Finansdepartementet


Regeringsbeslut
II 11

2016-06-22
Fi2016/02461/RS (delvis)
Riksgäldskontoret
Jakobsbergsgatan 13
10374 Stockholm
Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Riksgäldskontoret
Riksdagen har beslutat om Riksgäldskontorets verksamhet för budgetåret 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 2, bet. 2015/16:FiU2, rskr. 2015/16:118, prop. 2015/16:1 utg.omr. 26, bet. 2015/16:FiU4, rskr. 2015/16:120, prop. 2015/16:1 utg.omr. 24, bet. 2015/16:NU1, rskr. 2015/16:90, prop. 2015/16:99 utg.omr. 2, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:310).

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2016 för Riksgäldskontoret och nedan angivna anslag.

VERKSAMHET

Utöver de instruktionsenliga uppgifterna och vad som framgår av riktlinjer för statsskuldens förvaltning för 2016 gäller följande för Riksgäldskontoret:

1

Mål och återrapporteringskrav

Statens internbank

 

Mål

  1. Den statliga betalningsmodellen ska tillgodose statsmakternas uttalade krav på kostnadseffektivitet, säkerhet, information och valfrihet. Staten ska ha en konkurrensneutral relation till bankerna.
  2. Lån till och placeringar från statliga myndigheter och vissa bolag ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets upplåningskostnader på kapitalmarknaden.
  3. Valutasäkringstjänster för statliga myndigheter ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets uppskattade kostnad för motsvarande tjänst på marknaden.
  4. Likviditetsstyrningen i staten ska utformas så att statens räntekostnader långsiktigt minimeras.
  5. Servicen till internbankens kunder ska vara god.

Återrapportering

Återrapportering ska lämnas av hur myndigheten har arbetat för att nå måluppfyllelse. I redovisningen ska särskilt redogöras för följande:

  • Ändringar i tillämpningen av principerna för ränte- och avgiftssättning ska redovisas,
  • redovisning av uppnådda förbättringar ska ske i kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa termer, samt
  • större steg i utvecklingsarbetet och viktigare förslag till strukturella åtgärder ska redovisas och åtgärdernas effekter analyseras.

Garantier och utlåningsverksamhet

 

Mål

1. Bidra till att statens risk begränsas och att statens rätt tryggas. Genom att värdera ekonomiska risker ska Riksgäldskontoret sätta avgifter och bestämma villkor samt driva in fordringar.

2. Aktivt arbeta för att garanti- och utlåningsverksamheten i andra myndigheter under regeringen bedrivs på ett effektivt sätt. Riksgäldskontoret ska fortsätta att utveckla hanteringen av statliga garantier och utlåning i samverkan med övriga berörda myndigheter.

Återrapportering

  • Riksgäldskontoret ska övervaka riskerna i de garantier och den utlåning som inte bevakas av andra myndigheter och rapportera väsentliga förändringar i dessa risker. Övervakningen av de garantier till internationella finansiella institutioner som undantagits från garantimodellen sker genom ansvarigt departements försorg.
  • Riksgäldskontoret ska lämna en redogörelse för garanti- och utlåningsverksamhetens samlade tillgångar och förväntade förluster. Väsentliga förändringar som påverkar verksamheten ska kommenteras. Detta återrapporteringskrav omfattar inte åtaganden riktade mot den finansiella sektorn.

 

Insättningsgaranti och investerarskydd

 

Mål

Bidra till ett stärkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar respektive finansiella instrument.

Återrapportering

Redovisa hur arbetet bedrivs kopplat till målet.

Riskhantering

 

Mål

Att i riskhanteringen, utöver vad som anges i regeringens riktlinjer, sträva efter att uppnå marknadspraxis. Riksgäldskontoret ska se till att hanteringen av finansiella och operativa risker uppfyller de för verksamheten relevanta krav.

Återrapportering

Redovisa graden av måluppfyllelse. I den mån verksamheten inte uppfyller uppsatt mål ska orsakerna analyseras och planerade åtgärder för måluppfyllelse beskrivas.

Prognoser

 

Anslagsprognos

1. Redovisa prognoser för anslagsbelastningen och för avgiftsintäkter som disponeras av myndigheten med tillhörande kommentarer för 2016– 2020. Prognoserna för anslagsbelastningen ska redovisas i statsbudgetsystemet Hermes. Prognoserna ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle, till tillgängliga och beräknade medel samt till utfallet för 2015. Av kommentarerna ska det framgå vilka antaganden som använts i prognosen och eventuella osäkerhetsfaktorer. Vid väsentliga prognosavvikelser ska myndigheten även ange orsakerna till dessa, samt vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att verksamheten ska bedrivas inom ramen för tilldelade medel.

Prognoserna ska lämnas senast den 20 januari, 19 februari, 3 maj, 1 augusti och 26 oktober 2016.

 

Övriga prognoser

 

In- och utlåning, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden

2. Utfall och prognoser avseende myndigheters med fleras in- och utlåning i Riksgäldskontoret, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden ska redovisas vid prognostillfällen. Prognoserna ska även innehålla underlag för känslighetsberäkningar av räntor på statsskulden med avseende på saldo-, ränte- och valutakursförändringar. Samtliga prognoser ska innehålla kommentarer där större avvikelser mellan tidigare prognoser och år redovisas och förklaras. Prognoserna ska lämnas på begäran av Finansdepartementet.

Riksgäldskontoret åläggs dessutom att så snart som möjligt, i särskild ordning, informera och beskriva konsekvenserna för regeringen i de fall myndigheten avser att genomföra förändringar av låneplanen för statsskulden som bedöms få till följd att utgifterna på anslaget räntor på statsskulden överskrider tillgängliga medel, exklusive medgivet överskridande.

Provisionskostnader

3. Utfall och prognos avseende provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning ska redovisas. Utfallet ska avse 2015 samt det första halvåret 2016 och prognoser ska avse anslagsbelastningen 2016–2020. Såväl utfall som prognoser ska redovisas för de olika typerna av provisionskostnader. Prognoserna ska innehålla kommentarer där större avvikelser mellan tidigare prognoser och år redovisas och förklaras. Redovisningen ska lämnas senast den 30 juli 2016.

Myndighetens lånebehov

4. I samband med de prognoser Riksgäldskontoret publicerar ska jämförelser göras mellan myndighetens lånebehovsprognos och de senaste publicerade lånebehovsprognoserna från regeringen, Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket. Skillnaderna ska, så långt det kan göras med beaktande av olikheter i metod och syfte, analyseras och redovisas.

Finansiell stabilitet

Mål

Att som resolutions- och stödmyndighet bidra till att motverka risk för allvarliga störningar i det finansiella systemet. En uppkommen kris ska hanteras på ett för samhället kostnadseffektivt sätt.

 

Återrapportering

Riksgäldskontoret ska redovisa hur arbetet har bedrivits kopplat till målet samt hur myndigheten har genomfört uppdraget som resolutions- och stödmyndighet. I egenskap av resolutionsmyndighet ska Riksgäldskontoret särskilt upprätta resolutionsplaner, fastställa minimikrav på nedskrivningsbara skulder och ta ut väl avvägda riskjusterade avgifter av berörda företag i syfte att kapitalisera resolutionsreserven. Av redovisningen ska det bland annat framgå i vilken omfattning arbetet med att ta fram resolutionsplaner och fastställa kravet på nedskrivningsbara skulder har slutförts samt hur avgifterna till resolutionsreserven har fastställts. Redovisningen ska vidare innehålla en redogörelse för hur verksamheten som resolutions- och stödmyndighet organiserats inom myndigheten och de administrativa kostnaderna.

2

Organisationsstyrning

Kostnadsredovisning

Riksgäldskontoret ska redovisa fördelningen av de administrativa kostnaderna uppdelat på de olika områdena inom myndighetens verksamhet. Detta ska redovisas i tidsserier om möjligt.

3

Uppdrag

 

Låneramar

1. Riksgäldskontoret ska halvårsvis redovisa kontorets utlåning och aktuella ramar till myndigheter, affärsverk och statliga bolag m.fl. Redovisningen ska indelas efter 1) låneramar (7 kap. 1 § budgetlagen [2011:203]), 2) räntekontokrediter (7 kap. 4 §), 3) övriga kreditramar som beslutas särskilt av riksdagen (7 kap. 6 §) uppdelat på låneramar respektive övriga krediter samt 4) utomstatlig utlåning (6 kap. 3 §). Redovisningarna ska lämnas senast den 29 januari och den 5 augusti 2016. 

Statens upplåning och skuldförvaltning

2. Riksgäldskontoret ska under 2016 ta upp och förvalta lån enligt 5 kap. budgetlagen.

3. Riksgäldskontoret ska särredovisa statsskulden i sin balansräkning i årsredovisningen. Statsskulden ska redovisas som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 till den del som redovisas av Riksgäldskontoret. Undantag ska göras för Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet. Den skulden, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen.

Utlåning

4. Riksdagen har för 2016 bemyndigat regeringen att besluta att AB Svensk Exportkredit (SEK) får ta upp lån för systemet med statsstödda exportkrediter (det s.k. CIRR-systemet) i Riksgäldskontoret som, inklusive tidigare gjord upplåning, får uppgå till högst 125 miljarder kronor. SEK:s avrop under låneramen ska göras med rimlig framförhållning. Lånen kan vara omsättningsbara. Villkoren för lånen ska regleras genom avtal mellan Riksgäldskontoret och SEK. För låneramen ska en avgift tas ut som täcker Riksgäldskontorets administrativa kostnader. Riksgäldskontoret ska, bl.a. baserat på uppgifter från SEK, lämna ett underlag med redovisning av hur lånen utnyttjats, hur SEK:s exportfinansiering utvecklats och hur regeringens åtgärder har påverkat SEK:s möjligheter på kreditmarknaden. I underlaget ska också bedömda risker förenade med låneramen ingå. Redovisning ska lämnas senast den 15 mars och den 5 augusti 2016 samt den 17 mars 2017. I övrigt gäller regeringens bemyndigande från den 5 februari 2009 oförändrat.

5. Riksgäldskontoret ska handlägga Sveriges lån till andra stater som riksdagen bemyndigat regeringen att besluta om. Lånens omfattning samt tillhörande intäkter och administrativa kostnader ska särredovisas senast den 15 mars 2016.

6. Riksgäldskontoret ska senast den 15 mars 2016 och den 17 mars 2017 rapportera till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) angående kreditriskerna i den övertagna obligationsportföljen från affärsverket Statens järnvägar. Rapporteringen ska innehålla en beräkning av de förväntade förlusterna för obligationerna och en kvalitativ beskrivning av riskerna i de derivatinstrument som ingår i portföljen. Utöver denna årliga rapportering ska väsentliga förändringar i risk inrapporteras.

Riskanalys avseende garantier och utlåning

7. Riksgäldskontoret ska senast den 15 mars 2016 och den 17 mars 2017 lämna en rapport innehållande en samlad riskanalys av statliga garantier och utlåning. Rapporten ska innehålla både en kvalitativ och en kvantitativ riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj samt utgå från följande två riskperspektiv:

Statens kreditrisk: Syftet med analysen är att få en tydlig bild av risken för att staten drabbas av förluster kopplade till garanti- och utlåningsverksamheten.

Statens likviditetsrisk: Syftet med analysen är att få en tydlig bild av risken för att staten måste ta fram finansiering för infrianden inom garantiverksamheten, och av vilka effekter detta kan väntas få för lånebehov och upplåningskostnader.

Fokus bör huvudsakligen läggas på analysen av statens kreditrisk.

Den separata rapporten ska tas fram i samverkan med Exportkreditnämnden, Boverket, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete och Centrala studiestödsnämnden samt övriga berörda myndigheter.

Utsläppsrätter

8. Riksgäldskontoret ska senast till den 31 maj 2016 redovisa antalet utsläppsrätter (EUA och EUAA) som auktionerades ut under föregående året inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. De totala intäkterna från auktionering av utsläppsrätter (EUA och EUAA) ska också redovisas i både svenska kronor och euro i rapporten. Rapporten ska lämnas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet).

Överföring av medel från stabilitetsfonden till resolutionsreserven

9. Riksgäldskontoret ska föra över medel om högst 20 000 000 000 kronor från stabilitetsfonden till resolutionsreserven. Överföringen ska avse influtna stabilitetsavgifter t.o.m. 2015 samt resultatet från bankstödsåtgärder som riktats till enskilda institut i kris (Carnegie Investment Bank AB) jämte den upplupna räntan på medlen t.o.m. den dag då medlen överförs till resolutionsreserven.

FINANSIERING

4

Anslag

4.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:12

Riksgäldskontoret (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret307 020
ap.1Förvaltningskostnader (ram)298 373
ap.4Riksgäldskontoret - del till RGK-administration (ram)8 647

Villkor för anslag 1:12

ap.4 Riksgäldskontoret - del till RGK-administration

Anslagsposten får användas för att vid särskilt behov täcka ökade administrationskostnader i samband med eventuella ersättningsfall för insättningsgarantin och investerarskyddet under 2016.

1:14

Vissa garanti- och medlemsavgifter (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret600
ap.2Avsättning för garantier till A/O Dom Shvetsii (ram)600

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

1:1

Räntor på statsskulden (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret10 613 976
ap.1Räntor på statsskulden (ram)10 613 976

Villkor för anslag 1:1

ap.1 Räntor på statsskulden

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

1:3

Riksgäldskontorets provisionsutgifter (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret145 200
ap.1Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning (ram)145 200

Villkor för anslag 1:3

ap.1 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

4.3

Finansiella villkor

4.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2016Indrag av anslagsbelopp
1:12 Riksgäldskontoret
ap.18 951Allt0
ap.403 %0
1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter
ap.218Inget0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2016Indrag av anslagsbelopp
1:1 Räntor på statsskulden
ap.11 061 398Inget0
1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter
ap.114 520Inget0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

5

Övriga villkor

5.1

Låneram och krediter

Låneram (enl. 7 kap. 1 § budgetlagen)70 000
Räntekontokredit (enl. 7 kap. 4 § budgetlagen)30 000
Övriga kreditramar (enl. 7 kap. 6 § budgetlagen)1 656 000
- varav ÖVRIGT1 656 000
Belopp angivna i tkr

Villkor

- varav ÖVRIGT

  1. För garantiverksamheten enligt förordningen (2011:211) om utlåning och garantier gäller att det ska finnas en garantireserv (räntebärande konto) med obegränsad kredit. För garantiverksamheten gäller även en obegränsad kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner. Den obegränsade krediten omfattar inte eventuella infrianden avseende garantikapital till järnvägsinvesteringsbolaget Eurofima.
  2. För utlåningsverksamheten enligt förordningen om utlåning och garantier gäller att det ska finnas en kreditreserv (räntebärande konto) med obegränsad kredit.
  3. För insättningsgaranti- och investerarskyddsverksamheten gäller:
    Enligt 15 § andra stycket lagen (1995:1571) om insättningsgaranti får Riksgäldskontoret, i egenskap av garantimyndighet, i den utsträckning behållna avgiftsmedel inte räcker till för att betala ut ersättningar inom insättningsgarantin, låna medel (i Riksgäldskontoret). På motsvarande sätt får, enligt 31 § andra stycket lagen (1999:158) om investerarskydd, medel lånas (i Riksgäldskontoret) om behållna avgiftsmedel inte räcker till för att betala ut ersättningar inom investerarskyddet. För verksamheten gäller därmed följande krediter:
    En obegränsad kredit för verksamheten med insättningsgarantin.
    En obegränsad kredit för verksamheten med investerarskyddet.
  4. För verksamheten enligt lagen (2015:1016) om resolution gäller: Enligt 27 kap. 6 och 7 §§ får Riksgäldskontoret, i egenskap av resolutionsmyndighet, i den utsträckning medlen i resolutionsreserven inte är tillräckliga för de åtgärder som anges i 1 eller 4 § samma kapitel eller för att Riksgäldskontoret ska kunna fullgöra det myndigheten har åtagit sig i en koncernresolutionsordning, låna medel (i Riksgäldskontoret) för resolutionsreservens räkning. Av 27 kap. 1 § första stycket 1, 2 och 4 §§ framgår vidare att Riksgäldskontoret får använda resolutionsreserven för att finansiera garantier för vissa tillgångar, förpliktelser och lån. För resolutionsreserven gäller en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor.
  5. För verksamheten enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut gäller: Enligt 3 kap. 3 § får Riksgäldskontoret, i egenskap av stödmyndighet, i den utsträckning medlen i stabilitetsfonden inte är tillräckliga för de ändamål som anges i 2 § samma kapitel låna medel (i Riksgäldskontoret). Av 1 kap. 2 § framgår vidare att Riksgäldskontoret får använda stabilitetsfonden för att finansiera garantier till kreditinstitut och till Riksbanken för återbetalning av likviditetsstöd som Riksbanken lämnar till kreditisinstitut. För stabilitetsfonden gäller en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 750 000 000 000 kronor.
  6. Riksgäldskontoret ska informera Regeringskansliet (Finansdepartementet) innan kreditutrymmet under punkterna 1–5 utnyttjas och redovisa konsekvenserna för Riksgäldskontorets nettoutlåning.


Stabilitetsfonden
Riksgäldskontorets förvaltningskostnader i egenskap av stödmyndighet får maximalt uppgå till 11 000 000 kronor, vilka ska tas från stabilitetsfonden.


Statens järnvägars obligationsportfölj
För att finansiera Statens järnvägars obligationsportfölj disponerar Riksgäldskontoret en låneram som uppgår till högst 1 656 000 000 kronor.

5.2

Utbetalningsplan

Till Riksgäldskontorets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2016-01-2524 864
2016-02-2524 864
2016-03-2524 864
2016-04-2524 864
2016-05-2524 864
2016-06-2524 864
2016-07-2524 864
2016-08-2524 864
2016-09-2524 864
2016-10-2524 864
2016-11-2524 864
2016-12-2524 869
Summa298 373
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Riksgäldskontorets disposition enligt detta regleringsbrev är:
1:12 ap.1Förvaltningskostnader

6

Avgifter och bidrag

6.1

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras

Verksamhet+/- t.o.m. 2014+/- 2015Int. 2016Kost. 2016+/- 2016Ack. +/- utgå. 2016
Garantier
Garanti- och utlåningsverksamhet, portfölj835 333129 79659 5693 13856 4311 021 560
Garanti- och utlåningsverksamhet, administration4 071-12 31219 30328 308-9 005-17 246
Summa839 404117 48478 87231 44647 4261 004 314
Belopp angivna i tkr

Villkor

Garanti- och utlåningsverksamhet, administration

För utomstatliga garantier och lån som inte omfattas av garanti och kreditmodellen och där garanti eller kreditriskavgift inte tas ut ska den administrativa kostnaden betalas av garantigäldenären eller låntagaren eller det anslag som finansierar infriandet av garantin eller upplåningskostnaden för lånet.

6.2

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras

VerksamhetInk. tit.+/- t.o.m. 2014+/- 2015Int. 2016Kost. 2016+/- 2016Ack. +/- utgå. 2016
Avgiftsbelagd verksamhet
Statens internbank2557004 70004 7004 700
Insättningsgaranti och investerarskydd25520-14 76014 76015 000-240-15 000
Garanti- och kreditverksamhet21240025 400025 40025 400
Summa0-14 76044 86015 00029 86015 100
Belopp angivna i tkr

Villkor

Statens internbank

Riksgäldskontorets avgifter i statens internbank (omfattande verksamheterna in- och utlåning samt statens betalningssystem) ska föras till inkomsttitel 2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret.

Insättningsgaranti och investerarskydd

1. Riksgäldskontoret ska 2015 ta in avgifter enligt 12−15 §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och 29−32 §§ lagen (1999:158) om investerarskydd.

2. Riksgäldskontorets utgifter för förvaltningen 2014 (anslagsutfallet) ska täckas genom att motsvarande belopp avskiljs från inbetalda avgifter. Dessa medel ska i samband med att de inkommer till myndigheten betalas in på statens centralkonto och redovisas under inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter.

3. Det som därefter kvarstår av avgifterna ska placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller i skuldförbindelser utfärdade av staten.

                                        

Garanti- och kreditverksamhet

I de fall räntan för lånet eller avgiften för garantin överstiger kostnaden för den förväntade förlusten och administrationskostnader ska överskottet redovisas mot inkomsttitel 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet.

På regeringens vägnar
Per Bolund
Liso Norrman








Kopia till

Statsrådsberedningen/FCK och REV
Justitiedepartementet/SSK
Utrikesdepartementet/FIM
Finansdepartementet/BA och IA
Miljö- och energidepartementet/KL
Näringsdepartementet/SB och SUBT
Regeringskansliet förvaltningsavdelning/RK EKOL
Riksdagen, finansutskottet
Riksbanken
Riksrevisionen
Boverket
Centrala studiestödsnämnden
Ekonomistyrningsverket
Exportkreditnämnden
Finansinspektionen
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Trafikverket
AB Svensk Exportkredit
Svenska Spel AB

Senast uppdaterad: