Miljödepartementet




Regeringsbeslut34

2004-06-23



Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Box 1206
111 82 STOCKHOLM



M2004/1986/A
(slutligt)






Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Riksdagen har beslutat om Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggandes verksamhet för budgetåret 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 20, bet. 2003/04:MJU1, rskr. 2003/04:103, prop. 2003/04:100, utg.omr. 20, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273).

Enligt 11 a § anslagsförordningen (1996:1189) får en myndighet, efter särskilt beslut av regeringen, disponera överfört anslagssparande som överstiger tre procent av anslaget.

Med ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2004 beslutar regeringen att följande skall gälla för Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och nedan angivna anslag.




1Verksamhet

Följande gäller för verksamheten inom Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggandes ansvarsområde.



PolitikområdeVerksamhetsområdeVerksamhetsgren
ForskningspolitikForskning och utvecklingForskningsstöd
Strategi och analys
Forskningsinformation
EnergipolitikPolitik för ett uthålligt energisystemLångsiktig utveckling av energisystemet


1.1Verksamhetsstyrning

Politikområde Forskningspolitik

Mål

Sverige skall vara en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.


Verksamhetsområde Forskning och utveckling

Mål

Den statliga organisationen för forskningsfinansiering skall vara ett effektivt verktyg för att främja de forskningspolitiska målsättningarna, stärka det svenska systemet för FoU samt öka forskningens bidrag till Sveriges internationella konkurrenskraft och en hållbar samhällsutveckling.


Återrapportering

Rådet skall redovisa en samlad bedömning av hur rådets verksamhet bidragit till målet för verksamhetsområdet.


Verksamhetsgren Forskningsstöd

Mål

Forskningen som stöds skall vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden.

Återrapportering

Rådet skall redovisa

- hur rådet har arbetat för att säkra den vetenskapliga kvaliteten och relevansen i den forskning som stöds,

- hur rådet har säkerställt att den forskning som rådet stöder bedöms i ett internationellt perspektiv,

- hur behovet av förnyelse, kraftsamling och profilering inom angelägna forskningsområden samt utförda utvärderingar har påverkat fördelningen av forskningsstödet,

- vilka forskningsprogram som rådet finansierar till stöd för ekologisk hållbar utveckling samt hur rådet i övrigt stödjer forskning för ekologisk hållbar utveckling och biologisk mångfald.

Mål

Rådet skall ha ett väl anpassat system för bedömning och prioritering av mång- och tvärvetenskaplig forskning och ta strategiska initiativ som möjliggör angelägen mång- och tvärvetenskap.

Återrapportering

Rådet skall redovisa

- hur mång- och tvärvetenskapliga projekt hanterats i rådets beredningsorganisation och hur beredningsorganisationen utvecklats i detta avseende,

- vilka särskilda initiativ som tagits för att främja mång- och tvärvetenskaplig forskning, samt

- hur rådet utvecklat sin uppföljning av forskningsstödet för att kunna följa och bedöma omfattningen av stödet till mång- och tvärvetenskaplig forskning.

Mål

Rådet skall öka sina insatser för att ge unga och nydisputerade forskare goda förutsättningar att fortsätta sin forskarkarriär.

Återrapportering

Rådet skall redovisa hur och i vilken omfattning rådet bidragit till att ge unga och nydisputerade forskare möjlighet att fortsätta sin forskarkarriär. Av återrapporteringen skall framgå åldersfördelningen för mottagare av rådets projektmedel och anställningar.

Mål

Rådet skall aktivt arbeta för jämställdhet samt nå en jämnare könsfördelning inom den egna beredningsorganisationen och vid fördelningen av forskningsstödet.

Återrapportering

Rådet skall redovisa och kommentera sina insatser i förhållande till målet. Av redovisningen skall framgå

- könsfördelningen inom rådets beredningsorganisation och antalet prioriteringskommittéer där det ena könets representation understiger 30 procent,

- könsuppdelad statistik om forskningsansökningar, beviljandegrad och forskningsstödets fördelning, samt

- vilka framtida insatser rådet planerar utifrån en analys av hinder och möjligheter för ökad jämställdhet.

Mål

Rådet skall verka för att genusperspektiv får genomslag i forskningen.

Återrapportering

Rådet skall redovisa och kommentera genomförda och planerade insatser i förhållande till målet.

Mål

Rådet skall stimulera svenskt deltagande i europeiskt och internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte samt öka utnyttjandet av europeiska och internationella forskningsmedel som en förstärkning av den nationella forskningsfinansieringen.

Återrapportering

Rådet skall redovisa och kommentera sina insatser i förhållande till målet. Av redovisningen skall framgå

- motiven, kostnaderna och nyttan av medlemskap i de europeiska och internationella forskningsorganisationer som rådet deltar i,

- hur rådet arbetat för att öka samverkan med forskningsfinansiärer i andra länder och för att förstärka den nationella forskningsfinansieringen med europeiska och internationella forskningsmedel samt hur mycket forskningsmedel som använts,

- samordningsaktiviteter med andra nationella forskningsfinansiärer avseende deltagande i EU:s ramprogram för Forskning och teknikutveckling samt myndighetens egna stödåtgärder för deltagande inom respektive delprogram, samt

- hur rådet har samverkat med andra organisationer när det gäller hållbar global utveckling.


Verksamhetsgren Strategi och analys

Mål

Rådet skall genomföra analyser och utvärderingar av hög kvalitet av forskningen inom sina ansvarsområden.

Återrapportering

Rådet skall redovisa utförda analyser och utvärderingar samt vilka konsekvenser dessa får för forskningsrådets arbete.

Mål

Rådet skall genom egna initiativ och genom samverkan med andra finansiärer, utförare av forskning och berörda näringar bidra till en god samordning av forskningsresurserna och en ökad förmåga till förnyelse, kraftsamling och profilering inom sina ansvarsområden.

Återrapportering

Rådet skall redovisa och kommentera sina insatser i förhållande till målet. Vad gäller rådets samverkan med andra aktörer skall framgå i vilka former samverkan bedrivits, vilka aktiviteter som genomförts, vilka särskilda initiativ som rådet tagit för att utvidga och fördjupa samverkan samt en bedömning av hur arbetet bidragit till förnyelse, kraftsamling och profilering av forskningen.

Mål

Forskningsetiska frågor skall ges fortsatt hög uppmärksamhet och den forskning som finansieras skall uppfylla vedertagna forskningsetiska normer.

Återrapportering

Rådet skall redovisa sitt arbete med forskningsetiska frågor.

Mål

Rådet skall särskilt följa verksamheten vid branschforskningsinstitut och övriga intressenter inom den samfinansierade forskningen som bedrivs med stöd från rådet. Formas skall därvid verka för att samverkan och samfinansiering med andra finansiärer kommer till stånd i ökad omfattning.

Återrapportering

Rådet skall redovisa hur verksamheten har utvecklats.


Verksamhetsgren Forskningsinformation

Mål

Information om forskning samt forskningsresultat som erhållits genom rådets forskningsfinansiering skall sammanställas och kommuniceras till relevanta målgrupper i samhället.

Återrapportering

Rådet skall redovisa

- vilka insatser som genomförts för att sprida forskningsinformation till olika målgrupper och kostnaderna för dessa insatser,

- vilka särskilda insatser som genomförts för att stimulera till debatt och popularisering av forskning,

- hur rådets insatser samordnats med och kompletterar andra aktörers insatser, samt

- hur metoderna för att sprida informationen vidareutvecklats och förnyats.


Politikområde Energipolitik

Mål

Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken ska skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i hela Sverige.

Energipolitiken ska bidra till ett breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete i Östersjöregionen.

Övriga relevanta mål för energipolitiken framgår av de beslut riksdagen fattade i juni 2002 (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02NU17, rskr. 2001/02:317) och i juni 1997 om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272).


Verksamhetsområde Politik för ett uthålligt energisystem

Mål

Målet är att energin skall användas så effektivt som möjligt med hänsyn tagen till alla resurstillgångar. Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om hälsa och miljö vid användning och utveckling av all energiteknik. Ett villkor för stängningen av den andra reaktorn i Barsebäck är att bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och minskad användning av el.

Det övergripande målet för energiforskningen är att bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens på energiområdet inom universiteten, högskolorna och näringslivet i enlighet med 1997 års energipolitiska beslut.

Målet för satsningen på forskning, utveckling och demonstration av ny energiteknik är att sänka kostnaderna för och, under de närmaste tio åren, kraftigt öka el- och värmeproduktionen från förnybara energikällor och utveckla kommersiellt lönsam teknik för energieffektivisering.


Verksamhetsgren Långsiktig utveckling av energisystemet

Långsiktig utveckling av energisystemet

Mål

Energin skall användas så effektivt som möjligt med hänsyn tagen till alla resurstillgångar. Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om hälsa och miljö vid omvandling och utveckling av all energiteknik.

Det övergripande målet för energiforskningen är att bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens på energiområdet inom universiteten, högskolorna och näringslivet i enlighet med 1997 års energipolitiska beslut (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272).

Återrapportering

Rådet skall återrapportera till Statens energimyndighet enligt de anvisningar Statens energimyndighet beslutar. I återrapporteringen skall ingå rådets insatser för att bidra i arbetet med genomförandet av direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda.



1.2Övriga mål och återrapporteringskrav

1. Rådet skall redovisa

- antalet projekt/programansökningar i förhållande till antalet beviljade ansökningar totalt, samt

- hur forskningsstödet fördelar sig mellan nya och äldre projekt samt mellan lärosätena.

2. Rådet skall redovisa kostnader och intäkter per verksamhetsgren i jämförelse med föregående år.

3. Rådet skall redovisa den särskilda satsningen på forskning och utveckling rörande ekologisk produktion.

4. Rådet skall redovisa hur de medel som rådet disponerar för marin miljöforskning har använts samt särskilda satsningar på fisk och fiske.

5. Rådet får lämna bidrag enligt förordningen (1990:818) om bidrag för experimentbyggande m.m.

6. Rådet skall redovisa omfattning, kostnader och resultat av stöd till experimentbyggande.

7. Rådet skall redovisa vilka kostnader för utvärderingar, beredningsarbete, konferenser, resor och informationsinsatser som har belastat anslagen 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning, samt 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning.

8. Rådet skall redovisa sina insatser inom dialogprojektet "Bygga, bo och förvalta för framtiden".

9. Rådet skall samråda med Vetenskapsrådet samt med Artdatabanken, SLU angående fördelningen av medel inom ramen för satsningen på forskning om biologisk mångfald och ekologisk hållbar utveckling. Formas skall redovisa hur och i vilken omfattning sådant samarbete skett, samt på vilket sätt samrådet bidragit till att stärka måluppfyllelsen med avseende på att ge god kunskap om arters förekomster, deras naturliga egenskaper och livsbetingelser. Formas skall också redovisa hur rådet stödjer taxonomisk forskning om dåligt kända organismgrupper.

10. Rådet skall redovisa utgiftsprognoser för åren 2004 till och med 2007 för samtliga anslag som myndigheten disponerar vid nedanstående prognostillfällen.

Prognoserna skall kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. De antaganden som ligger till grund för prognosen skall redovisas. Prognosen skall också, för anslagspost som enligt statsbudgeten för 2004 uppgår till minst 200 miljoner kronor, månadsfördelas för innevarande år så att jämförelser kan göras med faktiskt utfall.

Utgiftsprognoser lämnas senast:

20 januari

8 mars

5 maj

9 augusti

1 november



1.3Organisationsstyrning
Mål

Rådet skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.

Återrapportering

Rådet skall redovisa i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjningen under 2004 har uppnåtts, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under 2005 respektive 2006 - 2007. Redovisningen av mål skall i första hand fokusera på personalens åldersstruktur, könsfördelning, rörlighet samt myndighetens arbete för att främja etnisk och kulturell mångfald. Redovisningen skall göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens om så är lämpligt. Målen för kompetensförsörjningen skall ha en klar och tydlig koppling till myndighetens mål för verksamheten, nuvarande kompetensförsörjning och bedömning av arbetsmarknadsläget. Målen skall vara konkreta och uppföljningsbara.



1.4Uppdrag

1. Formas skall i samråd med Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och Verket för innovationssystem identifiera områden inom vilka gemensamma initiativ kan tas. Formas skall med de nämnda myndigheterna och eventuellt andra forskningsfinansiärer samordna finansieringen av forskningsområden och forskningsprojekt av gemensamt intresse.

Formas skall särskilt ta initiativ till samordning med berörda forskningsfinansiärer i frågor som rör forskning inom områdena livsmedel, skog, klimat, miljötoxikologi och samhällsvetenskaplig miljöforskning. Rådet skall redovisa hur och i vilken omfattning detta samarbete har skett. Rådet skall senast den 1 mars 2005 utarbeta ett nationellt forskningsprogram för skog i samverkan med andra forskningsfinansiärer och berörda myndigheter.

2. Rådet skall utarbeta en forskningsstrategi för fisk- och fiskeforskning i samverkan med berörda myndigheter och andra forskningsfinansiärer. Uppdraget skall rapporteras senast den 1 november 2004.

3. Rådet skall utföra en kunskapssammanställning inom området hållbar stadsutveckling. Uppdraget skall rapporteras senast den 1 september 2004.



2Finansiering
2.1Anslag
2.1.1Tilldelade anslag
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

26:1Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader (Ramanslag)
Disponeras av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande41 648 tkr

26:2Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning (Ramanslag)
Disponeras av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande296 426 tkr


Villkor
26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning

1. Från anslaget skall finansieras forskningsbidrag och anställningar samt projektrelaterade kostnader såsom utvärderingar, beredningsarbete, konferenser, vissa resor och seminarier samt informationsinsatser. De projektrelaterade kostnaderna får uppgå till högst 13,5 miljoner kronor varav högst 11 miljoner kronor till informationsinsatser.

2. Förstärkningen av anslaget med 10 miljoner kronor skall användas för forskning om marin miljö.

3. Ökningen av anslaget med 80 miljoner kronor för 2002 och 2003 samt 90 miljoner kronor för 2004, skall användas för forskning om biologisk mångfald och till forskning till stöd för en ekologisk hållbar utveckling, såsom stöd för nationella samlingar för bevarande och hantering av insamlat material som är av särskild betydelse för forskning om biologisk mångfald, forskning om förändringar i djur- och växtliv samt fysikaliska och kemiska förändringar inom olika biotoper både på land och i vatten samt till stöd för unga forskare inom miljöområdet, t.ex. doktorandanställningar och postdoktorala anställningar.

4. Rådet skall från och med den 1 januari 2002 och längst till och med den 31 december 2004 finansiera lönemedel till följande forskare under förutsättning att annan finansiering saknas: R. Rosenberg, Göteborgs universitet, Å. Granmo, M. Berggren och R. Ekelund, Kristinebergs marina forskningsstation, Göteborgs universitet, V. Cvetkovic, Kungliga tekniska högskolan, H. Svedrup och B. Nihlgård, Lunds universitet, B. Malmqvist, Umeå universitet samt M. Olsson, Naturhistoriska riksmuséet.

5. Rådet skall utbetala 500 000 kronor till Vetenskapsrådet för utredning om forskning om hälsoeffekter av elektromagnetiska fält.

6. Stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander får inte finansieras via anslaget.





2.1.2Äldre anslag som disponeras budgetår 2004


2.1.3Finansiella villkor
Finansiella villkor för anslag
Anslag/ap/dpAnslagskredit (tkr)Anslagsbehållning som disponeras 2004Indrag av anslagsbelopp (tkr)
26:11 250Allt0
26:25 600-0


2.1.4Bemyndiganden
Anslag/ap/dp200420052006 -
BemyndiganderamInfriade förpliktelserInfriade förpliktelserSlutår
26:2486 000260 000226 000
Belopp angivna i tkr


Villkor

Rådet får ingå förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 260 miljoner kronor under 2005, högst 126 miljoner kronor under 2006, högst 70 miljoner under 2007, högst 15 miljoner kronor under 2008 och högst 15 miljoner kronor under 2009.

Rådet skall också inom ovan givna belopp svara för de ekonomiska förpliktelser som Byggforskningsrådet iklätt sig före den 1 januari 2001 och som inte betalats ut före detta datum.



2.2Övriga villkor
2.2.1Låneram och krediter


Låneram (enl 20 § budgetlagen)Räntekontokredit (enl 21 § budgetlagen)Övriga kreditramar (enl 23 § budgetlagen)
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande5 0001 800
Belopp angivna i tkr


2.2.2Utbetalningsplan

Beslutsnr: 85 Datum: 2003-12-18
Till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggandes räntekonto i Riksgäldskontoret överförs:

  • 338 074 tkr fördelat per månad from 2004-01-25 tom 2004-12-25 Beloppet avser anslaget Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader 26:1 och anslaget Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 26:2
Beslutsnr: 1 Datum: 2004-02-19
Till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggandes räntekonto i Riksgäldskontoret överförs:


För Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har för anslaget Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 26:2. ändrats till att inte vara räntebärande.


2.3Avgifter och bidrag
Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet år 2004 där intäkterna disponeras

VerksamhetÖver- / underskott tom 2002Över- / underskott 2003Intäkter 2004Kostnader 2004Över- / underskott 2004Ack över- / underskott, utgående 2004
Uppdragverksamhet
Avgifter003 0003 00000
Belopp angivna i tkr


Villkor för avgiftsbelagd verksamhet

Forskningsrådet får ta ut ersättning för rapporter, konferenser och andra informationsinsatser samt för expertuppdrag som är förenliga med rådets verksamhet. Avgifterna skall bidra till att täcka kostnader för verksamheten. Rådet får ta ut avgifter motsvarande full kostnadstäckning för varor och tjänster som anses förenliga med rådets uppgifter. Avgifternas storlek bestäms av rådet. Intäkterna disponeras av rådet.



2.4Övriga intäkter


3UNDANTAG FRÅN EA-REGLER








På regeringens vägnar

Thomas Östros
Marie Glanell




Kopia till:

Riksdagens miljö- och jordbruksutskott
Finansdepartementets budgetavdelning
Utbildningsdepartementet
Jordbruksdepartementet
Regeringskansliets förvaltningsavdelning - ekonomienheten
Riksgäldskontoret
Riksrevisionen
Ekonomistyrningsverket
Boverket
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
Högskoleverket
Naturvårdsverket
Statens energimyndighet
Sveriges lantbruksuniversitet
Verket för innovationssystem
Vetenskapsrådet

Senast uppdaterad: