Finansdepartementet


Regeringsbeslut
II 3

2020-05-07
Fi2020/02118/FPM
Riksgäldskontoret
Olof Palmes gata 17
103 74 Stockholm
Regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Riksgäldskontoret
Riksdagen har för budgetåret 2020 beslutat om Riksgäldskontorets verksamhet (prop. 2019/20:1 utg.omr. 2, bet. 2019/20:FiU2, rskr. 2019/20:129, prop. 2019/20:1 utg.omr. 16, bet. 2019/20:UbU1, rskr. 2019/20:120, prop. 2019/20:1 utg.omr. 17, bet. 2019/20:KrU1, rskr. 2019/20:98, prop. 2019/20:1 utg.omr. 24, bet. 2019/20:NU1, rskr. 2019/20:123, prop. 2019/20:1 utg.omr. 26, bet. 2019/20:FiU4, rskr. 2019/20:132).

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2020 för Riksgäldskontoret och nedan angivna anslag.

VERKSAMHET

Utöver de instruktionsenliga uppgifterna och vad som framgår av riktlinjer för statsskuldens förvaltning för 2020 gäller följande för Riksgäldskontoret.

1

Mål och återrapporteringskrav

Mål för statens internbank

  1. Den statliga betalningsmodellen ska tillgodose statsmakternas uttalade krav på effektivitet, säkerhet, information och valfrihet. Staten ska ha en konkurrensneutral relation till bankerna.
  2. Lån till och placeringar från statliga myndigheter och vissa bolag ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets upplåningskostnader på kapitalmarknaden.
  3. Valutaväxlingar och valutasäkringstjänster för statliga myndigheter ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets uppskattade kostnad för motsvarande tjänst på marknaden.
  4. Likviditetsstyrningen i staten ska utformas så att statens räntekostnader långsiktigt minimeras.
  5. Servicen till internbankens kunder ska vara god.

Återrapportering

Myndigheten ska redovisa hur arbetet har bedrivits för att nå måluppfyllelse. I redovisningen ska särskilt redogöras för följande:

  • Ändringar i tillämpningen av principerna för räntesättning, uppnådda förbättringar i kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa termer, och större steg i utvecklingsarbetet, viktigare förslag till strukturella åtgärder och åtgärdernas effekter.

Mål för garantier och utlåningsverksamhet

  1. Bidra till att statens risk begränsas och att statens rätt tryggas. Genom att värdera ekonomiska risker ska myndigheten sätta avgifter och bestämma villkor samt driva in fordringar.
  2. Aktivt arbeta för att garanti- och utlåningsverksamheten i andra myndigheter under regeringen bedrivs på ett effektivt sätt. Riksgäldskontoret ska fortsätta att utveckla hanteringen av statliga garantier och utlåning i samverkan med övriga berörda myndigheter.

Återrapportering

  • Myndigheten ska övervaka riskerna i de garantier och den utlåning som inte bevakas av andra myndigheter och rapportera väsentliga förändringar i dessa risker. Övervakningen av de garantier till internationella finansiella institutioner som undantagits från garantimodellen sker genom ansvarigt departements försorg.
  • Myndigheten ska lämna en redogörelse för garanti- och utlåningsverksamhetens samlade tillgångar och förväntade förluster. Väsentliga förändringar som påverkar verksamheten ska kommenteras. Detta återrapporteringskrav omfattar inte åtaganden riktade till den finansiella sektorn.

Mål för finansiell stabilitet och konsumentskydd

  1. Att som resolutions- och stödmyndighet bidra till att motverka risk för allvarliga störningar i det finansiella systemet. En uppkommen kris ska hanteras på ett för samhället kostnadseffektivt sätt.
  2. Bidra till ett stärkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar respektive finansiella instrument.

Återrapportering

Myndigheten ska redovisa hur arbetet har bedrivits kopplat till målen samt hur myndigheten har genomfört uppdraget som resolutions- och stödmyndighet. Av redovisningen ska det bl.a. framgå i vilken omfattning det löpande arbetet med att ta fram resolutionsplaner och fastställa minimikravet på nedskrivningsbara skulder har genomförts samt hur avgifterna till resolutionsreserven har fastställts.

Mål för riskhantering

Att i riskhanteringen, utöver vad som anges i regeringens riktlinjer, sträva efter att uppnå marknadspraxis. Myndigheten ska se till att hanteringen av finansiella och operativa risker uppfyller de för verksamheten relevanta krav som ställs i lagstiftning gällande finansiella företag och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd.

Återrapportering

Myndigheten ska redovisa graden av måluppfyllelse. I den mån verksamheten inte uppfyller uppsatt mål ska orsakerna analyseras och planerade åtgärder för måluppfyllelse beskrivas.

Övrig återrapportering

Myndigheten ska redovisa hur arbetet bedrivits enligt förordningen (2017:1179) om finansiering av kärntekniska restprodukter och hur myndigheten har samarbetat med andra berörda myndigheter.

3

Uppdrag

1. Prognoser

Myndigheten ska redovisa prognoser för anslagsbelastningen och för de avgiftsintäkter som disponeras av myndigheten för 2020–2023 vid nedanstående tillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Av kommentarerna ska det framgå vilka antaganden som använts i prognosen och eventuella osäkerhetsfaktorer. Vid väsentliga prognosavvikelser ska myndigheten även ange orsakerna till utvecklingen, samt vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att verksamheten ska bedrivas inom ramen för tilldelade medel. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes och till regeringen (Finansdepartementet) senast den

– 10 februari,

– 4 maj,

– 27 juli och

– 23 oktober.

Vid prognostillfällena den 10 februari och den 23 oktober ska även en prognos lämnas för användningen av medel ur Kärnavfallsfonden för 2020. Redovisningen i februari ska även innehålla en ekonomisk redovisning av hur medlen har använts 2019 och redovisningen i oktober ska även innehålla en prognos för 2021–2023. Vid prognostillfället i oktober ska även beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet redovisas. Prognoserna avseende användningen av medel från Kärnavfallsfonden lämnas till regeringen (Miljödepartementet). 

2. Indikatorer för resultatuppföljning

Myndigheten ska lämna en uppdaterad redovisning av indikatorer avseende utfallet i statens betalningsmodell samt garanti- och utlåningsverksamheten för 2017, 2018 och 2019. Uppdraget redovisas till regeringen (Finansdepartementet) senast den 17 april 2020.

3. Upplåning enligt budgetlagen

Myndigheten ska under 2020 ta upp och förvalta lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).

4. Utlåning och aktuella ramar till myndigheter m.m.

Myndigheten ska halvårsvis redovisa utlåning och aktuella ramar till myndigheter, affärsverk och statliga bolag m.fl. Redovisningen ska indelas efter 1) låneramar (7 kap. 1 § budgetlagen), 2) räntekontokrediter (7 kap. 4 §), 3) övriga kreditramar som beslutas särskilt av riksdagen (7 kap. 6 §) uppdelat på låneramar respektive övriga krediter samt 4) utomstatlig utlåning (6 kap. 3 §). Redovisningarna ska lämnas senast den 31 januari och den 7 augusti 2020 till regeringen (Finansdepartementet).

5. In- och utlåning, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden

Myndigheten ska på begäran redovisa utfall och prognoser avseende myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden till Finansdepartementet. Myndigheten ska redovisa de viktigaste antaganden som prognoserna bygger på samt utförligt redovisa och kommentera de poster under in- och utlåning, statsskuldsdispositioner respektive räntor på statsskulden som uppvisar avvikelser jämfört med tidigare prognoser och år. Myndigheten ansvarar för bevakning och analys av dessa områden på kort och medellång sikt. Utöver prognostillfällena ska myndigheten vid behov redovisa ny information som kan ha påverkan på statens utgifter eller på förvaltningen av statsskulden. För områden där särskilt hög prognososäkerhet föreligger ska myndigheten vid behov komplettera sina prognoser med scenarioanalyser.

Myndigheten ska dessutom så snart som möjligt, i särskild ordning, informera och beskriva konsekvenserna för regeringen i de fall myndigheten avser att genomföra förändringar av låneplanen för statsskulden som bedöms få till följd att utgifterna på anslaget räntor på statsskulden överskrider tillgängliga medel för budgetåret, exklusive medgivet överskridande.

I samband med de prognoser Riksgäldskontoret publicerar avseende statens lånebehov ska jämförelser göras mellan myndighetens lånebehovsprognos och de senaste publicerade lånebehovsprognoserna från regeringen, Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket. Skillnaderna ska, så långt det kan göras med beaktande av olikheter i metod och syfte, analyseras och redovisas.

6. Krediter för public service-kontot

Myndigheten ska under 2020 tillhandahålla en kredit för public service-kontot som, inklusive tidigare nyttjad kredit, uppgår till högst 250 miljoner kronor för att täcka ett eventuellt underskott på public service-kontot.

7. Låneram AB Svensk Exportkredit

Myndigheten ska åt AB Svensk Exportkredit (SEK) tillhandahålla en låneram som, inklusive tidigare upplåning, uppgår till högst 125 miljarder kronor för systemet med statsstödda exportkrediter. SEK:s avrop under låneramen ska göras med rimlig framförhållning. Lånen kan vara omsättningsbara. Villkoren för lånen ska regleras genom avtal mellan Riksgäldskontoret och SEK. För låneramen ska en avgift tas ut som täcker Riksgäldskontorets administrativa kostnader. Riksgäldskontoret ska, bl.a. baserat på uppgifter från SEK, lämna ett underlag med redovisning av hur lånen utnyttjats, hur SEK:s exportfinansiering utvecklats och hur regeringens åtgärder har påverkat SEK:s möjligheter på kreditmarknaden. I underlaget ska också bedömda risker förenade med låneramen ingå. Redovisning ska lämnas  till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 13 mars och den 3 augusti 2020. I övrigt gäller de villkor som anges i regeringens beslut från den            5 februari 2009 (Fi2009/1119/FMA/FAM).

8. Kreditrisker Statens järnvägar

Myndigheten ska rapportera kreditriskerna i den övertagna obligationsportföljen från affärsverket Statens järnvägar. Rapporteringen ska innehålla en beräkning av de förväntade förlusterna för obligationerna och en kvalitativ beskrivning av riskerna i de derivatinstrument som ingår i portföljen. Utöver denna årliga rapportering ska väsentliga förändringar i risk inrapporteras. Redovisning ska lämnas till regeringen (Infrastrukturdepartementet) senast den        27 november 2020.

9. Låneram Kungliga Operan AB

Myndigheten ska åt Kungliga Operan AB tillhandahålla en låneram som, inklusive tidigare upplåning, uppgår till högst 126 miljoner kronor för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB och för projektering inför renovering och ombyggnad.

10. Låneram Kungliga Dramatiska Teatern AB

Myndigheten ska åt Kungliga Dramatiska Teatern AB tillhandahålla en låneram som, inklusive tidigare upplåning, uppgår till högst 70 miljoner kronor för investeringar i ett nytt övermaskineri.

11. Garantier European Spallation Source ERIC

Myndigheten ska ställa ut garantier för överbryggningslån till European Spallation Source ERIC (ESS) för konstruktionen av den Europeiska spallationskällan (U2016/04223/F) som, inklusive tidigare utfärdade garantier, uppgår till högst 600 miljoner kronor och gäller som längst t.o.m. 2025. Detta innebär en förlängning av det tidigare uppdraget (Fi2015/05068/FPM) som gällde som längst t.o.m. 2022. Garantierna ska ställas ut i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2011:211) om utlåning och garantier.

12. Utsläppsrätter

Myndigheten ska redovisa antalet utsläppsrätter (EUA och EUAA) som auktionerades ut under föregående år inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. De totala intäkterna från auktionering av utsläppsrätter (EUA och EUAA) ska också redovisas i både svenska kronor och euro. Uppdraget redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den    31 maj 2020.

13. Krishanteringsgrupp för centrala motparter

Riksgäldskontoret ska i sin egenskap av garantimyndighet enligt 1 § förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret och av resolutionsmyndighet enligt lagen (2015:1016) om resolution, delta i den krishanteringsgrupp (Crisis Management Group) för den centrala motparten Nasdaq Clearing AB som Finansinspektionen i regleringsbrev den 19 juni 2019 fått i uppdrag att inrätta och leda (Fi2019/02441/FPM). Riksgäldskontoret får i ovannämnda egenskap även delta i krishanteringsgrupper för utländska centrala motparter i den mån myndigheten inbjuds att delta i sådana grupper. 

14. Statens samlade risk i finansieringssystemet för omhändertagande av kärntekniska restprodukter

Myndigheten ska redovisa en samlad bild av finansieringssystemet för omhändertagande av kärntekniska restprodukter med en analys och bedömning av statens samlade risk i systemet. Myndigheten ska inhämta information från övriga aktörer för att kunna bedöma statens samlade risker. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast 31 maj 2020.

15. Preciserad inriktning för arbetet med civilt försvar

Myndigheten ska i arbetet med civilt försvar särskilt prioritera följande områden:

  1. Planering för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster.
  2. Stärka arbetsformer, inklusive utrustning och tekniska system, för samverkan som möter de höga krav på sekretess och robusthet som ställs vid höjd beredskap.
  3. Planering för att kunna verka från alternativ och/eller skyddad ledningsplats.

Vidtagna åtgärder och uppnådda resultat ska redovisas som en del av redovisningen enligt regeringens beslut den 10 december 2015 avseende planeringsanvisningar för det civila försvaret (Ju2015/09669/SSK).

Pågående uppdrag

Sammanfattning av uppdragetBeslut om uppdragetRapporteringstidpunkt
Uppdrag om preciserad inriktning för arbetet med civilt försvarJu2015/09669/SSK22 februari 2020
Uppdrag om att genomföra en emission av gröna obligationer och vidta de förberedelser som behövsFi2019/02708/S
Uppdrag till statliga myndigheter att fortsatt ta emot nyanlända arbetssökande för praktik 2019 och 2020 m.m.Fi2018/01701/ESA1 april 2020, 15 januari 2021
Uppdrag till statliga myndigheter att fortsatt ta emot personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga för praktik 2019 och 2020 m.m.A2018/00925/A1 april 2020, 15 januari 2021
Uppdrag till bevakningsansvariga myndigheter att inkomma med underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaretJu2019/02477/SSK2 mars 2020

FINANSIERING

4

Anslag

4.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:12

Riksgäldskontoret (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret318 904
ap.1Förvaltningskostnader (ram)318 904
Disponeras av Ekonomistyrningsverket300
ap.3Utvärdering av statens skuldförvaltning - del till ESV (ram)300

Villkor för anslag 1:12

ap.1 Förvaltningskostnader

Anslagsposten får användas för Riksgäldskontorets förvaltningsutgifter. 

ap.3 Utvärdering av statens skuldförvaltning - del till ESV

Anslagsposten får användas för utgifter för Ekonomistyrningsverkets uppdrag att genomföra en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

1:1

Räntor på statsskulden (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret29 500 000
ap.1Räntor på statsskulden (ram)29 500 000

Villkor för anslag 1:1

ap.1 Räntor på statsskulden

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

1:3

Riksgäldskontorets provisionsutgifter (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret145 200
ap.1Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning (ram)145 200

Villkor för anslag 1:3

ap.1 Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

4.3

Finansiella villkor

4.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2020Indrag av anslagsbelopp
1:12 Riksgäldskontoret
ap.19 5763 %0
ap.303 %0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2020Indrag av anslagsbelopp
1:1 Räntor på statsskulden
ap.12 950 000Inget0
1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter
ap.114 520Inget0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

5

Övriga villkor

5.1

Låneram och krediter

Låneram (enl. 7 kap. 1 § budgetlagen)55 000
Räntekontokredit (enl. 7 kap. 4 § budgetlagen)30 000
Övriga kreditramar (enl. 7 kap. 6 § budgetlagen)151 656 000
- varav ÖVRIGT151 656 000
Belopp angivna i tkr

Villkor

- varav ÖVRIGT

1. Utlåning och garantier

För garantiverksamheten enligt förordningen (2011:211) om utlåning och garantier gäller att det ska finnas en garantireserv (räntebärande konto) med obegränsad kredit. För garantiverksamheten gäller även en obegränsad kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner. Den obegränsade krediten omfattar inte eventuella infrianden avseende garantikapital till järnvägsinvesteringsbolaget Eurofima.

För verksamhet med kreditgarantier till kreditinstitut för lån till i första hand små och medelstora företag med anledning av det nya coronaviruset enligt regeringens beslut den 26 mars 2020 (N2020/00771/EIN) och eventuella beslut om ändringar av det beslutet gäller en garantiram på högst 100 000 000 000 kronor. För verksamhet med kreditgarantier för lån till flygföretag enligt regeringens beslut den 17 mars 2020 (I2020/00769/TM) och beslut om ändringar av det beslutet (I2020/00850/TM och I2020/01088/TM samt det kompletterande uppdraget I2020/01239/TM) gäller en garantiram på högst                5 000 000 000 kronor.

För utlåningsverksamheten enligt förordningen om utlåning och garantier gäller att det ska finnas en kreditreserv (räntebärande konto) med obegränsad kredit.

2. Insättningsgaranti och investerarskydd

För insättningsgaranti- och investerarskyddsverksamheten gäller: Enligt 15 § andra stycket lagen (1995:1571) om insättningsgaranti får Riksgäldskontoret, i egenskap av garantimyndighet, i den utsträckning behållna avgiftsmedel inte räcker till för att betala ut ersättningar inom insättningsgarantin, låna medel (i Riksgäldskontoret). På motsvarande sätt får, enligt 31 § andra stycket lagen (1999:158) om investerarskydd, medel lånas (i Riksgäldskontoret) om behållna avgiftsmedel inte räcker till för att betala ut ersättningar inom investerarskyddet. För verksamheten gäller därmed följande krediter:

  • En obegränsad kredit för verksamheten med insättningsgarantin.
  • En obegränsad kredit för verksamheten med investerarskyddet.

3. Resolutionsreserven

För verksamheten enligt lagen (2015:1016) om resolution gäller: Enligt 27 kap. 6 och 7 §§ får Riksgäldskontoret, i egenskap av resolutionsmyndighet, i den utsträckning medlen i resolutionsreserven inte är tillräckliga för de åtgärder som anges i 1 eller 4 § samma kapitel, låna medel (i Riksgäldskontoret) för resolutionsreservens räkning. Av 27 kap. 1 § första stycket 1, 2 och 4 §§ framgår vidare att Riksgäldskontoret får använda resolutionsreserven för att finansiera garantier för vissa tillgångar, förpliktelser och lån. För resolutionsreserven gäller en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor.

4. Stabilitetsfonden

För verksamheten enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut gäller: Enligt 3 kap. 3 § får Riksgäldskontoret, i egenskap av stödmyndighet, i den utsträckning medlen i stabilitetsfonden inte är tillräckliga för de ändamål som anges i 2 § samma kapitel, låna medel (i Riksgäldskontoret). Av 1 kap. 2 § framgår vidare att Riksgäldskontoret får använda stabilitetsfonden för att finansiera garantier till kreditinstitut och till Riksbanken för återbetalning av likviditetsstöd som Riksbanken lämnar till kreditinstitut. För stabilitetsfonden gäller en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 750 000 000 000 kronor.

Riksgäldskontorets förvaltningskostnader i egenskap av stödmyndighet får maximalt uppgå till 11 000 000 kronor, vilka ska tas från stabilitetsfonden.

5. Informationsskyldighet

Riksgäldskontoret ska informera regeringen (Finansdepartementet) innan kreditutrymmet under punkterna 1–4 utnyttjas och redovisa konsekvenserna för Riksgäldskontorets nettoutlåning.

6. Statens järnvägars obligationsportfölj

För att finansiera Statens järnvägars obligationsportfölj disponerar Riksgäldskontoret en låneram som uppgår till högst 1 656 000 000 kronor.

5.2

Utbetalningsplan

Till Riksgäldskontorets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2020-01-2526 575
2020-02-2526 575
2020-03-2526 575
2020-04-2526 575
2020-05-2526 575
2020-06-2526 575
2020-07-2526 575
2020-08-2526 575
2020-09-2526 575
2020-10-2526 575
2020-11-2526 575
2020-12-2526 579
Summa318 904
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Riksgäldskontorets disposition enligt detta regleringsbrev är:
1:12 ap.1Förvaltningskostnader
Till Ekonomistyrningsverkets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2020-01-25100
2020-02-25100
2020-03-25100
Summa300
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Ekonomistyrningsverkets disposition enligt detta regleringsbrev är:
1:12 ap.3Utvärdering av statens skuldförvaltning - del till ESV

6

Avgifter och bidrag

6.1

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras

Verksamhet+/- t.o.m. 2018+/- 2019Int. 2020Kost. 2020+/- 2020Ack. +/- utgå. 2020
Garantier
Garanti- och utlåningsverksamhet, administration4 3142 72414 60015 000-4006 638
Belopp angivna i tkr

Villkor

Garanti- och utlåningsverksamhet, administration

För utomstatliga garantier och lån som inte omfattas av garanti- och kreditmodellen och där garanti- eller kreditriskavgift inte tas ut ska den administrativa kostnaden betalas av garantigäldenären eller låntagaren eller det anslag som finansierar infriandet av garantin eller upplåningskostnaden för lånet.

Utgifter för administration inom området garanti- och utlåningsverksamhet som inte kan finansieras genom avgifter enligt förordningen (2011:211) om utlåning och garantier får finansieras via anslaget 1:12 ap.1 Riksgäldskontoret.

6.2

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras

VerksamhetInk. tit.+/- t.o.m. 2018+/- 2019Int. 2020Kost. 2020+/- 2020Ack. +/- utgå. 2020
Avgiftsbelagd verksamhet
Insättningsgaranti och investerarskydd2552-16 168-2 50117 00019 000-2 000-20 669
Garanti- och kreditverksamhet21240044 000044 00044 000
Summa-16 168-2 50161 00019 00042 00023 331
Belopp angivna i tkr

Villkor

Insättningsgaranti och investerarskydd

1. Riksgäldskontoret ska 2020 ta in avgifter enligt 12−15 §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och 29−32 §§ lagen (1999:158) om investerarskydd.

2. Riksgäldskontorets utgifter för förvaltningen 2019 (anslagsutfallet) ska täckas genom att motsvarande belopp avskiljs från inbetalda avgifter. Dessa medel ska i samband med att de inkommer till myndigheten betalas in på statens centralkonto och redovisas under inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter.

3. Det som därefter kvarstår av avgifterna ska placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller i skuldförbindelser utfärdade av staten.

Garanti- och kreditverksamhet

I de fall räntan för lånet eller avgiften för garantin överstiger kostnaden för den förväntade förlusten och administrationskostnader ska överskottet redovisas under inkomsttitel 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet.

På regeringens vägnar
Per Bolund
Malin Rosenbeck








Kopia till

Statsrådsberedningen, internrevisionen,
Justitiedepartementet, enheten för samordning av samhällets krisberedskap,
Utrikesdepartementet, enheten för främjande och hållbart företagande,
Finansdepartementets budgetavdelning,
Finansdepartementet, enheten för offentliga finanser,
Utbildningsdepartementet, forskningspolitiska enheten,
Miljödepartementet, kemikalieenheten,
Miljödepartementet, klimatenheten,
Näringsdepartementet, avdelningen för bolag med statligt ägande,
Kulturdepartementet, enheten för konstarterna,
Kulturdepartementet, enheten för medier och demokrati,
Infrastrukturdepartementet, enheten för utveckling och styrning av transportområdet,
Förvaltningsavdelningen, RK Ekonomi,
Riksdagens finansutskott,
Riksbanken,
AB Svensk Exportkredit,
Ekonomistyrningsverket,
Exportkreditnämnden,
Finansinspektionen.