Näringsdepartementet




RegeringsbeslutII 13

2005-06-22



Banverket
Jussi Björlings väg 2
781 85 BORLÄNGE



N2005/5441/IR
N2005/5671/BS






Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Banverket , m.m. inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (rskr. 2004/05:95)
Riksdagen har beslutat om Banverkets verksamhet för budgetåret 2005 (prop. 2004/05:1, utg.omr. 22, bet. 2004/05:TU1, rskr. 2004/05:95, prop. 2004/05:100, utg.omr. 22, bet. 2004/05:FiU21, rskr. 2004/05:303).



1VERKSAMHET
PolitikområdeVerksamhetsområdeVerksamhetsgren
TransportpolitikJärnvägarSektorsuppgifter
Banhållning
Produktion



1.1Verksamhetsstyrning
Politikområde Transportpolitik

Mål

Transportpolitiken skall säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.


Verksamhetsområde Järnvägar

Mål

1. Ett tillgängligt transportsystem, där järnvägstransportsystemet utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses.

2. En hög transportkvalitet, där järnvägstransportsystemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet.

3. En säker trafik, där ingen dödas eller allvarligt skadas inom systemet för spårbunden trafik. Den spårbundna trafikens utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta.

4. En god miljö, där järnvägstransportsystemets utformning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. En god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser skall främjas. Järnvägstransportsystemets utformning skall bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.

5. En positiv regional utveckling, där järnvägstransportsystemet bidrar till att utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas och motverka nackdelar av långa transportavstånd.

6. Ett jämställt järnvägstransportsystem som är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt.


Återrapportering

Banverket skall i årsredovisningen redovisa och kommentera måluppfyllelsen för respektive verksamhetsområdesmål inom verkets egen verksamhet. Redovisningen skall omfatta tillstånd och utveckling inom området samt viktiga insatser och effekterna av dessa. Banverket skall redovisa och analysera eventuella skillnader mellan kvinnors och mäns möjligheter att planera och utnyttja järnvägstransportsystemet. Banverket skall i årsredovisningen redovisa åtgärder som vidtagits som en del av verkets internationella arbete och som bedöms väsentligt ha bidragit till eller kommer att bidra till uppfyllelsen av de transportpolitiska målen.


Banverket skall i en sektorsrapport över utvecklingen i järnvägstransportsystemet år 2005 redovisa och kommentera måluppfyllelsen mot de verksamhetsmål och transportpolitiska etappmål som gäller för järnvägstransportsektorn. I sektorsrapporten skall återrapporteringen i möjligaste mån göras i tidsserier om minst fem år och, där så är möjligt, i tidsserier om tio år. Där så är möjligt skall internationella jämförelser göras.


I årsredovisningen och i sektorsrapporten skall ingå en analys av avvikelser från målen. Analysen skall beskriva

- orsaken till väsentliga avvikelser från målen,

- vidtagna åtgärder som i väsentlig grad har påverkat måluppfyllelsen,

- övriga omvärldsfaktorer som har påverkat måluppfyllelsen, och

- åtgärder som vidtagits med anledning av redovisat resultat.

Etappmål och återrapportering för verksamhetsområdet Järnvägar

Nedan anges nedbrutna mål för och krav på återrapportering för verksamhetsområdet.


Tillgängligt transportsystem

1. Målet är att tillgängligheten för medborgare och näringsliv successivt skall förbättras mellan regioner och omvärlden.

Återrapportering: Persontransportarbetet och godstransportarbetet på järnväg skall redovisas liksom järnvägstransportsystemets andel av det totala transportarbetet. Restid och reskostnadsutveckling för representativa typresor mellan lokala arbetsmarknadsregioner enligt NUTEK:s definition och omvärld. Redovisningen skall ske i sektorsrapporten.


2. Målet är att utnyttjandet av Banverkets spåranläggningar skall öka.

Återrapportering: Uppgift om antal spårkilometer, tillåtna axellaster, lastprofilstyp, andel dubbelspår, antal mötesstationer, fjärr- och radioblockering, antal tåg, kapacitetsutnyttjande och kapacitetsbegränsningar skall anges.


3. Målet är att andelen personer med funktionshinder och andra grupper med särskilda behov som kan utnyttja järnvägstransportsystemet skall öka. Senast år 2010 bör kollektivtrafiken på järnväg vara tillgänglig för personer med funktionshinder.

Återrapportering: Andelen personer med funktionshinder respektive andra grupper med särskilda behov som kan utnyttja järnvägstransportsystemet skall redovisas. Vidtagna åtgärder för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionshinder samt hur funktionshindrades kunskap och åsikter har tagits tillvara i arbetet skall redovisas.


4. Målet är att barn och unga som kan utnyttja järnvägstransportsystemet skall öka.

Återrapportering: Vidtagna åtgärder för att förbättra tillgängligheten för barn och unga samt hur barns och ungas kunskap och åsikter har tagits tillvara i arbetet skall redovisas.


Hög transportkvalitet

1. Målet är att kvaliteten i järnvägstransportsystemet skall förbättras.

2. Målet är att punktligheten skall öka på järnvägsnätet.

3. Målet är att antalet störningstillfällen för godstrafik på de mest drabbade järnvägssträckorna skall minst halveras till år 2007 jämfört med år 1998.

Återrapportering 1-3: Antal tåg som anländer i rätt tid till ankomststationen. Antal och timmar tågförseningar för person- respektive godstrafik. Antalet tågförseningar fördelade på orsak. Antalet inställda tåg. K-tal, nedsättning av gällande standard.


4. Målet är att till år 2007 skall högsta tillåtna axellast ökas från 22,5 ton till 25 ton på järnvägssträckor med omfattande inrikes systemtransporter.

Återrapportering: Tillåtna axellaster för dessa järnvägssträckor.


5. Målet är att effektiviteten avseende underhållet av det statliga järnvägsnätet skall öka. Banans tillstånd skall motiveras av aktuell trafik.

Återrapportering: Underhållskostnad per spårkilometer och trafikvolym.


Säker trafik

1. Målet är att antalet dödade och skadade inom järnvägstransportsystemet skall minska. Särskilt bör åtgärder som syftar till barns och ungas säkerhet prioriteras.

Återrapportering: Antalet olyckor med järnvägsfordon, mätt som ett femårigt rullande medelvärde, antalet olyckor med farligt gods och antalet dödade och svårt skadade inom järnvägstransportsystemet skall redovisas. Antalet plankorsningsolyckor skall redovisas. Olyckor med barn och unga inblandade skall särredovisas. Åtgärder som vidtagits och som särskilt syftar till att minska olyckor med barn och unga inblandade skall redovisas.


God miljö

1. Målet är att energianvändningen per utfört transportarbete på statens spåranläggningar skall minska.

Återrapportering: Energianvändningen (kWh) relaterad till transportarbetet skall redovisas. Energiförbrukningen per användningsområde och elförbrukningen per energikälla skall redovisas. Åtgärder som vidtagits för att minska den negativa miljöpåverkan av diesellok skall redovisas.


2. Målet är att vidta åtgärder så att det år 2005 inte skall finnas några bostadslägenheter som utsätts för buller, orsakat av järnvägstrafik, överstigande 55 dBA (mätt som maxvärde i sovrum nattetid) vid fler än fem tillfällen per natt.

Återrapportering: Antalet bostadslägenheter respektive antalet personer som exponeras för buller, från järnvägstrafik, som överstiger 55 dBA vid fler än fem tillfällen per natt skall redovisas. Antalet bostadslägenheter där åtgärder vidtagits för att minska bullret skall redovisas. Dessutom skall antalet bostadslägenheter vilka exponeras för vibrationsnivåer på över 2,5 mm/s (mätt som ett frekvensvägt RMS-värde) samt antalet bostadslägenheter där åtgärder vidtagits för att minska vibrationerna redovisas.


3. Målet är att materialanvändningen i järnvägstransportsystemet skall vara energi- och resurseffektivt.

Återrapportering: Banverkets användning av större materialmängder skall redovisas. Åtgärder för hantering och utfasning av bly, kvicksilver, kadmium, CFC/HCFC(freoner), PCB och bromerade flamskyddsmedel skall redovisas.


4. Antalet förorenade områden som har negativa effekter på människors hälsa eller den biologiska mångfalden skall minska.

Återrapportering: Förekomst och riskbedömning av förorenad mark skall redovisas.


5. Målet är att järnvägstransportsystemets påverkan på landskapets ekologiska funktioner och kulturhistoriska karaktär och innehåll skall minimeras.

Återrapportering: Antal kilometer ny järnväg som öppnats för trafik inom Natura 2000-områden, områden av riksintresse för natur-, kultur- eller rörligt friluftsliv samt viktigare åtgärder för att minska järnvägars barriär-, intrångs- och fragmenteringseffekter skall redovisas. Andelen projekt med upprättade gestaltningsprogram skall redovisas.

Återrapportering för målen 1-5: Hur den samlade miljöpåverkan som Banverkets verksamhet ger upphov till har förändrats i förhållande till de för järnvägssektorn relevanta miljökvalitetsmålen.


En positiv regional utveckling

Mål och återrapporteringskrav återfinns under rubrikerna Tillgängligt transportsystem och Hög transportkvalitet ovan.


Ett jämställt transportsystem

1. Målet är ett jämställt järnvägstransportsystem, som är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att planera och påverka järnvägstransportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt.

Återrapportering: En analys skall lämnas av kvinnors och mäns utnyttjande av järnvägstransportsystemet samt deras möjligheter att påverka dess utveckling och förvaltning med avseende på bl.a. resmönster, restider, transportslag och reskostnader, tillgång till aktuell trafikinformation, antal dödade och svårt skadade, samt ökad rörlighet mellan olika lokala arbetsmarknadsregioner uppdelat på kvinnor och män. En sektorsövergripande redovisning skall ske i sektorsrapporten.


2. Målet är en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män inom järnvägstransportområdet.

Återrapportering: Andelen kvinnor och män som medverkar i beslutande arbetsgrupper eller andra samarbetsfora i myndighetens externa verksamhet skall redovisas.

Verksamhetsgrenar

Banverkets verksamhet indelas i följande verksamhetsgrenar.


Verksamhetsgren Sektorsuppgifter



Verksamhetsgren Banhållning



Verksamhetsgren Produktion

Återrapportering

Kostnader för och intäkter från Banverkets verksamhet skall redovisas per verksamhetsgren. För varje verksamhetsgren skall administrationskostnader redovisas. Banverket skall därutöver redovisa väsentliga prestationer som utförts under året samt kostnaderna och kvaliteten på dessa. Kostnader per verksamhetsgren skall anges. Redovisning av administrationskostnader kan baseras på relevanta nyckeltal.




1.2Övriga mål och återrapporteringskrav

1. I den transportpolitiska propositionen (prop. 1997/98:56), i propositionen om handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117), i propositionen om svenska miljömål (prop. 2000/01:130) och i propositionen om infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem (prop. 2001/02:20) anges etappmål för utvecklingen av transportsystemet. Dessa mål gäller i tillämpliga delar Banverket.


2. Beträffande civilt försvar och svåra påfrestningar samt mål och återrapportering för denna verksamhet hänvisas till riktlinjebeslut för budgetåret 2005 avseende för samverkansområdet Transporter inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.


3. Verksamheter i bolagsform där Banverket är hel- eller delägare skall redovisas.


4. Forskning och utveckling uppdelat på FUD-områden och FUD-utförare samt större FUD-projekt som påbörjats eller avslutats under året skall redovisas.


5. Åtgärder som vidtagits för att vidareutveckla och följa upp arbetet med arkitektur, formgivning och design skall redovisas.


6. De insatser Banverket gjort för att öka det internationella transportarbetet på järnväg skall redovisas.


7. Banverket skall tertialvis redovisa beredningsläget för ärenden som skall tillåtlighetsprövas enligt 17 kap. miljöbalken, dvs. vilka ärenden som överlämnats till regeringen, vilka ärenden som bereds av Banverket samt vilka ärenden som beräknas inkomma från banregionerna.


8. Uppföljning av åtgärder enligt godkänd miljökonsekvensbeskrivning skall redovisas. Uppföljningen skall avse projekt som öppnades för trafik år 2000.


9. Banverket skall från Inlandsbanan AB begära in årsredovisning för år 2005 med tillhörande revisorsintyg. Årsredovisningen skall vara upprättad enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag och lämnas till regeringen senast den 1 mars 2006.


10. Banverket skall bedriva en extern uppdragsverksamhet med en lönsamhet som är jämförbar med branschen i övrigt. Lönsamheten för resultatenheterna i förhållande till branschen i övrigt skall redovisas.


11. Befintliga och nya lån fördelade på ändamål och kapitalkostnader, ansvarsförbindelser i form av borgensåtaganden eller motsvarande fördelade på ändamål skall redovisas. Även anslagsbehov för framtida åtaganden för lånefinansierade projekt eller motsvarande skall redovisas. Vidare skall ackumulerad betalningsutfästelse till SVEDAB AB för att skydda bolagets egna kapital redovisas.


12. En uppföljning av anläggningskostnader för samtliga investeringsobjekt som ingått i Banverkets långsiktiga åtgärdsplaner skall redovisas. Uppföljningen skall göras samma år som objektet öppnats för trafik. Faktiska kostnader skall ställas mot beräknad kostnad i långsiktig plan och vid byggstart. Uppföljningen av de viktigaste effekterna skall göras av samtliga objekt i den långsiktiga åtgärdsplanen som har en tydligt avgränsbar effekt. Uppföljningen skall göras fem år efter det att objektet öppnats för trafik. Uppföljda effekter skall relateras till de effekter som motiverade objektets genomförande.


13. Omfattningen av resultatenheternas verksamhet skall redovisas särskilt från Banverkets verksamheter i övrigt. Resultatenheternas verksamhet skall redovisas i form av rörelsernas intäkter, kostnader och resultat uppdelat på interna uppdrag som inte är konkurrensutsatta, interna uppdrag som är utsatta för konkurrens respektive externa uppdrag.


14. För den avgiftsbelagda verksamheten skall redovisning ske i enlighet med tabellen Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet år 2005 där intäkterna disponeras i avsnitt 2.3 Avgifter och bidrag. Uppgifterna skall kommenteras.


15. I årsredovisningen skall genomförda nyinvesteringar under år 2005, ackumulerade investeringar, planerad total investering, genomförandegrad, betydande avvikelser från tidsplan eller förändrad standard redovisas. Redovisningen skall ske per stråk i enlighet med banhållningsplanen.


16. Banverket skall redovisa utgiftsprognoser för åren 2005-2008 i informationssystemet Hermes för samtliga anslag och anslagsposter som myndigheten disponerar. Prognoserna skall kommenteras med avseende på avvikelser jämfört med tilldelat anslag och föregående prognos. De antaganden som ligger till grund för prognosen skall redovisas. Prognosen skall fördelas på månad för innevarande år så att jämförelser kan göras med faktiskt utfall. Osäkerheter i prognosen skall redovisas. Redovisning skall ske senast:

- den 20 januari 2005,

- den 8 mars 2005,

- den 3 maj 2005,

- den 2 augusti 2005, och

- den 1 november 2005.


17. Banverket skall redovisa vilka projekt som TEN-bidrag sökts för, vilka projekt som beviljats bidrag och takten på utbetalningen av bidragen. Verket skall också redovisa på vilket sätt projekten bidrar till att uppfylla de transportpolitiska delmålen.




1.3Organisationsstyrning

1. Banverket skall, med hänsyn till anvisade medel, fullfölja pågående och planerade investeringar och förbättringsåtgärder på det nationella järnvägsnätet i enlighet med den fastställda banhållningsplanen för järnväg samt eventuella åtgärder i länsplanerna för regional transportinfrastruktur.

2. Om det vid genomförandet av den nationella banhållningsplanen respektive länsplanerna för transportinfrastruktur uppstår fördyringar som överstiger 10 procent av ett objekts ursprungliga kostnad enligt plan, när hänsyn har tagits till eventuell inflation och deflation i enlighet med KPI, skall objektet omprövas och planen revideras.

3. Banverket skall effektivt förvalta statens järnvägsfastigheter. Fastigheter och anläggningar som inte är nödvändiga för järnvägsverksamhet eller av andra skäl behöver förvaltas av Banverket skall avvecklas genom försäljning, överföring till annan statlig myndighet eller rivning. Avvecklingen skall, med beaktande av förutsättningarna i respektive fall, göras skyndsamt.

4. Banverket skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens. Banverket skall redovisa mål och måluppfyllelse för kompetensförsörjningen i förhållande till verksamhetens mål och resultat. Av redovisningen skall framgå

- i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjningen under 2005 har uppnåtts,

- vilka åtgärder som har vidtagits, och

- vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under år 2006 och år 2007-2008.

Inom ramen för detta skall Banverkets insatser för att främja etnisk och kulturell mångfald och ökad hälsa samt för att åstadkomma en ändamålsenlig åldersstruktur, könsfördelning och rörlighet bland personalen framgå. Redovisningen skall göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens, om så är lämpligt.

5. Banverket skall, i de fall det är möjligt, jämföra resultat och måluppfyllelse i den egna verksamheten med andra relevanta myndigheters resultat.

6. Banverket skall eftersträva en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män. Banverket skall redovisa andelen kvinnor och män på olika nivåer inom myndighetens verksamhet och planerade åtgärder för att uppnå en jämnare fördelning.

7. Banverket skall bistå SIKA i dess uppdrag att senast den 13 maj år 2005 till regeringen redovisa en rapport om uppföljning av det transportpolitiska målet och de sex delmålen för år 2005. Banverket skall även bistå SIKA i dess uppdrag att senast den 1 oktober år 2005 redovisa en prognos för transporternas utveckling till år 2020.

8. Banverket skall vid begäran från Rikstrafiken om bistånd av sakkompetens vid trafikupphandling ställa sådana resurser till förfogande. Omfattningen av biståndet skall regleras i avtal mellan parterna.

9. Banverket skall tillsammans med VINNOVA och Vägverket fullfölja den översyn av innehåll och kostnader för verksamheten som parterna överenskommit i en gemensam avsiktsförklaring avseende Statens väg- och transportforskningsinstituts Biblioteks- och informationscenter (BIC).




1.4Uppdrag

1. Regeringen avser att i en skrivelse till riksdagen i januari 2006 redogöra för arbetet med implementeringen av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (jfr prop. 1999/2000:79). Regeringen behöver underlag för denna redogörelse. Banverket skall, inom ramen för sitt sektorsansvar, genomföra en omvärldsanalys i syfte att belysa de processer inom samhällssektorn som påverkar möjligheterna att uppnå de handikappolitiska målen. Omvärldsanalysen skall lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 september 2005.


2. Banverket skall med utgångspunkt i regeringens innovationsstrategi, innovativa Sverige - En strategi för tillväxt genom förnyelse, Ds 2004:36, redovisa vilka insatser som görs för att skapa ett gott innovationsklimat och stimulera till innovation i den egna verksamheten. Uppdraget skall redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 oktober 2005.


3. Banverket skall vara en samarbetspartner i de regionala tillväxtprogrammen genom att bidra med analys-, metod- och kompetensstöd inom sitt ansvars- och kompetensområde. För det fall ekonomiska och personella insatser genomförts i Banverkets ordinarie verksamhet får dessa ingå i redovisningen av de regionala tillväxtprogrammen. Banverket skall bistå Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) med underlag vid uppföljning av regionala tillväxtprogram avseende år 2005.


4. Banverket skall verka för att nya resecentrum som är under planering tillgodoser behovet av trygga och bekväma parkeringsmöjligheter för cyklar. Banverket skall utreda vilka förbättringsåtgärder som krävs av fordon och stationsmiljöer för att underlätta kombiresor med tåg och cykel. Utredningen skall beakta ekonomiska, sociala, säkerhets- och miljömässiga konsekvenser av åtgärderna. I uppdraget ingår även att jämföra de svenska villkoren för att ta med cykel vid tågresor med villkoren i de länder i Europa som kommit längre i detta avseende. Särskilt turistnäringens behov av samordning skall beaktas. Rikstrafiken har genomfört en förstudie i ämnet som rapporterades in till regeringen i juni 2004. Uppdraget skall redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 juni 2005.


5. Ett järnvägsspår till Tjärnvik skulle bidra till att stärka utvecklingsmöjligheterna för träindustrin samtidigt som andra företagsetableringar i området underlättas. Banverket skall därför i dialog med berörda aktörer bidra med finansieringen av stickspåret till Tjärnvik. Åtgärden skall samordnas med utbyggnaden av väg 788 enligt länsplanen för regional transportinfrastruktur år 2004-2015, Gävleborgs län.


Kust till Kustbanan

Banverket skall överlägga med regionala och lokala intressenter om möjligheterna att tidigarelägga de i den nationella banhållningsplanen ingående projekten upprustning av Kust till kustbanan delen Emmaboda-Karlskrona/Kalmar samt bangårdsombyggnad i Nybro med förskottering (lån) så att de kan påbörjas 2006 eller 2007. Banverket skall även klarlägga vilken trafikering den upprustade Kust till kustbanan kan få i framtiden. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 januari 2006.




1.5Fristående återrapportering




2FINANSIERING
2.1Anslag
2.1.1Tilldelade anslag
Utgiftsområde 22 Kommunikationer

36:3Banverket: Administration (Ramanslag)
Disponeras av Banverket762 127 tkr
36:3 ap.1Banverket (Ram)762 127 tkr

Disponeras av regeringen4 631 tkr
36:3 ap.3Till regeringens disposition - utgiftsbegränsning (Ram)4 631 tkr

Disponeras av Regeringskansliet5 139 tkr
36:3 ap.2Till Regeringskansliets disposition (Ram)5 139 tkr


Villkor
36:3 ap.1 Banverket

1. Anslagsposten 1 får användas av Banverket för kostnader för ledning, ekonomiadministration, personaladministration, planering och uppföljning av verksamheten, expertstöd internt, intern utveckling samt övriga kostnader som inte är direkt hänförliga till Banverkets produkter och tjänster.

2. Eventuellt positivt överföringsbelopp från år 2004 (anslagssparande) får inte disponeras av Banverket utan särskilt beslut av regeringen.



36:3 ap.2 Till Regeringskansliets disposition

Anslagsposten 2 får användas av Regeringskansliet för att bekosta transportpolitiska utredningar.



36:4Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter (Ramanslag)
Disponeras av Banverket10 839 843 tkr
36:4 ap.1.1Järnvägsinspektionen (Ram)0 tkr
36:4 ap.1.2Fastställelse av tågplan och järnvägsplan (Ram)7 000 tkr
36:4 ap.2Bidrag till Inlandsbanan och Öresundskonsortiet (Ram)384 000 tkr
36:4 ap.3Sektorsuppgifter (Ram)184 000 tkr
36:4 ap.4.1Investeringar i nationell plan (Ram)5 075 843 tkr
36:4 ap.4.3Drift, underhåll och trafikledning (Ram)3 796 000 tkr
36:4 ap.4.4Räntor och återbetalning av lån (Ram)1 393 000 tkr

Disponeras av Riksgäldskontoret70 490 tkr
36:4 ap.6Riskavgift för Öresundsbro Konsortiet (Ram)70 490 tkr

Disponeras av regeringen67 179 tkr
36:4 ap.5Till regeringens disposition - utgiftsbegränsning (Ram)67 179 tkr


Villkor
36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

Banverket får disponera högst 225 000 000 kronor av positivt överföringsbelopp från år 2004 (anslagssparande). Anslagssparande därutöver får inte disponeras av Banverket eller Riksgäldskontoret utan särskilt beslut av regeringen.

Banverket disponerar ingen anslagskredit på anslagsnivå. Anslagskredit disponeras endast på anslagspostnivå och delpostnivå i enlighet med tabell 2.1.3 Finansiella villkor för anslag. Anslagskredit på anslagspostnivå och delpostnivå får utnyttjas endast om Banverket har motsvarande anslagssparande på andra poster eller delposter som myndigheten disponerar.



36:4 ap.1.2 Fastställelse av tågplan och järnvägsplan

1. Från anslagsposten 1.2 finansieras handläggningen av bidrag till regionala spårfordon.

2. Anslagsposten 1.2 får användas för betalning av administrativa kostnader för Statens haverikommission med högst 715 000 kronor.



36:4 ap.2 Bidrag till Inlandsbanan och Öresundskonsortiet

Anslagsposten 2 finansierar bidrag till Inlandsbanan med 108 000 000 kronor och bidrag till Öresundsbro Konsortiet med 276 000 000 kronor för nyttjandet av Öresundsförbindelsen.



36:4 ap.3 Sektorsuppgifter

1. Från anslagsposten 3 betalas kostnaderna för Sveriges Järnvägsmuseum.

2. Av anslagsposten skall medel användas för finansiering av den externa verksamheten vid Statens väg- och transportforskningsinstituts bibliotek och informationscenter (BIC) för perioden 1 januari till den 31 december 2005. Finansieringen skall ske med 700 000 kronor.



36:4 ap.4.1 Investeringar i nationell plan

1. Banverket skall från delposten 4.1 avräkna hälften av eventuellt infriande av betalningsutfästelser avseende villkorade aktieägartillskott till SVEDAB AB. Banverket skall från delposten 4.1 även betala ut hälften av statens kostnader till Riksgäldskontoret vid ett eventuellt infriande av kapitaltäckningsgarantin till A-banan projekt AB.

2. Delposten 4.1 får användas för investeringar i anslutning till det kapillära nätet i samverkan med externa intressenter till ett belopp om högst 52 000 000 kronor.

3. Delposten 4.1 får användas för att finansiera Banverkets åtaganden avseende Citytunneln i Malmö, inklusive affärsverket Statens järnvägars tidigare åtaganden.

4. Delposten 4.1 finansierar statsbidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar och regionala spårfordon.



36:4 ap.4.4 Räntor och återbetalning av lån

Anslagsposten 4.4 finansierar räntor och amorteringar för lån upptagna i Riksgäldskontoret samt hälften av garantiavgiften för statens garantiåtaganden rörande Arlandabanan.



36:4 ap.6 Riskavgift för Öresundsbro Konsortiet

Medel från anslagsposten 6 får användas till kostnader för hantering av äldre garantier till Öresundsbro Konsortiet och disponeras av Riksgäldskontoret.



36:5Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk (Ramanslag)
Disponeras av Banverket124 250 tkr
36:5 ap.1Banverket (Ram)124 250 tkr


Villkor
36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

Villkor återfinns i regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Vägverket.







2.1.2Äldre anslag som disponeras budgetår 2005
Utgiftsområde 22 Kommunikationer

36:5Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband med utdelning från AB Swedcarrier m.m. (Ramanslag)
Disponeras av Banverket0 tkr
36:5 ap.2Lagfartskostnader (Ram)0 tkr


Villkor
36:5 ap.2 Lagfartskostnader

Under år 2005 får eventuellt anslagssparande nyttjas efter särskilt beslut av regeringen för lagfartskostnader (stämpelskatt) vid överföring av fastigheter från staten, tidigare förvaltade av affärsverket Statens järnvägar, till Jernhusen AB.





2.1.3Finansiella villkor för anslag
Utgiftsområde 22 Kommunikationer

36:3 Banverket: Administration

Anslag/anslagspostAnslagskredit (tkr)Anslagsbehållning som disponeras 2005Indrag av anslagsbelopp (tkr)
36:3 ap.10Allt0
36:3 ap.30Allt0
36:3 ap.20Allt0

36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

Anslag/anslagspostAnslagskredit (tkr)Anslagsbehållning som disponeras 2005Indrag av anslagsbelopp (tkr)
36:4 ap.1.10Allt0
36:4 ap.1.2700Allt0
36:4 ap.238 400Allt0
36:4 ap.318 400Allt0
36:4 ap.4.1507 584Allt0
36:4 ap.4.3379 600Allt0
36:4 ap.4.4139 300Allt0
36:4 ap.60Allt0
36:4 ap.50Allt0

36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

Anslag/anslagspostAnslagskredit (tkr)Anslagsbehållning som disponeras 2005Indrag av anslagsbelopp (tkr)
36:5 ap.10Allt0

36:5 (2003) Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband med utdelning från AB Swedcarrier m.m.

Anslag/anslagspostAnslagskredit (tkr)Anslagsbehållning som disponeras 2005Indrag av anslagsbelopp (tkr)
36:5 ap.2 (2003)0Allt0



2.1.4Finansiella villkor för omfördelning av anslagssparande
Omfördelning från anslag/ap1Omfördelning till anslag/ap2Belopp (tkr)/andel (%)
36:3 ap.236:3 ap.3100 %
36:5 ap.2 (2003)36:5 ap.3 (2003)100 %
36:5 ap.136:5 ap.5100 %
1 Anslag och anslagsposter är angivna med 2004 års nomenklatur
2 Anslag, anslagsposter och delposter är angivna med 2005 års nomenklatur


2.1.5Avslutade anslagsposter


2.1.6Medgivet överskridande


2.1.7Bemyndiganden
Anslag/anslagspost200520062007 -
BemyndiganderamInfriade förpliktelserInfriade förpliktelserSlutår
36:4 ap.3129 00077 00039 000
36:4 ap.4.119 591 0005 683 0007 804 000
36:4 ap.4.32 280 0002 280 0000
Belopp angivna i tkr


Villkor

Banverket bemyndigas att under år 2005 i fråga om ramanslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ikläda sig ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare åtaganden, innebär utgifter om högst 22 000 000 000 kronor efter år 2005. Bemyndigandet omfattar även förpliktelser mellan Banverkets interna enheter. Tabellen ovan är endast indikativ.



2.2Övriga villkor
2.2.1Låneram och krediter
Låneram (enl 20 § budgetlagen)1 000 000
Räntekontokredit (enl 21 § budgetlagen)1 120 000
Övriga kreditramar (enl 23 § budgetlagen)14 000 000
- varav PRIO.PROJ1 500 000
- varav ÖVR INVEST12 500 000
Belopp angivna i tkr


Villkor

Låneram (enl 20 § budgetlagen)

Banverket disponerar under budgetåret 2005 en låneram om 1 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar (produktionsutrustning).


Räntekontokredit (enl 21 § budgetlagen)

Krediten på räntekontot uppgår till 1 120 000 000 kronor.

1. Från räntekontot verkställs samtliga betalningar för de ändamål som de aktuella anslagen/anslagsposterna använts för. I efterhand skall inbetalningar av anslagsmedel till Banverkets räntekonto justeras så att årets inbetalningar uppgår till vad som faktiskt anslagsavräknats och så att ränteeffekten av tidsdifferensen mellan verkligt utbetalningsdatum och ränteneutralt utbetalningsdatum korrigeras. Årets ränta skall justeras med anledning av justeringen av inbetalda anslagsmedel. Justerad utgående balans på Banverkets räntekonto disponeras av Banverket. Resultatet av Banverkets kassahållning skall särredovisas i Banverkets årsredovisning.

2. Banverket skall finansiera utgifter för inköp av omsättningstillgångar med räntekontokrediten.


Övriga kreditramar (enl 23 § budgetlagen)

Banverket disponerar övriga krediter om sammanlagt 14 000 000 000 kronor. Av låneramen fördelas 12 500 000 000 kronor enligt villkor 1-3 och 1 500 000 000 kronor enligt villkor 4 nedan:

1. För finansiering av investeringar i eldrifts- och teleanläggningar, telenätsutrustning, projekteringslager, rörelsekapital samt för statens andel av lån avseende vissa investeringar i Stockholmsområdet enligt överenskommelse år 1983 mellan Statens järnvägar, staten och Stockholms läns landsting.

2. För investeringar i järnvägsprojekt som ingår i gällande planer eller som regeringen och riksdagen beslutat om på annat sätt. Upptagna lån skall amorteras med start år 2005 och skall vara slutamorterade år 2015.

3. För lån inklusive upplupen ränta avseende tidigare kontant utbetalt kapitaltillskott till SVEDAB AB. Kontant utbetalt kapitaltillskott till SVEDAB AB skall ersättas av villkorat aktieägartillskott enligt punkt 5 under rubrik Övriga ekonomiska villkor nedan. Banverket skall amortera lån inklusive upplupen ränta, som upptagits för kapitaltillskott till SVEDAB AB, i samband med att detta återbetalas och ersatts av betalningsutfästelser. När lånen i Riksgäldskontoret löses återkallas låneramen för detta endamål. Detta skall ske senast den 31 december år 2005.

4. Banverket disponerar en låneram på högst 1 500 000 000 kronor för de prioriterade järnvägsprojekten Hallsberg-Degerön, Mjölby-Motala, Trollhättan-Göteborg samt järnvägsprojekt i Stockholmsområdet. De olika lånedelarna avseende de prioriterade projekten skall återbetalas i jämn takt under 25 år med start vid tidpunkten när respektive banprojekt färdigställs.

Övriga ekonomiska villkor

1. Banverket får finansiera investering i järnvägsanläggning med lån från kommuner eller enskilda i syfte att tidigarelägga investeringar eller att undvika senareläggningar av investeringar i förhållande till gällande banhållningsplan. Detta gäller under förutsättning att avtalet inte innehåller sådana villkor som innebär indexuppräkning av eller räntor på förskotterat belopp. Summan av mottagna lån från kommuner och enskilda får inte vid något tillfälle överstiga 30 procent av de under året beviljade anslagen för investeringar och länsinvesteringar. Förskottering av objekt som överstiger 50 000 000 kronor skall underställas regeringens prövning.

2. Banverket och Luftfartsverket får med anledning av de förpliktelser A-banan Projekt AB har enligt det s.k. Arlandabaneavtalet (prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436)

- ersätta A-banan Projekt AB för kostnader orsakade av verksamhet som i annat fall skulle ha utförts av Banverket och Luftfartsverket,

- förskottsvis ge kapitaltillskott till A-banan Projekt AB när behov därtill föreligger.

3. Kapitaltillskott till A-banan Projekt AB skall i det fall kapitaltillskott krävts godkännas av regeringen. Redovisningen skall även innehålla förslag till hur dessa kapitaltillskott skall finansieras.

4. Ett infriande av kapitaltäckningsgarantierna till A-banan Projekt AB belastar i ett första led Riksgäldskontorets garantireserv och, i ett andra led, tilldelade medel på Banverkets anslag och Luftfartsverket till lika delar. Riksgäldskontoret får debitera Banverket och Luftfartsverket en garantiavgift för statens garantiåtaganden.

5. Banverket skall som en av förvaltarna av statens aktier i SVEDAB AB, tillsammans med Vägverket, oåterkalleligen förbinda sig att vid behov lämna aktieägartillskott för att SVEDAB AB:s egna kapital vid varje tillfälle skall uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Banverket och Vägverket skall årligen lämna erforderliga villkorade aktieägartillskott till SVEDAB AB jämte ränta i form av betalningsutfästelser. Aktieägartillskottet skall lämnas med 50 procent vardera av Banverket och Vägverket.

6. Banverket har rätt att använda terminskontrakt för valutasäkring av framtida betalningar.

7. Från de av Banverket disponerade anslagen får - med den fördelning mellan anslagen som Banverket finner lämplig - betalas statens kostnader för sådana förrättningar som begärts enligt 2 kap. 12 § lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.

8. Banverket disponerar ett belopp under anslaget 36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk, anslagspost 1 som högst motsvarar uppburet finansiellt stöd från Europeiska gemenskapen som redovisats mot inkomsttitel 6511 - Bidrag till transeuropeiska nätverk.

9. Beträffande civilt försvar och svåra påfrestningar samt finansiella villkor för denna verksamhet hänvisas till riktlinjebeslut för budgetåret 2005 avseende för samverkansområdet Transporter inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.




2.2.2Utbetalningsplan
Beslutsnr: II 33 Datum: 2004-12-16
Till Banverkets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs:

  • 11 945 220 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Banverket: Administration 36:3 ap.1, anslaget Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 36:5 ap.1 och anslaget Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter 36:4 ap.1.2, 36:4 ap.2, 36:4 ap.3, 36:4 ap.4.1, 36:4 ap.4.3 och 36:4 ap.4.4.
Beslutsnr: II 13 Datum: 2005-06-22
Till Banverkets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs:

  • -219 000 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-09-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter 36:4 ap.4.1.



2.3Avgifter och bidrag
Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet år 2005 där intäkterna disponeras

VerksamhetÖver- / underskott tom 2003Över- / underskott 2004Intäkter 2005Kostnader 2005Över- / underskott 2005Ack över- / underskott, utgående 2005
Offentligrättslig verksamhet
Banavgifter00487 000487 00000
Uppdragsverksamhet
Teletjänster-24 000-32 000272 000272 0000-56 000
Entreprenad- och konsulttjänster10 000-2 000385 000370 00015 00023 000
Utbildning0-1 00024 00022 0002 0001 000
Materialservice och IT9 000-27 00090 00084 0006 000-12 000
Elförsäljning00620 000620 00000
Fastighetsförvaltning0040 00040 00000
Övrigt00120 000120 00000
Summa-5 000-62 0001 551 0001 528 00023 000-44 000
Belopp angivna i tkr


Villkor för avgiftsbelagd verksamhet

1. Avgifter för trafik på statens spåranläggningar skall tas ut enligt 7 kap. järnvägslagen (2004:519).

2. Banverket får, inom ramen för sin ordinarie verksamhet, utföra uppdrag åt utomstående. För sådana uppdrag skall ersättning tas ut. Banverket får besluta om prissättning för denna verksamhet. Innan beslut om prissättning fattas skall Banverket samråda om beräkningsgrunderna med Ekonomistyrningsverket.



2.4Övriga intäkter




3UNDANTAG FRÅN EA-REGLER

a) Banverket får utan hinder av vad som anges i 16 § anslagsförordningen (1996:1189) avräkna kostnader det budgetår verksamheten utförs.

b) Banverket får utan hinder av vad som anges i 6 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) själv välja lämpliga intervall för amortering av sina lån med beaktande av vad riksdagen beslutat för vissa projekt.

c) Banverket medges undantag från 23 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) vad gäller bestämmelser om förfarande vid mer än 10 procents ackumulerat överskott i den avgiftsbelagda verksamheten. Resultatet av avgiftsbelagd verksamhet får, efter balansering, disponeras av Banverket för att finansiera banhållningskostnader.

d) Banverket medges undantag från 10 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) enligt de villkor som anges under 2.2 Övriga villkor i detta regleringsbrev.







På regeringens vägnar

Ulrica Messing
Orestis Papadopoulos




Likalydande till

Riksgäldskontoret

Kopia till

Trafikutskottet
Riksrevisionen
Finansdepartementet/BA
Regeringskansliets revisionskontor/SB
Näringsdepartementet/BS
Näringsdepartementet/ADM
Regeringskansliets förvaltningsavdelning/Ek/Red



Senast uppdaterad: