Länsstyrelserna bedriver verksamhet inom ett stort antal utgiftsområden. I detta regleringsbrev behandlas i huvudsak anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Anslaget beräknas finansiera cirka hälften av länsstyrelsernas verksamhet. Övrig finansiering sker från andra anslag och inomstatliga bidrag.

När återrapporteringskrav och uppdrag ges till samtliga länsstyrelser anges "länsstyrelserna" i beslutet. I annat fall anges det särskilt vilken eller vilka länsstyrelser som avses. Redovisning ska göras i årsredovisningen om inte annat anges. Viss verksamhetsstatistik ska redovisas enligt bilaga 2.

1. Länsstyrelserna ska bidra till att statlig verksamhet på regional nivå är samordnad och ligger till grund för hållbara och långsiktiga helhetslösningar för Sverige och den offentliga förvaltningen.

2. Länsstyrelserna ska bidra till genomförandet av Agenda 2030. Länsstyrelserna ska också bistå regeringen (Finansdepartementet) i arbetet med Agenda 2030.

3. Länsstyrelserna ska arbeta för att inom sina verksamhetsområden bidra till att uppfylla regeringens mål för digitalisering om en enklare vardag för medborgare och företag, en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten.

4. Länsstyrelserna ska bidra till en god förvaltningskultur. Ledarskapets och medarbetarskapets betydelse och rollen som statstjänsteman ska vara i fokus.

Livsmedelskontroll, djurskydd, foder och animaliska biprodukter samt allmänna veterinära frågor

5. Länsstyrelserna ska redovisa en övergripande bedömning av måluppfyllelsen för de specifika målen för livsmedelskontrollen i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan. Redovisningen ska inkludera en kortfattad analys av orsakerna till eventuell utebliven måluppfyllelse för de enskilda målen.

6. Länsstyrelserna ska redovisa en övergripande bedömning av måluppfyllelsen för de specifika målen i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan. För djurskyddskontrollen avses de specifika mål som Statens jordbruksverk och länsstyrelserna har satt upp och för kontrollen av foder och animaliska biprodukter och den kontroll som bedrivs enligt förordningen (2006:816) om kontroll av husdjur m.m. och lagen (2006:806) om provtagning på djur m.m. avses de specifika mål länsstyrelsen har satt upp. Redovisningen ska inkludera en kortfattad analys av orsakerna till eventuell utebliven måluppfyllelse för de enskilda målen.

Regional tillväxt

Gäller Länsstyrelsen i Stockholms län

7. För sin uppgift i genomförandet av det regionala tillväxtarbetet, med utgångspunkt i En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020 och förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete ska länsstyrelsen redovisa en sammanfattning av verksamheten inom regional tillväxt.

Redovisningen ska innehålla:

• de viktigaste resultaten, prioriteringarna och insatserna i det regionala tillväxtarbetet under året, inklusive en bedömning av hur det bidragit till att möta regionens utmaningar och behov. Resultaten ska bedömas utifrån målen i den regionala utvecklingsstrategin,
• en beskrivning av hur användningen av medel från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt har bidragit till att uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin, det regionala strukturfondsprogrammet och de territoriella samarbetsprogrammen. Redovisningen ska även innehålla en bedömning av inomregional fördelning av medlen inom länet.

Redovisningen ska vara uppdelad på regeringens prioriteringar i den nationella strategin – innovation och företagande, attraktiva miljöer och tillgänglighet, kompetensförsörjning samt internationellt samarbete. Inom prioriteringen innovation och företagande ska det särskilt redovisas hur det regionala innovationsarbetet har utformats och bedrivits, exempelvis utifrån regionala strategier för smart specialisering, innovation eller motsvarande. Inom prioriteringen kompetensförsörjning ska särskilt arbetet med den regionala kompetensplattformen redovisas. Inom prioriteringen internationellt samarbete ska särskilt genomförda aktiviteter inom ramen för EU:s strategi för Östersjöregionen och deras resultat redovisas.

8. Länsstyrelsen ska redovisa hur ett strategiskt och långsiktigt arbete för en jämställd regional tillväxt fortsatt bedrivs och utvecklas inom det regionala tillväxtarbetet.

9. Länsstyrelsen ska redovisa sitt strategiska och långsiktiga arbete med lärande i enlighet med den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020. I redovisningen ska det ingå en beskrivning av hur länsstyrelsen arbetar med uppföljning och lärande kopplat till användning av medel från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt.

10. Länsstyrelsen ska redovisa det arbete som har bedrivits inom ramen för det regionala tillväxtarbetet i syfte att främja näringslivets digitalisering, med särskilt fokus på industrins digitalisering. Redovisningen ska beskriva genomförda insatser och resultat av dessa samt vilka aktörer som har deltagit och ska relateras till målen för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart Industri.

Gäller alla länsstyrelser utom i Stockholms län

11. Berörda länsstyrelser ska redovisa exempel på områden, inom den regionala tillväxtpolitiken, där samverkan sker mellan länsstyrelsen och den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i länet och hur denna samverkan har utvecklats. Detta innefattar särskilt genomförandet av de regionala strukturfondsprogrammen 2014–2020, inklusive territoriellt samarbete avseende insatser inom det tematiska området Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer.

12. Berörda länsstyrelser ska beskriva hur användningen av medel från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt bidrar till att uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin, det regionala strukturfondsprogrammet och, i förekommande fall, de territoriella samarbetsprogrammen.

Gäller länsstyrelserna i Blekinge, Dalarnas, Södermanlands, Värmlands, Västerbottens och Stockholms län

13. Berörda länsstyrelser ska redovisa arbetet i fråga om tillgång till kommersiell service och kommentera genomförda insatser och resultaten av dessa, vilka aktörer som deltagit samt på vilket sätt insatserna förhåller sig till övriga insatser för hållbar regional tillväxt i länet. Redovisningen ska relatera till målen i det regionala serviceprogrammet och den regionala handlingsplanen för genomförandet av Landsbygdsprogram för Sverige 2014–2020.

14. Berörda länsstyrelser ska bidra till att utveckla de selektiva regionala företagsstöden avseende jämställdhet, integration och miljö. En kartläggning av nuläget och en analys av hur dessa dimensioner kan utvecklas ska genomföras i samarbete med och enligt tidplan från Tillväxtverket.

Samarbete i Barentsregionen

15. Länsstyrelsen i Norrbottens län och Länsstyrelsen i Västerbottens län ska redovisa dels egna insatser för att stärka Barentssamarbetet och genomförandet av ordförandeskapet i Barentsrådet (BEAC) 2017–2019, dels länsstyrelsernas insatser för att stödja andra aktörers deltagande i Barentssamarbetet. Utgifter och finansiering för verksamheten ska särredovisas med en uppdelning på insatsernas huvudsakliga inriktning, större projekt och seminarier. Länsstyrelserna disponerar medel från anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan.

Det regionala klimatanpassningsarbetet

16. Länsstyrelserna ska redovisa insatser med anledning av uppgiften att samordna det regionala och lokala klimatanpassningsarbetet. Med utgångspunkt från de regionala handlingsplanerna för klimatanpassning ska det i redovisningen ingå vilka insatser som görs på länsstyrelsen och hos kommunerna i länet, vilken effekt länsstyrelsen bedömer detta får för länets anpassning till ett förändrat klimat samt hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Arbetet finansieras delvis av medel från anslaget 1:10 Klimatanpassning under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Kulturmiljö

17. Länsstyrelserna ska redovisa hur myndigheten, inom de olika delarna av verksamheten, verkar för att uppnå de nationella kulturmiljömålen. Länsstyrelserna ska analysera och redovisa utvecklingsmöjligheter för det tvärsektoriella samarbetet vad gäller bl.a. värdering av kulturmiljö i olika processer och hur kulturmiljöperspektivet i miljökvalitetsmålen omhändertas. Länsstyrelserna ska särskilt redogöra för arbetet med att överbrygga eventuella konflikter mellan naturvårdsintressen och kulturmiljöintressen vid hantering av småskalig vattenverksamhet.

18. Länsstyrelserna ska redovisa hur myndigheten strategiskt verkar för att uppnå de nationella kulturmiljömålen i samverkan med lokala och regionala aktörer samt nationella myndigheter. Samspelet och dialogen avseende kommunala och regionala kulturmiljöunderlag, handlingsplaner och strategier, inklusive de regionala kulturplanerna och de regionala utvecklingsstrategierna, ska särskilt belysas.

19. Länsstyrelsen i Hallands län ska delta i det samverkansråd vid Statens kulturråd som ska hantera frågor om statens roll och ansvar inom ramen för kultursamverkansmodellen.

Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar

20. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder de har vidtagit för att:

• utveckla och stärka tillsynen över kommunerna enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, samt
• utveckla arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser så att analyserna i större utsträckning kan utgöra underlag för beslut om åtgärder inom länsstyrelsernas olika verksamheter.

Länsstyrelserna ska också redovisa resultatet av detta arbete.

21. Länsstyrelserna ska redovisa hur arbetet med att utveckla krisberedskapen regionalt och lokalt fortskrider och vilka resultat som har uppnåtts. Länsstyrelserna ska särskilt beskriva vilka åtgärder som vidtagits för att stödja, samordna och följa upp kommunernas arbete med krisberedskap.

Länsstyrelserna ska därutöver redovisa en bedömning av dels om kommunerna uppfyller sina uppgifter enligt gällande överenskommelse om kommunernas krisberedskap som tecknats mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, dels om den ersättning som kommunerna får från staten använts i enlighet med denna överenskommelse. Redovisningen av detta ska lämnas till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap senast den 31 oktober 2017.

Efterbehandling av förorenade områden för bostadsbyggande

22. Länsstyrelserna ska redovisa arbetet med att identifiera förorenade områden som är lämpliga att sanera för byggande av bostäder. Av redovisningen ska särskilt framgå hur länsstyrelserna informerat kommunerna och andra aktörer om möjligheterna till bidrag samt en uppskattning i tid om när områden är aktuella för bidrag.

Arbetet finansieras delvis från anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Naturvård

23. Länsstyrelserna ska redovisa insatser som gjorts för att samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende naturvård, biologisk mångfald, friluftsliv, åtgärdsprogram för hotade arter, tätortsnära natur, lokala naturvårdsprojekt och vilt- och rovdjursförvaltning. Redovisningen ska omfatta hur länsstyrelserna, i syfte att minska ärendebalanserna, arbetat med att slutföra ärenden om naturreservat samt insatser för artbevarande. Arbetet finansieras delvis av medel från anslaget 1:15 Skydd av värdefull natur, anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur och anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet

24. Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Gotlands, Skåne, Västra Götalands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län ska, för de kommuner eller områden där det fastställts eller under året kommer att fastställas åtgärdsprogram med syfte att nå miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet, redovisa i vilken grad åtgärderna har genomförts, vilken effekt åtgärderna bedöms ha haft på halterna samt om miljökvalitetsnormerna följs. I de fall EU:s luftkvalitetsdirektiv överträds ska länsstyrelserna bedöma hur länge överträdelserna antas bestå.

Lantbruk och landsbygd

25. Följande likvärdiga målsättningar ska vara vägledande för länsstyrelsernas hantering av EU-stöd:

• effektivisering och förenkling för företag och myndigheter,
• minskning av de administrativa utgifterna,
• en strävan efter att stöden i så stor utsträckning som möjligt kan betalas ut så tidigt som regelverket tillåter, och
• minskning av andel fel i stödhanteringen.

Vid genomförande av Landsbygdsprogram för Sverige 2014–2020 och Havs- och fiskeriprogrammet ska länsstyrelserna:

• redovisa genomförandet av programmen enligt riktlinjer från Statens jordbruksverk samt
• avseende Landsbygdsprogram för Sverige 2014–2020 tillsammans med Statens jordbruksverk delta i utarbetande av ett styrnings- och uppföljningssystem (SUSS-LB och SUSS-JBR) med målet att arbetet ska vara slutfört under 2017.

Länsstyrelserna ska redovisa handläggningstider och måluppfyllnad utifrån de mål som satts inom ramen för styrnings- och uppföljningssystemet SUSS-LB och SUSS-JBR samt det samlade resultatet av arbetet under åren 2016 och 2017 med att upprätta åtagandeplaner för betesmarker och slåtterängar.

Uppdragen om genomförande av Landsbygdsprogram för Sverige 2014–2020 och Havs- och fiskeriprogrammet finansieras av medel från anslagen 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Mänskliga rättigheter

26. Länsstyrelserna ska redovisa hur Sveriges rättsliga åtaganden om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering belyses, analyseras och beaktas i den egna verksamheten i enlighet med 5 § 5 förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion samt bedöma resultatet av detta. Redovisningen ska bl.a. innehålla information om hur länsstyrelserna har tillämpat lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk i myndighetens interna och externa insatser utifrån målet för minoritetspolitiken. Vidare ska länsstyrelserna redovisa samarbetet med andra berörda myndigheter och de åtgärder som har vidtagits för att stödja kommunernas arbete med ovanstående frågor. De åtgärder som har vidtagits för att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete för mänskliga rättigheter ska redovisas särskilt av respektive länsstyrelse.

Markförvaltning ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen

27. Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har uppgifter i fråga om fjällförvaltningen i länen. I myndigheternas redovisning av dessa uppgifter ska även framgå hanteringen av markärenden ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Handläggningen i upplåtelse- respektive friköpsärenden ska redovisas separat.

Viltförvaltning

28. Länsstyrelserna i Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ska i samråd med Sametinget och samebyarna i respektive län arbeta med förvaltningsverktyget för rovdjur inom renskötselområdet i syfte att upprätthålla en hållbar rennäring och en gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur. Arbetet bör ske i enlighet med regeringens proposition En hållbar rovdjursförvaltning (prop. 2012/13:191, bet. 2013/14:MJU7, rskr. 2013/14:99). Länsstyrelserna ska redovisa hur arbetet med förvaltningsverktyget fortskrider samt redovisa skadenivån för respektive sameby.

Prognoser

29. Länsstyrelserna ska i Hermes redovisa prognoser med tillhörande kommentarer för 2017–2020. Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen, osäkerhetsfaktorer och eventuella förändringar av förutsättningarna för myndigheten att bedriva sin verksamhet. Vidare ska förändringar i förhållande till föregående prognostillfälle samt den av myndigheten beslutade budgeten kommenteras. Vid prognosavvikelser ska länsstyrelserna även ange vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas. Prognoserna ska lämnas senast den 18 januari, 17 februari, 3 maj, 31 juli och 25 oktober 2017.

30. Länsstyrelserna ska i tillägg till de prognoser som lämnas i Hermes, i en samlad redovisning, redovisa utfall och prognos för både verksamheter som finansieras med förvaltningsanslag och verksamheter som finansieras med andra intäkter än förvaltningsanslaget. Redovisningen ska följa en för samtliga länsstyrelser enhetlig struktur och den mall som under 2013 framtagits av Länsstyrelsen i Västmanlands län i samråd med övriga länsstyrelser och nu som förvaltas av Länsstyrelsen i Örebro län (Lst EA). Redovisningen ska lämnas till regeringen (Finansdepartementet) senast den 3 maj och 25 oktober 2017.

31. Länsstyrelserna ska redovisa prognoser för anslagsbelastning avseende anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt för åren 2017–2021 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes den 18 januari, 17 februari, 3 maj, 31 juli och 25 oktober 2017.

Radiokommunikationssystemet Rakel

1. Länsstyrelserna ska kunna använda och samverka genom det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Länsstyrelserna ska var och en betala 352 500 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Moderna beredskapsjobb

1. Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införs successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5 000 personer 2020. För 2017 bör omfattningen uppgå till minst 500 personer. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden inklusive nyanlända för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten. Länsstyrelserna ska lämna in en redovisning till Statskontoret senast den 1 augusti 2017 enligt instruktion från Statskontoret.

Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppdrag att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete.

Tillsyn över djurhälsopersonal

2. Länsstyrelserna ska redovisa omfattningen av och använda metoder i tillsynen över djurhälsopersonalen och en beskrivning av viktigare iakttagelser. Uppdraget som gavs i regleringsbrevet för 2016 (Fi2015/01087/SFÖ) ska redovisas senast den 1 februari 2017 till Statens jordbruksverk och uppdraget ovan ska redovisas senast den 1 februari 2018 till Statens jordbruksverk.

Allmänna veterinära frågor samt foder och animaliska produkter

3. Uppdraget som gavs i regleringsbrevet för 2016 avseende länsstyrelserna (Fi2015/01087/SFÖ m.fl.) om foder och animaliska biprodukter ska redovisas till Statens jordbruksverk senast den 28 februari 2017.

4. Uppdraget som gavs i regleringsbrevet för 2016 avseende länsstyrelserna (Fi2015/01087/SFÖ m.fl.) om allmänna veterinära frågor ska redovisas till Statens jordbruksverk senast den 1 februari 2017.

Regional tillväxt

5. Länsstyrelserna ska medverka i Tillväxtverkets uppdrag att säkerställa nationell uppföljning av det regionala tillväxtarbetet och uppföljning av anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt.

6. Länsstyrelserna ska efter anvisningar från Tillväxtverket, lämna redovisningar till verket av bemyndigande gällande anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt.

Territoriella samarbetsprogram

7. Länsstyrelsen i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län ska, i egenskap av förvaltande och attesterande myndighet för det territoriella programmen Nord, Botnia–Atlantica och Sverige–Norge 2007–2013, redovisa beslutade respektive utbetalade och inbetalade EU-medel. Medel utbetalade i förskott ska särredovisas. En sammanfattning av uppnådda resultat enligt respektive programs slutrapport ska redovisas. Uppdraget ska redovisas senast den 6 april 2017 enligt Tillväxtverkets riktlinjer.

8. Länsstyrelsen i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län ska, i egenskap av förvaltande myndigheter för de territoriella programmen Nord, Botnia–Atlantica och Sverige–Norge 2014–2020, för beslutade och utbetalade EU-medel redovisa fördelningen av den svenska beslutade och utbetalda medfinansieringen från kommuner, landsting, stat samt från övriga offentliga och privata aktörer för varje strukturfondsprogram. Redovisningen av den svenska statliga finansieringen ska vara uppdelad på: total finansiering via länsstyrelsen och den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i länet från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt, övrig finansiering från länsstyrelsen och den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i länet, samt övrig statlig finansiering. Av redovisningen ska framgå de 20 största medfinansiärerna med avseende på beslutad medfinansiering. Uppdraget ska redovisas till Tillväxtverket senast den 21 mars 2017.

9. Länsstyrelsen i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län ska, i egenskap av förvaltande myndigheter för de territoriella programmen Nord, Botnia–Atlantica, Norra periferin och Arktis samt Sverige–Norge 2014–2020, senast den 21 mars och den 29 september 2017 redovisa till Tillväxtverket beslutade och utbetalade EU-medel totalt, samt fördelat på Europeiska kommissionens tematiska mål, investeringsprioriteter och insatskategorier (sistnämnda avser endast redovisningen den 21 mars). Förskottsutbetalade medel ska särredovisas.

Senast den 21 mars 2017 ska länsstyrelserna därutöver redovisa till Tillväxtverket en sammanställning av programmens aktivitetsindikatorer, förväntade och uppnådda resultat, samt inbetalningar från Europeiska kommissionen inklusive en likviditetsredovisning.

Infrastrukturplanering

10. Länsstyrelserna ska verka för att det riksdagsbundna målet om att Sverige ska ha bredband i världsklass nås. Länsstyrelserna ska med utgångspunkt i detta redovisa hur de har verkat för att det riksdagsbundna målet nås, inklusive hur de har verkat för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer, och vilka andra faktorer som har påverkat utvecklingen inom it infrastrukturområdet i länet. Uppdraget ska redovisas enligt Post- och telestyrelsens (PTS) anvisningar senast den 1 februari 2018.

 Länsstyrelserna ska vidare:

• bistå PTS i dess arbete med att följa upp de krav för stöd till bredbandsutbyggnad som anges i förordningen (2012:39) om offentlig medfinansiering av projekt för utbyggnad av it-infrastruktur,
• bistå PTS i regeringsuppdraget att följa och redovisa efterfrågan på och tillgången till statliga bredbandsstöd,
• informera projektägare om gällande regelverk för stöd till bredbandsutbyggnad i enlighet med riktlinjer från Statens jordbruksverk och relevant reglering, och
• hantera anläggning av kanalisation enligt förordningen (2008:81) om stöd till anläggning av kanalisation samt redovisa och kommentera vilka aktiviteter som genomförts för att främja användningen av stödet och hur stödet har använts samt statistik över antalet inkomna ansökningar. Det ska framgå av statistiken vilket belopp en ansökan avser och det beviljade stödets storlek.

Sista beslutsdatum för medel avsatta för anläggning av kanalisation var den 31 december 2016. En rapport om användningen av stödet fram till den 31 december 2016 ska lämnas senast den 1 februari 2017 och en rapport om utbetalningar fram till den 31 maj 2017 ska lämnas senast den 30 juni 2017. Redovisning ska ske till Länsstyrelsen i Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro län ska sammanställa de inrapporterade underlagen från berörda länsstyrelser och landsting, Gotlands kommun samt samverkansorganet i Kalmar län och återrapportera till regeringen (Näringsdepartementet) om användningen av stödet fram till den 31 december 2016 senast den 1 mars 2017 och om utbetalningar av stödet fram till den 31 maj 2017 senast den 1 augusti 2017. Länsstyrelserna i Skåne, Västra Götalands, Hallands, Gotlands, Kalmar, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Örebro, Gävleborgs, Jämtlands, Norrbottens, Västernorrlands, Västmanlands och Uppsala län hanterar inte anläggning av kanalisation enligt förordningen om stöd till anläggning av kanalisation.

Tillsyn och tillsynsvägledning över kommunernas plan- och byggverksamhet

11. Länsstyrelserna ska granska kommunernas tillsyn av så kallade ovårdade fastigheter. Formerna för länsstyrelsernas återrapportering ska utformas i dialog med Boverket. Uppdraget ska redovisas till Boverket senast den 31 januari 2018.

Uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen

12. Länsstyrelserna ska i samband med uppföljningen av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen särskilt analysera och redovisa kommunernas tillämpning av bestämmelserna som gör det möjligt att ge lov för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser (9 kap. 31 b–e §§ plan- och bygglagen [2010:900]). Länsstyrelserna ska även bedöma om dessa bestämmelser är ändamålsenligt utformade.

Länsstyrelserna ska redovisa hur punkt 12 i övergångsbestämmelserna till plan- och bygglagen tillämpas i dag och sin bedömning av om kraven på marklov för schaktning, fyllning, trädfällning eller andra åtgärder enligt 17 kap. 16 § andra stycket respektive 17 § i den upphävda plan- och bygglagen (1987:10) behövs även i fortsättningen.

Den närmare inriktningen av redovisningen ska samordnas mellan länsstyrelserna. Länsstyrelsernas återrapportering ska ske med framtagna former redovisade i återrapporteringskrav 44 b i länsstyrelsernas regleringsbrev för budgetåret 2012 och i dialog med Boverket. Uppdraget ska redovisas till Boverket senast den 31 januari 2018.

Handläggning och rådgivning för att möta behovet av bostäder

13. Länsstyrelserna ska i högre grad verka för att behovet av bostäder tillgodoses.

Beträffande överklagade kommunala beslut om lov (bygglov, marklov, rivningslov och förhandsbesked) ska följande inriktningsmål gälla: 75 procent avgjorda inom 105 dagar samt 90 procent inom 150 dagar.

Handläggning avseende överklagade bygglov för bostäder ska särskilt prioriteras, dock inte bygglov för fritidshus. Följande inriktningsmål ska gälla för de ärenden som avser bostäder: 75 procent avgjorda inom 80 dagar samt 90 procent inom 120 dagar.

Tiderna ska räknas från den dag överklagandet kom in till länsstyrelsen till den dag länsstyrelsen avgjorde ärendet. Redovisningen av antalet ärenden ska ske på ett för länsstyrelserna enhetligt sätt. Uppgifterna ska inte avse länsstyrelsernas prövning eller beslut enligt 11 kap. 12 § plan- och bygglagen.

Länsstyrelserna ska redovisa den genomsnittliga handläggningstiden samt medianvärdet för under 2017 avgjorda överklagade lov. Länsstyrelserna ska vidare för 2017 redovisa andelen överklagade ärenden som har avgjorts inom 80 respektive 120 dagar samt 105 respektive 150 dagar. I de fall handläggningstiderna överstiger inriktningsmålen ska länsstyrelserna redovisa orsaken till detta och vilka åtgärder som har vidtagits respektive avses vidtas i syfte att fortsättningsvis uppnå inriktningsmålen. Uppdraget ska redovisas till Boverket senast den 28 februari 2018.

Länsstyrelserna ska se över sina processer och utbyta erfarenheter mellan sig i syfte att säkerställa ändamålsenliga arbetssätt i arbetet med att verka för att behovet av bostäder tillgodoses. Länsstyrelsen i Stockholms län ska samordna och återrapportera arbetet till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 1 oktober 2017.

Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning

14. Länsstyrelsen ska för respektive kommun inom länet redovisa och bedöma om de har antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen som uppfyller kraven i 2 § lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, eller om de kan antas göra det under mandatperioden 2014–2018. Länsstyrelsen ska även redovisa sin bedömning av vilka effekter ändringarna i lagen 2014 har haft på kommunernas arbete. Redovisningen ska ske inom ramen för de regionala bostadsmarknadsanalyserna som enligt förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar lämnas till Boverket senast den 15 juni 2017.

Användandet av digital teknik

15. Länsstyrelserna ska redovisa hur långt de har kommit i övergången till en digitaliserad ärendeprocess dels när det gäller tillhandahållande av underlag för kommunernas fysiska planering, dels gällande ärendehantering som följer av kommunernas planering och bygglovsverksamhet. Länsstyrelserna ska därvid beskriva den utveckling som har skett i förhållande till den redovisning som länsstyrelserna lämnade till Boverket 2016 samt effekterna av denna utveckling. Uppdraget ska redovisas till Boverket senast den 31 maj 2017.

Minskad klimatpåverkan och energiomställning

16. Länsstyrelserna ska med ett långsiktigt perspektiv främja, samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna:

• med utgångspunkt i de regionala klimat- och energistrategierna och Klimatklivet samordna och i dialog med aktörer verka för effektiva klimatinvesteringar i länet och synergieffekter mellan olika åtgärder,
• verka för att öka andelen förnybar energi i länet, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom den nationella planeringsramen för vindkraft till 2020,
• arbeta för ett ökat genomslag av de nationella klimat- och energimålen inom olika sakområden, såsom miljöprövning och miljötillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete samt infrastrukturarbete,
• samverka mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete på området minskad klimatpåverkan och energiomställning, och
• bedöma hur insatserna har påverkat utsläppen av växthusgaser, energieffektivisering och andelen förnybar energi i länet.

Länsstyrelsen i Östergötlands län ska senast den 26 januari 2018 till Naturvårdsverket redovisa länsstyrelsernas arbete med klimatinvesteringar samt möjliga synergieffekter.

Länsstyrelserna ska senast den 26 januari 2018 redovisa sitt arbete enligt uppdraget i förutom de delar som rör klimatinvesteringar till Länsstyrelsen i Östergötlands län. Länsstyrelsen i Östergötlands län ska baserat på denna rapportering redovisa en sammanställning och bedömning av arbetet i respektive länsstyrelse. Underlaget ska rapporteras till regeringen (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 mars 2018. Uppdraget finansieras delvis av medel från anslaget 1:17 Klimatinvesteringar under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård och anslaget 1:11 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning under utgiftsområde 21 Energi. 

Sevesotillsyn

17. Länsstyrelserna ska tillsammans utarbeta och införa lämpliga samverkansformer för en mer effektiv och likvärdig Sevesotillsyn. Länsstyrelsen i Östergötlands län ska redovisa de åtgärder som länsstyrelserna har vidtagit i det avseendet till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap senast den 28 februari 2018.

Stärkt säkerhetsskyddsarbete

18. Länsstyrelserna ska redovisa vilka övergripande åtgärder som vidtagits för att bedriva ett systematiskt säkerhetsskyddsarbete i enlighet med säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633).

Redovisningen ska lämnas senast den 22 februari 2018 och vara en del av den redovisning som ska ske enligt regeringens beslut den 15 december 2015 om planeringsanvisningar för det civila försvaret (Ju2015/09669/SSK).

Miljötillsyn

19. Länsstyrelserna ska utifrån sitt arbete med tillsyn och tillsynsvägledning enligt miljöbalken och miljötillsynsförordningen (2011:13), särskilt redovisa:

• hur den operativa tillsynen och andelen egeninitierad tillsyn har utvecklats sedan föregående år,
• hur den operativa tillsynen har fördelats mellan olika områden,
• vilka tillsynsvägledande insatser som har genomförts, särskilt avseende uppföljning och utvärdering av kommunernas operativa tillsyn, och
• hur samverkan i Miljösamverkan Sverige och regional miljösamverkan har bedrivits.

Redovisningen ska utformas på ett enhetligt sätt och i dialog med Naturvårdsverket. Uppdraget ska redovisas till Naturvårdsverket den 15 februari 2018 och därefter redovisas i den tillsynsredovisning som Naturvårdsverket ska lämna till regeringen (Miljö- och energidepartementet) senast den 15 april 2018.  

Utsläpp av enskilda avlopp        

20 a) Enskilda avlopp

Länsstyrelserna ska, i syfte att öka åtgärdstakten, aktivt arbeta med tillsynsvägledning om enskilda avlopp enligt miljötillsynsförordningen. Arbetet ska prioriteras utifrån regionala och miljömässiga förhållanden. Länsstyrelserna ska göra detta genom att bl.a. vägleda kring i vilka vattenförekomster åtgärder för att minska utsläppen från enskilda avlopp har störst betydelse i ett regionalt perspektiv. Länsstyrelserna ska redovisa genomförda tillsynsvägledningsinsatser, samt eventuella behov av ytterligare insatser beträffande tillsynsvägledning avseende enskilda avlopp enligt miljötillsynsförordningen.

20 b) Strategiskt VA-arbete

Länsstyrelsen ska stödja kommunerna i deras strategiska arbete med VA-frågor i arbetet med att utveckla VA-planer. Länsstyrelserna ska redovisa genomförda insatser för att stödja kommunerna i deras arbete med att utveckla strategiska VA-planer och genomförd tillsyn enligt 51 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster.

Länsstyrelserna ska redovisa båda delarna av uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten senast den 30 mars 2018, enligt Havs- och vattenmyndighetens anvisningar.      

Förelägganden inom ramen för tillsyn över vattenverksamheter

21. Länsstyrelserna ska redovisa hur många förelägganden inom ramen för sin tillsyn över vattenverksamheter som beslutats under 2016 och som gäller vattenkraft eller dammar. Redovisningen ska även innehålla uppgifter om något av föreläggandena har överklagats och om så är fallet även utfallet vid överprövningen. Länsstyrelsen i Jämtlands län ska sammanställa redovisningarna och redovisa sammanställningen till regeringen (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 april 2017.

Skydd av värdefulla naturområden     

22. Länsstyrelserna ska med förebyggande insatser skydda, förvalta och tillgängliggöra värdefulla naturområden i syfte att nå Sveriges miljökvalitetsmål, etappmål för biologisk mångfald och friluftslivsmålen. I arbetet ingår att:

• prioritera skogar och marina områden,
• slutföra ärenden och fatta beslut om naturreservat i syfte att minska länsstyrelsernas ärendebalanser vad avser skydd av värdefulla naturområden,
• för skogar skydda kvarvarande skogliga värdekärnor som saknar formellt skydd och att komplettera redan skyddade områden,
• för marina områden arbeta med att skydda värdefulla områden bl.a. med utgångspunkt i Havs- och vattenmyndighetens handlingsplan för marint områdesskydd, och
• arbeta med artbevarande åtgärdsprogram för hotade arter, artskydd, lokala naturvårdsprojekt samt vilt- och rovdjursförvaltning.

Uppdraget ska redovisas till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten senast den 15 februari 2018 enligt myndigheternas anvisningar. Uppdraget finansieras delvis av medel från anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur, anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö samt anslaget 1:15 Skydd av värdefull natur under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

23. Länsstyrelserna ska ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Naturvårdsverkets riktlinjer för handlingsplanerna ska tjäna som vägledning för arbetet. I uppdraget ingår att:

• identifiera landskapets biotoper, strukturer, element och naturområden i land- och vattenmiljön inklusive i tätortsnära områden,
• redovisa lämpliga bevarandeinsatser som hänsyn, skydd, skötsel och restaureringsinsatser, som bl.a. kan utgöra grund för prövningsverksamhet och fysisk planering,
• samarbeta med berörda landskapsaktörer inom exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske, och
• involvera det civila samhället i arbetet.

Målsättningen är att handlingsplanerna till stora delar ska vara etablerade 2018. Vid genomförande av uppdraget ska effekterna av ett förändrat klimat beaktas. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljö- och energidepartementet) samlat den 1 oktober 2018 av Länsstyrelsen i Västerbottens län. I denna redovisning integreras slutredovisningen från motsvarande uppdrag om grön infrastruktur i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2015 och 2016. Utvecklingen av arbetet ska även delredovisas samlat av Länsstyrelsen i Västerbottens län den 1 oktober 2017 till regeringen (Miljö- och energidepartementet) samt i länsstyrelsernas årsredovisningar. Uppdraget finansieras delvis av medel från anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Havs- och vattenmiljö

24. Länsstyrelserna ska redovisa användningen av medel från anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård som tilldelats för arbetet enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och användningen av övriga medel som tilldelats från anslaget. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska lämna en samlad redovisning för länsstyrelserna. Uppdraget ska redovisas till Havs- och vattenmyndigheten. Redovisningen avseende 2017 ska ske senast den 15 februari 2018 i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens anvisningar.

25. De länsstyrelser som är vattenmyndigheter ska se över om det finns ytterligare vattenförekomster där förutsättningarna för tillämpning av 4 kap. 3, 9 och 10 §§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660) är uppfyllda. Arbetet ska genomföras efter samråd med andra relevanta myndigheter. Uppdraget ska genomföras under perioden 2017–2019. De berörda länsstyrelserna ska senast den 28 februari varje år redovisa resultatet av den översyn som skett under närmast föregående år, den sista redovisningen ska ske 28 februari 2020. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska sammanställa redovisningarna och redovisa sammanställningen till regeringen  (Miljö- och energidepartementet). Den första redovisningen ska lämnas till regeringen (Miljö- och energidepartementet) senast den 28 februari 2018.

Strandskydd

26. Länsstyrelserna ska löpande registrera uppgifter om kommunernas och länsstyrelsens samtliga beslut om upphävande av och dispens från strandskyddet samt tillsynsbeslut i strandskyddsärenden. Uppgifterna ska efter utgången av året sammanställas i statistik som visar bl.a. hur många beslut om upphävanden och dispenser samt tillsynsbeslut som har fattats, fördelat på kommuner. Statistiken ska visa vilket ändamål upphävandet haft eller för vilken åtgärd dispensen getts och vilket särskilt skäl som ligger till grund för beslutet. Vad avser tillsynsbeslut ska ändamålet med beslutet anges.

Länsstyrelsen ska även föra uppgifter om kommunala beslut om dispens eller upphävande som överklagats eller som en länsstyrelse beslutat att överpröva enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken, samt om kommuners och länsstyrelsers tillsynsbeslut som överklagats. Samtliga uppgifter ska redovisas till Naturvårdsverket i enlighet med myndighetens anvisningar senast den 15 februari 2018.

Friluftsliv

27. Länsstyrelserna ska samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens friluftslivspolitik där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna särskilt ha en god samverkan mellan länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, kommuner och andra berörda aktörer samt stärka arbetet med tätortsnära natur och genomföra insatser för att friluftslivsmålen ska få ökat genomslag inom bl.a. samhällsplanering, utvecklings- och tillväxtarbete samt naturvårdsarbete.

Uppdraget ska redovisas till Naturvårdsverket senast den 15 februari 2018 i enlighet med verkets anvisningar. Uppdraget finansieras delvis av medel från anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Kostnader för hantering av EU-stöd

28. Länsstyrelserna ska redovisa kostnader för hantering av de olika EU-stöden för lantbruk, landsbygd och inom havs- och fiskeriprogrammet samt antalet årsarbetskrafter som är sysselsatta med hanteringen av stöden. Uppdraget ska redovisas till Statens jordbruksverk senast den 1 februari 2017 enligt riktlinjer från verket.

Gemensam inlämningsfunktion

29. Inom ramen för arbetet med samverkande e-förvaltning och andra pågående aktiviteter inom området e-förvaltning ska Länsstyrelsen i samråd med Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, representanter för kommuner, samt övriga myndigheter som ansvarar för skogliga ärenden senast till 2018 färdigställa den gemensamma  inlämningsfunktionen (förordningen [2013:44] om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare), för relevanta ärendeflöden. Enhetliga handläggningsrutiner ska utarbetas och för delar av dessa kan samråd och samarbete sökas gällande kommunal myndighetsutövning som berörs av skogliga åtgärder. Arbetet ska bygga på det uppdrag som redovisats under 2016 (N2015/06114/SK). Uppdraget ska rapporteras till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 maj 2018, av Skogsstyrelsen i samråd med Länsstyrelsen i Värmlands län och övriga berörda myndigheter.

Strukturrationalisering

30. Länsstyrelsen i Dalarnas län uppdras att i samverkan med Lantmäteriet, Statens Jordbruksverk och Skogsstyrelsen samt företrädare för näringen och markägarna uppdatera länets långsiktiga plan för strukturrationalisering av ca 535 000 hektar ägosplittrad jord- och skogsmark inom länet. Länsstyrelsen ska redovisa hur ett effektivt strukturarbete fortsatt kan utvecklas för att ge en hållbar utveckling av landsbygdens ekonomi och tillväxt samtidigt som skogsvårdslagens jämställda mål om god avkastning och hänsyn till miljövärden uppfylls. En delredovisning ska lämnas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2017. Av delredovisningen ska framgå strukturrationaliseringens effekter på sysselsättning och värdeökning i produktionsledet, länsstyrelsens möjligheter att under rådande förutsättningar genomföra planen samt en analys av hur länsstyrelsens arbete kan effektiviseras och stärkas. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 15 oktober 2017.

Grundläggande betaltjänster

31. Länsstyrelserna ska bistå berörda aktörer och systematiskt arbeta för att genomföra stöd- och utvecklingsinsatser i syfte att förbättra samhällets tillgång till grundläggande betaltjänster på de orter och i den landsbygd där behovet inte tillgodoses av marknaden. Länsstyrelserna ska dessutom kontinuerligt kartlägga och följa hur de grundläggande betaltjänsterna fungerar i samhället samt bedöma om tillgången till dessa tjänster motsvarar samhällets behov. Särskilt ska situationen för äldre och personer med funktionsnedsättning uppmärksammas. Arbetet med betaltjänstuppdraget ska ske i samverkan med aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Länsstyrelserna ska ge en god bild av hur tillgången till grundläggande betaltjänster ser ut i länet och ansvara för att stöd- och utvecklingsinsatser vid behov initieras och genomförs.

För arbetet kan länsstyrelserna söka medel från Post- och telestyrelsen (PTS). Länsstyrelserna ska lämna underlag till Länsstyrelsen i Dalarnas län med en bedömning av hur de grundläggande betaltjänsterna motsvarar samhällets behov inklusive en redovisning av de eventuella stöd- och utvecklingsinsatser för att tillgodose behovet av grundläggande betaltjänster som genomförts i länet. Länsstyrelsen i Dalarnas län har i uppdrag att arbeta stödjande och samordnande gentemot övriga länsstyrelser i syfte att kvalitetssäkra och effektivisera genomförandet av uppdraget samt att sammanställa en rapport utifrån dessa underlag. Rapporten ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 1 december 2017. Länsstyrelsen i Dalarnas län erhåller medel från PTS för att arbeta stödjande och samordnande gentemot övriga länsstyrelser under 2017. För att sammanställa rapporten medel disponeras från anslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster under utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Fiske

32. Länsstyrelserna ska redovisa omfattningen av föregående års fisketillsyn i form av antal fisketillsynsmän för havet och de stora sjöarna respektive övrigt sötvattensområde samt antal informationsinsatser, tillsynsdagar, anmälningar av otillåtet fiske och antal beslag av fisk, redskap, fiskefartyg eller andra föremål i havet och i de stora sjöarna. Effekterna av tillsynen avseende ålfiske ska särskilt specificeras. Uppdraget ska redovisas till Havs- och vattenmyndigheten senast den 1 februari 2017.

Folkhälsa

33. Länsstyrelsernas verksamhet avseende samordning av alkohol, narkotika, doping och tobakspolitiken (ANDT-samordning) ska redovisas samordnat av Länsstyrelsen i Örebro län i en gemensam rapport till Folkhälsomyndigheten senast den 31 januari 2018. Uppdraget finansieras av medel från anslaget 6:2 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.

Jämställdhet

34. Länsstyrelsen i Östergötlands län ska ansvara för ett nationellt kompetensteam med tillhörande stödtelefon i syfte att samordna och stödja arbetet för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttryck, i enlighet med det uppdrag som lämnats i regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende länsstyrelserna (Fi2015/01087/SFÖ m.fl.). I uppdraget ingår att under 2017 arrangera en konferens med temat en nationell samling för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttryck. Konferensens ska arrangeras i samråd med Socialdepartementet.

Uppdraget finansieras av medel från anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder under utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Uppdraget som gavs i regleringsbrevet för 2016 ska redovisas senast den 31 mars 2017 och uppdraget ovan ska redovisas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 3 april 2018.

35. Länsstyrelserna ska arbeta i enlighet med det uppdrag som lämnats i regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende länsstyrelserna(Fi2010/5567 m.fl.). Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna även arbeta i enlighet med de uppgifter som anges i regeringsbeslut(S2016/00633/FST). I arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål ska insatser som syftar till att motverka efterfrågan av köp av sexuella tjänster prioriteras. Länsstyrelserna ska främja insatser på regional nivå som enskilda kommuner har svårt att genomföra i egen verksamhet, såsom skydd och stöd för kvinnor med särskilda behov.

Vidare ska länsstyrelserna arbeta i enlighet med målsättningarna i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (skr. 2016/17:10) och ta fram regionala strategier och handlingsplaner. Vad gäller den del av uppdraget som avser hedersrelaterat våld och förtryck ska Länsstyrelsen i Östergötlands län bidra med kompetenstöd till övriga länsstyrelser. Länsstyrelsen i Stockholms län ansvarar för att i samverkan med övriga länsstyrelser samordna och redovisa redovisningen av uppdraget.

Uppdraget finansieras av medel från anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder under utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Uppdraget som gavs i regleringsbrevet för 2016 avseende länsstyrelserna (Fi2015/01087/SFÖ m.fl.) ska redovisas senast den 31 mars 2017 och uppdraget ovan ska redovisas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 3 april 2018.

36. Länsstyrelsen i Stockholms län ska fortsätta sitt arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål i enlighet med det uppdrag som lämnats i regleringsbrev för budgetår 2011 avseende länsstyrelserna (Fi2010/5567 m.fl.). Insatser som syftar till att motverka efterfrågan av köp av sexuella tjänster ska prioriteras. Uppdraget finansieras av medel från anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder under utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Uppdraget som gavs i regleringsbrevet för 2016 avseende länsstyrelserna (Fi2015/01087/SFÖ m.fl.) ska redovisas senast den 31 mars 2017 och uppdraget ovan ska redovisas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 3 april 2018.

37. Uppdraget som gavs i regleringsbrevet för 2016 avseende länsstyrelserna (Fi2015/01087/SFÖ m.fl.) om att länsstyrelserna i Stockholms, Skånes och Västra Götalands län ska lämna stöd till utvecklingen av skyddat boende till våldsutsatta kvinnor ska redovisas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 31 mars 2017.

38. Uppdraget som gavs i regleringsbrevet för 2016 avseende länsstyrelserna (Fi2015/01087/SFÖ m.fl.) om att länsstyrelserna ska främja och lämna stöd till insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck ska slutredovisas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 31 mars 2017.

39. Uppdraget som gavs i regleringsbrevet för 2016 avseende länsstyrelserna (Fi2015/01087/SFÖ m.fl.) om att länsstyrelserna översiktligt ska redovisa genomförandet av strategier för jämställdhetsintegrering 2014–2016 ska redovias till regeringen (Socialdepartementet) senast den 15 februari 2017.

Integration

40. Länsstyrelserna ska ta fram och sammanställa lägesbilder för kommuner och landsting i respektive län avseende vilken påverkan som aktuella förändringar i antal asylsökande och nyanlända har för verksamheterna inom socialtjänst, skola/utbildning och hälso- och sjukvård. Uppdraget ska genomföras utifrån behov och förutsättningar hos flickor och pojkar, kvinnor och män. Lägesbilden ska även omfatta en bedömning av beredskap och kapacitet i förhållande till lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Länsstyrelsen i Jönköpings län ska samordna redovisningen och lämna en samlad rapport för samtliga länsstyrelser, med rapporter från respektive länsstyrelse som bilagor. Anvisningar för redovisningarna lämnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) den 20 april och 20 oktober 2017, samt vid behov.

41. Länsstyrelserna ska i arbetet med att samordna tidiga insatser för asylsökande m.fl. redovisa:

• vilka förutsättningar som finns i länet att på kort och lång sikt tillgodose behovet av insatser,
• samarbetet mellan berörda aktörer på regional och lokal nivå, och
• en samlad bedömning av de egna insatserna och resultatet samt identifierade framgångsfaktorer och utvecklingsområden i länet för en ändamålsenlig spridning av och tillgång till tidiga insatser.

Länsstyrelsen i Jönköpings län ska samordna redovisningen och lämna en samlad rapport för samtliga länsstyrelser, med bilagda rapporter från respektive länsstyrelse. Jämställdhetsaspekter ska beaktas när så är relevant. Anvisningar för redovisningarna lämnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 2 mars 2018.

42. Länsstyrelserna ska utifrån sitt uppdrag enligt förordningen (2016:1364) om statsbidrag till verksamheter för asylsökande m.fl. redovisa:

• till vilka organisationer som bidrag lämnats,
• vad det utbetalade bidraget har använts till, och
• en bedömning av i vilken mån syftet med stödet har uppnåtts.

Länsstyrelsen i Jönköpings län ska samordna redovisningen och lämna en samlad rapport för samtliga länsstyrelser. Jämställdhetsaspekter ska beaktas när så är relevant. Anvisningar för redovisningarna lämnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 2 mars 2018.

43. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska senast den 16 juni 2017 till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) lämna en samlad rapport för samtliga länsstyrelser med en lägesbild över befintlig och planerad verksamhet med insatser för asylsökande m.fl. och en bedömning av i vilken utsträckning den aktuella spridningen av och tillgången till tidiga insatser är ändamålsenlig.

44. Länsstyrelserna ska i arbetet med kommunernas beredskap och mottagningskapacitet redovisa:

• vilka förutsättningar länet har för att upprätthålla samt öka och förbättra kapaciteten och beredskapen för mottagandet av nyanlända på kort och lång sikt och hur det samverkar med annat mottagande,
• samarbetet mellan statliga myndigheter och övriga berörda aktörer på regional och lokal nivå och hur arbetet har samordnats med uppdraget rörande ensamkommande barn och unga,
• hur arbetet har samordnats med länsstyrelsernas instruktionsenliga uppgift rörande hållbar samhällsplanering och boende, och
• en samlad bedömning av de egna insatserna och resultatet samt identifierade framgångsfaktorer och utvecklingsområden i länet för ökad kvalitet avseende mottagandet av nyanlända.

Länsstyrelsen i Jönköpings län ska samordna redovisningen och lämna en samlad rapport för samtliga länsstyrelser, med bilagda rapporter från respektive länsstyrelse. Jämställdhetsaspekter ska beaktas när så är relevant. Anvisningar för redovisningarna lämnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 2 mars 2018.

45. Länsstyrelserna ska avseende ersättning enligt 37 § förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar prioritera sådana insatser och samverkan som väsentligt bidrar till att underlätta bosättning och öka mottagningskapaciteten i kommunerna. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska efter att övriga länsstyrelser har fått tillfälle att yttra sig besluta om hur stor del av anvisade medel som ska fördelas för disposition av respektive länsstyrelse. Länsstyrelserna ska redovisa för vilka olika insatser som ersättning enligt 37 och 37 a §§ förordningen om statlig ersättning för insatser för vissa nyanlända utlänningar lämnats samt en bedömning av resultaten. Resultaten ska analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska samordna redovisningen och lämna en sammanställd rapport för samtliga länsstyrelser. Anvisningar för redovisningarna lämnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Uppdraget redovisas till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 2 mars 2018.

46. Länsstyrelsernas redovisning enligt förordningen (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska samordnas och redovisas av Länsstyrelsen i Jönköpings län till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 2 mars 2018. Redovisningen ska analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

47. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska redovisa hur portalen www.informationsverige.se fungerar som informationskanal för nyanlända kvinnors och mäns etablering samt för asylsökande m.fl. Redovisningen ska innehålla en bedömning av hur portalen fungerar som verktyg för individen, för aktörer som bedriver verksamhet för bl.a nyanlända och/eller asylsökande och i vilken utsträckning portalen används av individer och aktörer enligt ovan. Redovisningen ska även omfatta en bedömning av hur portalen används för information om och kontakter med arbetsmarknaden.

Uppdraget ska redovisas till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 2 mars 2018.

Mottagande av ensamkommande barn och unga

48. Länsstyrelserna ska när det gäller arbetet med kommunernas beredskap och kapacitet för att ta emot ensamkommande asylsökande barn, samt ensamkommande barn och unga som har beviljats uppehållstillstånd, redovisa:

• vilka förutsättningar länet har för att upprätthålla samt öka och förbättra kapaciteten för mottagandet av ensamkommande barn och unga, på kort och lång sikt,
• vilka åtgärder som har genomförts för att öka kommunernas beredskap samt utveckla långsiktigheten och hållbarheten i kommunernas mottagande av ensamkommande barn och unga, samt
• en samlad bedömning av de egna insatserna och resultatet av dessa.

Uppdraget ska genomföras med utgångspunkt i flickors respektive pojkars behov och förutsättningar. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska samordna redovisningen och lämna en samlad rapport för samtliga länsstyrelser, med bilagda rapporter från respektive länsstyrelse. Anvisningar för länsstyrelsernas redovisningar lämnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 2 mars 2018.

49. Länsstyrelserna har fått regeringens uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av ensamkommande barn som försvinner (S2016/00634/FST). Målet med uppdraget är att berörda och ansvariga myndigheter ska få ett bättre kunskapsunderlag för att vidta lämpliga åtgärder avseende ensamkommande barn som försvinner. Uppdraget finansieras från anslaget 4:7 Bidrag till socialt arbete m.m. anslagspost 5 Utvecklingsmedel under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 15 december 2017.

Barnets rättigheter

50. Länsstyrelsen i Stockholms län ska, i enlighet med beslutet som fattades 2014 (S2014/1695/FST) samordna spridningen av kunskap och metoder för att ge stöd och skydd till barn mot människohandel och exploatering. Uppdraget finansieras från anslag 5:2 Barnets rättigheter, under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Uppdraget som gavs i regleringsbrevet för budgetåret 2017 avseende anslaget 5:2 (S2016/04466/FST) ska redovisas senast den 1 februari 2017 och uppdraget ovan ska redovisas senast den 30 april 2018 till regeringen (Socialdepartementet).

51. Länsstyrelsen i Stockholms län får i uppdrag att genomföra en fördjupad studie om de grupper flickor och pojkar som bedöms vara särskilt sårbara såsom ensamkommande asylsökande barn, ensamkommande barn som inte ansöker om asyl och barn vars vårdnadshavare är utsatta för människohandel. Syftet är att förbättra kunskapen om livsvillkoren för grupper av särskilt utsatta flickor och pojkar i Sverige för att skapa underlag för effektiva skydds- och stödåtgärder från myndigheter, kommuner och landsting. Uppdraget finansieras från anslaget 5:2 Barnets rättigheter, under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 1 december 2017.

52. Länsstyrelsen i Stockholms län ska i enlighet med beslutet som fattades 2016 (S2016/04468/FST) bidra till att allmänheten informeras om förekomsten av sexuell exploatering av flickor och pojkar i samband med turism och resande och att övergreppen i stor utsträckning utgör brott även utomlands samt att uppmana allmänheten att anmäla kännedom om misstänkta övergrepp (S2016/04468/FST). Uppdraget finansieras från anslaget 5:2 Barnets rättigheter, under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Socialdepartementet) senast 30 april 2018.

Föräldrastöd

53. Länsstyrelserna ska under 2014–2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande aktörer i arbetet med att utveckla ett universellt, kunskapsbaserat, samordnat och långsiktigt stöd till föräldrar med barn i tonåren i respektive län, i enlighet med det uppdrag som lämnades i länsstyrelsernas regleringsbrev för budgetåret 2016 (Fi2015/01087/SFÖ). Länsstyrelsen i Örebro län ska i samverkan med övriga länsstyrelser senast den 15 februari 2017 inkomma med en samlad delrapport till regeringen (Socialdepartementet) och senast den 15 februari 2018 med en slutrapport med en redovisning av uppdraget i sin helhet.

Uppdraget finansieras av medel från anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.

Nationella minoriteter

54. Med utgångspunkt i nationell lagstiftning och Sveriges internationella åtaganden ska Länsstyrelsen i Stockholms län i samråd med Sametinget verka för att minoritetspolitikens fastställda mål med tre utpekade delområden uppnås. Länsstyrelsen i Stockholms län ska i samråd med Sametinget redovisa utvecklingen inom det minoritetspolitiska målets delområden: diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet. Redovisningen ska bl.a. innefatta:

• hur medel från anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter under utgiftsområde 1 Rikets styrelse har använts och bedöma det fortsatta behovet av medel,
• hur myndigheten har följt och utvärderat tillämpningen av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk,
• vilka stödjande och samordnande insatser som har gjorts, och
• genomförda kunskapshöjande insatser och behovet av ytterligare insatser.

Länsstyrelsen ska också fördela stöd enligt förordningen (2005:765) om statsbidrag för nationella minoriteter.

Eventuella skillnader mellan kvinnor och män ska analyseras och kommenteras. En samlad rapport ska lämnas till regeringen (Kulturdepartementet med kopia till Finansdepartementet) senast den 6 april 2018.

Förenklingsarbete för företag

55. Länsstyrelserna ska fortsätta förenklingsarbetet för att det ska bli enklare att starta och driva företag. Särskilt fokus ska vara på åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt.

Länsstyrelserna ska redovisa insatser kring hur man enligt 5 § punkt 7 i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion förenklar för företag. Av redovisningen ska framgå:

• en redogörelse för företagens nöjdhet gällande tillgänglighet, svarstid, bemötande och handläggningstid utifrån den länsstyrelsegemensamma brukarundersökningen samt arbetet med särskilda insatser för att förbättra dessa områden,
• en uppföljning av de av länsstyrelserna utvalda fyra ärendetyperna förprövning av djurstallar, samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken, miljöprövningsdelegationernas prövning av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. samma balk och anmälan om ändring av tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet,
• mål och måluppfyllelse för handläggningstid för de utvalda ärendetyperna samt motivering till avvikelser, samt hur den förväntade handläggningstiden kommuniceras till företag när ett nytt ärende inleds inom de utvalda ärendetyperna.

För ärenden om prövning av miljöfarlig verksamhet ska redovisningen avse den totala handläggningstiden (median) och hur länsstyrelsen i procent uppfyllt regeringens mål (regeringsbeslut den 1 december 2011 [S2011/10148/SFÖ m.fl.] med uppdrag till vissa länsstyrelser) om att ansökan ska beslutas inom 180 dagar från det att ärendet är komplett.

Uppdraget ska redovisas i årsredovisningen av samtliga länsstyrelser i de delar där det är tillämpbart. Länsstyrelsen i Kronobergs län ska samordna redovisningen. Uppgifterna ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2018.

Regional samordning inom det brottsförebyggande området

56. Länsstyrelserna ska redovisa sitt arbete med att bygga upp en regional samordning inom det brottsförebyggande området i enlighet med förordningen om regional samordning inom det brottsförebyggande området (2016:1258). I redovisningen ska ingå en beskrivning av hur länsstyrelserna organiserat sin verksamhet och hur kompetensförsörjningen har säkerställts. Länsstyrelsen i Örebro län ska

Länsstyrelsen i Uppsala län ska med 2 028 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Uppsala läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad. 

Länsstyrelsen i Södermanlands län ska med 2 028 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Södermanlands län. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Östergötlands län ska med  2 466 650 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Östergötlands läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel varje månad.

Länsstyrelsen i Jönköpings län ska med 1 970 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Jönköpings läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

I anslagsposten ingår 4 950 000 kronor för finansiering av samordning och koordinering av länsstyrelsernas arbete med beredskap och kapacitet, regional samordning, överenskommelser om mottagandet av nyanlända respektive ensamkommande barn och nyanländas etablering samt av det arbete som bedrivs gemensamt av länsstyrelserna, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket.

Länsstyrelsen i Kronobergs län ska med 2 479 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Kronobergs läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Kalmar län ska med 5 957 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Kalmar län. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Gotlands län ska med 2 408 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Gotlands kommun. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad. 

Länsstyrelsen i Blekinge län ska med 2 028 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Blekinge län. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad. 

Högst 85 000 kronor får användas för landshövdingens deltagande i den europeiska sambandsgruppen (European Association of State Territorial Representatives). Avrapportering görs till Regeringskansliet (Finansdepartementet) och till landshövdingemötet.

Länsstyrelsen i Skåne län ska med 6 284 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Skåne läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad. 

Länsstyrelsen i Hallands län ska med 2 095 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Hallands läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska med 7 600 000 kronor  finansiera förvaltningskostnader hos Västra Götalands läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.  

I anslagsposten ingår 691 000 kronor för finansiering av ett tillsynsprojekt (Miljösamverkan Sverige) som bedrivs gemensamt av länsstyrelserna.

Vidare ingår 761 000 kronor för utveckling av det länsstyrelsegemensamma arbetet med it-system, datainsamling och bearbetning för havsplanering.

Länsstyrelsen i Värmlands län ska med 2 380 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Värmlands län. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Örebro län ska med 3 239 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Örebro läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Västmanlands län ska med 4 529 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Västmanlands läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

I anslagsposten ingår 30 000 000 kronor för finansiering av utveckling och därtill hörande utvecklingsnära förvaltning av projekt som bedrivs gemensamt av länsstyrelserna.

Länsstyrelsen i Dalarnas län ska med 2 706 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Dalarnas län. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad. 

Länsstyrelsen i Gävleborgs län ska med 4 410 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Gävleborgs läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska med 9 194 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Västernorrlands läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Jämtlands län ska med 4 905 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Jämtlands läns landsting. Medlen ska utbetalas med en tolftedel per månad. 

Länsstyrelsen i Jämtlands län ska svara för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i det territoriella programmet Sverige-Norge.

Länsstyrelsen i Västerbottens län ska med 3 402 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Västerbottens län. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Västerbottens län ska svara för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i de territoriella programmen Botnia-Atlantica och Norra periferin.

Länsstyrelsen i Norrbottens län ska med 4 867 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Norrbottens läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Norrbottens län ska svara för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i det territoriella programmet Nord.

Länsstyrelsen i Norrbottens län ska med 1 520 000 kronor delfinansiera föreningen Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia enligt Laponiaförordningen (2011:840).

Anslagsposten används för löpande utgifter i samband med länsstyrelsegemensamma aktiviteter och gemensamma utvecklingsprojekt.

Medlen disponeras efter beslut av Regeringskansliet (Finansdepartementet).

Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras

I tabell ovan återfinns samtliga länsstyrelsers budgeterade avgiftsintäkter som disponeras 2017 och i bilaga 5 återfinns belopp per länsstyrelse. Uppgifter om över-/underskott 2015 avser ackumulerat utfall.  

Verksamhetens intäkter och kostnader ska inte redovisas mot anslag utan ska i enlighet med ESV:s föreskrifter till 7 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ingå i årets kapitalförändring. Intäkterna ska redovisas i not i årsredovisningen och i de fall de överstiger 100 000 kronor särredovisas.

Föreskrifter om avgiftsinkomster enligt djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539), lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter och förordningen (2006:814) om foder och animaliska biprodukter, delgivningsförordningen (2011:154) samt resurssamordning återfinns i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. 

Länsstyrelserna ansvarar enligt pantbankslagen (1995:1000) för såväl prövning av ansökningar om att få bedriva pantbanksverksamhet som tillsynen av pantbankerna. Bestämmelserna om länsstyrelsernas avgifter för respektive verksamhet med pantbanksärendena finns i 9 och 10 §§ pantbanksförordningen (1995:1189). 

Verksamhet där avgiftsintäkterna ej disponeras

I tabell ovan återfinns samtliga länsstyrelsers beräknade avgiftsintäkter som redovisas mot inkomsttitel 2017 och i bilaga 6 återfinns belopp per länsstyrelse.

Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter som avses i 2 § första–tredje styckena förordningen med länsstyrelseinstruktion ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 § andra stycket förordningen om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader.

Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 § jämfört med 3 kap. 1 § tredje stycket förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. Detta innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter.

Villkor för anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m.

I bilaga 3 till regleringsbrevet återfinns beräkningar av anslaget 2017 per anslagspost. Av bilagan framgår också de riktade medel som vissa länsstyrelser erhållit. Anslaget får inte användas till verksamhet som bedrivs av en stiftelse där länsstyrelsen har medverkat till bildandet av denna, om inte regeringen har godkänt stiftelsebildningen.

Finansiering av anläggningstillgångar

Länsstyrelserna disponerar en total låneram på 256 800 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten. Låneramens fördelning på respektive länsstyrelse redovisas i bilaga 3.

Räntekontokredit

Länsstyrelserna disponerar var sitt räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret. Länsstyrelsernas totala kreditutrymme på räntekontona är 186 800 000 kronor. Kreditutrymmets fördelning på respektive länsstyrelse redovisas i bilaga 3. Till räntekontona överförs varje månad en tolftedel av tilldelat anslag. Medel som deponeras hos en länsstyrelse ska sättas in på ett särskilt räntekonto i Riksgäldskontoret. Länsstyrelserna disponerar var sitt konto i Riksgäldskontoret för detta ändamål.

Lönegarantiförordningen

Länsstyrelsen ska bokföra inkomna belopp som avses i 4 och 11 §§ lönegarantiförordningen (1992:501) mot ett konto som inte är räntebärande och varje månad betala in beloppen till Kammarkollegiet. Länsstyrelserna ska på begäran av Kammarkollegiet lämna de uppgifter som behövs för att kollegiet ska kunna utföra uppdrag och återrapportering till regeringen angående lönegarantiersättning vid konkurs och företagsrekonstruktion.

Ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m.

Länsstyrelsen ska tillämpa kategori D i 4 § förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. när det gäller rennäringsdelegationerna och viltförvaltningsdelegationerna. Ersättning ska lämnas för förlorade avlöningsförmåner samt för reseförmåner enligt förordningen (1981:1265) om reseförmåner i statliga uppdrag m.m. Kostnaderna ska belasta länsstyrelsen i det län där en berörd ledamot eller ersättare är bosatt.

Kommittéförordningen

Länsstyrelsen ska tillämpa 26 § kommittéförordningen (1998:1474) när det gäller ersättare i länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer som kommer från en annan länsstyrelse.