Kronofogdemyndigheten ska bidra till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet. Allmänhet och företag ska ha förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet och kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten (prop. 2019/20:1 utg.omr. 3).

Kronofogdemyndighetens uppgifter framgår av ett flertal författningar, bland annat utsökningsbalken och förordningen (2016:1333) med instruktion för Kronofogdemyndigheten.

Kronofogdemyndigheten ska ha en långsiktigt effektiv, rättssäker och hållbar hantering av in- och utbetalning av medel. Myndigheten ska redovisa handläggningstiderna, vilka fel som förekommer, i vilken omfattning de förekommer och vilka konsekvenser de medför. Myndigheten ska även beskriva hur felen åtgärdas och förebyggs.

Kronofogdemyndigheten har tillförts tillfälliga medel under 2020-2022 för att stärka bekämpningen av välfärdsbrott och annan ekonomisk brottslighet, bland annat penningtvätt. Kronofogdemyndigheten ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att förstärka arbetet med att förhindra och motverka ekonomisk brottslighet samt resultatet av åtgärderna. Vidare ska Kronofogdemyndigheten redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att utveckla samverkan med relevanta statliga och kommunala myndigheter. 

Kronofogdemyndigheten ska redovisa resultat av de åtgärder avseende jämställdhetsintegrering som vidtagits för att myndighetens verksamhet ska bidra till att uppnå målen för jämställdhetspolitiken.

Kronofogdemyndigheten ska redovisa de viktigaste verksamhets- och it-utvecklingsinsatserna som har genomförts under året. Redovisningen ska göras utifrån förväntad nytta, påverkan på myndighetens sätt att utföra sina uppgifter och när effekten förväntas uppstå. Vidare ska myndigheten redovisa vilka större framtida utmaningar som har identifierats, men där något utvecklingsarbete ännu inte har inletts. Kronofogdemyndigheten ska även redovisa de effekter som har uppkommit under året som härrör från verksamhetsutveckling som genomförts under året eller tidigare.

Kronofogdemyndigheten ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att hantera identifierade brister i informationssäkerheten och säkerhetsskyddet. Av redovisningen ska även framgå vilken effekt de vidtagna åtgärderna haft eller förväntas få.

Skillnader mellan kvinnors och mäns möjligheter och villkor ska inkluderas i Kronofogdemyndighetens analyser. Myndigheten ska i relevanta delar använda och redovisa individbaserad statistik med ålder som indelningsgrund och 10-åriga tidsserier. En sammanställning över de indikatorer som används ska redovisas i en bilaga.

Kronofogdemyndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att främja god hälsa vid myndigheten. Av redovisningen ska även framgå vilken effekt de vidtagna åtgärderna haft på sjukfrånvaron.

Kronofogdemyndigheten ska analysera vilka behov myndigheten har av att utveckla den praktiska tillämpningen av barnkonventionen inom sitt verksamhetsområde. Utifrån behoven ska Kronofogdemyndigheten vidta åtgärder för att möta dessa. Myndigheten ska, vid behov, erbjudas stöd från Barnombudsmannen i enlighet med Barnombudsmannens uppdrag att erbjuda stöd till vissa statliga myndigheter i deras uppdrag att arbeta med den praktiska tillämpningen av barnets rättigheter i sina verksamheter (A2019/02323/MRB).

Kronofogdemyndigheten får för genomförandet av uppdraget använda högst 500 000 kronor 2020 från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslaget 5:2 Insatser för att förverkliga konventionen om barnets rättigheter i Sverige, anslagsposten 2 Del till Kammarkollegiet. Medlen utbetalas engångsvis efter rekvisition ställd till Kammarkollegiet senast den 1 december 2020. Ej använda medel ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den 31 mars 2021.

Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning av hur medlen har använts lämnas till Kammarkollegiet. Redovisningen ska referera till det diarienummer som detta beslut har. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Finansdepartementet med kopia till Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 31 mars 2021. Av redovisningen ska framgå vilka behov som har identifierats, vilka åtgärder som har vidtagits och de resultat som har uppnåtts.

Kronofogdemyndigheten ska ansluta relevanta meddelandeflöden till brottsutsatta via Mina meddelanden i den mån det är möjligt och myndigheten bedömer det lämpligt med hänsyn till informationssäkerhet och den personliga integriteten. I nödvändiga delar ska vidare utredning ske tillsammans med Domstolsverket. Kronofogdemyndigheten ska ta fram en digital tjänst för ansökan om verkställighet av domar med skadestånd. Vid utvecklandet av tjänsten ska synpunkter inhämtas från Brottsoffermyndigheten. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Finansdepartementet) senast den 21 februari 2021.

Kronofogdemyndigheten ska redovisa prognoser för 2020–2023 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Av prognoskommentarerna ska det framgå vilka antaganden som har använts, vilka osäkerhetsfaktorer som finns samt eventuella förändringar som rör finansiering, kostnader och verksamhet. Vid väsentliga prognosavvikelser ska myndigheten ange orsaker till dessa samt vilka åtgärder som har vidtagits eller som planeras för att verksamheten ska bedrivas inom tillgängliga ekonomiska ramar. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes.

10 februari
4 maj
27 juli
23 oktober

Pågående uppdrag till Kronofogdemyndigheten framgår av bilaga 1.

1. Anslagsposten får användas för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter.
2. Från anslagsposten får högst 3 000 000 kronor utbetalas för stöd till forskning inom Kronofogdemyndighetens verksamhetsområde. Utbetalda medel ska särredovisas i årsredovisningen.

Avgifter enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet får disponeras i verksamheten.

Vissa medel som Kronofogdemyndigheten hanterar för enskildas räkning enligt utsökningsbalken, skuldsaneringslagen (2016:675) eller lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare och som deponeras hos Kronofogdemyndigheten ska sättas in på ett särskilt räntekonto utan kredit i Riksgäldskontoret.