Finansdepartementet


Regeringsbeslut
II 7

2016-12-20
Fi2016/01742/FPM
Fi2016/02548/FPM
Fi2016/02760/FPM m.fl.
Se bilaga 1
Riksgäldskontoret
Jakobsbergsgatan 13
10374 Stockholm
Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Riksgäldskontoret
1 bilaga
Riksdagen har beslutat om Riksgäldskontorets verksamhet för budgetåret 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 2, bet. 2016/17:FiU2, rskr. 2016/17:123, prop. 2016/17:1 utg.omr. 17, bet. 2016/17:KrU1, rskr. 2016/17:80, prop. 2016/17:1 utg.omr. 24, bet. 2016/17:NU1, rskr. 2016/17:103, prop. 2016/17:1 utg.omr. 26, bet. 2016/17:FiU4, rskr. 2016/17:125).

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2017 för Riksgäldskontoret och nedan angivna anslag.

VERKSAMHET

Utöver de instruktionsenliga uppgifterna och vad som framgår av riktlinjer för statsskuldens förvaltning för 2017 gäller följande för Riksgäldskontoret:

1

Mål och återrapporteringskrav

Statens internbank

Mål

  1. Den statliga betalningsmodellen ska tillgodose statsmakternas uttalade krav på kostnadseffektivitet, säkerhet, information och valfrihet. Staten ska ha en konkurrensneutral relation till bankerna.
  2. Lån till och placeringar från statliga myndigheter och vissa bolag ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets upplåningskostnader på kapitalmarknaden.
  3. Valutaväxlingar och valutasäkringstjänster för statliga myndigheter ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets uppskattade kostnad för motsvarande tjänst på marknaden.
  4. Likviditetsstyrningen i staten ska utformas så att statens räntekostnader långsiktigt minimeras.
  5. Servicen till internbankens kunder ska vara god.

Återrapportering

Återrapportering ska lämnas av hur myndigheten har arbetat för att nå måluppfyllelse. I redovisningen ska särskilt redogöras för följande:

  • Ändringar i tillämpningen av principerna för ränte- och avgiftssättning ska redovisas,
  • redovisning av uppnådda förbättringar ska ske i kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa termer, och
  • större steg i utvecklingsarbetet och viktigare förslag till strukturella åtgärder ska redovisas och åtgärdernas effekter analyseras.

Garantier och utlåningsverksamhet

Mål

1. Bidra till att statens risk begränsas och att statens rätt tryggas. Genom att värdera ekonomiska risker ska myndigheten sätta avgifter och bestämma villkor samt driva in fordringar.

2. Aktivt arbeta för att garanti- och utlåningsverksamheten i andra myndigheter under regeringen bedrivs på ett effektivt sätt. Riksgäldskontoret ska fortsätta att utveckla hanteringen av statliga garantier och utlåning i samverkan med övriga berörda myndigheter.

Återrapportering

  • Myndigheten ska övervaka riskerna i de garantier och den utlåning som inte bevakas av andra myndigheter och rapportera väsentliga förändringar i dessa risker. Övervakningen av de garantier till internationella finansiella institutioner som undantagits från garantimodellen sker genom ansvarigt departements försorg.
  • Myndigheten ska lämna en redogörelse för garanti- och utlåningsverksamhetens samlade tillgångar och förväntade förluster. Väsentliga förändringar som påverkar verksamheten ska kommenteras. Detta återrapporteringskrav omfattar inte åtaganden riktade mot den finansiella sektorn.

Finansiell stabilitet, insättningsgaranti och investerarskydd

Mål

  1. Att som resolutions- och stödmyndighet bidra till att motverka risk för allvarliga störningar i det finansiella systemet. En uppkommen kris ska hanteras på ett för samhället kostnadseffektivt sätt.
  2. Bidra till ett stärkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar respektive finansiella instrument.

Återrapportering

Myndigheten ska redovisa hur arbetet har bedrivits kopplat till målen samt hur myndigheten har genomfört uppdraget som resolutions- och stödmyndighet. I egenskap av resolutionsmyndighet ska myndigheten särskilt upprätta resolutionsplaner, fastställa minimikrav på nedskrivningsbara skulder och ta ut riskjusterade avgifter av berörda företag i syfte att kapitalisera resolutionsreserven. Av redovisningen ska det bland annat framgå i vilken omfattning arbetet med att ta fram resolutionsplaner och fastställa kravet på nedskrivningsbara skulder har slutförts och hur avgifterna till resolutionsreserven har fastställts.

Riskhantering

Mål

Att i riskhanteringen, utöver vad som anges i regeringens riktlinjer, sträva efter att uppnå marknadspraxis. Myndigheten ska se till att hanteringen av finansiella och operativa risker uppfyller de för verksamheten relevanta krav som ställs i lagstiftning gällande finansiella företag och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd.

Återrapportering

Myndigheten ska redovisa graden av måluppfyllelse. I den mån verksamheten inte uppfyller uppsatt mål ska orsakerna analyseras och planerade åtgärder för måluppfyllelse beskrivas.

Prognoser

Anslagsprognos

1. Redovisa prognoser för anslagsbelastningen och för avgiftsintäkter som disponeras av myndigheten med tillhörande kommentarer för 2017– 2021. Prognoserna för anslagsbelastningen ska redovisas i statsbudgetsystemet Hermes. Prognoserna ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle, till tillgängliga och beräknade medel samt till utfallet för 2016. Av kommentarerna ska det framgå vilka antaganden som använts i prognosen och eventuella osäkerhetsfaktorer. Vid väsentliga prognosavvikelser ska myndigheten även ange orsakerna till dessa, samt vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att verksamheten ska bedrivas inom ramen för tilldelade medel.

Prognoserna ska lämnas senast den 18 januari, 17 februari, 3 maj, 31 juli och 25 oktober 2017.

In- och utlåning, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden

2. Utfall och prognoser avseende myndigheters med fleras in- och utlåning i Riksgäldskontoret, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden ska redovisas vid prognostillfällen. Myndigheten ska redovisa de viktigaste antaganden som prognoserna bygger på samt tydligare redovisa och kommentera avvikelser mellan tidigare prognoser och år.

Prognoserna ska även innehålla underlag för känslighetsberäkningar av räntor på statsskulden med avseende på saldoförändringar. Prognoserna ska lämnas på begäran av Finansdepartementet. Myndigheten ansvarar för bevakning och analys av dessa områden på kort och medellång sikt, och ska utöver prognostillfällena vid behov redovisa ny information som kan ha påverkan på statens utgifter till Finansdepartementet. För områden där särskilt hög prognososäkerhet föreligger ska myndigheten vid behov komplettera sina prognoser med scenarioanalyser.

Riksgäldskontoret åläggs dessutom att så snart som möjligt, i särskild ordning, informera och beskriva konsekvenserna för regeringen i de fall myndigheten avser att genomföra förändringar av låneplanen för statsskulden som bedöms få till följd att utgifterna på anslaget räntor på statsskulden överskrider tillgängliga medel, exklusive medgivet överskridande.

Provisionskostnader

3. Utfall och prognos avseende provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning ska redovisas. Utfallet ska avse 2016 samt det första halvåret 2017 och prognoser ska avse anslagsbelastningen 2017–2021. Såväl utfall som prognoser ska redovisas för de olika typerna av provisionskostnader. Prognoserna ska innehålla kommentarer där större avvikelser mellan tidigare prognoser och år redovisas och förklaras. Redovisningen ska lämnas senast den 31 juli 2017.

Myndighetens lånebehov

4. I samband med de prognoser Riksgäldskontoret publicerar ska jämförelser göras mellan myndighetens lånebehovsprognos och de senaste publicerade lånebehovsprognoserna från regeringen, Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket. Skillnaderna ska, så långt det kan göras med beaktande av olikheter i metod och syfte, analyseras och redovisas.

3

Uppdrag

Låneramar

1. Myndigheten ska halvårsvis redovisa kontorets utlåning och aktuella ramar till myndigheter, affärsverk och statliga bolag m.fl. Redovisningen ska indelas efter 1) låneramar (7 kap. 1 § budgetlagen [2011:203]), 2) räntekontokrediter (7 kap. 4 §), 3) övriga kreditramar som beslutas särskilt av riksdagen (7 kap. 6 §) uppdelat på låneramar respektive övriga krediter samt 4) utomstatlig utlåning (6 kap. 3 §). Redovisningarna ska lämnas senast den 27 januari och den 4 augusti 2017. 

Statens upplåning och skuldförvaltning

2. Myndigheten ska under 2017 ta upp och förvalta lån enligt 5 kap. budgetlagen.

3. Myndigheten ska särredovisa statsskulden i sin balansräkning i årsredovisningen. Statsskulden ska redovisas som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 till den del som redovisas av Riksgäldskontoret. Undantag ska göras för Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet och de skulder i insättningsgarantifonden som kan uppstå. De skulderna, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen.

Utlåning

4. Riksdagen har för 2017 bemyndigat regeringen att besluta att AB Svensk Exportkredit (SEK) får ta upp lån för systemet med statsstödda exportkrediter (det s.k. CIRR-systemet) i Riksgäldskontoret som, inklusive tidigare gjord upplåning, får uppgå till högst 125 miljarder kronor. SEK:s avrop under låneramen ska göras med rimlig framförhållning. Lånen kan vara omsättningsbara. Villkoren för lånen ska regleras genom avtal mellan Riksgäldskontoret och SEK. För låneramen ska en avgift tas ut som täcker Riksgäldskontorets administrativa kostnader. Riksgäldskontoret ska, bl.a. baserat på uppgifter från SEK, lämna ett underlag med redovisning av hur lånen utnyttjats, hur SEK:s exportfinansiering utvecklats och hur regeringens åtgärder har påverkat SEK:s möjligheter på kreditmarknaden. I underlaget ska också bedömda risker förenade med låneramen ingå. Redovisning ska lämnas senast den 17 mars och den 4 augusti 2017 samt den 16 mars 2018. I övrigt gäller regeringens bemyndigande från den 5 februari 2009 oförändrat.

5. Myndigheten ska handlägga Sveriges lån till andra stater som riksdagen bemyndigat regeringen att besluta om. Lånens omfattning samt tillhörande intäkter och administrativa kostnader ska särredovisas senast den 17 mars 2017.

6. Myndigheten ska senast den 17 mars 2017 och den 16 mars 2018 rapportera till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) angående kreditriskerna i den övertagna obligationsportföljen från affärsverket Statens järnvägar. Rapporteringen ska innehålla en beräkning av de förväntade förlusterna för obligationerna och en kvalitativ beskrivning av riskerna i de derivatinstrument som ingår i portföljen. Utöver denna årliga rapportering ska väsentliga förändringar i risk inrapporteras.

7. Myndigheten ska, åt Kungliga Operan AB, tillhandahålla en låneram om maximalt 120 miljoner kronor för att finansiera en renovering och ombyggnation av vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB.

Riskanalys avseende garantier och utlåning

8. Myndigheten ska senast den 15 mars 2017 och den 15 mars 2018 lämna en rapport innehållande en samlad riskanalys av statens utställda garantier och utlåning med kreditrisk.

Rapporten ska tas fram i samverkan med Exportkreditnämnden, Boverket, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Centrala studiestödsnämnden och övriga berörda myndigheter.

Utsläppsrätter

9. Myndigheten ska senast till den 31 maj 2017 redovisa antalet utsläppsrätter (EUA och EUAA) som auktionerades ut under föregående år inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. De totala intäkterna från auktionering av utsläppsrätter (EUA och EUAA) ska också redovisas i både svenska kronor och euro i rapporten. Rapporten ska lämnas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet).

Samspelet mellan regelverken om kapitalkrav och krishantering

10. Av Europeiska kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1450 framgår att minimikravet på nedskrivningsbara skulder i regelverket om krishantering i huvudsak ska utgöras av summan av två komponenter: ett förlustabsorberingsbelopp och ett återkapitaliseringsbelopp. Beloppen fastställs med utgångspunkt i de kapitalkrav som gäller för instituten enligt regelverket om kapitaltäckning.

Det är viktigt att de två regelverken fungerar som en helhet. Mot den bakgrunden och p.g.a. att regelverken delvis är nya och under infasning ska myndigheten, tillsammans med Finansinspektionen, i en rapport redovisa

  • hur olika utformningar av de samlade kraven i regelverken om kapitaltäckning och krishantering påverkar de finansiella aktörernas kapitalstruktur,
  • vilka beteendeförändringar som olika utformningar av kraven kan leda till,
  • hur olika utformningar påverkar den finansiella stabiliteten, och
  • vilka effekter på utlåningen till företag och hushåll som kraven kan leda till.

Myndigheterna ska beakta pågående förhandlingar i EU om ändringar i regelverken om kapitaltäckning och krishantering och vilka konsekvenser dessa kan få, exempelvis avseende nationell flexibilitet.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 30 april 2017.

Analyser

11. Myndigheten ska bistå regeringen (Finansdepartementet) med analyser vad gäller utvecklingen på de finansiella marknaderna.

Stärkt säkerhetsskyddsarbete

12. Myndigheten ska, som bevakningsansvarig myndighet enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, redovisa vilka övergripande åtgärder som vidtagits för att bedriva ett systematiskt säkerhetsskyddsarbete i enlighet med säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633). Redovisningen ska lämnas senast den 22 februari 2018 och vara en del av den redovisning som ska ske enligt regeringens beslut den 15 december 2015 om planeringsanvisningar för det civila försvaret (Ju2015/09669/SSK).

Moderna beredskapsjobb

13. Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införs successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5 000 personer 2020. För 2017 bör omfattning uppgå till minst 500 personer. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden inklusive nyanlända för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten. Riksgäldskontoret ska lämna in en redovisning till Statskontoret senast den 1 augusti 2017 enligt instruktion från Statskontoret.

Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppdrag att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete

FINANSIERING

4

Anslag

4.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:12

Riksgäldskontoret (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret315 402
ap.1Förvaltningskostnader (ram)315 402
Disponeras av Ekonomistyrningsverket300
ap.3Utvärdering av statens skuldförvaltning - del till ESV (ram)300

Villkor för anslag 1:12

ap.3 Utvärdering av statens skuldförvaltning - del till ESV

Anslagsposten får användas för utgifter för Ekonomistyrningsverkets uppdrag att genomföra en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

1:1

Räntor på statsskulden (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret16 312 590
ap.1Räntor på statsskulden (ram)16 312 590

Villkor för anslag 1:1

ap.1 Räntor på statsskulden

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

1:3

Riksgäldskontorets provisionsutgifter (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret145 200
ap.1Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning (ram)145 200

Villkor för anslag 1:3

ap.1 Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

4.3

Finansiella villkor

4.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2017Indrag av anslagsbelopp
1:12 Riksgäldskontoret
ap.19 2033 %0
ap.303 %0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2017Indrag av anslagsbelopp
1:1 Räntor på statsskulden
ap.11 631 259Inget0
1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter
ap.114 520Inget0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

4.3.2

Omfördelning av anslagssparande

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Omfördelning från anslag/ap1Omfördelning till anslag/ap2Belopp (tkr)Belopp andel (%)
1:12 Riksgäldskontoret
1:12 ap.41:12 ap.1100 %
1 Anslag och anslagsposter är angivna med 2016 års nomenklatur
2 Anslag och anslagsposter är angivna med 2017 års nomenklatur

4.3.3

Avslutade anslagsposter

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag/apAnslagstyp
1:12 Riksgäldskontoret
ap.4ram
1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter
ap.2ram

5

Övriga villkor

5.1

Låneram och krediter

Låneram (enl. 7 kap. 1 § budgetlagen)65 000
Räntekontokredit (enl. 7 kap. 4 § budgetlagen)30 000
Övriga kreditramar (enl. 7 kap. 6 § budgetlagen)151 523 000
- varav ÖVRIGT151 523 000
Belopp angivna i tkr

Villkor

- varav ÖVRIGT

  1. För garantiverksamheten enligt förordningen (2011:211) om utlåning och garantier gäller att det ska finnas en garantireserv (räntebärande konto) med obegränsad kredit. För garantiverksamheten gäller även en obegränsad kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner. Den obegränsade krediten omfattar inte eventuella infrianden avseende garantikapital till järnvägsinvesteringsbolaget Eurofima.
  2. För utlåningsverksamheten enligt förordningen om utlåning och garantier gäller att det ska finnas en kreditreserv (räntebärande konto) med obegränsad kredit.
  3. För insättningsgaranti- och investerarskyddsverksamheten gäller: Enligt 15 § andra stycket lagen (1995:1571) om insättningsgaranti får Riksgäldskontoret, i egenskap av garantimyndighet, i den utsträckning behållna avgiftsmedel inte räcker till för att betala ut ersättningar inom insättningsgarantin, låna medel (i Riksgäldskontoret). På motsvarande sätt får, enligt 31 § andra stycket lagen (1999:158) om investerarskydd, medel lånas (i Riksgäldskontoret) om behållna avgiftsmedel inte räcker till för att betala ut ersättningar inom investerarskyddet. För verksamheten gäller därmed följande krediter:
    En obegränsad kredit för verksamheten med insättningsgarantin.
    En obegränsad kredit för verksamheten med investerarskyddet.
  4. För verksamheten enligt lagen (2015:1016) om resolution gäller: Enligt 27 kap. 6 och 7 §§ får Riksgäldskontoret, i egenskap av resolutionsmyndighet, i den utsträckning medlen i resolutionsreserven inte är tillräckliga för de åtgärder som anges i 1 eller 4 § samma kapitel eller för att Riksgäldskontoret ska kunna fullgöra det myndigheten har åtagit sig i en koncernresolutionsordning, låna medel (i Riksgäldskontoret) för resolutionsreservens räkning. Av 27 kap. 1 § första stycket 1, 2 och 4 §§ framgår vidare att Riksgäldskontoret får använda resolutionsreserven för att finansiera garantier för vissa tillgångar, förpliktelser och lån. För resolutionsreserven gäller en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor.
  5. För verksamheten enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut gäller: Enligt 3 kap. 3 § får Riksgäldskontoret, i egenskap av stödmyndighet, i den utsträckning medlen i stabilitetsfonden inte är tillräckliga för de ändamål som anges i 2 § samma kapitel låna medel (i Riksgäldskontoret). Av 1 kap. 2 § framgår vidare att Riksgäldskontoret får använda stabilitetsfonden för att finansiera garantier till kreditinstitut och till Riksbanken för återbetalning av likviditetsstöd som Riksbanken lämnar till kreditisinstitut. För stabilitetsfonden gäller en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 750 000 000 000 kronor.
  6. Riksgäldskontoret ska informera Regeringskansliet (Finansdepartementet) innan kreditutrymmet under punkterna 1–5 utnyttjas och redovisa konsekvenserna för Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Stabilitetsfonden

Riksgäldskontorets förvaltningskostnader i egenskap av stödmyndighet får maximalt uppgå till 11 000 000 kronor, vilka ska tas från stabilitetsfonden.

Statens järnvägars obligationsportfölj

För att finansiera Statens järnvägars obligationsportfölj disponerar Riksgäldskontoret en låneram som uppgår till högst 1 523 000 000 kronor.

5.2

Utbetalningsplan

Till Riksgäldskontorets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2017-01-2526 284
2017-02-2526 284
2017-03-2526 284
2017-04-2526 284
2017-05-2526 284
2017-06-2526 284
2017-07-2526 284
2017-08-2526 284
2017-09-2526 284
2017-10-2526 284
2017-11-2526 284
2017-12-2526 278
Summa315 402
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Riksgäldskontorets disposition enligt detta regleringsbrev är:
1:12 ap.1Förvaltningskostnader
Till Ekonomistyrningsverkets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2017-01-2525
2017-02-2525
2017-03-2525
2017-04-2525
2017-05-2525
2017-06-2525
2017-07-2525
2017-08-2525
2017-09-2525
2017-10-2525
2017-11-2525
2017-12-2525
Summa300
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Ekonomistyrningsverkets disposition enligt detta regleringsbrev är:
1:12 ap.3Utvärdering av statens skuldförvaltning - del till ESV

6

Avgifter och bidrag

6.1

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras

Verksamhet+/- t.o.m. 2015+/- 2016Int. 2017Kost. 2017+/- 2017Ack. +/- utgå. 2017
Garantier
Garanti- och utlåningsverksamhet, portfölj419 98062 16354 1664 44049 726531 869
Garanti- och utlåningsverksamhet, administration-7 966-7 91418 07327 988-9 915-25 795
Summa412 01454 24972 23932 42839 811506 074
Belopp angivna i tkr

Villkor

Garanti- och utlåningsverksamhet, administration

För utomstatliga garantier och lån som inte omfattas av garanti och kreditmodellen och där garanti eller kreditriskavgift inte tas ut ska den administrativa kostnaden betalas av garantigäldenären eller låntagaren eller det anslag som finansierar infriandet av garantin eller upplåningskostnaden för lånet.

6.2

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras

VerksamhetInk. tit.+/- t.o.m. 2015+/- 2016Int. 2017Kost. 2017+/- 2017Ack. +/- utgå. 2017
Avgiftsbelagd verksamhet
Statens internbank2557000000
Insättningsgaranti och investerarskydd2552-15 505-1 32216 82713 3273 500-13 327
Garanti- och kreditverksamhet21240023 550023 55023 550
Summa-15 505-1 32240 37713 32727 05010 223
Belopp angivna i tkr

Villkor

Statens internbank

Riksgäldskontorets avgifter i statens internbank (omfattande verksamheterna in- och utlåning samt statens betalningssystem) ska föras till inkomsttitel 2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret.

Insättningsgaranti och investerarskydd

1. Riksgäldskontoret ska 2017 ta in avgifter enligt 12−15 §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och 29−32 §§ lagen (1999:158) om investerarskydd.

2. Riksgäldskontorets utgifter för förvaltningen 2016 (anslagsutfallet) ska täckas genom att motsvarande belopp avskiljs från inbetalda avgifter. Dessa medel ska i samband med att de inkommer till myndigheten betalas in på statens centralkonto och redovisas under inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter.

3. Det som därefter kvarstår av avgifterna ska placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller i skuldförbindelser utfärdade av staten.

Garanti- och kreditverksamhet

I de fall räntan för lånet eller avgiften för garantin överstiger kostnaden för den förväntade förlusten och administrationskostnader ska överskottet redovisas mot inkomsttitel 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet.

På regeringens vägnar
Magdalena Andersson
Eric Ramstedt








Kopia till

Statsrådsberedningen/FCK och REV
Justitiedepartementet/SSK
Utrikesdepartementet/FIM
Finansdepartementet/BA och IA
Miljö- och energidepartementet/KL
Näringsdepartementet/SB och SUBT
Regeringskansliet förvaltningsavdelning/RK EKOL
Riksdagen, finansutskottet
Riksbanken
Riksrevisionen
Boverket
Centrala studiestödsnämnden
Ekonomistyrningsverket
Exportkreditnämnden
Finansinspektionen
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Trafikverket
AB Svensk Exportkredit
Svenska Spel AB

Bilaga 1 till Regeringsbeslut II 7, 2016-12-20

Diarienummerförteckning

Fi2016/01742/FPM
Fi2016/02548/FPM
Fi2016/02760/FPM
Fi2016/02893/FPM
Fi2016/03815/FPM
Fi2016/03948/FPM
Fi2016/04214/RS (delvis)
Fi2016/04490/OU
Fi2016/04561/FPM (delvis)
Fi2016/04581/RS (delvis)
Fi2016/04583/BATOT

Senast uppdaterad: