Kemikalieinspektionen ska redovisa vilka insatser som bidragit till genomförandet av EU:s kemikaliestrategi inklusive hur myndigheten har bidragit till

• införande av bedömningsfaktor/-er för att hantera kombinationseffekter under Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reachförordningen),
• effektivare utfasning av särskilt farliga ämnen i konsumentprodukter genom bla. gruppvisa bedömningar och begränsningar.

Myndigheten ska redovisa arbetet för att minska spridning och risker med PFAS och särskilt hur arbetet med en gruppbegränsning av PFAS har fortsatt.

Kemikalieinspektionen ska redovisa resultatet av myndighetens arbete med substitution.

Kemikalieinspektionen ska redovisa resultatet av myndighetens arbete för kunskapsuppbyggnad och säker reglering av  hantering av nanomaterial.

Kemikalieinspektionen ska redovisa vilka insatser som bidragit till genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter.

Kemikalieinspektionen ska med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet för Agenda 2030 redovisa resultat från myndighetens verksamhet som bidrar till genomförandet av agendan.  

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2022–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

7 februari,

27 april,

29 juli, och

28 oktober.

Kemikalieinspektionen ska under 2022 fortsätta att stärka arbetet för en cirkulär ekonomi nationellt, inom EU och globalt genom särskilda insatser med målet att produkter och varor är giftfria från början.

Myndigheten ska under 2022 särskilt fokusera på:

• insatser för utfasning av särskilt farliga ämnen, framför allt de som har en stor spridning i samhället och miljön, samt minska riskerna med andra farliga ämnen särskilt genom nya initiativ inom EU och internationellt,
• nya insatser för att främja att varor och material är giftfria redan från början, det vill säga redan i design- och produktionsledet,
• insatser gällande metodutveckling av tillsynen av ämnen i varor och kemiska produkter, särskilt med anledning av ökad e-handel och insatser för att stärka samarbetet med Tullverket,
• insatser för att stärka information och tillsynsvägledning avseende användningen av återvunnen råvara och redogöra för insatser som främjar användning av återvunnet material. Myndigheten ska ytterligare tydliggöra gränsdragningen mellan avfalls- och kemikalielagstiftningen. I denna del ska Kemikalieinspektionen samarbeta med Naturvårdsverket,
• att utreda vilka ämnen som hindrar eller är problematiska för att plast, skummad plast och plastliknande material ska kunna återvinnas. 

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 22 februari 2023. Den del av uppdraget som gäller att utreda frågan om plast ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 november 2023.

Kemikalieinspektionen ska förbereda arbetet med en stärkt och utökad marknadskontroll utifrån att myndigheten kommer bli utsedd till marknadskontrollmyndighet inom kemikalieområdet under 2022. Myndigheten ska redovisa en plan för framtida insatser. Insatserna ska säkerställa en effektiv och ändamålsenlig marknadskontroll på såväl central som kommunal nivå på kemikalieområdet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) EU) 2019/1020 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 (EU:s marknadskontrollförordning). I uppdraget ingår även att redovisa en beskrivning och omfattning av tidigare års arbete med marknadskontroll samt hur arbetet bör utökas. Myndigheten ska också analysera kostnadsberäkning för marknadskontrollen fr.o.m. 2024 och framåt och om beräknade medel i budgetpropositionen för 2022 är tillräckligt för att leva upp till kraven på EU-nivå.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2022.

Myndigheten ska redovisa hur den arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Myndigheten ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Myndigheten ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Kemikalieinspektionen ska bistå regeringen i förberedelser och genomförande av högnivåmötet Stockholm+50 som äger rum år 2022. Arbetet ska utformas efter dialog med Regeringskansliet (Miljödepartementet) och arbetet med att ta fram underlag ska ske i dialog med andra berörda myndigheter.

Anslaget får användas för Kemikalieinspektionens förvaltningsutgifter.

Högst 5 000 000 kronor får betalas ut till Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk för nationell prövning av växtskyddsmedel och biocidprodukter. Dessa medel betalas ut mot rekvisition.

Högst 8 000 000 kronor får användas för bidrag till Internationella kemikaliesekretariatet (the International Chemical Secretariat, ChemSec). Av dessa medel ska minst 3 000 000 kronor användas för arbete med substitution av farliga ämnen. Medlen betalas ut mot rekvisition.

Kemikalieinspektionen ska betala ut 5 000 000 kronor till Substitutionscentrum vid Research Institutes of Sweden (RISE). Som villkor för bidraget ska Substitutionscentrum ska lämna en redovisning till Kemikalieinspektionen om vilket resultat bidraget har gett och hur finansieringen av en fortsatt verksamhet kan lösas utan statlig finansiering i framtiden. 

Högst 5 000 000 kronor får användas för bidrag till SweNanoSafe - den nationella plattformen för nanosäkerhet vid Karolinska institutet för att upprätthålla en plattform för säker hantering av nanomaterial som kan bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet giftfri miljö och skydda människors hälsa. Plattformen ska bland annat sprida kunskap och ge särskilt stöd till myndigheter i frågor som rör en säker hantering och användning av nanomaterial. Som villkor för bidraget ska Karolinska institutet lämna en redovisning till Kemikalieinspektionen om vilket resultat och förväntade effekter bidraget har gett och hur finansieringen av en fortsatt verksamhet kan lösas i framtiden. Medlen betalas ut mot rekvisition.

Från anslaget får medel användas för att täcka upp eventuella underskott i prövningsverksamheten enligt förordning (EG) nr 1107/2009 och förordning (EG) nr 528/2012 inom det svenska rapportörsprogrammet (SERP) rörande riskbedömningar av befintliga och nya verksamma ämnen i bekämpningsmedel. Sådana medel ska hanteras och redovisas separat.

Villkor

Myndigheten får disponera:

• Avgifter för genteknisk verksamhet enligt 5 kap. 1 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.
• Avgifter för prövning m.m. som avser verksamma ämnen i bekämpningsmedel enligt 6–7 kap. förordningen (2013:63) om bekämpningsmedelsavgifter.
• Avgifter för provtagning m.m. enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 kap. 49 § 2 och enligt 8 kap. 2 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.