Regeringsbeslut
29
2003-11-27 Fi2003/6159





Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2003 avseende Riksgäldskontoret

Riksdagen har beslutat om Riksgäldskontorets verksamhet för budgetåret 2003 (prop. 2002/03:1, utg.omr. 2, bet. 2002/03:FiU2, rskr. 2002/03:85, utg.omr. 26, bet. 2003/03:FiU4, rskr. 2002/03:89).

Med ändring av regleringsbrevet beslutar regeringen att följande ska gälla för budgetåret 2003 för Riksgäldskontoret (RGK) och nedan angivna anslag.


1Verksamhet

PolitikområdeVerksamhetsområdeVerksamhetsgren
Finansiella system och tillsynStatsskuldsförvaltningAnalys av statsskuldsförvaltningen
Upplåning och statsskuldsförvaltning
Statens internbankStatens internbank
Garantier och krediterGarantier
Krediter


1.1Verksamhetsstyrning

Följande gäller för verksamheten inom Riksgäldskontorets ansvarsområde.

Politikområde Finansiella system och tillsyn

Mål

Målet är dels att det finansiella systemet skall vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd, dels att tillsynen skall bedrivas effektivt, dels att kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken beaktas och att statens finansförvaltning bedrivs effektivt.


Återrapportering

RGK skall lämna en samlad bedömning av hur myndighetens verksamhet bidragit till att uppnå målen för verksamhetsområdena och politikområdet samt hur verksamheten påverkat tillståndet och utvecklingen inom de områden som målen omfattar.

Verksamhetsområde Statsskuldsförvaltning

Mål

Statens skuld skall förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen skall ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.


Verksamhetsgren Analys av statsskuldsförvaltningen

Mål

RGK skall förbättra styrningen och utvärderingen av statsskuldsförvaltningen.


Återrapportering

RGK:s förslag till riktlinjer för skuldförvaltningen 2004 skall bl.a. söka ytterligare utveckla det statsfinansiella riskbegreppet på grundval av analys av samspel mellan skulder och tillgångar (ALM). I samband med riktlinjeförslaget för 2004 skall genomfört utvecklingsarbete under året redovisas.

Verksamhetsgren Upplåning och statsskuldsförvaltning

Mål

1. RGK skall, med beaktande av risken i förvaltningen, minimera kostnaden för statsskulden inom ramen för de av regeringen fastställda riktlinjerna. RGK skall genom marknadsvårdande åtgärder bidra till att förbättra marknadens funktion. Sådana åtgärder får inte medföra att målet om kostnadsminimering åsidosätts. Prognoserna över statens lånebehov skall ske i samarbete med Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket.

2. Upplåningen i instrument direkt riktade till hushållen skall uppnå största möjliga kostnadsbesparing i förhållande till RGK:s alternativa upplåningsformer på kapitalmarknaden. Målet avser såväl den samlade hushållsupplåningen som, i rimlig omfattning, de enskilda låneinstrumenten.


Återrapportering

Underlag till utvärdering av statsskuldens förvaltning enligt vad som fastställts i regeringens riktlinjebeslut för 2003 skall lämnas. RGK:s riktlinjeförslag för 2004 skall bl.a. beakta konsekvenser av ett eventuellt införande av euron i Sverige. Förslaget skall även innehålla en redovisning av de effekter som överföringen av valutaväxlingarna per den 1 juli 2002 bedöms ha lett till och i vilken utsträckning styrning och utvärdering av valutaväxlingarna fungerat såsom avsett.

Kostnadsbesparingen i hushållsupplåningen jämfört med alternativa upplåningsformer under 2003 och perioden 1999-2003 skall analyseras och redovisas såväl för de enskilda upplåningsinstrumenten som för upplåningen totalt. Hushållsupplåningens bidrag till resultatet i förvaltningen av den nominella kronskulden skall framgå. RGK:s position på marknaden för sparprodukter skall belysas.

Verksamhetsområde Statens internbank

Mål

RGK skall bidra till en effektiv likviditetsstyrning och finansförvaltning i staten.


Verksamhetsgren Statens internbank

Mål
  1. RGK skall sätta marknadsmässiga villkor på lån och placeringar (baserat på upplåningskostnaderna på kapitalmarknaden) till statliga myndigheter och vissa bolag.

  2. RGK skall verka för att det statliga betalningssystemet möjliggör effektiva betalningar, håller en hög säkerhet, är anpassat till statens redovisningssystem och tillgodoser statens informationsbehov.

  3. RGK skall verka för en god likviditetsstyrning och därigenom minskade räntekostnader i staten.

  4. Myndigheterna skall erbjudas en god service.

  5. RGK skall vidareutveckla statens betalningssystem.


Återrapportering
  1. Principerna för räntesättning skall redovisas.

  2. Redovisning av uppnådda förbättringar skall ske i kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa termer.

  3. Redovisning av uppnådda förbättringar skall ske i kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa termer.

  4. Kundernas uppfattning om verksam-hetens kvalitet och service skall redovisas.

  5. Större steg i utvecklingsarbetet och viktigare förslag till strukturella åtgärder skall redovisas och åtgärdernas effekter analyseras.

Verksamhetsområde Garantier och krediter

Mål

RGK skall bedriva garanti- och kreditverksamhet på ett effektivt sätt och verka för att andra statliga myndigheters garanti- och kreditverksamhet bedrivs effektivt.


Verksamhetsgren Garantier

Mål
  1. Genom bl.a. bevakning och indrivning skall RGK tillse att statens risk i samband med garantier begränsas, att statens rätt med anledning av garantier tryggas och att uppföljning och redovisning sker.

  2. Kostnaderna för RGK:s garantiverksamhet skall över en längre tidsperiod motsvaras av dess intäkter (inklusive anvisade anslagsmedel). RGK skall genom att prissätta garantier enligt försäkringsmässiga principer bidra till ett effektivt utnyttjande av statens ekonomiska resurser.


Återrapportering

Verksamhetens ekonomiska resultat skall redovisas och faktorer som påverkat utfallet skall analyseras. Följande uppgifter redovisas i årsredovisning och delårsrapport:

  1. Totala åtaganden.

  2. Garantireserv i förhållande till reservering för framtida garantiförluster.

  3. Utgifter till följd av infrianden.

  4. Garantiavgifter

  5. Anslagsmedel motsvarande subventionerade avgifter.

  6. Återvinningar.

  7. Administrativa kostnader

  8. Saldo på garantireserverna.

RGK skall övervaka riskerna i de garantier som inte bevakas av andra garantimyndigheter och utan fördröjning till Finansdepartementet rapportera väsentliga förändringar i dessa risker. Övervakningen av de garantier till internationella finansiella institutioner som undantagits från garantimodellen sker genom ansvariga departements försorg.

En särskild garanti- och kreditrapport skall lämnas (se verksamhetsgren Krediter).

Verksamhetsgren Krediter

Mål

RGK skall verka för att kreditverksamhet i myndigheter under regeringen bedrivs på ett effektivt sätt.


Återrapportering

En särskild garanti- och kreditrapport skall lämnas till Finansdepartementet som innehåller en övergripande riskbedömning och redogörelse för vilka åtgärder som kommer att vidtas för att begränsa statens risk och kostnader. Följande uppgifter redovisas;

  1. Ramar för enskilda garanti- och kreditåtaganden och grupper av åtaganden.

  2. Utestående garantiåtaganden och lån med kreditrisk.

  3. Riskredovisning och utestående subventioner.

Rapporten skall lämnas i anslutning till årsredovisningen.


Övriga mål och återrapportering

1) RGK skall i riskhanteringen, utöver vad som anges i regeringens riktlinjer, sträva efter att uppnå bästa marknadspraxis ("best practice"). RGK skall se till att hanteringen av finansiella och administrativa risker uppfyller de för verksamheten relevanta krav som ställs i lagstiftning gällande finansiella företag och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd.

Återrapporteringskrav

Graden av måluppfyllelse skall redovisas. I den mån verksamheten inte uppfyller uppsatt mål skall orsakerna analyseras och planerade åtgärder för måluppfyllelse beskrivas.

2) Målet för verksamheten inom verksamhetsområdena Civilt försvar samt Svåra påfrestningar (politikområdena Totalförsvar respektive Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar) är att samhällets grundläggande behov skall kunna upprätthållas även vid allvarliga kriser i fred eller vid ett väpnat angrepp.

Återrapporteringskrav

RGK skall inom ramen för myndighetens ansvar inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet redovisa om och i så fall hur beroendet av el, tele, IT och ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör begränsningar för att myndighetens verksamhet skall uppnå en godtagbar förmåga. Eventuellt ytterligare gränssättande faktorer skall redovisas.



1.2Uppdrag

1. RGK skall, i de delar som berör myndigheten, fr.o.m. 2003 genomföra de förslag som redovisas i Riksgäldskontorets regeringsrapport (Fi2002/2930) per den 14 augusti 2002. Den statliga skuldredovisningen anpassas därmed till de principer som tillämpas inom EU vilket bl.a. innebär att statsskulden mäts inklusive skuldskötselinstrument och att skuldinstrumenten konsekvent värderas till nominella slutvärden. RGK skall senast den 23 maj 2003 redovisa vidtagna åtgärder och i samråd med övriga berörda myndigheter (ESV och SCB) beskriva hur statsskulden framdeles redovisas och presenteras.

2. RGK skall halvårsvis redovisa kontorets utlåning och aktuella ramar till myndigheter, affärsverk och statliga bolag m.fl. Redovisningen skall indelas efter vilken paragraf (20 och 21 §§ alternativt 23 §) i lagen (1996:1059) om statsbudgeten som riksdagen och regeringen har bemyndigat finansieringen. Redovisningarna lämnas senast den 15 februari respektive den 15 augusti 2003.

3. RGK skall redovisa utfall och utgiftsprognoser för 2003 till och med 2006 avseende anslag 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader (UO2) och 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning (UO 26). Prognoserna skall kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle och, i tillämpliga fall, i förhållande till statsbudgeten. De antaganden som ligger till grund för prognosen skall redovisas. Redovisningarna lämnas till Finansdepartementet senast nedanstående datum;

  • 20 januari,

  • 10 mars,

  • 5 maj,

  • 7 augusti,

  • 3 november.

4. RGK skall på begäran av Finansdepartementet redovisa utfall och utgiftsprognoser för posterna Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden. RGK skall vidare tillhandahålla underlag för känslighetsberäkningar av räntor på statsskulden med avseende på saldo-, ränte- och valutakursförändringar. Prognos avseende posten Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret samt uppdaterade känslighetsberäkningar skall lämnas senast 1 vecka efter det att RGK lämnar sina anslagsprognoser. Övriga prognoser lämnas inför vårpropositionen och budgetpropositionen eller efter särskild förfrågan från Regeringskansliet. Samtliga prognoser skall innehålla kommentar där större avvikelser mellan tidigare prognoser och år analyseras.

5. RGK skall till Finansdepartementet lämna underlag till årsredovisningen för staten avseende statliga garantier. Redovisningen skall även omfatta garantierna för de internationella finansiella institutionerna.Underlaget skall lämnas senast den 15 mars 2003.

6. RGK skall i den planerade och pågående utvecklingen av administrativa stödsystem och verksamhetssystem säkerställa att nya versioner eller nya system med enkelhet kan uppgraderas till erforderlig eurofunktionalitet. Gjorda bedömningar och vidtagna åtgärder skall redovisas inom ramen för den löpande rapportering av euroarbetet som görs enligt regeringsbeslut Fi2000/3235.

7. AB Svenska Spel skall, enligt regeringsbeslut om tillstånd att anordna lotterier, i den mån det lämpligen kan ske placera vinstmedel på räntelöst konto i RGK. När bolagsstämman beslutat om dispositionen av årets resultat skall utdelningen i första hand utbetalas från AB Svenska Spels räntekonto. Utbetalningen görs till inkomsttitel 2153 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel av RGK efter rekvisition av AB Svenska Spel. Utbetalningen får inte överstiga behållningen på kontot.




2Finansiering


2.2Anslag

2.2.1Tilldelade anslag

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

2:3Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader (ramanslag)250 049 tkr
2:3 ap.1Förvaltningskostnader (ram)241 049 tkr

Disponeras av Riksgäldskontoret
2:3 ap.2Kostnader för Cassa Nova (ram)9 000 tkr

Disponeras av Riksgäldskontoret
2:3 ap.3Till regeringens disposition (ram)0 tkr

Disponeras av regeringen

Villkor

2:3 ap.1 Förvaltningskostnader

Av ingående anslagssparande 2003 får 21 000 tkr användas först efter regeringsbeslut.

Regeringen beslutar om en överföring av 4 miljoner kronor från anslagspost 1 till anslagspost 2.


2:3 ap.2 Kostnader för Cassa Nova

RGK bedömer att anslagspost 2 Cassa Nova kommer att uppgå till 8 miljoner kronor 2003. Efter indragningen av anslagssparandet på Cassa Nova uppgår tilldelat anslag för anslagspost 2 till endast 5 miljoner kronor. Utfallet t.o.m. juli var 4,9 miljoner kronor. Det finns ingen tilldelad anslagskredit för anslagspost 2. RGK bedömer alltså att de kommer att överskrida anslagsposten med 3 miljoner kronor, vilket inte är tillåtet. Regeringen beslutar därför om en överföring av 4 miljoner kronor från anslagspost 1 till anslagspost 2.


2:7Avsättning för garantiverksamhet (ramanslag)1 400 tkr
2:7 ap.1Avsättning för garantier till Venantius (ram)0 tkr

Disponeras av Riksgäldskontoret
2:7 ap.2Avsättning för garantier till A/O Dom Shvetsii (ram)1 400 tkr

Disponeras av Riksgäldskontoret



Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

92:1Räntor på statsskulden (ramanslag)54 300 000 tkr

Disponeras av Riksgäldskontoret

Villkor

92:1 Räntor på statsskulden
  1. För att kunna fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslaget.

  2. Riksgäldskontoret skall föra bort ej utnyttjat anslagsbelopp som indragning av anslagsbelopp.


92:3Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning (ramanslag)140 000 tkr

Disponeras av Riksgäldskontoret

Villkor

92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning
  1. För att kunna fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslaget.

  2. Riksgäldskontoret skall föra bort ej utnyttjat anslagsbelopp som indragning av anslagsbelopp.



2.2.2Finansiella villkor för anslag (tkr)

Anslag/ap/dpAnslagskreditIndrag av anslags- beloppAnslagsbehållning som disponeras 2003
2:33 7510
2:3 ap.13 75112 941-
2:3 ap.2017 059-
2:3 ap.300-
2:700
2:7 ap.100-
2:7 ap.200-
92:100Inget
92:300Inget



2.3Övriga villkor

Räntekontokrediten för Riksgäldskontoret är 25 000 tkr.

Riksgäldskontoret har en låneram på 20 000 tkr för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten.

Anslagsbeloppet 250 049 tkr överförs med en 1/12 varje månad.

Därutöver gäller följande för räntekontokrediter i Riksgäldskontorets garantiverksamhet:

  1. en obegränsad kredit för garantireserven

  2. en räntekontokredit på 22 000 000 tkr. för garantier till Venantius

  3. en obegränsad kredit för internationella finansiella institutioner.




2.4Avgifter och bidrag

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet 2003

Verksamhet där avgiftsintäkterna inte disponeras (tkr)
VerksamhetRedovisas mot inkomst- / undertitelÖver- / Underskott t.o.m. 2001Över- / Underskott 2002Intäkter 2003Kostnader 2003Över- / Underskott 2003Ackumulerat över- / underskott, utgående 2003
Offentligrättslig verksamhet






Statens internbank25570020 30016 6823 6183 618
Summa
0020 30016 6823 6183 618

Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras (tkr)
VerksamhetÖver- / Underskott t.o.m. 2001Över- / Underskott 2002Intäkter 2003Kostnader 2003Över- / Underskott 2003Ackumulerat över- / underskott, utgående 2003
Offentligrättslig verksamhet





In- och utlåningsverksamhet3 458-4 900000-1 442
Garantier1 540 000188 956345 12033 450311 6702 040 626
Summa1 543 458184 056345 12033 450311 6702 039 184

Villkor för avgiftsbelagd verksamhet

  • RGK:s avgifter i statens internbank (omfattande verksamheterna in- och utlåning och statens betalningssystem) skall föras till inkomsttitel 2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret.

  • RGK:s garantiverksamhet skall finansieras med avgifter och de anslagsmedel som anvisas som ersättning för avgifter. Garantiavgifter, anslagsmedel och återvinningar skall reserveras på räntebärande konton avseende garantiverksamheten i RGK. Reserverade medel på räntebärande konton disponeras av RGK för att täcka förvaltningskostnader och infrianden i garantiverksamheten.

  • Återvinningar av medel som avser regressfodringar uppkomna i de garantisystem som gällde före 1997 skall tillföras garantireserven i RGK:s garantiverksamhet.

  • RGK skall, som engångsvis ersättning för återvinningar av regressfodringar på garantier som ej invärderats till garantireserven, snarast föra belopp enligt RGK:s beräkningar (Fi2002/1883) från garantireserven till inkomsttitel 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet.

  • RGK:s arbete med lån med kreditrisker skall finansieras av administrativa avgifter som täcker de administrativa kostnaderna. För externa lån där kreditriskavgift tas ut skall avgiften föras till inkomsttitel 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet.




3Undantag EA-regler

  • Förutom vad som anges i 8 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag skall Riksgäldskontoret lämna en finansieringsanalys i delårsrapporten för budgetåret 2002.

  • Garantiverksamheten omfattas inte av 23 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) vad gäller bestämmelser om förfarande vid mer än 10 procents ackumulerat överskott i den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning.

  • Garantiverksamheten och statens internbank omfattas inte av 7 § Avgiftsförordningen (1192:191) om samrådsskyldighet om avgifter.



På regeringens vägnar


Gunnar Lund
Peter Lundkvist


Kopia till

Riksdagen, Finansutskottet
Regeringskansliets Förvaltningsavdelning, Ekonomienheten
Regeringskansliets Revisionskontor
Riksrevisionsverket
Ekonomistyrningsverket
Finansdepartementet, Budgetavdelningen
Finansdepartementet, RoB
Finansdepartementet, Ekonomigruppen

Senast uppdaterad: