Finansdepartementet


Regeringsbeslut
II 3

2014-12-19
Fi2014/2616
Fi2014/4000
Fi2014/4289 (delvis) m.fl.
Se bilaga 1
Riksgäldskontoret
Jakobsbergsgatan 13
103 74 Stockholm
Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Riksgäldskontoret
1 bilaga
Riksdagen har beslutat om Riksgäldskontorets verksamhet för budgetåret 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 2, bet. 2014/15:FiU2, rskr. 2014/15:79, prop. 2014/15:1 utg.omr. 26, bet. 2014/15:FiU4, rskr. 2014/15:83, prop. 2014/15:1 utg.omr. 24, bet. 2014/15:NU1, rskr. 2014/15:67).

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2015 för Riksgäldskontoret och nedan angivna anslag.

VERKSAMHET

Utöver de instruktionsenliga uppgifterna och vad som framgår av riktlinjer för statsskuldens förvaltning för 2015 gäller följande för Riksgäldskontoret:

1

Mål och återrapporteringskrav

Statens internbank

 

Mål

1. Den statliga betalningsmodellen ska tillgodose statsmakternas uttalade krav på kostnadseffektivitet, säkerhet, information och valfrihet. Staten ska ha en konkurrensneutral relation till bankerna.

2. Lån till och placeringar från statliga myndigheter och vissa bolag ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets upplåningskostnader på kapitalmarknaden.

3. Valutasäkringstjänster för statliga myndigheter ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets uppskattade kostnad för motsvarande tjänst på marknaden.

4. Likviditetsstyrningen i staten ska utformas så att statens räntekostnader långsiktigt minimeras.

5. Servicen till internbankens kunder ska vara god.

Återrapportering

Återraporterings ska lämnas av hur myndigheten har arbetat för att nå måluppfyllelse. I redovisningen ska särskilt redogöras för följande:

  • Ändringar i tillämpningen av principerna för ränte- och avgiftssättning ska redovisas.
  • Redovisning av uppnådda förbättringar ska ske i kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa termer.
  • Större steg i utvecklingsarbetet och viktigare förslag till strukturella åtgärder ska redovisas och åtgärdernas effekter analyseras.

 

Garantier och utlåningsverksamhet

 

Mål

1. Bidra till att statens risk begränsas och att statens rätt tryggas. Genom att värdera ekonomiska risker ska Riksgäldskontoret sätta avgifter och bestämma villkor samt driva in fordringar.

2. Aktivt arbeta för att garanti- och utlåningsverksamheten i andra myndigheter under regeringen bedrivs på ett effektivt sätt. Riksgäldskontoret ska fortsätta att utveckla hanteringen av statliga garantier och utlåning i samverkan med övriga berörda myndigheter.

Återrapportering

  • Riksgäldskontoret ska övervaka riskerna i de garantier och den utlåning som inte bevakas av andra myndigheter och rapportera väsentliga förändringar i dessa risker. Övervakningen av de garantier till internationella finansiella institutioner som undantagits från garantimodellen sker genom ansvarigt departements försorg.
  • Riksgäldskontoret ska lämna en redogörelse för garanti- och utlåningsverksamhetens samlade tillgångar och förväntade förluster. Väsentliga förändringar som påverkar verksamheten ska kommenteras. Detta återrapporteringskrav omfattar inte åtaganden riktade mot den finansiella sektorn.

 

Insättningsgaranti och investerarskydd

 

Mål

Bidra till ett stärkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar respektive finansiella instrument.

Återrapportering

Redovisa hur arbetet bedrivs kopplat till målet.

Riskhantering

 

Mål

Att i riskhanteringen, utöver vad som anges i regeringens riktlinjer, sträva efter att uppnå marknadspraxis. Riksgäldskontoret ska se till att hanteringen av finansiella och operativa risker uppfyller de för verksamheten relevanta krav som ställs i lagstiftning gällande finansiella företag och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd.

Återrapportering

Redovisa graden av måluppfyllelse. I den mån verksamheten inte uppfyller uppsatt mål ska orsakerna analyseras och planerade åtgärder för måluppfyllelse beskrivas.

Prognoser

 

Anslagsprognos

1. Prognoser för anslagsbelastningen för 2015–2019 ska redovisas vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes den 20 januari, 20 februari, 5 maj, 27 juli och 26 oktober 2015 och ska följa instruktion från Ekonomistyrningsverket.

 

 

Prognos kopplad till in- och utlåning, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden

2. Utfall och prognoser avseende myndigheters m.fl:s in- och utlåning i Riksgäldskontoret, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden ska redovisas vid prognostillfällen. Prognoserna ska även innehålla underlag för känslighetsberäkningar av räntor på statsskulden med avseende på saldo-, ränte- och valutakursförändringar. Samtliga prognoser ska innehålla kommentarer där större avvikelser mellan tidigare prognoser och år redovisas och förklaras. Prognoserna ska lämnas på begäran av Finansdepartementet.

Riksgäldskontoret åläggs dessutom att så snart som möjligt, i särskild ordning, informera och beskriva konsekvenserna för regeringen i de fall myndigheten avser att genomföra förändringar av låneplanen för statsskulden som bedöms få till följd att utgifterna på anslaget räntor på statsskulden överskrider tillgängliga medel, exklusive medgivet överskridande.

Prognos kopplad till provisionskostnader

3. Utfall och prognos avseende provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning ska redovisas. Utfallet ska avse 2014 samt det första halvåret 2015 och prognoser ska avse anslagsbelastningen 2015–2019. Såväl utfall som prognoser ska redovisas för de olika typerna av provisionskostnader. Prognoserna ska innehålla kommentarer där större avvikelser mellan tidigare prognoser och år redovisas och förklaras. Redovisningen ska lämnas senast den 30 juli 2015.

Prognos gällande myndighetens lånebehov

4. I samband med de prognoser Riksgäldskontoret publicerar ska jämförelser göras mellan myndighetens lånebehovsprognos och de senaste publicerade lånebehovsprognoserna från regeringen, Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket. Skillnaderna ska, så långt det kan göras med beaktande av olikheter i metod och syfte, analyseras och redovisas.

Övrig återrapportering

 

Riksgäldskontoret ska redovisa fördelningen av de administrativa kostnaderna uppdelat på de olika områdena inom myndighetens verksamhet. Detta ska redovisas i tidsserier om möjligt.

 

3

Uppdrag

 

Låneramar

1. Riksgäldskontoret ska halvårsvis redovisa kontorets utlåning och aktuella ramar till myndigheter, affärsverk och statliga bolag m.fl. Redovisningen ska indelas efter 1) låneramar (7 kap. 1 § budgetlagen [2011:203]), 2) räntekontokrediter (7 kap. 4 §), 3) övriga kreditramar som beslutas särskilt av riksdagen (7 kap. 6 §) uppdelat på låneramar respektive övriga krediter samt 4) utomstatlig utlåning (6 kap. 3 §). Redovisningarna ska lämnas senast den 30 januari och den 7 augusti 2015. 

Statens upplåning och skuldförvaltning

2. Riksgäldskontoret ska under 2015 ta upp och förvalta lån enligt 5 kap. budgetlagen.

3. Riksgäldskontoret ska särredovisa statsskulden i sin balansräkning i årsredovisningen. Statsskulden ska redovisas som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 till den del som redovisas av Riksgäldskontoret. Undantag ska göras för Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet. Den skulden, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen.

Stöd till kreditinstitut

4. Om Riksgäldskontoret, i egenskap av stödmyndighet, har aktiva åtaganden enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut, ska dessa redovisas senast den 13 mars och den 7 augusti 2015 samt den 15 mars 2016. Underlag för myndighetens administrativa kostnader för verksamheten redovisas i budgetunderlaget.

Utlåning

5. Riksdagen har för 2015 bemyndigat regeringen att besluta att AB Svensk Exportkredit (SEK) får ta upp lån för systemet med statsstödda exportkrediter (det s.k. CIRR-systemet) i Riksgäldskontoret som, inklusive tidigare gjord upplåning, får uppgå till högst 80 miljarder kronor. SEK:s avrop under låneramen ska göras med rimlig framförhållning. Lånen kan vara omsättningsbara. Villkoren för lånen ska regleras genom avtal mellan Riksgäldskontoret och SEK. För låneramen ska en avgift tas ut som täcker Riksgäldskontorets administrativa kostnader. Riksgäldskontoret ska, bl.a. baserat på uppgifter från SEK, lämna ett underlag med redovisning av hur lånen utnyttjats, hur SEK:s exportfinansiering utvecklats och hur regeringens åtgärder har påverkat SEK:s möjligheter på kreditmarknaden. I underlaget ska också bedömda risker förenade med låneramen ingå. Redovisning ska lämnas senast den 13 mars och den 7 augusti 2015 samt den 15 mars 2016. I övrigt gäller regeringens bemyndigande från den 5 februari 2009 oförändrat.

6. Riksgäldskontoret ska handlägga Sveriges lån till andra stater som riksdagen bemyndigat regeringen att besluta om. Lånens omfattning samt tillhörande intäkter och administrativa kostnader ska särredovisas senast den 13 mars 2015.

7. Riksgäldskontoret ska senast den 13 mars 2015 och den 15 mars 2016 rapportera till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) angående kreditriskerna i den övertagna obligationsportföljen från affärsverket Statens järnvägar. Rapporteringen ska innehålla en beräkning av de förväntade förlusterna för obligationerna och en kvalitativ beskrivning av riskerna i de derivatinstrument som ingår i portföljen. Utöver denna årliga rapportering ska väsentliga förändringar i risk inrapporteras.

Riskanalys avseende garantier och utlåning

8. Riksgäldskontoret ska senast den 13 mars 2015 och den 15 mars 2016 lämna en rapport innehållande en samlad riskanalys av statliga garantier och utlåning. Rapporten ska innehålla både en kvalitativ och en kvantitativ riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj samt utgå från följande två riskperspektiv:

Statens kreditrisk: Syftet med analysen är att få en tydlig bild av risken för att staten drabbas av förluster kopplade till garanti- och utlåningsverksamheten.

Statens likviditetsrisk: Syftet med analysen är att få en tydlig bild av risken för att staten måste ta fram finansiering för infrianden inom garantiverksamheten, samt av vilka effekter detta kan väntas få för lånebehov och upplåningskostnader.

Fokus bör huvudsakligen läggas på analysen av statens kreditrisk.

Analysen bör även belysa statens implicita garantiåtaganden gentemot den finansiella sektorn, särskilt i de fall det finns en tydlig koppling till stora explicita garantiåtaganden.

Den separata rapporten ska tas fram i samverkan med Exportkreditnämnden, Boverket, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete och Centrala studiestödsnämnden, samt övriga berörda myndigheter.

 

Risk- och sårbarhetsanalyser

9. Riksgäldskontoret ska i arbetet med 2015 års risk- och sårbarhetsanalyser särskilt beakta och analysera informationssäkerheten i de delar av verksamheten och i de tekniska system som är nödvändiga för att myndigheten ska kunna utföra sitt arbete. Riksgäldskontoret ska redovisa en bedömning av informationssäkerheten samt vidtagna åtgärder. Redovisningen ska vara en del av den sammanställning som görs i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser enligt 9 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.

FINANSIERING

4

Anslag

4.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:12

Riksgäldskontoret (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret304 174
ap.1Förvaltningskostnader (ram)295 443
ap.4Riksgäldskontoret - del till RGK-administration (ram)8 731

Villkor för anslag 1:12

ap.4 Riksgäldskontoret - del till RGK-administration

Anslagsposten får användas för att vid särskilt behov täcka ökade administrationskostnader i samband med eventuella ersättningsfall för insättningsgarantin och investerarskyddet under 2015.

1:14

Vissa garanti- och medlemsavgifter (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret600
ap.2Avsättning för garantier till A/O Dom Shvetsii (ram)600

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

1:1

Räntor på statsskulden (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret20 371 000
ap.1Räntor på statsskulden (ram)20 371 000

Villkor för anslag 1:1

ap.1 Räntor på statsskulden

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

1:3

Riksgäldskontorets provisionsutgifter (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret145 200
ap.1Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning (ram)145 200

Villkor för anslag 1:3

ap.1 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

4.3

Finansiella villkor

4.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2015Indrag av anslagsbelopp
1:12 Riksgäldskontoret
ap.18 8633 %0
ap.403 %0
1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter
ap.218Inget0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2015Indrag av anslagsbelopp
1:1 Räntor på statsskulden
ap.12 037 100Inget0
1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter
ap.114 520Inget0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

5

Övriga villkor

5.1

Låneram och krediter

Låneram (enl. 7 kap. 1 § budgetlagen)65 000
Räntekontokredit (enl. 7 kap. 4 § budgetlagen)30 000
Övriga kreditramar (enl. 7 kap. 6 § budgetlagen)2 250 000
- varav ÖVRIGT2 250 000
Belopp angivna i tkr

Villkor

Låneram (enl. 7 kap. 1 § budgetlagen)

- varav ÖVRIGT

1. För garantiverksamheten enligt förordningen (2011:211) om utlåning och garantier gäller att det ska finnas en garantireserv (räntebärande konto) med obegränsad kredit.

För garantiverksamheten gäller även en obegränsad kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner. Den obegränsade krediten omfattar inte eventuella infrianden avseende garantikapital till järnvägsinvesteringsbolaget Eurofima.

2. För utlåningsverksamheten enligt förordningen (2011:211) om utlåning och garantier gäller att det ska finnas en kreditreserv (räntebärande konto) med obegränsad kredit.


3. För insättningsgaranti- och investerarskyddsverksamheten gäller:
Enligt 15 § andra stycket lagen (1995:1571) om insättningsgaranti får Riksgäldskontoret, i egenskap av garantimyndighet, i den utsträckning behållna avgiftsmedel inte räcker till för att betala ut ersättningar inom insättningsgarantin, låna medel (i Riksgäldskontoret). På motsvarande sätt får, enligt 31 § andra stycket lagen (1999:158) om investerarskydd, medel lånas (i Riksgäldskontoret) om behållna avgiftsmedel inte räcker till för att betala ut ersättningar inom investerarskyddet. För verksamheten gäller därmed följande krediter:
En obegränsad kredit för verksamheten med insättningsgarantin.
En obegränsad kredit för verksamheten med investerarskyddet.

4. För verksamheten enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut gäller:
En obegränsad kredit om medlen på kontot inte räcker för att betala ut stöd.

5. Riksgäldskontoret ska informera Regeringskansliet (Finansdepartementet) innan kreditutrymmet under punkterna 1–4 utnyttjas och redovisa konsekvenserna för Riksgäldskontorets nettoutlåning.


Stabilitetsfonden
Riksgäldskontorets förvaltningskostnader i egenskap av stödmyndighet får maximalt uppgå till 11 miljoner kronor, vilka ska tas från stabilitetsfonden. För Prövningsnämnden för stöd till kreditinstituts utgifter får högst en miljon kronor användas. Skälig ersättning till god man ska belasta fonden.


Statens järnvägars obligationsportfölj
För att finansiera Statens järnvägars obligationsportfölj disponerar Riksgäldskontoret en låneram som uppgår till högst 2 250 000 000 kronor.

5.2

Utbetalningsplan

Till Riksgäldskontorets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2015-01-2524 620
2015-02-2524 620
2015-03-2524 620
2015-04-2524 620
2015-05-2524 620
2015-06-2524 620
2015-07-2524 620
2015-08-2524 620
2015-09-2524 620
2015-10-2524 620
2015-11-2524 620
2015-12-2524 623
Summa295 443
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Riksgäldskontorets disposition enligt detta regleringsbrev är:
1:12 ap.1Förvaltningskostnader

6

Avgifter och bidrag

6.1

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras

Verksamhet+/- t.o.m. 2013+/- 2014Int. 2015Kost. 2015+/- 2015Ack. +/- utgå. 2015
Garantier
Garanti- och utlåningsverksamhet845 96265 00067 57029 00038 570949 532
Belopp angivna i tkr

Villkor

Garanti- och utlåningsverksamhet

För utomstatliga garantier och lån som inte omfattas av garanti och kreditmodellen och där garanti eller kreditriskavgift inte tas ut ska den administrativa kostnaden betalas av garantigäldenären eller låntagaren eller det anslag som finansierar infriandet av garantin eller upplåningskostnaden för lånet.

6.2

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras

VerksamhetInk. tit.+/- t.o.m. 2013+/- 2014Int. 2015Kost. 2015+/- 2015Ack. +/- utgå. 2015
Avgiftsbelagd verksamhet
Statens internbank2557004 70004 7004 700
Insättningsgaranti och investerarskydd25520016 11018 000-1 890-1 890
Garanti- och kreditverksamhet2124000000
Summa0020 81018 0002 8102 810
Belopp angivna i tkr

Villkor

Statens internbank

Riksgäldskontorets avgifter i statens internbank (omfattande verksamheterna in- och utlåning samt statens betalningssystem) ska föras till inkomsttitel 2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret.

Insättningsgaranti och investerarskydd

1. Riksgäldskontoret ska 2015 ta in avgifter enligt 12−15 §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och 29−32 §§ lagen (1999:158) om investerarskydd.

2. Riksgäldskontorets utgifter för förvaltningen 2014 (anslagsutfallet) ska täckas genom att motsvarande belopp avskiljs från inbetalda avgifter. Dessa medel ska i samband med att de inkommer till myndigheten betalas in på statens centralkonto och redovisas under inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter.

3. Det som därefter kvarstår av avgifterna ska placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller i skuldförbindelser utfärdade av staten.

Inleverans av överskott från garanti- och kreditverksamheten                                          

I de fall räntan för lånet eller avgiften för garantin överstiger kostnaden för den förväntade förlusten och administrationskostnader ska överskottet redovisas mot inkomsttitel 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet.

UNDANTAG FRÅN EKONOMIADMINISTRATIVA REGELVERKET

Garanti- och utlåningsverksamheten omfattas inte av 25 a § andra och tredje styckena avgiftsförordningen (1992:191).

På regeringens vägnar
Per Bolund
Elin Andén








Kopia till

Riksdagen, finansutskottet
Riksbanken
Riksrevisionen
Regeringskansliets internrevision, SB
Försvarsdepartementet/SSK
Finansdepartementet/BA, IA, SSA/EIT och KSÄ/MSS
Regeringskansliets förvaltningsavdelning
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Boverket
Ekonomistyrningsverket
Exportkreditnämnden
Finansinspektionen
Prövningsnämnden för stöd till kreditinstitut
AB Svensk Exportkredit
Svenska Spel AB
Centrala studiestödsnämnden
Trafikverket

Bilaga 1 till Regeringsbeslut II 3, 2014-12-19

Diarienummerförteckning

Fi2014/2616
Fi2014/4000
Fi2014/4289 (delvis)
Fi2014/4516
Fi2014/4528 (delvis)
Fi2014/4530

Senast uppdaterad: