykologiskt försvar
Kustbevakningen
Försäkringskassan
Socialstyrelsen
Smittskyddsinstitutet
Riksgäldskontoret
Tullverket
Statens fastighetsverk
Finansinspektionen
Ekonomistyrningsverket
Skatteverket
Statistiska centralbyrån
Länsstyrelserna
Statens jordbruksverk
Statens veterinärmedicinska anstalt
Livsmedelsverket
Statens strålskyddsinstitut
Statens kärnkraftinspektion
Lantmäteriverket
Post- och telestyrelsen
Banverket
Vägverket
Sjöfartsverket
Luftfartsstyrelsen
Affärsverket svenska kraftnät
Elsäkerhetsverket
Statens energimyndighet




Kopia till

Riksdagens försvarsutskott
Riksrevisionen
Statsrådsberedningen/POL SEKR
Statsrådsberedningen/REV
Försvarsdepartementet/EPS, MIL
Finansdepartementet/BA
Samtliga övriga departement
Förvaltningsavdelningen/RK Ekonomi
Regeringskansliets revisionskontor
Riksgäldskontoret
Ekonomistyrningsverket

Bilaga 1 till Regeringsbeslut 15, 2006-12-21

Diarienummerförteckning

Fö2006/168/EPS
(delvis)
Fö2006/272/CIV
Fö2006/925/CIV
Fö2006/1411/CIV
Fö2006/2055/CIV
Fö2006/2960/EPS
(delvis)

Senast uppdaterad: