Riksdagen har fattat beslut om en inriktning för Sveriges försvar 2016–2020 (prop. 2014/15:109, bet. 2014/15:FöU11, rskr. 2014/15:251). Försvarsmakten ska i likhet med övriga försvarsmyndigheter i all verksamhet prioritera genomförandet av den försvarspolitiska inriktningen i enlighet med propositionen.

Till grund för genomförandet ligger regeringens beslut från den 18 december 2017 med inriktning för Försvarsmaktens verksamhet från 2018 till och med 2020 (Fö nr 7).

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa en bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen och utvecklingen av militär förmåga i närområdet.

Försvarsmakten ska redovisa resultatet av myndighetens arbete med att öka den operativa förmågan i enlighet med myndighetens ansvar och uppgifter enligt 1–3 a §§ förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. Redovisningen ska omfatta:

• En värdering av myndighetens samlade operativa förmåga.
• En värdering av respektive krigsförbands krigsduglighet.

Värderingen av den operativa förmågan ska utgå från krigsförbandens krigsduglighet, genomförd operativ planering samt myndighetens bedömning av aktuell militär förmåga i närområdet. Av redovisningen ska bl.a. framgå myndighetens bedömning avseende förmågan att mobilisera hela krigsorganisationen samt att tillsammans med övriga delar av totalförsvaret möta ett väpnat angrepp.

Redovisningar avseende krigsduglighet under nuvarande inriktningsperiod ska jämföras med budgetunderlaget för 2017. Eventuella skillnader ska förklaras.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa:

• Krigsplacerad personal i krigsförbanden och i reserver. Resultatet ska jämföras med myndighetens bedömning av behovet av krigsplacerad personal.
• Inventerings- och krigsplaceringsläget för materiel, fördelat på organisations- och effektbestämmande materiel respektive övrig materiel. Resultatet ska jämföras med myndighetens bedömning av behovet av krigsplacerad materiel. Vidare ska arbetsläget vad avser förbandsnära förrådshållning framgå av redovisningen.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa samtliga försvarsmaktsövningar, krigsförbandsövningar samt repetitionsutbildningar med inkallad totalförsvarspliktig personal. Av redovisningen ska bland annat framgå i vilken utsträckning hela krigsförband har övats och i vilken utsträckning totalförsvarspliktiga har repetitionsutbildats.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa myndighetens förmåga att agera samtidigt med två brigader med godtagbar förmåga.

Försvarsmakten ska redovisa arbetet med att utveckla skyddet för de mest skyddsvärda verksamheterna inom försvarssektorn mot de allvarligaste hoten. Utvecklingen av verksamheten och samarbetet med Försvarets radioanstalt och Säkerhetspolisen ska analyseras och kommenteras.

Försvarsmakten ska delta i följande internationella militära insatser:

• En väpnad styrka om ca 220 personer i den FN-ledda insatsen Minusma i Mali till och med den 31 december 2020. Det svenska bidraget ska utgöras av ett lätt skyttekompani. Huvuduppgiften för det svenska förbandet är att inom ramen för tillgängliga resurser och förmågor bidra till upprätthållandet av insatsens mandat i enlighet med säkerhetsrådets resolution 2480 (2019). Inriktningen är att det svenska skyttekompaniet ska vara stationerat i Gao, huvudort i Minusmas östra sektor. Det svenska styrkebidraget får användas i hela Minusmas insatsområde. Försvarsmakten ska även fortsättningsvis placera stabsofficerare i för insatsen relevanta staber.

• En väpnad styrka om högst 70 personer i den militära utbildningsinsatsen i Irak, Operation Inherens Resolve (OIR) till och med den 31 december 2020. Det svenska styrkebidraget till OIR ska kunna verka vid koalitionens samtliga baser i Irak där säkerheten så medger. Styrkebidraget ska bidra till utbildning och rådgivning av de irakiska försvarsstyrkorna i Irak samt även bestå av personal för skydd och bevakning vid koalitionens baser samt stabsofficerare för placering i för insatsen relevanta staber.

• En väpnad styrka om högst 50 personer i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan, Resolute Support Mission (RSM), till och med den 31 december 2020. Det svenska styrkebidraget ska i huvudsak bestå av rådgivare till de afghanska försvars- och säkerhetsstyrkorna. Styrkebidraget ska även bestå av personal som tjänstgör i för insatsen relevanta staber och ledningsstrukturer. För att kunna stödja utvecklingen av de afghanska säkerhetsstrukturernas förmåga där det är mest efterfrågat ska det finnas möjlighet att omfördela det svenska bidraget inom ramen för RSM.

Försvarsmakten får vid behov och efter samråd med den organisation eller det land som leder den internationella militära insatsen tillfälligt utöka antalet personer under förutsättning att en sådan tillfällig ökning kan rymmas inom den av regeringen angivna ekonomiska ramen samt den av riksdagen beslutade personella ramen för det svenska bidraget.

Försvarsmakten får förhandla och ingå avtal samt komma överens om eventuella ändringar av eller att säga upp befintliga avtal med anledning av de svenska bidragen i Mali, Irak och Afghanistan.

Försvarsmakten ska efter närmare anvisning från Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) planera och vidta förberedelser för att delta i internationella militära insatser.

Försvarsmakten ska redovisa resultat och erfarenheter från genomförda internationella militära insatser. Försvarsmakten ska redovisa hur insatserna har påverkat förbandsproduktionen och krigsförbandens utveckling. Även resultatet av genomförda insatser inom säkerhetssektorreform ska redovisas. Utfall i förhållande till budget ska redovisas i enlighet med särkostnadsmodellen.

Försvarsmakten ska delta med personal i följande insatser som belastar det under utgiftsområde 5 Internationell samverkan uppförda anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet:

• FN:s kommission för stilleståndsövervakning i Mellanöstern (UNTSO), FN:s stabiliseringsinsats i Demokratiska republiken Kongo (MONUSCO), FN:s insats för folkomröstning i Västsahara (MINURSO), FN:s insats i Sydsudan (UNMISS), FN:s militära observatörsgrupp i Indien och Pakistan (UNMOGIP), Neutrala nationernas övervakningskommission i Korea (NNSC) och FN:s
  insats i Jemen (UNMHA).
• Personal till EU-delegationerna i Kenya/Somalia och Kina (Peking), till stöd för genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

• Upp till tre personer till den svenska delegationen vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i Wien och den trilaterala kontaktgruppen i Minsk i samband med det svenska ordförandeskapet i OSSE.

Försvarsmakten ska redovisa samarbetet med andra svenska myndigheter kring freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet samt hur erfarenheterna tas om hand inom myndigheten.

Försvarsmakten ska bistå Försvarets materielverk i arbetet med att utforma den nationella processen som ska syfta till att identifiera möjliga svenska projektbidrag till Europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet (EDIDP) och möjliggöra att deltagandet i utvecklingsprogrammet gynnar den svenska försvarsförmågan. Arbetet med utformningen av processen ska ske i samverkan med Totalförsvarets forskningsinstitut och försvarsindustrin. Försvarsmakten ska, i samverkan med Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut, bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) med att identifiera möjliga svenska områden och projektbidrag till Europeiska försvarsfonden. Försvarsmakten ska även analysera vilka forsknings- och utvecklingsprojekt i fonden som myndigheten skulle kunna dra nytta av.

Försvarsmakten ska bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i implementeringen av det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco), inklusive i framtagandet av den nationella implementeringsplanen och i analys av Pescoprojekten. Försvarsmakten ska genomföra projekt inom Pesco enligt bilaga 9.

Försvarsmakten ska samverka med och samordna processer samt arbetssätt rörande Pesco med Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut.

Försvarsmakten ska bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i det av Tyskland ledda europeiska försvarssamarbetet Framework Nations Concept (FNC). Försvarsmakten ska delta, följa upp och hålla sig informerad om den fortsatta utvecklingen av försvarssamarbetet. 

Försvarsmakten ska bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i det franskledda försvarssamarbetet European Intervention Initiative (EI2). Försvarsmakten ska delta, följa upp och hålla sig informerad om den fortsatta utvecklingen av försvarssamarbetet.

Försvarsmakten ska särskilt redovisa hur det finsk-svenska försvarssamarbetet samt det trilaterala samarbetet mellan Sverige, Finland och USA fortskrider. Myndigheten ska även samlat redovisa sina samarbeten med Danmark, Estland, Frankrike, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Storbritannien, Tyskland och USA.

Vidare ska Försvarsmakten redovisa sitt samarbete med Nato, EU, FN, Nordefco, Joint Expeditionary Force (JEF), Framework Nations Concept (FNC) och European Intervention Initiative (EI2). Försvarsmakten ska därtill redovisa myndighetens deltagande i Pesco-projekt.

Av redovisningarna ska framgå vilka aktiviteter som har genomförts, vilka resultat som har uppnåtts och hur resultatet har påverkat Försvarsmaktens operativa förmåga. Vidare ska resultatet av samarbetet med andra svenska myndigheter framgå.

Återrapportering

Försvarsmakten ska lämna en personalberättelse inklusive en redovisning av frivilliga försvarsorganisationer. Redovisningen ska bl.a. omfatta mål och utfall för alla personal- och befattningskategorier, åldersstrukturer samt fördelningen av kvinnor och män. 

Försvarsmakten ska i särskilt synliggöra hur myndigheten arbetar för att förebygga, motverka och hantera sexuella trakasserier i den egna verksamheten enligt diskrimineringslagen.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa antalet totalförsvarspliktiga som har påbörjat respektive slutfört grundutbildning med värnplikt. Av redovisningen ska även framgå avbrottsstatistik med orsaker till avbrott samt vidtagna och planerade åtgärder för att minska antalet avbrott.

I avvaktan på ny försvarspolitisk proposition för perioden 2021–2025 får antalet anställda GSS/K inte nämnvärt överstiga 5 700.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa vilka ekonomiska medel som är budgeterade för kontinuerligt anställda gruppbefäl, soldater och sjömän under åren 2021–2025. Av redovisningen ska årsarbetskrafter och budget per år framgå. Redovisningen ska inkomma till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 mars 2020.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa resultat av de åtgärder avseende jämställdhetsintegrering som vidtagits för att myndighetens verksamhet ska bidra till att uppnå målen för jämställdhetspolitiken.

Försvarsmakten ska redovisa resultatet av vidtagna åtgärder för att öka andelen kvinnor inom myndigheten, inklusive andelen kvinnor under grundutbildning med värnplikt.

Investeringsplaner enligt bilaga 7 gäller som riktlinje för myndighetens samhällsinvesteringar.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa resultatet av planerade och beställda investeringar. Eventuella avvikelser mot ursprunglig budget, efterföljande beslut och tidigare resultatredovisningar ska redovisas. Konsekvenserna av avvikelserna för den operativa förmågan och vilka åtgärder som vidtagits med anledning av detta ska kommenteras. Redovisningen ska omfatta ekonomi, tid och förmåga. Försvarsmakten ska lämna en slutredovisning för de materielobjekt som överförts från Försvarets materielverk under året.

Försvarsmakten ska för större materielobjekt som har tagits i drift redovisa väsentliga skillnader mellan myndighetens aktuella investeringsplan för vidmakthållande och den plan för vidmakthållande som upprättades vid anskaffningen. Av redovisningen ska framgå eventuella skillnader i ekonomi jämfört med ursprunglig plan och vilka åtgärder som vidtagits.

I budgetunderlaget ska Försvarsmakten lämna förslag till investeringsplaner som avser samhällsändamål. Redovisningen ska ske enligt bilaga 2.

För anskaffningsobjekt eller vidmakthållandeprojekt där staten ingått avtal med utomstatliga leverantörer före den 1 januari 2019, enligt vad som framgår av myndighetens kompletterande budgetunderlag för 2019, ska Försvarsmakten belasta anslag kommande budgetår enligt den tidigare finansiella styrmodellen som gällde före den 1 januari 2019. Utgifter till utomstatliga leverantörer får därmed belasta avsedd övrig kredit enligt de finansiella villkoren i detta regleringsbrev. Försvarsmakten ska successivt minska myndighetens behov av övrig kredit i denna del. Kreditbehovet ska upphöra när dessa objekt och projekt i sin helhet har anslagsavräknats eller senast vid utgången av budgetåret 2027.

För objekt och projekt i samhällsinvesteringsplanerna där staten tecknar avtal med utomstatliga leverantörer från och med 1 januari 2019 ska anslagen belastas när utgiften för staten inträffar, i enlighet med den nya finansiella styrmodellen för materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa sitt behov av beställningsbemyndigande i budgetunderlaget 2021. Redovisningen ska avse utestående åtaganden mot utomstatliga leverantörer. För anskaffningsobjekt där staten ingått avtal med utomstatliga leverantörer före den 1 januari 2019, enligt vad som framgår av myndighetens kompletterande budgetunderlag 2019, ska Försvarsmaktens redovisning även avse åtaganden som utgörs av beställningar mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk, minskat med Försvarets materielverks myndighetsutgifter. Infriande av åtaganden ska ske vid tidpunkterna för anslagsbelastning.

För de materielobjekt där staten ingått avtal med utomstatliga leverantörer före den 1 januari 2019, enligt vad som framgår av myndighetens kompletterande budgetunderlag för 2019, ska Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2021 redovisa en prognos över hur åtagandet mot anslaget utvecklas för hela den period som aktuella materielobjekt kommer att hanteras enligt tidigare finansiell styrmodell, senast till och med år 2027.

Försvarsmakten ska redovisa resultatet av genomförd forskning och utveckling. Resultatet ska analyseras med utgångspunkt i regeringens beslut från den 18 december 2017 med inriktning för Försvarsmaktens verksamhet från 2018 till och med 2020 (Fö nr 7). Av redovisningen ska bl.a. framgå vilka överväganden som legat till grund för den forskning och utveckling som har beställts, hur resultaten avses användas i verksamheten och hur forskningsresurser nyttjats i övrigt. Vidare ska redovisas hur medlen för försvarsunderrättelseforskning har använts.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget redovisa planeringen för perioden 2021–2023 avseende anslaget 1:4 Forskning och teknikutveckling. Myndigheten ska kommentera väsentliga förändringar jämfört med tidigare plan och hur de olika områdena förväntas stödja utvecklingen av den framtida operativa förmågan och förmågan att möta nya hot och utmaningar.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa arbetet med att inrätta försvarsgrensstaber. Av redovisningen ska resultatet för personalförsörjningen och omstrukturerings- samt infrastrukturella kostnader framgå.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa arbetet med att inrätta militärregionsstaber. Av redovisningen ska resultatet för personalförsörjningen och omstrukturerings- samt infrastrukturella kostnader framgå.

Försvarsmakten ska, med beaktande av pågående arbete med nytt försvarsbeslut, förbereda en omorganisering av logistik- och ledningsförband i linje med det förslag myndigheten redovisade i sitt budgetunderlag för år 2020.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2021 utgå från aviserade anslagsökningar i budgetpropositionen för 2020 samt den verksamhet som myndigheten redovisade i sitt underlag till försvarspolitisk proposition för perioden 2021–2025 i enlighet med regeringens uppdrag från den 4 juli 2019 (Fö nr 10). De beräknade kostnaderna fr.o.m. 2021 för den europeiska försvarsfonden (EDF) ska beaktas. Försvarsmakten ska komplettera sin redovisning med underlag för eventuella beslut som myndigheten bedömer krävs redan innan nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut och i sin redovisning beakta Försvarsberedningens rapporter.

Försvarsmakten ska ha beredskap att inkomma med ett kompletterande budgetunderlag mot bakgrund av den planerade försvarspolitiska propositionen för perioden 2021–2025.

Försvarsmakten ska i tillämpliga delar samverka med myndigheter som är berörda av förslagen i budgetunderlaget.

Försvarsmakten ska bedriva försvarsmusikverksamhet med i allt väsentligt samma inriktning och omfattning som i dag.

Försvarsmakten ska i samverkan med Försvarets materielverk redovisa arbetet gällande arbetssätt och samverkan mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk avseende materielförsörjning. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 29 september 2020.

Redovisningen ska ta sin utgångspunkt i de tidigare givna uppdragen till båda myndigheterna i regleringsbrev för budgetåret 2018 samt regeringens beslut den 24 maj 2018 (Fö nr 15 och 16), vilka redovisades den 1 oktober 2018. Av redovisningen ska bland annat framgå myndigheternas hantering av kommersiella risker avseende upphandling, överföring av avtal från Försvarets materielverk till Försvarsmakten, planering och dimensionering av inomstatliga tjänster avseende vidmakthållande samt förutsättningsskapande verksamhet inom materielförsörjningen.

Försvarsmakten ska i samverkan med Försvarets materielverk löpande följa upp och redovisa utvecklingen av pågående och planerade materielanskaffningar av större och mer strategisk betydelse. Redovisningen ska ske muntligt kvartalsvis och inriktas närmare av Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) den 25 januari respektive den 15 juni 2020 redovisa genomförda övningar med internationellt förbandsdeltagande under det senaste halvåret samt planerade övningar med internationellt förbandsdeltagande för det kommande året. Redovisningen ska innefatta deltagande länder samt en kort beskrivning av det svenska bidraget i respektive övning.

Försvarsmakten ska redovisa förmågan att genomföra aktiva operationer i cybermiljön för ett förstärkt cyberförsvar. Uppgiften att genomföra aktiva operationer i cybermiljön ska genomföras med stöd av Försvarets radioanstalt och eventuella övriga berörda myndigheter. Försvarsmakten ska redovisa till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 12 juni 2020. Av redovisningen ska framgå ekonomi uppdelat per anslagspost.

Försvarsmakten ska den 1 juni 2020 redovisa en handlingsplan för PFAS-förorenade områden. Försvarsmakten ska också redovisa myndighetens vidtagna och planerade åtgärder för efterbehandling av förorenade områden senast den 22 februari 2021. Försvarsmakten ska samverka med övriga myndigheter inom försvarssektorn samt samverkansgruppen för statligt förorenade områden och utgå ifrån Naturvårdsverkets rapport Vägledning och samverkan för hantering av statens förorenade områden (NV rapport 6888). Redovisningen ska även innehålla en bedömning av hur myndigheten ytterligare kan öka takten för efterbehandling av förorenade områden.

Försvarsmakten ska vidare redovisa hur myndigheten rapporterar förorenade områden till relevanta myndigheter. Av redovisningen ska det framgå hur Försvarsmakten avser hantera eventuella framtida krav på skadestånd enligt de regler som gäller för skadestånd utan att det påverkar myndighetens arbete med förorenade områden.

Försvarsmakten ska i sina yttranden i våg- och vindkraftsärenden utveckla förmågan till tidig dialog och samverkan med övriga samhället. Försvarsmakten ska analysera jämförbara länders och grannländers erfarenheter av fungerande samexistens mellan försvarsmakt och kraftigt utbyggd vindkraft inom samma geografiska område. Försvarsmakten ska återkomma med förslag på hur det svenska systemet kan förbättras i det avseendet.

Försvarsmakten ska med stöd av Försvarets materielverk senast den 1 juni 2020 redovisa ett förslag till utformning av en medfinansieringsmekanism, syftandes till att öka förutsättningarna för svenskt deltagande i projekt inom ramen för den Europeiska försvarsfonden, EDF. Mekanismen ska understödja beslut om finansiering av projekt. Mekanismen ska utformas på ett sådant sätt att finansiering av projekt är möjlig över anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och andra relevanta anslag för det militära försvaret inom utgiftsområde 6. Mekanismen ska inte begränsa berörda myndigheters möjlighet att värdera projektförslag, eller regeringens slutliga ställningstagande. Försvarsmakten och Försvarets materielverk kan begära stöd hos Ekonomistyrningsverket för utformningen av medfinansieringsmekanismen.

Försvarsmakten ska hålla Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) informerat om planeringen för internationella möten där överbefälhavare, generaldirektör eller försvarsgrenschef deltar. Planeringen ska ske i samverkan med Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut. Senast en vecka efter genomfört möte ska Försvarsmakten redovisa en skriftlig rapport. En rapport ska även redovisas efter möten på policynivå i EU eller bi- och multilaterala mötesfora där myndighetens personal företräder Sverige.

Försvarsmakten ska, med stöd av Försvarets materielverk, i budgetunderlaget för 2021 redovisa ett förslag på hur en öppen redovisning av de budgeterade och prognostiserade utgifterna för undervattens- och stridsflygområdet bör utformas med hänsyn till bland annat offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Redovisningen ska omfatta utgifter finansierade över anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap ap.3 och 1:3 Anskaffningav materiel och anläggningar, liksom direkta projektkostnader finansierade över anslaget 1:11 Försvarets materielverk ap.4. Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) ska löpande informeras om arbetet.

Försvarsmakten ska samverka med Försvarshögskolan om officersutbildningens dimensionering inför kommande års antagningsomgångar. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Försvarsdepartementet) senast den 22 februari 2021.

Försvarsmakten ska den 22 februari 2020 redovisa hur myndigheten samverkar med Lantmäteriet inför deras beslut om spridningstillstånd enligt lagen (2016:319) och förordningen (2016:320) om skydd för geografisk information.

Försvarsmakten ska tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap genomföra en översyn av de frivilliga försvarsorganisationernas roll inom totalförsvaret. Översynen ska göras med utgångspunkt i Motståndskraft (Ds 2017:66). Myndigheterna ska i dialog med organisationerna analysera hur den frivilliga försvarsverksamheten kan utvecklas för att möta behov av bl.a. rekrytering, utbildning och övning i såväl det civila som det militära försvaret. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2020.

Försvarsmakten ska i sin upphandlande verksamhet bidra till ett konsumtionsmönster av varor och tjänster som orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Försvarsmakten ska den 22 februari 2020 redovisa vilka åtgärder som vidtagits, inom ramen för myndighetens upphandlingsverksamhet, för ökad öppenhet och för att förebygga korruption och jäv.

Försvarsmakten ska redovisa antalet upphandlingsskadeavgifter som myndigheten blivit ålagda under året, respektive belopp och totalt belopp. Försvarsmakten ska även redovisa respektive bakomliggande upphandlingsärende och anledning till den ålagda avgiften.

Försvarsmakten ska redovisa hur arbetet med strategiskt inköpsarbete utvecklats efter övertagandet från Försvarets materielverk.

Försvarsmakten ska redovisa hur myndigheten påverkat de nationella miljökvalitetsmålen genom sin upphandlande verksamhet. Försvarsmakten ska även redovisa nyckeltalet upphandlat belopp där miljökrav ställts i förhållande till myndighetens sammanlagda upphandlingsvärde.

Försvarsmakten ska genomföra verksamhet enligt bilaga 3.

Försvarsmakten ska genomföra verksamhet enligt bilaga 4.

Försvarsmakten ska senast den 15 februari 2020 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap för anslagspost 1 och 3 och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar för anslagspost 2 fördelade för 2019 på delfaktorer i försvarsprisindex enligt bilaga 5.

Försvarsmakten ska bidra till genomförandet av regeringens beslut Sveriges nationella handlingsplan för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet 2016–2020 från den 28 april 2016 (UD2016/07898/KH, UD nr 1:5). Försvarsmakten ska den 22 februari 2020 redovisa resultatet av det arbete myndigheten bedrivit utifrån handlingsplanen om kvinnor, fred och säkerhet. Den fastställda rapporteringsmatrisen som har tagits fram utifrån den nationella handlingsplanen ska ligga till grund för myndighetens redovisning.  

Försvarsmakten ska redovisa prognoser för 2020–2023 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras per anslagspost. Av kommentarerna ska framgå bakomliggande antaganden, osäkerhetsfaktorer samt ekonomiska och verksamhetsmässiga orsaker till eventuella förändringar. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. 

Vid väsentliga avvikelser mot tilldelade medel och gällande planering ska myndigheten ange vilka åtgärder som har vidtagits eller som planeras.

Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

• 10 februari,
• 4 maj,
• 27 juli och
• 23 oktober.

Stöd från Ekonomistyrningsverket

Försvarsmakten ska i framtagandet av budgetunderlaget för 2021, inklusive fortsatt utveckling av myndighetens investeringsplaner för anskaffning och vidmakthållande, ta stöd av Ekonomistyrningsverket och Försvarets materielverk. Försvarsmakten ska även ta stöd av Ekonomistyrningsverket i framtagandet av eventuella ekonomiska underlag som lämnas till regeringen inför försvarsbeslutet 2021–2025.

Försvarsmakten ska fortsätta att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (skr. 2016/17:10). Försvarsmakten ska senast den 1 september 2021 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa inriktningen för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering för åren 2022–2025.

1. Anslagsposten får användas för att finansiera utbildnings- och övningsverksamhet för utveckling av försvarsmaktsorganisationen, planering och insatser. Anslagsposten får användas för stöd till frivilliga försvarsorganisationer och för stöd till veteransoldat- och anhörigorganisationer. Även fasta kostnader för multinationella samarbeten får finansieras från anslagsposten. Anslagsposten får vidare användas för det säkerhetsfrämjande samarbetet med andra länder samt till exportfrämjande åtgärder inom försvarssektorn.

2. Anslagsposten får användas för utgifter för personal samt för drift av fartyg och flygplan som av Försvarsmakten ställs till Försvarets radioanstalts disposition.

3. Anslagsposten får användas till verksamhet enligt statsflygsförordningen (1999:1354).

4. Försvarsmakten ska när den lämnar statsbidrag enligt de villkor som gäller för anslagsposten 1, till idrottsförbund och andra organisationer eller ersättning till de frivilliga försvarsorganisationerna och de frivilliga veteransoldat- och anhörigorganisationerna utfärda föreskrifter om redovisning m.m. av beloppen. Försvarsmakten ska som villkor bl.a. föreskriva att mottagaren på begäran ska ge Riksrevisionen tillfälle att granska hur beloppen har använts. 

5. Högst 2 500 000 kronor får användas till stöd för utländskt deltagande vid PFF-aktiviteter samt aktiviteter i andan av PFF och motsvarande i Sverige och utlandet.

6. Högst 116 000 000 kronor får användas för uppdragsersättning till de frivilliga försvarsorganisationerna för deras utbildningsverksamhet, inklusive ungdomsverksamhet.

7. Högst 51 500 000 kronor får användas till organisationsstöd enligt 5 § förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. Organisationsstödet ska ges i form av organisationsbidrag och verksamhetsbidrag. Verksamhetsbidraget ska bidra till organisationernas förmåga att ta emot och genomföra uppdrag och leverera efterfrågad resurs, vilket innebär administrativ basverksamhet, rekrytering syftande till nuvarande och kommande uppdrag samt verksamhetsutveckling. Av dessa medel får högst 1 700 000 kronor användas för bidrag till Försvarets civila idrottsförbund och till vissa militära tidskrifter. 

8. Högst 30 000 000 kronor får användas till statsbidrag till frivilliga veteransoldat- och anhörigorganisationer för verksamhet som stödjer Försvarsmaktens personal före, under och efter tjänstgöring i internationella militära insatser samt anhöriga till sådan personal.

9. Försvarsinspektören för hälsa och miljö ska tilldelas högst 24 000 000 kronor. Av dessa ska lägst 2 000 000 kronor användas för dess kontroll- och tillsynsverksamhet, exklusive lönekostnader. Erforderlig personal ska ställas till försvarsinspektören för hälsa och miljös förfogande så att tillsynsuppgifter kan lösas enligt lag och andra föreskrifter. Resterande medel får användas för lönekostnader för försvarsinspektören för hälsa och miljö.

10. Högst 500 000 kronor ska utbetalas till Geneva Center for Security Policy (GCSP).

11. Försvarsmakten får använda högst 83 073 300 kronor som abonnemangsavgift för det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

12. Högst 5 000 000 kronor får användas för förtroende- och säkerhetsskapande verksamhet i enlighet med bilaga 3.

13. Försvarsmakten ska till Europeiska försvarsbyrån (EDA) betala in belopp enligt fakturor avseende Sveriges del av de överenskomna gemensamma kostnaderna för verksamhet vid EDA.

14. Anslagsposten får användas för utgifter för verksamhet inom ramen för det multinationella samarbetet Strategic Airlift Capability (SAC).

15. Högst 2 000 000 kronor får användas till projekt om samverkan och organisation inom totalförsvaret i Gotlands län.

1. Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. För anslagsposten har 105 469 000 kronor preliminärt beräknats för statliga ålderspensionsavgifter för totalförsvarspliktiga som genomför grundutbildning med värnplikt. För 2017 var regleringsbeloppet 0 kronor.

1. Anslagsposten får användas till att finansiera åtgärder med avsikt att bibehålla materielens eller anläggningens tekniska förmåga eller prestanda avseende anslagsfinansierad materiel och anläggningar samt åtgärder för att upprätthålla minsta bestånd av beredskapsvaror i lager.

2. Anslagsposten får användas för utgifter för vidmakthållande av fartyg och flygplan som av Försvarsmakten ställs till Försvarets radioanstalts disposition.

3. Anslagsposten får användas för utgifter i samband med vidmakthållande som uppkommer hos Försvarets materielverk för utfärdande av tullintyg i enlighet med förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m.

Anslagsposten får användas i enlighet med vad regeringen beslutar i hemligt beslut.

1. För respektive insats får Försvarsmakten använda högst följande belopp per insats (beloppen avser särutgifter, anges i tusen kronor):

Anslagsposten får användas till särutgifter för Försvarsmaktens bidrag till insatser internationellt, förutom militärobservatörer, som inte innebär sändande av väpnad styrka till andra länder samt för sekondering av personal till internationella stabsbefattningar kopplade till pågående insatser, enligt regeringens närmare bestämmande.

1. Anslagsposten får användas till finansiering av förstagångsanskaffning av beredskapsvaror samt anskaffning med syfte att öka minsta bestånd av beredskapsvaror i lager.

2. Anslagsposten får användas till anskaffning och modifiering av krigsmateriel avseende objekt av mindre ekonomisk omfattning.

3. Anslagsposten får användas till anslagsfinansierade anläggningar.

4. Anslagsposten får användas till att finansiera förutsättningsskapande verksamhet inom materiel- och logistikförsörjningen.

5. Anslagsposten får omfatta beställning från annan aktör än Försvarets materielverk.

6. Anslagsposten får användas till avveckling av vissa anläggningar genom beställning till Fortifikationsverket.

1. Anslaget får användas för utgifter för forskning, utveckling och studier m.m. inklusive det nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP) och verksamhet vid Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum (FLSC).

2. Högst 15 000 000 får användas för flygteknisk forskning inom NFFP i enlighet med de beslut som fattas inom programmet.

3. Försvarsmakten ska till EDA inbetala belopp enligt fakturor som avser Sveriges del i de överenskomna kostnaderna för forsknings- och utvecklingssamarbetet inom EDA.

Villkor

Angivna belopp för infriade åtaganden är indikativa.

1. Myndigheten får besluta om avgifternas storlek upp till full kostnadstäckning för avgifter enligt 37–40 §§ förordningen
   (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten och för avgifter under punkt 1 och 2 under avsnitt 6.4 Villkor för avgiftsbelagd verksamhet.
2. Bestämmelser om avgiftens storlek för statsflyget framgår av statsflygsförordningen (1999:1354).

1. Myndigheten får ta ut avgifter för andra länders nyttjande av svensk campverksamhet vid internationella insatser.

2. Myndigheten ska ta ut avgifter för deltagande i PFF-aktiviteter för de deltagare som inte omfattas av de nordiska ländernas samarbete eller som inte finansieras från anslag under utgiftsområde 5 Internationell samverkan, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap eller utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Avgiftsinkomster enligt punkt 1–2 ovan och enligt förordningen (1986:687) om dykarcertifikat m.m., statsflygsförordningen (1999:1354), förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet och förordningen (2006:344) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning, samt 37–40 §§ förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten, disponeras av myndigheten.

Avgiftsinkomster som redovisas mot anslag ska redovisas brutto mot anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt, Anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar anslagspost 2 till Försvarsmaktens disposition samt 1:4 Forskning och teknikutveckling.

Ersättning för kostnader för tillstånd och tillsyn över militär luftfart

Inkomster från tillstånd för och tillsyn över militär luftfart enligt luftfartsförordningen (2010:770) ska redovisas mot inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter.

Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

Samtliga inkomster från Försvarsmakten avseende svenska FN-styrkor ska redovisas mot inkomsttitel 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor. Försvarsmakten kan efter framställning till och särskilt beslut av regeringen få disponera dessa inkomster.

1. Försvarsmakten undantas från 12 § anslagsförordningen (2011:223) enligt nedan.

a) Försvarsmakten får, vad avser förstagångsanskaffning (dvs. första lageruppbyggnad) för ny materiel, anskaffa ammunition, reservdelar m.m. under anslaget 1:3 ap.2 Anskaffning av materiel och anläggningar. Försvarsmakten får under anslaget 1:1 ap.3 Vidmakthållande av materiel och anläggningar återanskaffa ammunition och reservdelar m.m. Efter hand som förbrukning av förnödenheter sker i förbandsverksamheten ska kostnaden för detta föras mot anslaget 1:1 ap.1 Förbandsverksamhet och beredskap och motsvarande belopp föras som intäkt mot anslaget 1:3 ap.2 Anskaffning av materiel och anläggningar eller anslaget 1:1 ap.3 Vidmakthållande av materiel och anläggningar. Denna princip får även tillämpas vad gäller förnödenheter, inklusive drivmedel, anskaffade före 1 januari 2008. 

b) När Försvarsmakten förbrukar ammunition m.m. vid insatser internationellt ska kostnaden för detta föras mot anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt och motsvarande belopp föras som intäkt mot anslagen 1:1 ap.1 Förbandsverksamhet och beredskap eller 1:1 ap.3 Vidmakthållande av materiel och anläggningar.

2. Försvarsmakten behöver inte finansiera investeringar i anläggningstillgångar som används eller kommer att användas i samband med internationella insatser med lån i Riksgäldskontoret enligt 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

När Försvarsmakten tar emot inkomster hänförliga till kommersiella avtal och icke-statliga medel till följd av överenskommelser med industrin i samband med utveckling och anskaffning av materiel, får högst 20 000 000 kronor disponeras för ett enskilt avtal. Överstigande inkomster ska anmälas till regeringen. Av anmälan ska den samlade omfattningen av inkomsterna framgå. Regeringen kommer därefter att fatta beslut om hur dessa inkomster ska disponeras.

Vid försäljning av övertalig materiel får Försvarsmakten disponera totala nettointäkter om 20 000 000 kronor på årsbasis. (Nettointäkter definieras som inkomst av försäljning med avdrag för kostnader direkt relaterade till försäljningen, till exempel hyra av utställningslokal, annonskostnader eller kostnader för nödvändig modifiering av materiel för att möjliggöra försäljning). Försäljningsintäkter från försäljning av JAS 39 Gripen omfattas inte av denna bestämmelse. Därutöver gäller nedanstående.

Försvarsmakten ska till Försvarets materielverk fakturera ersättning för kostnader avseende materiel och verksamhet förknippade med försäljning och uthyrning av JAS 39 C/D samt försäljning av JAS 39 E samt därtill kopplade tjänster. Ersättning för verksamhet i och utom Sverige för JAS 39 C/D/E i samband med exportaffärer ska beräknas exklusive avskrivningskostnader. Kostnadsdelning avseende JAS 39 C/D och E hanteras i enlighet med bestämmelser i regleringsbrev för Försvarets materielverk.

Bestämmelsen omfattar inte hanteringen av statens återtag och royalty till staten, se regleringsbrev för Försvarets materielverk (Övriga inkomster, punkt 2).

Försvarsmakten ska ge stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) genom att, vid behov, ställa körcentral till förfogande vid tjänsteresor.