Regeringsbeslut
21
2003-06-26 Jo2003/1407 (slutligt)





Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2003 avseende Fiskeriverket

Riksdagen har beslutat om Fiskeriverkets verksamhet för budgetåret 2003 (prop. 2002/03:1, utg.omr. 23, bet. 2002/03:MJU2, rskr. 2002/03:235).

Med ändring av regleringsbrevet beslutar regeringen att följande ska gälla för budgetåret 2003 för Fiskeriverket och nedan angivna anslag.



1Verksamhet


Fiskeriverkets verksamhet återfinns inom följande politikområde med tillhörande verksamhetsområde och verksamhetsgrenar:

PolitikområdeVerksamhetsområdeVerksamhetsgren
LivsmedelspolitikFiskeFiskresurser
Fiskerinäringen


1.1Verksamhetsstyrning

Följande gäller för verksamheten inom Fiskeriverkets ansvarsområde.

Politikområde Livsmedelspolitik

Mål
En ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion.1

Fotnot 1 Övriga myndigheter vars verksamhet skall bidra till målet i livsmedelspolitiken är Statens jordbruksverk, Statens utsädeskontroll, Statens växtsortnämnd, Livsmedelsverket, Livsmedelsekonomiska institutet, Sveriges lantbruksuniversitet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Kustbevakningen skall inom ramen för fiskerikontrollen bidra till målet för verksamhetsområdet Fiske.


Verksamhetsområde Fiske

Mål
En ekologiskt hållbar förvaltning av fiskresurserna inom ramen för de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen så att

- den biologiska mångfalden bevaras och återskapas,

- ett livskraftigt, ekologiskt hållbart och därmed miljöanpassat fiske kan utvecklas,

- fisk av god kvalitet är tillgänglig för konsumenterna.

Återrapportering
Redovisa hur verkets verksamhet bidrar till att målen uppfylls.

Verksamhetsgren Fiskresurser

Mål
1. Verka för att miljökvalitetsmålen1 uppfylls genom

- att uttaget av fisk anpassas till ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskresurserna,

- att bifångsterna minskar,

- ett utökat skydd av skyddsvärda akvatiska miljöer samt av hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder.

2. Säkerställa att fiskerikontrollen bidrar till att fiskresurserna bevaras, genom att

- fastställda fiskekvoter inte överskrids,

- yrkesfiskets uppgiftslämnande säkerställs,

- bestämmelser om fisket efterlevs.

3. Öka allmänhetens fiskemöjligheter inom ramen för en hållbar förvaltning av fiskresurserna och för fiskevården i allmänt vatten.

Fotnot 1 De miljökvalitetsmål som direkt berör Fiskeriverket är ”Hav i balans och levande kust och skärgård, ”Levande sjöar och vattendrag” samt ”Storslagen fjällmiljö”.


Återrapportering
1. Redovisa

- lägesrapport för arbetet med förvaltnings- och återhämtningsplaner avseende för Sverige viktiga fiskarter,

- resultatet av det nationella åtgärdsprogrammet samt internationellt arbete för utveckling av selektiva redskap,

- delrapport för arbetet med att minimera bifångster,

- delrapport för arbetet med åtgärdsprogram för hotade fiskarter och fiskstammar,

- genomförandet av de uppgifter som ryms inom ramen för EG:s förordning om datainsamling1,

- användning av de för budgetåret anvisade medlen samt effekterna av insatser för fiskevård för anslag 43:11.

2. Redovisa

- de fall då beslutade fångstkvoter har överskridits samt analysera orsakerna till detta,

- en bedömning av eventuella kontrollinsatser, inklusive kostnader, i samband med de av EU beslutade återhämtningsplanerna avseende för Sverige viktiga fiskarter,

- en bedömning av uppnådda effekter i förhållande till tidigare fiskerikontroll inom ansvarsområdet under perioden 1999-2002.

3. Redovisa genomförda åtgärder och göra en kortfattad resultatbedömning av hur de bidragit till måluppfyllelsen.

Fotnot 1 Rådets förordning (EG) nr 1543/2000 av den 29 juni 2000 om upprättande av en gemenskapsram för insamling och förvaltning av uppgifter av grundläggande betydelse för den gemensamma fiskeripolitiken.

Verksamhetsgren Fiskerinäringen

Mål
1. En utveckling av näringen med hänsyn till

- de långsiktigt tillgängliga fiskresurserna,

- den regionala utvecklingen,

- det småskaliga kust- och insjöfisket,

- konsumenternas efterfrågan på fisk.

2. Handeln med fisk och fiskprodukter underlättas i syfte att gynna såväl konsumenter som näring.


Återrapportering
1. Redovisa

- insatser och resultat i relation till de i EG:s strukturstödsprogram uppställda målen och finansieringsplanerna,

- en total sammanställning för respektive strukturprogram fördelat på dels EG-medel, dels nationell finansiering (Fiskeriverkets, annan statlig, kommunal, övrig offentlig samt privat finansiering),

- för anslagen 43:9 och 43:10 i års- och delårsrapport belopp för respektive strukturprogram avseende inbetalningar, beslut, utbetalningar samt prognos över kommande in- och utbetalningar.

2. Redovisa genomförda åtgärder och göra en kortfattad resultatbedömning av hur de bidragit till måluppfyllelsen.


Övriga mål och återrapportering

1. Fiskeriverket skall genomföra samhällsekonomiska analyser av förslag och förändringar inom verkets anvarsområde, bl.a. av den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) och dess förändring och utveckling.

Återrapportering: Redogöra kortfattat för utförda analyser.

2. Fiskeriverket skall bidra till att målet för den regionala utvecklingspolitiken "Väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet" uppnås. Detta innebär att myndigheten skall vara en samverkanspart i de regionala tillväxtavtalen och de regionala tillväxtprogrammen genom att bidra med analys-, metod- och kompetensstöd inom sitt ansvars- och kompetensområde. Myndigheten bör medverka med befintliga åtgärder till finansieringen av de regionala tillväxtprogrammen.

Återrapportering: Myndigheten skall senast den 17 februari 2004 redovisa myndighetens insatser och åtgärder inom ramen för regionala tillväxtavtal och regionala tillväxtprogram. Av redovisningen inom ramen för de regionala tillväxtavtalen skall även framgå vilket eller vilka av myndighetens anslag som kommer i fråga samt beslutade och utbetalda belopp. Den närmare utformningen av redovisningen kommer att framgå av särskilt underlag från Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

3. Fiskeriverket skall i sitt arbete ha ett jämställdhetsperspektiv. Beslut som rör individer skall prövas ur ett jämställdhetsperspektiv och konsekvenserna av besluten skall analyseras för såväl kvinnor som män. Fiskeriverket skall dessutom fortsatt arbeta med att förverkliga de specifika mål som utarbetats tidigare år för att jämställdhetsperspektivet skall genomsyra verksamheten.

Återrapportering: Fiskeriverket skall redovisa sådana områden inom myndighetens ansvarsområde där olika förhållanden och villkor eventuellt kan gälla för män och kvinnor. Verket skall redogöra för vilka åtgärder som krävs för att nå jämställdhetsmålen som utarbetats, vilka åtgärder som hittills vidtagits och hur man planerar att fortsatt arbeta med jämställdhetsperspektivet. Vidare skall man beskriva hur man arbetar med att pröva de beslut som rör individer ur ett jämställdhetsperspektiv.



1.2Organisationsstyrning

Fiskeriverket skall vidare redovisa

- eventuella behov av förändringar i statsmakternas styrning för att uppnå högre måluppfyllelse samt,

- utifrån verksamhetens indelning redovisa årsarbetskrafter, kostnader och intäkter samt finansiering fördelat på anslagsmedel, avgifter respektive externa medel.



1.3Uppdrag

1. Fiskeriverket skall redovisa utgiftsprognoser för åren 2003 t.o.m. 2006 för samtliga anslag/anslagsposter som myndigheten disponerar den 22 januari, den 10 mars, den 7 maj, den 11 augusti och den 3 november 2003. Prognosen skall kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle samt i förhållande till budgeten. De antaganden som ligger till grund för prognosen skall redovisas. Om möjligt skall prognosen också månadsfördelas för innevarande år så att jämförelser kan göras med faktiskt utfall.

2. Fiskeriverket skall rapportera det slutliga utfallet för inbetalningar avseende Fonden för fiskets utveckling (FFU) för programperioden 1995-1999.

3. Fiskeriverket skall, senast den 27 februari, 10 juni och 24 oktober 2003, lämna en sammanställning av samt en prognos för inbetalningar och utbetalningar per år avseende Fonden för fiskets utveckling (FFU) för programperioden 2000-2006. Uppgifterna skall avse åtgärder såväl utanför som inom mål 1 och prognosen skall sträcka sig t.o.m. år 2006. Uppgifterna skall lämnas till regeringen samt till Verket för näringslivsutveckling (NUTEK).

4. Fiskeriverket skall senast den 1 mars 2003 redovisa en resultatbedömning samt slutsatser om verksamheten inom EG:s gemensamma fiskeripolitik under år 2002. Redovisningen skall bl.a. ske mot bakgrund av regeringens skrivelse 2001/02:152 Ansvarsfullt fiske - svenska prioriteringar för EU:s framtida fiskeripolitik.

5. Fiskeriverket skall i samråd med FORMAS redovisa senast den 1 oktober 2003 en förstudie av behovet av marina forskningsfartyg.

6. Fiskeriverket skall, senast den 1 juni 2003, redovisa integreringen av miljöarbetet inom fiskerisektorn, bl.a. inom internationella organ som regionala fiskeriorgansationer, Nordsjökonferensen mfl.

7. Fiskeriverket skall inom de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen, senast den 1 mars 2004, lämna delrapport särskilt för arbetet med att

- utreda förutsättningarna och belysa de biologiska och ekonomiska konsekvenserna av ett förbud mot dumpning av fisk såväl ur nationellt som EU-perspektiv,

- belysa effekterna av fiske med drivgarn och föreslå bifångstminskande åtgärder,

- utreda betydelsen av bottentrålning för de marina ekosystemen inklusive skyddsvärda områden där bottentrålning bör förbjudas samt analysera effekterna av en ändrad trålgräns,

- belysa de ekologiska konsekvenserna av utsättningar av fisk med utgångspunkt i regelverket för främmande arter och fiskstammar,

- i samverkan med Naturvårdsverket utreda möjligheterna att i ett skyddat marint område införa fiskeförbud senast från och med år 2005 fram till år 2010,

- belysa fiskets påverkan på fiskbestånden i fjällmiljön.

8. Fiskeriverket skall, senast den 31 maj 2003, i enlighet med gemenskapens riktlinjer för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk, avsnitt 3.3. (2001/C 19/05) redovisa utfallet av de nationella stöd som lämnas inom myndighetens verksamhetsområde.

9. Fiskeriverket skall i anslutning till sitt budgetunderlag även lämna underlag för Internationella havsforskningsrådet (ICES) avseende de kostnader för årsavgift, årsmöte samt Fiskeriverkets deltagande som under budgetåret 2004 kommer att belasta anslag 43:17 Bidrag till vissa internationella organisationer.

10. Fiskeriverket skall redovisa arbetet med det särskilda sektorsansvaret för ekologiskt hållbar utveckling (M98/2998/8). Redovisningen skall innehålla sektorns huvudsakliga miljöpåverkan i förhållande till de nationella miljökvalitetsmålen, hur verket arbetar för att minska sektorns miljöpåverkan, eventuella problem samt ge förslag till vidareutveckling och eventuella behov av förtydligande av sektorsansvaret. Verket skall även redovisa hur arbetet med sektorsansvar för miljön, arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen och miljöledningssystem integreras samt föreslå eventuell förbättring av integrering. Integreringen skall bl.a. gälla aktiviteter såsom utvecklande av mål och handlingsplaner, samarbete med andra aktörer, information samt redovisning, uppföljning och revidering. Uppdraget skall redovisas till Naturvårdsverket senast den 1 september 2003.

11. Fiskeriverket skall till den 1 december 2003 bedöma omfattningen av orapporterat fiske och övrig illegal hantering av fisk. Mot denna bakgrund skall verket belysa betydelsen av detta för bl.a. kvaliteten i de vetenskapliga uppskattningarna av fiskbestånden.




2Finansiering


2.2Anslag

2.2.1Tilldelade anslag

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

43:8Fiskeriverket (ramanslag)113 255 tkr

Disponeras av Fiskeriverket

Villkor

43:8 Fiskeriverket
1. Anslaget skall disponeras för arbetet med att uppnå de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt Levande kust och skärgård och Storslagen fjällmiljö (prop. 2000/01: 130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36). Minst 21 625 000 kronor skall användas för arbe

2. Anslaget skall disponeras för verksamhet förknippad med datainsamlingen enligt rådets förordning (EG) nr 1543/2000 avseende nationella kostnader. Medfinansiering från EU anvisas under Statens jordbruksverk anslag 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter.

3. För uppbyggnad av fiskeriekonomisk kompetens vid Livsmedelsekonomiska institutet och Fiskeriverket får 1,5 miljoner kronor disponeras varav 1 miljon kronor avser verksamhet vid Livsmedelsekonomiska institutet.

För inrättande av ett internationellt fiskesekretariat skall efter särskilt beslut av regeringen, till Svenska naturskyddsföreningen, Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund samt Världsnaturfonden WWF, utbetalas högst 2 miljoner kronor.

För utökad satellitövervakning samt för utökning av befintligt datasystem för rapportering av in- och utträde ur fiskezon med anledning av återuppbyggnadsplanen för torskbestånd i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt får Fiskeriverket disponera 1,5 miljoner kronor

För ökad kunskap om fiskbestånd som är viktiga för kustfisket på Ostkusten får 1,5 miljoner kronor disponeras.

4. För att initiera ett projekt om skarvskador, undersökningar avseende torsk i Östersjön, förlängning av trålundersökningar i Skagerack och Kattegatt, undersökningar för att förbättra beslutsunderlaget för fredning av områden i Skagerack och Kattegatt, utvecklingsprojekt inom fiskerikontrollen och utvecklingsprojekt för märkning av ål får Fiskeriverket för år 2003 disponera 4,5 miljoner kronor.


43:9Strukturstöd till fisket m.m. (ramanslag)28 390 tkr

Disponeras av Fiskeriverket

Villkor

43:9 Strukturstöd till fisket m.m.
1. Anslaget skall i allt väsentligt disponeras för den statliga svenska andelen i det stöd som finansieras av FFU under anslaget 43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. Anslaget får även med högst 2 500 000 kronor disponeras för svensk medfinansiering av projekt inom Fiskeriverket som finansieras av EG-budgeten och ligger i linje med strukturprogrammens målsättning. Strukturfonderna är av betydelse i processen att skapa tillväxt och sysselsättning. De regionala tillväxtavtalen är en viktig utgångspunkt för arbetet inom ramen för strukturfonderna.

2. Anslaget får med beaktande av EG:s statsstödsregler disponeras för stödformer enligt förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen som inte omfattas av gemenskapens medfinansiering.

3. Fiskeriverket fastställer länsvisa planeringsramar för länsstyrelsernas beslut om EG:s strukturstöd avseende de stödåtgärder där länsstyrelsen fattar beslut. Beträffande länsstyrelserna inom mål 1 skall planeringsramarna fastställas efter aktivt samråd med berörda länsstyrelser.

4. Det ankommer på samtliga länsstyrelser att förvalta avskrivningslånen och därvid vidta de åtgärder som behövs för att undvika förlust på grund av utlämnat lån.

5. Det ankommer på samtliga länsstyrelser att förvalta fiskerilånen och därvid vidta de åtgärder som behövs för att undvika förlust på grund av utlämnat lån. Vinst eller förlust som uppkommer i samband med att egendom, som utgör säkerhet för fiskerilån, tas i anspråk för att skydda statens fordran skall enligt i proposition (prop. 1971:63) Stödåtgärder på fiskets område m.m. angivna grunder föras till respektive täckas av anslagsposten.

6. Influtna amorteringar och räntor avseende det äldre anslaget Lån till fiskerinäringen skall redovisas på inkomsttitlarna 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen respektive 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen på statsbudgetens inkomstsida. Influtna amorteringar och räntor för tidigare beviljade fiskeredskapslån skall redovisas på inkomsttiteln 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet respektive 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet.

7. Statlig kreditgaranti för lån till fisket får medges i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier uppgår till högst 75 000 000 kronor minskat med belopp som motsvarar förlusterna för garantier inom samma garantisystem under föregående budgetår.


43:10Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. (ramanslag)80 000 tkr

Disponeras av Fiskeriverket

Villkor

43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.
1. EG-medlen under anslaget får användas enligt rådets förordningar för strukturfonderna från den 21 juni 1999 (EG) nr 1260/1999, (EG) nr 1263/1999 och rådets förordning från den 17 december 1999 (EG) nr 2792/1999 avseende programperioden år 2000-2006 samt de riktlinjer för strukturfondsarbetet som EG-kommissionen fastställt. De riktlinjer som övervakningskommittéerna för strukturplanen för fiskerinäringen utanför mål 1 respektive innanför mål 1 fastställer skall beaktas. Strukturfonderna är av betydelse i processen att skapa tillväxt och sysselsättning. De regionala tillväxtavtalen är en viktig utgångspunkt för arbetet inom ramen för strukturfonderna.

2. Fiskeriverket skall redovisa betalningar från EG-budgeten mot inkomsttiteln 6211 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995-1999 och mot inkomsttitel 6212 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000-2006.

3. Som utbetalningsmyndighet av medel från Fonden för fiskets utveckling (FFU) svarar Fiskeriverket för att

- fastställa och godkänna att de belopp som betalas till stödmottagare sker i enlighet med gemenskapsreglerna,

- verkställa och redovisa utbetalningar,

- följa upp och kontrollera att åtgärder och projekt utvecklas i enlighet med programmet,

- felaktigt utbetalda belopp återbetalas till EG-kommissionen.

4. Det ankommer på samtliga länsstyrelser att förvalta avskrivningslånen och därvid vidta de åtgärder som behövs för att undvika förlust på grund av utlämnat lån.


43:11Fiskevård (ramanslag)15 500 tkr

Disponeras av Fiskeriverket

Villkor

43:11 Fiskevård
1. Anslaget får disponeras för stöd till fiskevården enligt förordningen (1998:1343) om stöd till fiskevården och skall särskilt främja det svenska miljömålsarbetet.

2. Högst 2 000 000 kronor får användas för fettfenklippning av odlad laxsmolt.

3. Fiskeriverket skall fördela medlen efter samverkan med länsstyrelserna.



2.2.2Finansiella villkor för anslag (tkr)

Anslag/ap/dpAnslagskreditIndrag av anslags- beloppAnslagsbehållning som disponeras 2003
43:81 53403 %
43:9003 %
43:104 00003 %
43:111 00003 %



2.3Övriga villkor

(tkr)

Räntekontokredit

Belopp som förs till räntekontot 1

Låneram 2

Fiskeriverket

25 000

102 255

22 000

1 Överföringen sker med 1/12 varje månad.

2 Låneram i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten.




2.4Avgifter och bidrag

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet 2003

Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras (tkr)
VerksamhetÖver- / Underskott t.o.m. 2001Över- / Underskott 2002Intäkter 2003Kostnader 2003Över- / Underskott 2003Ackumulerat över- / underskott, utgående 2003
Uppdragsverksamhet





Undersökningsfartyg004 2004 20000
Utredningskontoren/laboratorierna-115021 00021 0000-115
Summa-115025 20025 2000-115
Tjänsteexport





Tjänsteexport4208 0008 000042
Summa4208 0008 000042

Villkor för avgiftsbelagd verksamhet

Fiskeriverkets verksamhet inom utredningskontoren, laboratorierna och undersökningsfartygen får finansieras med avgifter medan tjänsteexport skall finansieras med avgifter. Avgifternas storlek bestäms av Fiskeriverket, dock ej i de fall som avses i 15 § avgiftsförordningen (1992:191). Inkomsterna disponeras av Fiskeriverket.

Villkor för bidragsfinansierad verksamhet

Fiskeriverket får ta emot bidrag från såväl statliga som icke-statliga finansiärer för sin FoU-verksamhet. För sådan verksamhet som fordrar medfinansiering av Fiskeriverket skall sådan finansiering finnas innan beslut om medverkan fattas. Inkomsterna, som skall särredovisas i årsredovisningen, disponeras av myndigheten.

Övriga villkor

Fiskeriverket skall redovisa ränteintäkter från valutakonto på inkomsttitel 2393 Övriga ränteinkomster.




3Undantag EA-regler

Fiskeriverket skall inte finansiera investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten med lån i Riksgäldskontoret enligt kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) till den del sådan verksamhet finansieras av EG-medel.


På regeringens vägnar


Jan O. Karlsson
Ronnie Nilsson


Kopia till

Riksdagens miljö- och jordbruksutskott
Finansdepartementet/BA
Riksgäldskontoret
Ekonomistyrningsverket
Riksrevisionsverket
Kammarkollegiet

Senast uppdaterad: