Olof Palmes gata 17
103 74 Stockholm
Med ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 beslutar regeringen att följande ska gälla för Riksgäldskontoret. Ändringen innebär att Riksgäldskontoret får i uppdrag att delta i krishanteringsgruppen för centrala motparter i enlighet med uppdraget i avsnitt 3.
Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2019 för Riksgäldskontoret och nedan angivna anslag.
VERKSAMHET
Utöver de instruktionsenliga uppgifterna och vad som framgår av riktlinjer för statsskuldens förvaltning för 2019 gäller följande för Riksgäldskontoret.
1 | Mål och återrapporteringskrav |
Statens internbank
Mål
- Den statliga betalningsmodellen ska tillgodose statsmakternas uttalade krav på effektivitet, säkerhet, information och valfrihet. Staten ska ha en konkurrensneutral relation till bankerna.
- Lån till och placeringar från statliga myndigheter och vissa bolag ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets upplåningskostnader på kapitalmarknaden.
- Valutaväxlingar och valutasäkringstjänster för statliga myndigheter ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets uppskattade kostnad för motsvarande tjänst på marknaden.
- Likviditetsstyrningen i staten ska utformas så att statens räntekostnader långsiktigt minimeras.
- Servicen till internbankens kunder ska vara god.
Återrapportering
Återrapportering ska lämnas av hur myndigheten har arbetat för att nå måluppfyllelse. I redovisningen ska särskilt redogöras för följande:
- Ändringar i tillämpningen av principerna för räntesättning, uppnådda förbättringar i kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa termer, och större steg i utvecklingsarbetet, viktigare förslag till strukturella åtgärder och åtgärdernas effekter.
Garantier och utlåningsverksamhet
Mål
- Bidra till att statens risk begränsas och att statens rätt tryggas. Genom att värdera ekonomiska risker ska myndigheten sätta avgifter och bestämma villkor samt driva in fordringar.
- Aktivt arbeta för att garanti- och utlåningsverksamheten i andra myndigheter under regeringen bedrivs på ett effektivt sätt. Riksgäldskontoret ska fortsätta att utveckla hanteringen av statliga garantier och utlåning i samverkan med övriga berörda myndigheter.
Återrapportering
- Myndigheten ska övervaka riskerna i de garantier och den utlåning som inte bevakas av andra myndigheter och rapportera väsentliga förändringar i dessa risker. Övervakningen av de garantier till internationella finansiella institutioner som undantagits från garantimodellen sker genom ansvarigt departements försorg.
- Myndigheten ska lämna en redogörelse för garanti- och utlåningsverksamhetens samlade tillgångar och förväntade förluster. Väsentliga förändringar som påverkar verksamheten ska kommenteras. Detta återrapporteringskrav omfattar inte åtaganden riktade mot den finansiella sektorn.
Finansiell stabilitet och konsumentskydd
Mål
- Att som resolutions- och stödmyndighet bidra till att motverka risk för allvarliga störningar i det finansiella systemet. En uppkommen kris ska hanteras på ett för samhället kostnadseffektivt sätt.
- Bidra till ett stärkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar respektive finansiella instrument.
Återrapportering
Myndigheten ska redovisa hur arbetet har bedrivits kopplat till målen samt hur myndigheten har genomfört uppdraget som resolutions- och stödmyndighet. Av redovisningen ska det bl.a. framgå i vilken omfattning det löpande arbetet med att ta fram resolutionsplaner och fastställa minimikravet på nedskrivningsbara skulder har genomförts samt hur avgifterna till resolutionsreserven har fastställts.
Riskhantering
Mål
Att i riskhanteringen, utöver vad som anges i regeringens riktlinjer, sträva efter att uppnå marknadspraxis. Myndigheten ska se till att hanteringen av finansiella och operativa risker uppfyller de för verksamheten relevanta krav som ställs i lagstiftning gällande finansiella företag och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd.
Återrapportering
Myndigheten ska redovisa graden av måluppfyllelse. I den mån verksamheten inte uppfyller uppsatt mål ska orsakerna analyseras och planerade åtgärder för måluppfyllelse beskrivas.
Övrig återrapportering
Myndigheten ska redovisa hur arbetet bedrivits enligt förordningen (2017:1179) om finansiering av kärntekniska restprodukter. Redovisningen ska ge en samlad bild av finansieringssystemet för omhändertagande av kärntekniska restprodukter och för hur myndigheten har samarbetat med andra berörda myndigheter.
3 | Uppdrag |
1. Upplåning enligt budgetlagen
Myndigheten ska under 2019 ta upp och förvalta lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).
2. Utlåning och aktuella ramar till myndigheter m.m.
Myndigheten ska halvårsvis redovisa utlåning och aktuella ramar till myndigheter, affärsverk och statliga bolag m.fl. Redovisningen ska indelas efter 1) låneramar (7 kap. 1 § budgetlagen), 2) räntekontokrediter (7 kap. 4 §), 3) övriga kreditramar som beslutas särskilt av riksdagen (7 kap. 6 §) uppdelat på låneramar respektive övriga krediter samt 4) utomstatlig utlåning (6 kap. 3 §). Redovisningarna ska lämnas senast den 1 februari och den 9 augusti 2019 till regeringen (Finansdepartementet).
3. Anslagsprognoser m.m.
Myndigheten ska redovisa prognoser för anslagsbelastningen och för avgiftsintäkter som disponeras av myndigheten med tillhörande kommentarer för 2019–2022. Prognoserna för anslagsbelastningen ska redovisas i statsbudgetsystemet Hermes. Prognoserna ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle, till tillgängliga och beräknade medel samt till utfallet för 2018. Av kommentarerna ska det framgå vilka antaganden som använts i prognosen och eventuella osäkerhetsfaktorer. Vid väsentliga prognosavvikelser ska myndigheten även ange orsakerna till dessa, samt vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att verksamheten ska bedrivas inom ramen för tilldelade medel. Prognoserna ska lämnas senast
- 17 januari,
- 15 februari,
- 2 maj,
- 29 juli, och
- 25 oktober.
Vid prognostillfällena den 15 februari och 25 oktober ska även en prognos lämnas för användningen av medel ur Kärnavfallsfonden för 2019. Redovisningen i februari ska även innehålla en ekonomisk redovisning av hur medlen har använts 2018 och redovisningen i oktober ska även innehålla en prognos för 2020–2022. Prognoserna avseende användningen av medel från Kärnavfallsfonden lämnas till regeringen (Miljö- och energidepartementet).
4. In- och utlåning, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden
Utfall och prognoser avseende myndigheters med fleras in- och utlåning i Riksgäldskontoret, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden ska redovisas på begäran till Finansdepartementet. Myndigheten ska redovisa de viktigaste antaganden som prognoserna bygger på samt utförligt redovisa och kommentera de poster under in- och utlåning, statsskuldsdispositioner respektive räntor på statsskulden som uppvisar avvikelser jämfört med tidigare prognoser och år. Myndigheten ansvarar för bevakning och analys av dessa områden på kort och medellång sikt. Utöver prognostillfällena ska myndigheten vid behov redovisa ny information som kan ha påverkan på statens utgifter eller på förvaltningen av statsskulden. För områden där särskilt hög prognososäkerhet föreligger ska myndigheten vid behov komplettera sina prognoser med scenarioanalyser.
Myndigheten ska dessutom så snart som möjligt, i särskild ordning, informera och beskriva konsekvenserna för regeringen i de fall myndigheten avser att genomföra förändringar av låneplanen för statsskulden som bedöms få till följd att utgifterna på anslaget räntor på statsskulden överskrider tillgängliga medel för budgetåret, exkl. medgivet överskridande.
I samband med de prognoser Riksgäldskontoret publicerar avseende statens lånebehov ska jämförelser göras mellan myndighetens lånebehovsprognos och de senaste publicerade lånebehovsprognoserna från regeringen, Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket. Skillnaderna ska, så långt det kan göras med beaktande av olikheter i metod och syfte, analyseras och redovisas.
5. Krediter AB Svensk Exportkredit
Riksdagen har för 2019 bemyndigat regeringen att besluta att AB Svensk Exportkredit (SEK) får ta upp lån för systemet med statsstödda exportkrediter (det s.k. CIRR-systemet) i Riksgäldskontoret som, inklusive. tidigare gjord upplåning, får uppgå till högst 125 miljarder kronor. SEK:s avrop under låneramen ska göras med rimlig framförhållning. Lånen kan vara omsättningsbara. Villkoren för lånen ska regleras genom avtal mellan Riksgäldskontoret och SEK. För låneramen ska en avgift tas ut som täcker Riksgäldskontorets administrativa kostnader. Riksgäldskontoret ska, bl.a. baserat på uppgifter från SEK, lämna ett underlag med redovisning av hur lånen utnyttjats, hur SEK:s exportfinansiering utvecklats och hur regeringens åtgärder har påverkat SEK:s möjligheter på kreditmarknaden. I underlaget ska också bedömda risker förenade med låneramen ingå. Redovisning ska lämnas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 15 mars och den 5 augusti 2019. I övrigt gäller regeringens bemyndigande från den 5 februari 2009 oförändrat.
6. Kreditrisker Statens järnvägar
Myndigheten ska rapportera kreditriskerna i den övertagna obligationsportföljen från affärsverket Statens järnvägar. Rapporteringen ska innehålla en beräkning av de förväntade förlusterna för obligationerna och en kvalitativ beskrivning av riskerna i de derivatinstrument som ingår i portföljen. Utöver denna årliga rapportering ska väsentliga förändringar i risk inrapporteras. Redovisning ska lämnas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 29 november 2019.
7. Låneram Kungliga Operan AB
Myndigheten ska åt Kungliga Operan AB tillhandahålla en låneram om maximalt 126 miljoner kronor för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB.
8. Låneram Kungliga Dramatiska Teatern AB
Myndigheten ska åt Kungliga Dramatiska Teatern AB tillhandahålla en låneram om maximalt 70 miljoner kronor för att finansiera en renovering av stora scenens övermaskineri.
9. Indikatorer för resultatuppföljning
Myndigheten ska lämna en uppdaterad redovisning av indikatorer avseende utfallet i statens betalningsmodell samt garanti- och utlåningsverksamheten för 2016, 2017 och 2018. Uppdraget redovisas till regeringen (Finansdepartementet) senast den 18 april 2019.
10. Utsläppsrätter
Myndigheten ska redovisa antalet utsläppsrätter (EUA och EUAA) som auktionerades ut under föregående år inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. De totala intäkterna från auktionering av utsläppsrätter (EUA och EUAA) ska också redovisas i både svenska kronor och euro. Uppdraget redovisas till regeringen (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 maj 2019.
11. Preciserad inriktning för arbetet med civilt försvar
I arbetet med civilt försvar ska särskilt följande områden prioriteras:
- Planering för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster.
- Stärka arbetsformer, inklusive utrustning och tekniska system, för samverkan som möter de höga krav på sekretess och robusthet som ställs vid höjd beredskap.
- Planering för att kunna verka från alternativ eller skyddad ledningsplats.
Vidtagna åtgärder och uppnådda resultat ska redovisas inom ramen för uppdraget om Planeringsanvisningar för det civila försvaret (Ju2015/09669/SSK) till regeringen (Finansdepartementet med kopia till Justitiedepartementet) senast den 22 februari 2020.
12. Moderna beredskapsjobb
Myndigheten ska senast den 5 april 2019 till Statskontoret redovisa hur myndigheten under 2018 har bidragit till att anställa personer vid myndigheten som står långt från arbetsmarknaden, inklusive nyanlända (moderna beredskapsjobb). Redovisningen ska ske enligt närmare instruktion från Statskontoret.
13. Krediter för rundradiokontot och public service-kontot
Myndigheten ska under 2019 tillhandahålla en kredit för rundradiokontot som högst uppgår till 250 000 000 kronor för att hantera eventuella underskott på kontot. Myndigheten ska under 2019 vidare tillhandahålla en kredit för public service-kontot som högst uppgår till 250 000 000 kronor för att täcka ett eventuellt underskott när saldot från rundradiokontot förs över till public service-kontot.
14. Krishanteringsgrupp för centrala motparter
Riksgäldskontoret ska, i sin egenskap av garantimyndighet enligt 1 § förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret och av resolutionsmyndighet enligt lagen (2015:1016) om resolution, delta i den krishanteringsgrupp (Crisis Management Group) för den centrala motparten Nasdaq Clearing AB som Finansinspektionen i regleringsbrev den 19 juni 2019 har fått i uppdrag att inrätta och leda (Fi2019/02441/FPM). Riksgäldskontoret får i ovannämnda egenskap även delta i krishanteringsgrupper för utländska centrala motparter i den mån myndigheten inbjuds att delta i sådana grupper.
Uppdrag lämnade i regleringsbrev för budgetåret 2018 för Riksgäldskontoret och vilka ska redovisas under 2019 (Fi2017/04757/RS)
Preciserad inriktning för arbetet med civilt försvar
Vidtagna åtgärder och uppnådda resultat ska redovisas inom ramen för uppdraget om Planeringsanvisningar för det civila försvaret (Ju2015/09669/SSK) till regeringen (Finansdepartementet med kopia till Justitiedepartementet) senast den 22 februari 2019.
FINANSIERING
4 | Anslag |
4.1 | Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr) |
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:12 | Riksgäldskontoret (Ramanslag) |
| Disponeras av Riksgäldskontoret | 324 530 |
| ap.1 | Förvaltningskostnader (ram) | 324 530 |
| Disponeras av Ekonomistyrningsverket | 497 |
| ap.3 | Utvärdering av statens skuldförvaltning - del till ESV (ram) | 497 |
Villkor för anslag 1:12
ap.3 Utvärdering av statens skuldförvaltning - del till ESV
Anslagsposten får användas för utgifter för Ekonomistyrningsverkets uppdrag att genomföra en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning.
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
1:1 | Räntor på statsskulden (Ramanslag) |
| Disponeras av Riksgäldskontoret | 25 000 000 |
| ap.1 | Räntor på statsskulden (ram) | 25 000 000 |
Villkor för anslag 1:1
ap.1 Räntor på statsskulden
För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.
1:3 | Riksgäldskontorets provisionsutgifter (Ramanslag) |
| Disponeras av Riksgäldskontoret | 145 200 |
| ap.1 | Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning (ram) | 145 200 |
Villkor för anslag 1:3
ap.1 Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning
För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.
4.3 | Finansiella villkor |
4.3.1 | Finansiella villkor för anslag/anslagsposter |
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
| Anslag/ap | Anslagskredit | Anslagsbehållning som disponeras 2019 | Indrag av anslagsbelopp |
| 1:12 Riksgäldskontoret | |||
| ap.1 | 9 931 | 3 % | 0 |
| ap.3 | 0 | 3 % | 0 |
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
| Anslag/ap | Anslagskredit | Anslagsbehållning som disponeras 2019 | Indrag av anslagsbelopp |
| 1:1 Räntor på statsskulden | |||
| ap.1 | 2 500 000 | Inget | 0 |
| 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter | |||
| ap.1 | 14 520 | Inget | 0 |
5 | Övriga villkor |
5.1 | Låneram och krediter |
| Låneram (enl. 7 kap. 1 § budgetlagen) | 60 000 |
| Räntekontokredit (enl. 7 kap. 4 § budgetlagen) | 30 000 |
| Övriga kreditramar (enl. 7 kap. 6 § budgetlagen) | 151 656 000 |
| - varav ÖVRIGT | 151 656 000 |
Villkor
- varav ÖVRIGT
1. Utlåning och garantier
För garantiverksamheten enligt förordningen (2011:211) om utlåning och garantier gäller att det ska finnas en garantireserv (räntebärande konto) med obegränsad kredit. För garantiverksamheten gäller även en obegränsad kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner. Den obegränsade krediten omfattar inte eventuella infrianden avseende garantikapital till järnvägsinvesteringsbolaget Eurofima.
För utlåningsverksamheten enligt förordningen om utlåning och garantier gäller att det ska finnas en kreditreserv (räntebärande konto) med obegränsad kredit.
2. Insättningsgaranti och investerarskydd
För insättningsgaranti- och investerarskyddsverksamheten gäller: Enligt 15 § andra stycket lagen (1995:1571) om insättningsgaranti får Riksgäldskontoret, i egenskap av garantimyndighet, i den utsträckning behållna avgiftsmedel inte räcker till för att betala ut ersättningar inom insättningsgarantin, låna medel (i Riksgäldskontoret). På motsvarande sätt får, enligt 31 § andra stycket lagen (1999:158) om investerarskydd, medel lånas (i Riksgäldskontoret) om behållna avgiftsmedel inte räcker till för att betala ut ersättningar inom investerarskyddet. För verksamheten gäller därmed följande krediter:
- En obegränsad kredit för verksamheten med insättningsgarantin.
- En obegränsad kredit för verksamheten med investerarskyddet.
3. Resolutionsreserven
För verksamheten enligt lagen (2015:1016) om resolution gäller: Enligt 27 kap. 6 och 7 §§ får Riksgäldskontoret, i egenskap av resolutionsmyndighet, i den utsträckning medlen i resolutionsreserven inte är tillräckliga för de åtgärder som anges i 1 eller 4 §§ samma kapitel, låna medel (i Riksgäldskontoret) för resolutionsreservens räkning. Av 27 kap. 1 § första stycket 1, 2 och 4 §§ framgår vidare att Riksgäldskontoret får använda resolutionsreserven för att finansiera garantier för vissa tillgångar, förpliktelser och lån. För resolutionsreserven gäller en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor.
4. Stabilitetsfonden
För verksamheten enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut gäller: Enligt 3 kap. 3 § får Riksgäldskontoret, i egenskap av stödmyndighet, i den utsträckning medlen i stabilitetsfonden inte är tillräckliga för de ändamål som anges i 2 § samma kapitel låna medel (i Riksgäldskontoret). Av 1 kap. 2 § framgår vidare att Riksgäldskontoret får använda stabilitetsfonden för att finansiera garantier till kreditinstitut och till Riksbanken för återbetalning av likviditetsstöd som Riksbanken lämnar till kreditinstitut. För stabilitetsfonden gäller en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 750 000 000 000 kronor.
Riksgäldskontorets förvaltningskostnader i egenskap av stödmyndighet får maximalt uppgå till 11 000 000 kronor, vilka ska tas från stabilitetsfonden.
5. Informationsskyldighet
Riksgäldskontoret ska informera regeringen (Finansdepartementet) innan kreditutrymmet under punkterna 1–4 utnyttjas och redovisa konsekvenserna för Riksgäldskontorets nettoutlåning.
7. Statens järnvägars obligationsportfölj
För att finansiera Statens järnvägars obligationsportfölj disponerar Riksgäldskontoret en låneram som uppgår till högst 1 656 000 000 kronor.
5.2 | Utbetalningsplan |
| Utbetalningsdatum | Belopp |
| 2019-01-25 | 27 544 |
| 2019-02-25 | 27 544 |
| 2019-03-25 | 27 544 |
| 2019-04-25 | 27 544 |
| 2019-05-25 | 27 544 |
| 2019-06-25 | 27 544 |
| 2019-07-25 | 26 544 |
| 2019-08-25 | 26 544 |
| 2019-09-25 | 26 544 |
| 2019-10-25 | 26 544 |
| 2019-11-25 | 26 544 |
| 2019-12-25 | 26 546 |
| Summa | 324 530 |
| 1:12 ap.1 | Förvaltningskostnader |
| Utbetalningsdatum | Belopp |
| 2019-01-25 | 41 |
| 2019-02-25 | 41 |
| 2019-03-25 | 41 |
| 2019-04-25 | 41 |
| 2019-05-25 | 41 |
| 2019-06-25 | 41 |
| 2019-07-25 | 41 |
| 2019-08-25 | 41 |
| 2019-09-25 | 41 |
| 2019-10-25 | 41 |
| 2019-11-25 | 41 |
| 2019-12-25 | 46 |
| Summa | 497 |
| 1:12 ap.3 | Utvärdering av statens skuldförvaltning - del till ESV |
6 | Avgifter och bidrag |
6.1 | Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras |
| Verksamhet | +/- t.o.m. 2017 | +/- 2018 | Int. 2019 | Kost. 2019 | +/- 2019 | Ack. +/- utgå. 2019 |
| Garantier | ||||||
| Garanti- och utlåningsverksamhet, administration | -23 119 | 27 600 | 16 500 | 19 700 | -3 200 | 1 281 |
Villkor
Garanti- och utlåningsverksamhet, administration
För utomstatliga garantier och lån som inte omfattas av garanti- och kreditmodellen och där garanti- eller kreditriskavgift inte tas ut ska den administrativa kostnaden betalas av garantigäldenären eller låntagaren eller det anslag som finansierar infriandet av garantin eller upplåningskostnaden för lånet.
Utgifter för administration inom området garanti- och utlåningsverksamhet som inte kan finansieras genom avgifter enligt förordningen (2011:211) om utlåning och garantier får finansieras via anslaget 1:12 ap.1 Riksgäldskontoret.
6.2 | Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras |
| Verksamhet | Ink. tit. | +/- t.o.m. 2017 | +/- 2018 | Int. 2019 | Kost. 2019 | +/- 2019 | Ack. +/- utgå. 2019 |
| Avgiftsbelagd verksamhet | |||||||
| Insättningsgaranti och investerarskydd | 2552 | -13 529 | -2 371 | 16 000 | 19 000 | -3 000 | -18 900 |
| Garanti- och kreditverksamhet | 2124 | 0 | 0 | 58 000 | 0 | 58 000 | 58 000 |
| Summa | -13 529 | -2 371 | 74 000 | 19 000 | 55 000 | 39 100 | |
Villkor
Insättningsgaranti och investerarskydd
1. Riksgäldskontoret ska 2019 ta in avgifter enligt 12−15 §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och 29−32 §§ lagen (1999:158) om investerarskydd.
2. Riksgäldskontorets utgifter för förvaltningen 2018 (anslagsutfallet) ska täckas genom att motsvarande belopp avskiljs från inbetalda avgifter. Dessa medel ska i samband med att de inkommer till myndigheten betalas in på statens centralkonto och redovisas under inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter.
3. Det som därefter kvarstår av avgifterna ska placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller i skuldförbindelser utfärdade av staten.
Garanti- och kreditverksamhet
I de fall räntan för lånet eller avgiften för garantin överstiger kostnaden för den förväntade förlusten och administrationskostnader ska överskottet redovisas under inkomsttitel 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet.