Finansdepartementet


Regeringsbeslut
I 7

2017-12-18
Fi2017/00931/E2
Fi2017/04757/RS (delvis)
Konjunkturinstitutet
Box 3116
103 62 Stockholm
Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Konjunkturinstitutet
Riksdagen har för budgetåret 2018 beslutat om anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2, bet. 2017/18:FiU2, rskr. 2017/18:128).

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2018 för Konjunkturinstitutet.

VERKSAMHET

1

Mål och återrapporteringskrav

1. Myndighetens prognoser och medelfristiga kalkyler för den ekonomiska utvecklingen ska vara tillförlitliga som beslutsunderlag. Med tillförlitliga avses dels att prognoserna har hög precision givet de metoder som finns tillgängliga och saknar omotiverade systematiska fel, dels att analysen är förankrad i nationalekonomisk teori och empiri.

Myndigheten ska:

  • redovisa och analysera prognosprecisionen,
  • analysera och kommentera prognosavvikelser,
  • kommentera eventuella tendenser till systematiska fel,
  • belysa den osäkerhet som prognoserna är behäftade med,
  • redovisa hur prognoserna görs tillgängliga, och
  • redovisa hur prognosmetoderna dokumenteras.

Myndigheten ska, i samband med att myndigheten presenterar sina prognoser, göra en prognosjämförelse med andra prognosmakare, däribland regeringen. I analysen av prognosavvikelserna ska även regeringens prognosavvikelser ingå. Prognosavvikelserna ska därtill jämföras med andra prognosmakares avvikelser.

2. Myndigheten ska i samband med att den presenterar sina prognoser redovisa en prognos av de offentliga finanserna, med en fyraårig horisont (inklusive innevarande år), som beaktar förslag i propositioner och aviseringar i den ekonomiska vårpropositionen och i budgetpropositionen. Prognosen ska vara väl genomarbetad och redovisningen ska vara tydlig och utförlig. Redovisningen ska bl.a. innehålla beräkningsförutsättningar och en variabeluppsättning som möjliggör jämförelser med regeringens prognoser.

3. Myndigheten ska analysera budgetutrymmet med utgångspunkt i det finanspolitiska ramverket.

4. Myndigheten ska göra en kvantitativ bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Bedömningen ska omfatta ett antal scenarier som illustrerar under vilka omständigheter som de offentliga finanserna kan anses vara långsiktigt hållbara. Myndigheten bör lyfta fram de utmaningar som bedöms vara av särskild vikt för de offentliga finansernas långsiktiga utveckling och analysera olika alternativ för att möta dessa.

5. Myndigheten ska i arbetet med den årliga rapporten om miljöpolitikens samhällsekonomiska aspekter ge Naturvårdsverket tillfälle att lämna synpunkter på rapporten. Eventuella avvikande meningar ska framgå av rapporten. Rapporten ska bl.a. behandla den ekonomiska politikens kort- och långsiktiga effekter på de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen och på en i övrigt miljömässigt hållbar utveckling. Rapporten ska publiceras senast den 31 december 2018.

6. Myndigheten ska i rapporten om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen analysera bl.a. sambanden mellan arbetslöshet, sysselsättning och löner. Av särskild vikt är analysen av lönenivåns respektive lönestrukturens samband med arbetslöshet och sysselsättning. Vid framtagandet av rapporten ska relevanta jämställdhetsaspekter beaktas. Myndigheten ska efter att ha inhämtat synpunkter från Medlingsinstitutet besluta om rapportens utformning och publiceringstidpunkt med hänsyn till avtalsförhandlingarna.

7. Myndigheten ska under vissa förutsättningar till Regeringskansliet (Finansdepartementet) lämna en skriftlig bedömning av om kriterierna enligt 5 § andra stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete är uppfyllda. En sådan bedömning ska lämnas inom tre veckor efter det att ett sammanvägt mått på svenska hushålls och företags syn på ekonomin understigit sitt historiska medelvärde med mer än två standardavvikelser (vilket för närvarande motsvarar att myndighetens barometerindikator understigit värdet 80). En bedömning ska även lämnas när systemet för stöd vid korttidsarbete tillämpats under sex månader.

8. Myndigheten ska i Hermes redovisa prognoser för anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet med tillhörande kommentarer för 2018–2021. Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och eventuella förändringar av förutsättningarna för myndigheten att bedriva sin verksamhet. Vidare ska förändringar i förhållande till föregående prognostillfälle, tillgängliga och beräknade medel samt den av myndigheten beslutade budgeten kommenteras. Vid väsentliga prognosavvikelser bör myndigheten även ange orsaker till dessa, samt vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas, för att verksamheten ska bedrivas enligt plan inom ramen för tilldelade medel. Prognoserna ska lämnas senast den 16 februari och 8 november 2018.

9. Myndigheten ska branschfördela de långsiktiga makroekonomiska scenarier som tas fram av Regeringskansliet (Finansdepartementet).
Syftet är att beräkna produktion och sysselsättning i olika branscher samt import, utifrån de makroekonomiska scenarierna. Myndigheten ska genomföra uppdraget i dialog med och redovisa resultaten till regeringen (Finansdepartementet) efter överenskommelse med Regeringskansliet (Finansdepartementet).

3

Uppdrag

Nya uppdrag

1. Automatiska stabilisatorer

Myndigheten ska analysera hur finanspolitikens s.k. automatiska stabilisatorer har utvecklats över tid i Sverige. Analysen ska även belysa för- och nackdelar med större respektive mindre automatiska stabilisatorer än i dag. Den ska vidare omfatta vilken typ av åtgärder som ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är ändamålsenliga för att höja respektive sänka de automatiska stabilisatorerna. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Finansdepartementet) senast den 31 december 2018.

2. Effekter av annulleringar i stabilitetsreserven

Myndigheten ska analysera under vilka förutsättningar och i vilken utsträckning nationella åtgärder påverkar det totala utsläppsutrymmet inom EU ETS när löpande annulleringar ur marknadsstabilitetsreserven genomförs. Analysen ska klarlägga vilka faktorer som avgör om nationella åtgärder leder till minskade utsläpp inom EU eller inte och vilka av dessa som är dominerande. Om resultaten visar att nationella åtgärder inom EU ETS blir mer effektiva med löpande annulleringar ur marknadsstabilitetsreserven ska myndigheten även behandla inom vilka branscher inom EU ETS som nationella åtgärder kan vara kostnadseffektiva för att nå det nationella målet om nettonollutsläpp till senast 2045. Analysen bör utgå från överenskommelsen mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen på området. Konjunkturinstitutet ska ge Energimyndigheten och Naturvårdsverket tillfälle att inkomma med synpunkter på analysen. Eventuella avvikande meningar ska framgå av rapporten. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Finansdepartementet) senast den 30 april 2018.

3. Moderna beredskapsjobb

Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införts successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5 000 personer 2020. För 2018 bör omfattningen uppgå till minst 2 000 personer. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden, inklusive nyanlända, för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten.

Konjunkturinstitutet ska senast den 3 april 2018 till Statskontoret redovisa hur myndigheten bidragit till regeringens satsning enligt närmare instruktion från Statskontoret.

Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppdrag att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete.

Pågående uppdrag

4. Ny makromodell

Myndigheten ska utveckla en s.k. dynamisk stokastisk allmänjämviktsmodell (DSGE-modell). Modellen ska utgöra ett viktigt stöd för det makroekonomiska prognosarbetet och policyarbetet vid Konjunkturinstitutet och Regeringskansliet (Finansdepartementet). Uppdraget ska utföras i enlighet med Konjunkturinstitutets rapport Förstudie om lämpligt makroekonomiskt modellstöd (KI 2015-010). En referensgrupp ska bistå vid genomförandet av uppdraget, i vilken representanter från Regeringskansliet (Finansdepartementet) och andra personer med relevant kunskap om utveckling och användning av makroekonomiska modeller ska ingå. Myndigheten ska utveckla en DSGE-modell för policyanalys, som ska kunna användas senast den 31 december 2018.

5. Klimatpolitisk inventering

Myndigheten ska uppskatta var potentialen är störst för att införa eller öka en kostnadseffektiv insats av klimatpolitiska styrmedel. Analysen ska innehålla en bedömning av hur höga marginalkostnaderna för utsläppsminskningar är i olika sektorer, vilka styrmedel som används, hur effektiva dessa är i att reducera utsläpp, vilka kostnader och nyttor som styrmedlen ger upphov till och vem som får ökade respektive minskade kostnader. Myndigheten ska inhämta synpunkter från Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Tillväxtanalys, Trafikanalys och Vinnova. Uppdraget innefattar även en genomgång och analys av styrmedelsförslag. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Finansdepartementet) senast den 1 mars 2018.

FINANSIERING

4

Anslag

4.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:7

Konjunkturinstitutet (Ramanslag)

Disponeras av Konjunkturinstitutet64 571
ap.1Konjunkturinstitutet (ram)64 571

Villkor för anslag 1:7

ap.1 Konjunkturinstitutet

Anslagsposten får användas för Konjunkturinstitutets förvaltningsutgifter.

4.3

Finansiella villkor

4.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2018Indrag av anslagsbelopp
1:7 Konjunkturinstitutet
ap.11 9373 %0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

5

Övriga villkor

5.1

Låneram och krediter

Låneram (enl. 7 kap. 1 § budgetlagen)3 000
Räntekontokredit (enl. 7 kap. 4 § budgetlagen)6 000
Belopp angivna i tkr

5.2

Utbetalningsplan

Till Konjunkturinstitutets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2018-01-255 381
2018-02-255 381
2018-03-255 381
2018-04-255 381
2018-05-255 381
2018-06-255 381
2018-07-255 381
2018-08-255 381
2018-09-255 381
2018-10-255 381
2018-11-255 381
2018-12-255 380
Summa64 571
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Konjunkturinstitutets disposition enligt detta regleringsbrev är:
1:7 ap.1Konjunkturinstitutet

6

Avgifter och bidrag

6.1

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras

Verksamhet+/- t.o.m. 2016+/- 2017Int. 2018Kost. 2018+/- 2018Ack. +/- utgå. 2018
Uppdragsverksamhet
Expertuppdrag-32101 8001 8000-321
Försäljning av statistik och statistiktjänster18000018
Användarststöd och kurser-140000-14
Summa-31701 8001 8000-317
Belopp angivna i tkr

6.5

Villkor för bidragsfinansierad verksamhet

Myndigheten får ta emot bidrag för sin verksamhet från forskningsråd, forskningsstiftelser, forskningsfonder, statliga myndigheter samt organ inom Europeiska unionen och Förenta nationerna. Bidragsinkomsterna disponeras av myndigheten.

På regeringens vägnar
Magdalena Andersson
Marie Hyllander








Kopia till

Statsrådsberedningen/REV
Finansdepartementet/BA1 och BaS
Regeringskansliets förvaltningsavdelning/RK EKOL
Finansutskottet
Riksrevisionen
Energimyndigheten
Ekonomistyrningsverket
Medlingsinstitutet
Naturvårdsverket
Riksgäldskontoret
Statskontoret

Senast uppdaterad: