Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken ska skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i hela Sverige.

Energipolitiken ska bidra till ett breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete i Östersjöregionen.

Övriga relevanta mål för energipolitiken framgår av de beslut riksdagen fattade i juni 2002 (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02NU17, rskr. 2001/02:317) och i juni 1997 om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272).

Myndigheten skall fortsätta arbetet med att ta fram indikatorer på energiområdet, vilka kan tjäna som underlag för uppföljning av de energipolitiska målen. Rapporten som lämnades i juni 2003 skall uppdateras och vidareutvecklas. I 2004 års rapport skall särskilt beaktas behovet av indikatorer för uppföljning av fjärrvärmemarknaden och naturgasmarknaden. Uppdraget skall redovisas senast den 15 juni 2004.

Målet med elmarknadspolitiken är att åstadkomma en effektiv elmarknad som genererar en säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser. Målet innebär en strävan mot en väl fungerande marknad med en sund strukturomvandling och effektivt utnyttjande av resurser vilket leder till en väl fungerande prisbildning. Målet omfattar även att god leveranskvalitet upprätthålls, att leverantörsbyten fungerar tillfredsställande och att konsumenter och små och medelstora företag har tillräcklig information för att agera på den avreglerade elmarknaden.

Målet för tillsynsverksamheten är att säkerställa att de som omfattas av föreskrifter i ellagen, av föreskrifter meddelade med stöd av ellagen och av villkor meddelade med stöd av ellagen följer dessa föreskrifter och villkor.Myndigheten är nätmyndighet enligt ellagen (1997:857) och har därigenom de uppgifter som anges i denna lag.

Myndigheten skall för nätmyndighetens hela verksamhet under året ge en redovisning av antalet ärenden och kategorier av ärenden som handlagts samt, i tillämpliga delar, genomsnittlig handläggningstid för dem. Ärenden skall redovisas enligt följande indelning

- föreskriftsarbete,

- koncessionsprövning,

- övriga prövningsärenden,

- tillsyn och

- klagomål /förfrågningar.

En metodik skall utvecklas för att kunna användas som ett instrument i tillsynen av de nättariffer som omfattas av den nya bestämmelsen i 4 kap. 1 § ellagen (1997:857) som trädde i kraft den 1 juli 2002.

Myndigheten skall rapportera antalet förelägganden som meddelats som ett resultat av myndighetens tillsyn enligt ellagen, antalet överklaganden och i vilken instans dessa ärenden befinner sig alternativt om de slutligen avgjorts.

Myndigheten skall kartlägga, utvärdera samt redovisa arten av och omfattningen av de klagomål om elmarknadens funktionssätt som framförts till myndigheten från allmänheten och av marknadsaktörer.

Myndigheten skall följa och analysera utvecklingen på elmarknaden, särskilt vad gäller kapacitetsutveckling och strukturförändringar inom elproduktion, elhandel och nätverksamhet, prisutvecklingen på el och nättjänster samt utvecklingen avseende leverantörsbyten och leveranssäkerhet. Vidare skall myndigheten bidra till att konsumenter och små och medelstora företag har tillräcklig information för att kunna agera på den avreglerade elmarknaden. Myndigheten skall följa utvecklingen av den europeiska elmarknaden och i samarbete med övriga europeiska tillsynsmyndigheter verka för att likvärdiga förutsättningar skapas inom EU:s inre marknad för el.

Myndigheten skall redovisa samarbetet med öviga europeiska tillsynsmyndigheter, särskilt vad gäller det arbete som bedrivs inom CEER (Council of European Energy Regulators).

Myndigheten skall vid minst två tillfällen under året till regeringen redovisa resultatet av dessa analyser av utvecklingen på elmarknaden. Utöver de i målen särskilt nämnda områdena bör särskilt aktuella frågor behandlas i dessa analyser. Myndigheten skall därvid föreslå de ändringar av regelverket och andra åtgärder som kan behövas för att främja en effektiv elmarknad som genererar en säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser.

Myndigheten skall vid minst ett tillfälle under året redovisa de informationsinsatser som bidragit till att konsumenter och små och medelstora företag har tillräcklig information för att kunna agera på den avreglerade elmarknaden.

Målet är att energipolitiken skall utformas så att energimarknaderna ger en säker tillgång på energi - värme, bränslen och drivmedel - till rimliga priser.

Målet för naturgasmarknadspolitiken är att vidareutveckla gasmarknadsreformen så att en effektiv naturgasmarknad med reell konkurrens kan uppnås.

Målet för värmemarknadspolitiken är att förbättra transparensen så att en ökad konkurrens och effektivitet stimuleras.

Målet för tillsynsverksamheten är att säkerställa att de som omfattas av föreskrifter i naturgaslagen, av föreskrifter meddelade med stöd av naturgaslagen och av villkor meddelade med stöd av naturgaslagen, följer dessa föreskrifter och villkor. Myndigheten har inom naturgasområdet de uppgifter som anges i naturgaslagen (2000:599).

Myndigheten skall för hela sin verksamhet enligt naturgaslagen redovisa antalet ärenden och kategorier av ärenden som handlagts samt, i tillämpliga delar, genomsnittlig handläggningstid för dem. Ärendena skall redovisas enligt följande indelning

- föreskriftsarbete,

- tillsyn,

- koncessionsärenden och

- klagomål/förfrågningar

Myndigheten skall rapportera antalet förelägganden som meddelats som ett resultat av myndighetens tillsyn enligt naturgaslagen, antalet överklaganden och i vilken instans dessa ärenden befinner sig alternativt om de slutligen avgjorts.

Myndigheten skall kartlägga, utvärdera samt redovisa arten av och omfattningen av de klagomål om naturgasmarknadens funktionssätt som framförts till myndigheten från naturgasanvändare och andra marknadsaktörer.

En metodik skall utvecklas för att kunna användas som ett instrument i tillsynen enligt naturgaslagen av tariffer för överförings- och lagringsverksamhet. Myndigheten skall senast den 31 augusti 2004 till regeringen redovisa arbetet med utvecklandet av en sådan metod.

Myndigheten skall följa och analysera utvecklingen på naturgasmarknaden, inom överförings- och handelsverksamhet samt i fråga om prisutvecklingen på gas- överförings- och lagringstjänster. Myndigheten skall även följa utvecklingen av den europeiska naturgasmarknaden och i samarbete med övriga europeiska tillsynsmyndigheter verka för att likvärdiga förutsättningar skapas för EU:s inre marknad för naturgas. Målet omfattar även att leverantörsbyten fungerar tillfredsställande och att berättigade kunder har tillräcklig information för att kunna agera på en konkurrensutsatt naturgasmarknad.

Myndigheten skall vid minst ett tillfälle under året till regeringen redovisa resultatet av dessa analyser och därvid föreslå de åtgärder som kan behövas för att främja en vidareutveckling av gasmarknadsreformen så att en effektiv naturgasmarknad med reell konkurrens kan utvecklas. Myndigheten skall vid minst ett tillfälle under året redovisa de informationsinsatser som vidtagits för att berättigade kunder skall ha tillräcklig information för att kunna agera på en konkurrensutsatt naturgasmarknad.

Mål

Myndigheten skall följa och analysera utvecklingen på värmemarknaderna med avseende på priser, konkurrensförhållanden, bränsleslag och utsläpp av koldioxid och andra miljöfarliga utsläpp från olika typer av uppvärmning.

Återrapportering: Myndigheten skall senast den 30 juni 2004 redovisa resultatet av dessa analyser.

Målet är att energin skall användas så effektivt som möjligt med hänsyn tagen till alla resurstillgångar. Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om hälsa och miljö vid användning och utveckling av all energiteknik. Ett villkor för stängningen av den andra reaktorn i Barsebäck är att bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och minskad användning av el.

Det övergripande målet för energiforskningen är att bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens på energiområdet inom universiteten, högskolorna och näringslivet i enlighet med 1997 års energipolitiska beslut.

Målet för satsningen på forskning, utveckling och demonstration av ny energiteknik är att sänka kostnaderna för och, under de närmaste tio åren, kraftigt öka el- och värmeproduktionen från förnybara energikällor och utveckla kommersiellt lönsam teknik för energieffektivisering.

Myndigheten skall lämna en samlad bedöm­ning av den faktiska utvecklingen inom områdena effektiv energianvänd­ning och förnybara energikällor avseende kostnad, miljöpåverkan, särskilt med avseende på att begränsa klimatpåverkan, samt efterfrågan.

Energipolitiska åtgärder på kort sikt som ingår i 1997 års energipolitiska program 1998-2002 består av åtgärder för att minska elanvändningen i bostäder och lokaler, bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor samt åtgärder för att främja en effektivare energianvändning.

Målet är

- att minska elanvändningen för uppvärmning av bostäder och lokaler genom ökad fjärrvärmeanslutning och utbyggnad av fjärrvärmenätet.

- att under perioden 1998-2002 öka tillförseln av el från förnybara energikällor med 1,5 TWh och

- att öka kunskaperna om och stimulera intresset för ekonomiskt och miljömässigt motiverade energieffektiviseringar hos specifika användargrupper och allmänheten.

Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som utförts under året i relation till målen och därvid redovisa enligt vad som anges i avsnitt 6.3 i Plan för uppföljning och utvärdering av 1997 års energipolitiska program (Ds 2000:14). Återrapporteringen skall dess­utom innehålla en uppföljning av utfallet av 1991 års program för kraft­värme och industriellt mottryck. Myndigheten skall även redovisa och kommen­tera resultatet av verksamheten rörande skydd för småskalig elproduk­tion. Myndigheten skall senast den 1 juni 2004 redovisa resultatet av dessa aktiviteter.

2002 års energipolitiska program består av insatser för effektivare energianvändning, teknikupphandling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik samt stöd till marknadsintroduktion av vindkraft under perioden 2003-2007.

Åtgärder för effektivare energianvändning

Målet är att öka kunskaperna om och stimulera intresset för ekonomiskt och miljömässigt motiverad energieffektivisering hos specifika användargrupper och allmänheten.

Myndigheten skall redovisa

- antal och slag av informationsaktiviteter som genomförts, t.ex. publikationer, anordnande av seminarier och utbildningar,

- analyser av större informations- eller utbildningsinsatser som genomförts, med avseende på uppmärksamhet och kunskapshöjning och

- antalet projekt som har fått bidrag för särskilda informations- och utbildningsinsatser, vilka grupper som erhållit medel samt totalt belopp för detta.

Återrapportering:

Myndigheten skall redovisa

- vilka insatser som myndigheten bedrivit i syfte att ge de kommunala energirådgivarna, de regionala energikontoren och andra aktörer information och kunskap om effektivare energianvändning,

- vilka typer av utbildnings- och samordningsinsatser de regionala energikontoren har genomfört,

- vilka typer av aktiviteter som de kommunala energirådgivarna har genomfört i syfte att nå allmänheten,

- antalet kommuner som sökt respektive beviljats medel för kommunal energirådgivning fördelat på små, medelstora och stora kommuner,

- antal och slag av projekt som regionala energikontor och andra aktörer erhållit bidrag för, samt beviljade belopp,

- andel av de kommunala energirådgivarna som har tillgång till samarbete med ett regionalt energikontor, och energirådgivarnas bedömning av hur väl detta samarbete fungerar,

- andel av allmänheten respektive specifika användargrupper som känner till att deras kommun erbjuder kommunal energirådgivning, samt andel som varit i kontakt med en energirådgivare och andel som till följd av detta vidtagit någon åtgärd för energieffektivisering och

- sina insatser inom dialogprojektet Bygga, bo och förvalta för framtiden inom ramen för den under år 2003 undertecknade överenskommelsen mellan regeringen och ett antal privata och offentliga aktörer inom bygg- och fastighetssektorn.

Målet är att påskynda marknadsintroduktion av ny och befintlig energieffektiv teknik.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som utförts under året i relation till målet.

Målet är att genom teknikupphandlingar stimulera utveckling och öka marknadsintroduktion av energieffektiv teknik.

Återrapportering:

Myndigheten skall redovisa

- antalet påbörjade, pågående respektive slutförda teknikupphandlingar under året fördelat på temaområden och

- i vilken fas pågående teknikupphandlingar befinner sig.

Vidare skall myndigheten för varje teknikupphandling redovisa:

- vilken samverkan som har skett med olika aktörer och nätverk,

- hur och till vilka aktörer informationsspridningen har genomförts,

- hur stor energianvändning som den/det teknikupphandlade produkten/systemet står för på nationell nivå,

- prestandaförbättringar för produkten/systemet,

- bedömd teknisk potential för minskad energianvändning på nationell nivå för produkten/systemet,

- bedömning av hur stor andel av den teknisk-ekonomiska potentialen som kan uppnås inom 1, 3 respektive 10 år,

- resultat från livscykelkostnadskalkyler och

- uppskattade kostnader per kWh för projektet.

Myndigheten skall vidare, då det är möjligt, genomföra kvantitativa uppföljningar av spridningseffekterna och påverkan på marknaden i stort.

Målet är att verka för att möjliggöra att planeringsmålet för vindkraft om 10 TWh till 2015 kan uppnås. Insatserna under perioden fram till 2007 skall bidra till en avsevärt ökad produktion av el från vindkraft. Under perioden 2003-2007 skall myndigheten initiera samverkansprojekt med näringslivet kring teknikutveckling och marknadsintroduktion i syfte att minska kostnaderna för nyetablering av storskalig vindkraft i havs- och fjällområden. Myndighetens arbete med riksintressen för vindkraft är en viktig utgångspunkt för arbetet.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som genomförts under året i relation till målet. Myndigheten skall särskilt redovisa i vilken omfattning åtgärderna snabbt leder till ökad elproduktion.

Målet är att under perioden 2002-2010 öka användningen av el från förnybara energikällor med 10 TWh.

Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som utförts under året inom elcertifikatsystemet. I detta arbete ingår att följa upp och rapportera erfarenheter från arbetet, särskilt avseende deklarationer och tillsyn. Efterlevnaden av villkoren i förordningen (2003:120)om elcertifikat avseende de anläggningar som använder biobränslen skall särskilt redovisas. Myndigheten skall även redovisa eventuella aktiviteter kopplade till den statliga prisgarantin för elcertifikat. Myndigheten skall även uppmärksamma det särskilda uppdrag som lämnades den 11 december 2003 om att genomföra en översyn av elcertifikatsystemet (N2003/9037/ESB).

Långsiktig utveckling av energisystemet består av insatser för att stödja energiforskning, energiteknikstöd, introduktion av ny energiteknik och energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser. Medlen kan disponeras för stöd till grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete i program eller fristående projekt. Stödformerna kan kombineras och disponeras inom skilda utvecklingsområden.

Målet är

- att bidra till ökad kunskap om de vetenskapliga grunderna för tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi med samtidig omsorg om hälsa och miljö,

- att främja utvecklingen av ny energiteknik som bidrar till utvecklingen av ett ekonomiskt och ekologiskt uthålligt energisystem,

- att forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet skall bidra till ökad användning av renare och effektivare energiteknik och

- att bidra till att långsiktiga klimatmål uppfylls.

Myndigheten skall redovisa antalet beslut, beviljade program- och projektmedel och andelen samfinansiering från olika forskningsfinansiärer. Vidare skall fördelningen av projektmedel mellan grupper av bidragstagare, t.ex. universitet, högskolor, företag branschorgan och offentliga organ fördelade på utvecklingsområden redovisas.

Myndigheten skall också följa upp och redovisa hur miljöhänsyn beaktas i forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekten. Myndigheten skall vidare följa upp och redovisa konkurrensförutsättningar, produktionsutveckling, efterfrågeutveckling och den kommersiella mognaden för prioriterade utvecklingsområden. Myndigheten skall även redovisa arbetet med att öka kunskapen om mäns och kvinnors energianvändning.

Energimyndigheten skall i samverkan med berörda myndigheter rapportera sina insatser i det fortsatta arbetet med dialogprojektet Framtida handel med dagligvaror inom ramen för den under år 2003 undertecknade överenskommelsen mellan regeringen och ett antal privata och offentliga aktörer inom dagligvarukedjan.

Målet är

- att stöd till forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet skall bidra till att skapa vetenskaplig och teknisk kompetens inom universiteten, högskolorna och i näringslivet samt

- att forskningens inomvetenskapliga kvalitet skall vara hög och insatserna skall vara relevanta.

Återrapportering: Myndigheten skall under perioden 2001 - 2004 låta genomföra oberoende utvärderingar av stödet till forskning, utveckling och demonstration med avseende på kvalitet och relevans. Myndigheten skall redovisa resultatet och en samlad analys av under år 2003 genomförda utvärderingar samt antalet finansierade licentiat- och doktorsexamina fördelat på utvecklingsområden.

Målet är att metodutvecklingen som finansieras inom ramen för programmet för energisystemstudier med tiden skall integreras med den löpande utrednings-, prognos- och redovisningsverksamheten.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa hur arbetet fortskrider med att integrera metodutvecklingen i den löpande utrednings-, prognos- och redovisningsverksamheten.

Målet är att omställningen och den långsiktiga utvecklingen av energisystemet skall främjas genom internationellt samarbete. Detta skall ske bl.a. genom att Statens energimyndighet bidrar till att föra vidare internationella erfarenheter av teknikutveckling på energiområdet till svenska avnämare och i tillämpliga delar sprida svenska erfarenheter internationellt i syfte att bidra till att öka svensk ekonomisk tillväxt. Myndigheten skall också delta direkt i internationellt energi- och klimatsamarbete i enlighet med instruktion från regeringen.

Målet är att omställningen och den långsiktiga utvecklingen av energisystemet skall främjas genom internationellt samarbete. Detta skall ske bl.a. genom att Statens energimyndighet bidrar till att föra vidare internationella erfarenheter av teknikutveckling på energiområdet till svenska avnämare och i tillämpliga delar sprida svenska erfarenheter internationellt i syfte att bidra till att öka svensk ekonomisk tillväxt. Myndigheten skall också delta direkt i internationellt energi- och klimatsamarbete i enlighet med instruktion från regeringen.

Myndigheten skall redovisa sitt deltagande i internationella samarbetsfora och de prestationer som utförts. Myndigheten skall uppskatta effekterna av och kostnaderna för sitt internationella arbete och redovisa hur samverkan skett med internationella organisationer.

Målet är att myndigheten snabbt skall kunna ta fram underlag för det svenska deltagandet inom ramen för EU- och IEA-samarbetet samt i energisamarbetet med de andra nordiska länderna och länderna runt Östersjön, Barentssamarbetet och övrigt internationellt energisamarbete.

Myndigheten skall vid behov bistå Näringsdepartementet vid Sveriges förhandlingar inom EU med löpande analysarbete, mindre utredningsarbete och remissammanställningar. Myndigheten skall även bistå Regeringskansliet med arbete inom ramen för FN:s klimatkonvention. Myndigheten skall särskilt bidra med underlag inför arbetet i IEA:s styrelse (Governing Board) och dess beredande kommittéer samt medverka med insatser för att sprida resultaten av samarbetet inom IEA. Energimyndigheten skall bl.a. utarbeta förslag till instruktioner och minnesanteckningar för sammanträden i IEA:s Standing Group on Long-Term Co-operation (SLT) och IEA:s Committee on Energy Research and Technology (CERT). Vidare skall myndigheten bistå Regeringskansliet i det arbete med energiscenarier som bedrivs inom EU. Myndigheten skall särskilt bidra med analyser av de modellkörningsresultat och indata för Sverige som tas fram inom ramen för detta arbete.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa hur myndigheten bidragit till det svenska deltagandet inom ramen för EU- och IEA-samarbetet, inklusive energirelaterat klimatsamarbete, samt i energisamarbetet med de nordiska länderna, Östersjösamarbetet och Barentssamarbetet samt övrigt internationellt samarbete.

Målet är att myndigheten inom sitt ansvarsområde skall bistå Regeringskansliet med underlag inför rapportering till EU-kommissionen avseende genomförandet av vissa EG-rättsakter där sådan rapportering föreskrivs.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa hur myndigheten bidragit till denna uppgift.

Målet är att myndigheten tar aktiv del i genomförandet av Energi-stadgefördragets protokoll om energieffektivisering och därtill hörande miljöaspekter.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa sitt deltagande i genomförandet av Energistadgefördragets protokoll om energieffektivisering och därtill hörande miljöaspekter.

Myndigheten skall den 30 januari 2004 och i anslutning till delårsrapporten redovisa initiativ inom myndighetens ansvarsområden som då är under beredning inom EG-kommissionen. Redovisningen skall innehålla en kort beskrivning av bakgrunden till initiativet samt dess syfte.

Målet är att myndigheten inom sina verksamhetsområden skall delta i projekt inom ramen för det nordiska samarbetet, Östersjösamarbetet, Barentssamarbetet, IEA-samarbetet samt i programverksamhet inom ramen för utlandsbaserad omvärldsbevakning som bedrivs av Institutet för tillväxtpolitiska studier.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa de projekt myndigheten deltagit i. För de aktuella projekten skall kostnader för administration och programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering särredovisas.

Målet är ett fokuserat och ökat svenskt deltagande i EU:s program. Områden som är av särskild betydelse för omställningen och den långsiktiga utvecklingen av det svenska energisystemet skall prioriteras. Myndigheten skall i samverkan med övriga berörda intressenter fullgöra uppgifter avseende främjande av delprogrammen i gemenskapens ramprogram Intelligent energi Europa (energieffektivisering i SAVE, förnybara energikällor i ALTENER, energianvändningen i transportsektorn i STEER och energisamarbete med utvecklingsländerna i COOPENER), Energy Star-programmet samt den europeiska gemenskapens sjätte ramprogram för forskning och utveckling.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som myndigheten genomför för att främja svenskt deltagande i EU:s program samt utvecklingen i deltagandet fördelat på relevanta kategorier. En koppling till utvecklingsområden skall göras i redovisningen. För de aktuella projekten skall kostnader för administration och programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering särredovisas.

Målet är att myndigheten skall bidra till att utveckla Kyotoprotokollets flexibla mekanismer till trovärdiga och effektiva instrument i det internationella klimatsamarbetet. Detta skall ske genom att erfarenheter av och underlag och rutiner för s.k. gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling utvecklas så att dessa instrument kan bli verksamma medel i svensk och internationell klimatpolitik. Myndigheten skall initiera och tillsammans med intressenter i andra länder samarbeta för att genomföra investeringar som bidrar till att begränsa atmosfärens halt av växthusgaser och uppfyller högt ställda krav på miljömässig trovärdighet. Myndigheten skall ansvara för Sveriges deltagande i den klimatinvesteringsfond (s.k. Testing Ground Facility) som inrättats av NEFCO (Nordic Environment Finance Corporation).

Myndigheten skall i dessa avseenden i tillämpliga fall samverka med Sida. Myndigheten bör inhämta Sidas synpunkter när det gäller projektens strukturmässiga och samhällsekonomiska konsekvenser för samarbetslandet. Myndigheten bör, när Sida finner det lämpligt att ge sina projekt en utformning så att de kan utgöra gemensamt genomförande, överväga att genomföra sådana tilläggsinvesteringar till Sidas projektinvesteringar. Myndigheten skall bistå Regeringskansliet och medverka i svenska insatser på det klimatpolitiska området inom ramen för Östersjösamarbetet på energiområdet (BASREC), samt representera Sverige i den s.k. Investors' Committee som skall utgöra styrgrupp för Testing Ground Facility inom BASREC som administreras av NEFCO (Nordic Environment Finance Corporation).

Myndigheten skall redovisa vilka investeringar och övriga aktiviteter som utförts under året. Redovisningen skall ange genomsnittliga kostnader för förvärv av utsläppskrediter (ERU och CER) fördelade på kategorier och länder. För varje projekt skall också lämnas beräknade additionella utsläppsförändringar, startdatum och så långt möjligt uppskattade reduktionskostnader. Redovisningen skall även omfatta effekter på den lokala miljön, och vad gäller CDM-projekt även bidrag till hållbar utveckling, samt ekonomiska följdverkningar i värdlandet. Den skall även innefatta referat av studier med relevans för området vilka myndigheten bidragit till eller medverkat i samt en översikt av förutsedda och planerade insatser på området.

Målet för politikområdet är att bidra till att bevara vårt lands fred och självständighet. Vi skall kunna möta militära hot som direkt berör Sverige. Internationellt skall vi bidra till fred och säkerhet i omvärlden genom gemensamma fredsfrämjande och humanitära insatser både i och utom Europa.

Totalförsvarsresurserna skall enligt gällande försvarsbeslut kunna användas för följande huvudändamål:
- försvara Sverige mot väpnat angrepp,
- hävda vår territoriella integritet,
- bidra till fred och säkerhet i omvärlden och
- bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.

Målet för verksamheten inom det civila försvaret och för utformningen av resurserna är att:

• värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp och krig i vår omvärld,

• bidra till fred och säkerhet i omvärlden och

• stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred.

Myndigheten skall redovisa en bedömning av förmågan såvitt avser myndighetens ansvarsområden inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Ekonomisk säkerhet i enlighet med förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap samt en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur de har bidragit till att uppfylla målen.

Verksamheten syftar till att åstadkomma en sådan robusthet och flexibilitet hos den tekniska infrastrukturen att samhällets väsentligaste behov vid höjd beredskap kan tillgodoses.

Målet för Statens energimyndighet inom verksamhetsgrenen Teknisk infrastruktur är

- att myndigheten i samverkan med andra aktörer inom verksamhetsgrenen verkar för att grundförmågan är god och

- att myndigheten skall verka för att berörda myndigheter utvecklar en helhetssyn för elberedskapsåtgärder som omfattar beredskapsåtgärder såväl på den eloperativa sidan som på användarsidan och att dessa åtgärder vägs mot varandra vad gäller kostnader och effekt.

Myndigheten skall vidare verka för att högre krav ställs på de övriga berörda verksamhetsgrenarnas analyser av det egna elberoendet och att väl fungerande rutiner skapas för att insamla, sammanställa och vidarerapportera sådana uppgifter. De antaganden som har gjorts inom det civila försvaret beträffande den sannolika tillgången på el vid höjd beredskap skall ses över. Myndigheten skall vidare verka för att organisatoriska former skapas för ett kontinuerligt och systematiskt informationsutbyte mellan den eloperativa myndigheten och användarna inom totalförsvaret om eltillgångar och elbehov vid höjd beredskap.

Myndigheten skall senast den 1 november 2004 redovisa hur arbetet fortskrider. I redovisningen skall frågan om att skapa möjligheter för att styra knappa eltillgångar till prioriterade användare belysas utifrån både ett tekniskt och juridiskt perspektiv. Redovisningen skall ligga till grund för ett fortsatt arbete inom området.

Verksamheten syftar till att vid höjd beredskap kunna trygga försörjningen med strategiska varor.

Målet för Statens energimyndighet inom verksamhetsgrenen Ekonomisk säkerhet är

- att en försörjningskris på energiområdet skall kunna mötas med förberedda och verkningsfulla åtgärder inom en vecka efter beslut av regeringen och

- att energiförsörjningssituationen i Sverige (på lokal, regional och nationell nivå) och i omvärlden och dess utveckling på kort och lång sikt skall analyseras och redovisas ur ett beredskapsperspektiv.

Statens energimyndighet skall, inom ramen för sitt sektorsansvar inom samverkansområdet, redovisa om och i så fall hur beroendet av el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system utgör en begränsning för myndigheten att kunna bibehålla en godtagbar fredstida förmåga även vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller en godtagbar förmåga vid höjd beredskap. Här avsedd innebörd av begreppen el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system framgår av prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap. Myndigheten skall också redovisa om ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör en begränsning för ovan nämnda förmågor.

Målet för politikområdet är att
- minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och
- minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder.

Målet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan svår påfrestning skulle inträffa skall människors liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller begränsas.

Myndigheten skall redovisa en bedömning av förmågan såvitt avser myndighetens ansvarsområden inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Ekonomisk säkerhet i enlighet med förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap samt en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur de har bidragit till att uppfylla målen.

Verksamheten syftar till att åstadkomma en sådan robusthet och flexibilitet hos den tekniska infrastrukturen att samhällets väsentligaste behov kan tillgodoses vid allvarliga avsiktliga eller oavsiktliga störningar i fred såsom sabotage, terrorhandlingar eller allvarliga olyckor.

Statens energimyndighet skall, inom ramen för sitt sektorsansvar i samverkansområdet, redovisa om och i så fall hur beroendet av el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system utgör en begränsning för myndigheten att kunna bibehålla en godtagbar fredstida förmåga även vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller en godtagbar förmåga vid höjd beredskap. Här avsedd innebörd av begreppen el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system framgår av prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap. Myndigheten skall också redovisa om ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör en begränsning för ovan nämnda förmågor.

Verksamheten syftar till att vid svåra påfrestningar på samhället i fred kunna trygga försörjningen med strategiska varor.

Myndigheten skall senast den 31 mars 2004 redovisa en bedömning, såvitt avser myndighetens ansvarsområde inom politikområde Totalförsvar och politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar, av den samlade beredskapsförmågan utifrån framtagna resultatmått. Utgångspunkten skall vara redovisat beredskapsläge den 31 december 2003. Av redovisningen skall framgå i vilket avseende genomförda åtgärder har förbättrat förmågan. Redovisningen skall innehålla

- en sammanställning av beredskapsåtgärder som har vidtagits under budgetåret samt kostnader för dessa,

- en analys av vilka faktorer som är gränssättande för förmågan,

- en analys av effekter av genomförda beredskapsåtgärder på måluppfyllelsen och förmågan,

- en analys av energiförsörjningssituationen i Sverige och omvärlden ur ett beredskapsperspektiv och

- rapportering om och i sådant fall hur beroendet av el, tele och IT samt ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör begränsningar för att myndighetens verksamhet skall uppnå en godtagbar förmåga samt om eventuellt ytterligare gränssättande faktorer.

Samarbetet inom ramen för Partnerskap för fred (PFF)

Myndigheten skall delta i kontaktgruppen för civila myndigheter verksamma inom PFF-samarbetet som leds av Krisberedskapsmyndigheten (KBM).

Återrapportering:

Myndigheten skall redovisa genomförd verksamhet samt kostnader för denna och en analys av samarbetets inriktning och utveckling. Dessutom skall myndigheten lämna underlag till KBM:s kvartalsrapporter vad avser PFF-verksamhet.

Statens energimyndighet skall i sitt arbete bidra till att uppfylla de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen som är relevanta för energisektorn, med inriktning på miljömålen begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, frisk luft och bara naturlig försurning. Beträffande energipolitiska insatser för begränsad klimatpåverkan bör dessa bidra till att det klimatpolitiska delmålet för perioden 2008-2012 uppnås och att en god grund läggs för att det långsiktiga klimatmålet till år 2050 kan uppnås.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa en bedömning av hur verksamheten har bidragit till att uppfylla relevanta miljökvalitetsmål. Bedömningen skall inriktas på miljömålen begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, frisk luft och bara naturlig försurning. Myndigheten skall också redovisa hur samverkan har skett med Miljömålsrådet och berörda miljömålsmyndigheter. Myndigheten skall även redovisa erfarenheter, kostnader och tidsåtgång för beredning av ärenden som genomförts i enlighet med förordningen (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram.

Myndigheten skall bidra till att målet för den regionala utvecklingspolitiken, väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet, uppnås. Detta innebär att myndigheten skall vara en samverkanspart i de regionala tillväxtprogrammen genom att bidra med analys-, metod- och kompetensstöd inom sitt ansvars- och kompetensområde.

Återrapportering: Statens energimyndighet skall bistå Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) med underlag vid uppföljningen av regionala tillväxtprogram avseende 2004 enligt närmare anvisningar från NUTEK. Statens energimyndighet skall vid förfrågan från länens programansvariga redovisa beslutade och utbetalade belopp inom ramen för de regionala tillväxtprogrammen.

Myndigheten skall kvalitetssäkra sina tjänster och insatser.

Återrapportering: Resultaten av kvalitetsarbetet skall redovisas. I detta ingår information om hur arbetet bedrivits, vilka erfarenheter som vunnits och vilka åtgärder myndigheten avser att vidta till följd av dessa.

Myndigheten skall utveckla tillsynsverksamheten enligt naturgaslagen (2000:599).

Återrapportering: Myndigheten skall senast den 30 april 2004 redovisa hur arbetet fortskrider.

Myndigheten skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.

Återrapporteringskrav

Statens energimyndighet skall redovisa i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjningen under 2004 har uppnåtts, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under 2005 respektive 2006-2007. Redovisningen av mål skall i första hand fokusera på personalens åldersstruktur, könsfördelning, rörlighet samt myndighetens arbete för att främja etnisk och kulturell mångfald. Redovisningen skall göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens om så är lämpligt. Målen för kompetensförsörjningen skall ha en klar och tydlig koppling till myndighetens mål för verksamheten, nuvarande kompetensförsörjning och bedömning av arbetsmarknadsläget. Målen skall vara konkreta och uppföljningsbara.

1.4.1 Verksamhetsgren Utveckling av elmarknaden

Myndigheten skall senast den 30 juni 2004 redovisa fakta och statistik kring den svenska och den nordiska elmarknadens utveckling.

Myndigheten skall efter samråd med Elsäkerhetsverket följa de satsningar som för närvarande görs inom elbranschen för att minska elnätets känslighet för snöoväder och liknande förhållanden, samt för att minska konsekvenserna av strömavbrott. Myndigheten skall senast den 15 juni 2004 rapportera utvecklingen av insatserna och vilken effekt dessa har.

1.4.2 Verksamhetsgren Utveckling av övriga energimarknader

Myndigheten skall handha kontroll och utvärdering av pilotprojekt enligt 2 kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (regeringsbeslut den 19 november 1998, nr. I 14). Uppdraget skall redovisas årligen till regeringen senast den 31 maj året efter det år rapporten avser.

Myndigheten skall redovisa utvecklingen på kraftvärmeområdet, främst vad gäller bränsleval och produktionsvolymer. Syftet är att följa upp de samlade effekterna på kraftvärmen av de nya reglerna för energibeskattning och handel med elcertifikat. Uppdraget skall redovisas senast den 15 juni 2004.

1.4.3 Verksamhetsgren 2002 års energipolitiska program

Statens energimyndighet skall i syfte att förbättra energistatistiken och kunskapsunderlaget avseende bebyggelsen, efter samråd med Boverket och Statistiska centralbyrån, utreda vilka systemgränser som bör sättas för energiomvandling för byggnadsuppvärmning. Hur korrigering bör ske för olika verkningsgrader när olika energislag används för uppvärmning för att möjliggöra jämförelser mellan byggnader med olika slag av energiförsörjning skall uppmärksammas. Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 2004.

Myndigheten skall senast den 30 juni 2004 redovisa vilka metoder och mått som skall väljas för analyser av större informations- och utbildningsinsatser med avseende på uppmärksamhet och kunskapshöjning. Myndigheten skall även redovisa metodutvecklingsarbetet i syfte att underlätta en systemsyn vid energieffektiviseringsåtgärder, dvs. en analys av hur val av kostnadseffektiv energieffektiv teknik kan underlättas hos hushåll, företag och offentlig sektor. Redovisningen skall inbegripa arbete med kunskapssammanställningar, spridning av information samt utveckling av verktyg och metoder med syfte att underlätta för aktörer att identifiera möjliga åtgärder och bedöma kostnaden för dessa. Uppdraget skall ske i samråd med berörda myndigheter och branscher.

1.4.4 Verksamhetsgren Långsiktig utveckling av energisystemet

Energimyndigheten skall senast den 31 oktober 2004, mot bakgrund av förslagen i SOU 2003:80, redovisa hur en fokusering av insatserna för forskning, utveckling och demonstration på energiområdet konkret bör ske. Analysen bör bl.a. omfatta att föreslå kriterier för prioritering, tänkbara områden att prioritera, samt identifiering av vilken aktör som i praktiken bör göra prioriteringarna. Uppdraget skall delredovisas senast den 1 juni 2004.

Myndigheten skall senast den 1 juni 2004 redovisa en kartläggning av potentiella nischmarknader för solceller och graden av kommersialiseringsmognad och efter en aktörsanalys föreslå åtgärder för att främja introduktionen av solceller.

1.4.5 Verksamhetsgren Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser

Myndigheten skall delta i arbetet att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG i Sverige i enlighet med riktlinjerna i proposition 2003/04:31. Myndigheten skall vid behov förse regeringen med underlag till den nationella fördelningsplanen. Myndigheten skall förbereda och introducera ett svenskt register för utsläppsrätter och Kyotoprotokollets utsläppskrediter så att systemet för handel med utsläppsrätter kan införas från den 1 januari 2005. Myndigheten skall i arbetet beakta det lagförslag, om bl.a. registerfunktionen, som regeringen avser lägga fram till riksdagen under 2004 samt den registerförordning som EG-kommissionen planerar presentera 2004. Vidare skall myndigheten tillsammans med Naturvårdsverket ansvara för information till verksamhetsutövare och allmänhet om handelssystemet. Informationsspridningen bör ske i samverkan med berörda branschorganisationer. Den 16 februari 2004 skall myndigheten tillsammans med Naturvårdsverket redovisa ett förslag till informationsplan till Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Myndigheten skall vidare bereda ärenden och ingå i det råd som avses inrättas vid Naturvårdsverket i syfte att lämna förslag till beslut om fördelningen av utsläppsrätter. Myndigheten skall efter ansökan från länsstyrelserna ge bidrag så att de kan fullfölja sitt ansvar att meddela tillstånd för att släppa ut växthusgaser. Myndigheten skall fortlöpande hålla Regeringskansliet (Näringsdepartementet) underrättat om förberedelsearbetets fortskridande och samordna sitt arbete med övriga berörda myndigheter som länsstyrelserna och Naturvårdsverket.

Myndigheten skall redovisa energipolitiskt motiverade klimatåtgärder i överensstämmelse med de rekommendationer som lämnats för rapportering av klimatkonventionens partsmöten för gemensamt genomförda aktiviteter och de riktlinjer som anges av klimatkonventionens undergrupper.

Myndigheten skall bistå regeringen i förhandlingar om ramavtal enligt Kyotoprotokollets artikel 6, och även FlexMex2-utredningen (N2001:08). Myndigheten skall bistå Regeringskansliet med att utarbeta underlag för genomförandet av direktivet rörande handel med utsläppsrätter samt till förhandlingarna om det kommande direktivförslaget om projektbaserade mekanismer.

Statens energimyndighet skall, gemensamt med Naturvårdsverket, utarbeta färdiga underlag för Sveriges fjärde nationalrapport under klimatkonventionen och Sveriges rapport om påvisbara framsteg i enlighet med Kyotoprotokollet. I arbetet ingår att i enlighet med konventionens och Kyotoprotokollets riktlinjer arbeta fram färdiga underlag på engelska och svenska utformade så att de kan användas av regeringen för dess rapportering till klimatkonventionens sekretariat. I arbetet ingår även att, efter godkännande av regeringen samt i överensstämmelse med i Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet fastlagda krav, färdigställa ovan nämnda rapporter. Arbetet skall utföras i nära samarbete med berörda sektorsmyndigheter och det skall regelbundet stämmas av med en referensgrupp bestående av representanter bl.a. från Regeringskansliet. Uppdraget skall, vad gäller påvisbara framsteg, avrapporteras senast 28 februari 2005 och vad gäller den fjärde nationalrapporten senast 30 september 2005.

1.4.6 Verksamhetsgren Ekonomisk säkerhet

Myndigheten skall delta i arbetet inom Internationella energiorganet (IEA) avseende systemet för krisåtgärder enligt avtalet om ett internationellt energiprogram (IEP) och därvid ha beredskap för att organisera ett svenskt s.k. NESO-organ vid oljekriser. Myndigheten skall även medverka i arbetet på oljeberedskapsområdet inom EU och ansvara för uppföljningen av de bilaterala oljelagringsavtal som Sverige ingått.

Myndigheten skall senast den 5 april 2004 föreslå de andelar av basmängder för lagringsbränslen (lagringsprocenttal) som skall lagras under det följande lagringsåret enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol.

1.4.7 Övriga uppdrag

Myndigheten skall bidra med underlag för den jämförande studie av energipolitiken i de nordiska länderna som de nordiska energiministrarna beslutade om den 29 september 2003. Underlaget skall bestå av en redovisning av ramvillkoren för energisektorn i Sverige. Den närmare utformningen av redovisningen meddelas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i början av 2004. Uppdraget skall redovisas senast den 15 oktober 2004.

Myndigheten skall den 15 mars och den 15 augusti 2004 redovisa kortsiktsprognoser för energiförsörjningen i Sverige. Rapporten skall omfatta en redovisning av energiförsörjningsläget under 2003 samt prognoser för åren 2004, 2005 och 2006.

Myndigheten skall den 15 februari och den 15 augusti 2004 till Näringsdepartementet redovisa importstatistik avseende stenkol under föregående halvår i enlighet med rådets förordning (EG) nr 405/2003 av den 27 februari 2003 om övervakning på gemenskapsnivå av import av stenkol med ursprung i tredje land.

Myndigheten skall redovisa en bedömning av på vilket sätt myndigheten kan bidra till Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO), kostnad, bedömd nytta för den egna verksamheten samt på vilket sätt ett eventuellt bidrag kan medföra att NCO-mål kan uppfyllas. Redovisning skall ske senast den 31 mars 2004 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

Myndigheten skall följa upp tillämpningen av det avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket som den 30 november 1999 träffats mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB. Myndigheten skall bistå Kammarkollegiet i samtliga frågor, där Statens energimyndighets expertkunskaper är tillämpliga, som kan uppkomma vid Kollegiets administration av utbetalningar av ersättning enligt avtalet.

Myndigheten skall, efter att ha tagit in uppgifter från Kammarkollegiet om de utbetalningar som kollegiet gjort enligt avtalet, lämna en samlad redovisning av verksamheten mot bakgrund av ansvaret att för statens del följa upp tillämpningen av avtalet. Redovisningen skall lämnas senast den 1 juni 2004.

Myndigheten skall se till att rapporteringsrutiner för olika former av bidrag är så utformade att de tillgodoser EG:s statsstödsregler samt WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder. Samordnande myndighet för denna rapportering är Verket för näringslivsutveckling.

Myndigheten skall redovisa utfall och utgiftsprognoser för 2004, 2005 och 2006 på samtliga anslag/anslagsposter som myndigheten disponerar, inklusive äldreanslag. Prognoserna skall kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle samt i förhållande till budgeten. Om möjligt skall prognosen också månadsfördelas för innevarande år så att jämförelser kan göras med faktiskt utfall. En avvikelseanalys skall göras för samtliga anslag som myndigheten disponerar, liksom för samtliga anslagsposter under anslagen 35:5 Energiforskning och 35:6 Energiteknikstöd enligt de anvisningar som myndigheten beslutar. Statens energimyndighet har samordningsansvaret för redovisningen till Näringsdepartementet.

Redovisningen skall ske senast

- den 20 januari 2004,

- den 8 mars 2004,

- den 5 maj 2004,

- den 9 augusti 2004 och

- den 1 november 2004.

Andra myndigheter som disponerar medel inom anslagen 35:2 Insatser för effektivare energianvändning, 35:5 Energiforskning och 35:6 Energiteknikstöd, dvs. Konsumentverket, Vetenskapsrådet, Formas och Vinnova, skall redovisa resultatet av insatserna enligt de anvisningar som Statens energimyndighet beslutar. Beträffande de två sistnämnda anslagen skall detta ske i enlighet med de återrapporteringskrav som anges ovan under rubriken Verksamhetsgren Långsiktig utveckling av energisystemet.

Statens energimyndighet får disponera de avgifter som tas ut enligt 6 kap. 12 § lagen (2003:113) om elcertifikat.

Statens energimyndighet får disponera de avgifter som tas ut enligt förordningen (2000:672) om naturgasavgift.

Statens energimyndighet får disponera avgiftsinkomsterna för viss av­gifts­finansierad analysverk­sam­het på uppdrag från externa beställare.

Avgifter som Statens energimyndighet tar ut för handläggningen av an­sökningar om rörledningskoncessioner enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar och för handläggning av ärenden enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem skall redovisas mot inkomsttitel 2511 Expe­ditions- och ansökningsavgifter.

Kvotplikts- och förseningsavgifter enligt 5 kap. respektive 6 kap. 13 § lagen (2003:113) om elcertifikat redovisas mot inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter.

6:5 Civilt försvar

Villkoren för anslagsposten 9 Samverkansområdet Teknisk infrastruktur och anslagsposten 6 Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet redovisas i regleringsbrevet för Krisberedskapsmyndigheten.