Finansdepartementet


Regeringsbeslut
II 4

2012-12-06
Fi2012/4371
Riksgäldskontoret
Norrlandsgatan 15
103 74 STOCKHOLM
Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Riksgäldskontoret
Riksdagen har beslutat om Riksgäldskontorets verksamhet för budgetåret 2012 (prop. 2011/12:1 utg.omr. 02, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104, prop. 2011/12:1 utg.omr. 26, bet. 2011/12:FiU4, rskr. 2011/12:109, prop. 2012/13:2 utg.omr. 26, bet. 2012/13:FiU11, rskr. 2012/13:40).

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2012 för Riksgäldskontoret och nedan angivna anslag.

VERKSAMHET

Utöver de instruktionsenliga uppgifterna och vad som framgår av riktlinjer för statsskuldens förvaltning för 2012 gäller följande för Riksgäldskontoret:

1

Mål och återrapporteringskrav

Statens internbank

Mål

1. Lån till och placeringar hos statliga myndigheter och vissa bolag ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets upplåningskostnader på kapitalmarknaden.  

2. Den statliga betalningsmodellen ska tillgodose statsmakternas uttalade krav på kostnadseffektivitet, säkerhet, information och valfrihet. Staten ska ha en konkurrensneutral relation till bankerna.  

3. Likviditetsstyrningen i staten ska utformas så att statens räntekostnader långsiktigt minimeras.  

4. Servicen till internbankens kunder ska vara god.  

Återrapportering

1. Ändringar i tillämpningen av principerna för ränte- och avgiftssättning ska redovisas.  

2. Redovisning av uppnådda förbättringar ska ske i kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa termer.  

3. Kundernas uppfattning om verksamhetens kvalitet och service ska redovisas.  

4. Större steg i utvecklingsarbetet och viktigare förslag till strukturella åtgärder ska redovisas och åtgärdernas effekter analyseras.  

5. Riksgäldskontoret ska halvårsvis redovisa kontorets utlåning och aktuella ramar till myndigheter, affärsverk och statliga bolag m.fl. Redovisningen ska indelas efter 1) låneramar (enl. 7 kap. 1 § budgetlagen), 2) räntekontokrediter (enl. 7 kap. 4 § budgetlagen), 3) övriga kreditramar som beslutas särskilt av riksdagen (enl. 7 kap. 6 § budgetlagen) uppdelat på låneramar respektive övriga krediter samt 4) utomstatlig utlåning (enl. 6 kap. 3 § budgetlagen). Redovisningarna ska lämnas senast den 15 februari och den 15 augusti 2012.

Garantier och krediter

Mål

1. Riksgäldskontoret ska bidra till att statens risk begränsas och att statens rätt tryggas. Det ska ske genom att värdera ekonomiska risker, sätta avgifter och bestämma villkor och driva in fordringar.  

2. Riksgäldskontoret ska aktivt arbeta för att garanti- och kreditverksamheten i andra myndigheter under regeringen bedrivs på ett effektivt sätt. Riksgäldskontoret ska fortsätta att utveckla hanteringen av statliga garantier och krediter i samverkan med övriga berörda myndigheter.  

Återrapportering

1. Riksgäldskontoret ska övervaka riskerna i de garantier och krediter som inte bevakas av andra myndigheter och rapportera väsentliga förändringar i dessa risker till Finansdepartementet. Övervakningen av de garantier till internationella finansiella institutioner som undantagits från garantimodellen sker genom ansvarigt departements försorg.  

2. Verksamhetens ekonomiska resultat ska redovisas och faktorer som påverkar utfallet ska analyseras i årsredovisning och delårsrapport.  

Riskhantering

Mål 

Riksgäldskontoret ska i riskhanteringen, utöver vad som anges i regeringens riktlinjer, sträva efter att uppnå marknadspraxis. Riksgäldskontoret ska se till att hanteringen av finansiella och operativa risker uppfyller de för verksamheten relevanta krav som ställs i lagstiftning gällande finansiella företag och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd.

Återrapportering 

Graden av måluppfyllelse ska redovisas. I den mån verksamheten inte uppfyller uppsatt mål ska orsakerna analyseras och planerade åtgärder för måluppfyllelse beskrivas.

Prognoser

1. Myndigheten ska redovisa prognoser för anslagsbelastningen för 2012–2016 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket den 18 januari, 22 februari, 3 maj, 30 juli och 26 oktober 2012.

2. Riksgäldskontoret ska redovisa utfall och prognoser avseende myndigheters m.fl:s in- och utlåning i Riksgäldskontoret, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska även innehålla underlag för känslighetsberäkningar av räntor på statsskulden med avseende på saldo-, ränte- och valutakursförändringar. Samtliga prognoser ska innehålla kommentarer där större avvikelser mellan tidigare prognoser och år redovisas och förklaras. Prognoserna ska lämnas till regeringen den 8 februari, 12 mars, 8 juni, 13 augusti och 9 november 2012 samt på särskild begäran av Finansdepartementet.

3. Riksgäldskontoret ska redovisa utfallet för 2011 samt det första halvåret 2012 avseende provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utfallet ska redovisas för de olika typerna av provisionskostnader. Redovisningen ska lämnas till Finansdepartementet senast den 29 juli 2012.

3

Uppdrag

1. Riksgäldskontoret ska under 2012 ta upp och förvalta lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203). 

2. Om Riksgäldskontoret, i egenskap av stödmyndighet, har aktiva åtaganden enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut, ska dessa redovisas till regeringen (Finansdepartementet) senast 15 mars, 10 augusti och 15 november 2012 samt den 15 mars 2013. Riksgäldskontoret ska dessutom redovisa till regeringen när åtgärder som har större ekonomisk betydelse planeras och vidtas enligt lagen, detta avseende typ av åtgärder, omfattning och förväntade effekter på stabilitetsfonden.

3. Regeringens bemyndigande till Riksgäldskontoret den 5 februari 2009 (Fi2009/1119) avseende beviljande av låneram till AB Svensk Exportkredit (SEK). Låneramen har förlängts till och med 2012. Det förlängda bemyndigandet begränsas till en låneram om 100 miljarder kronor, varav 80 miljarder kronor av låneramen avser utlåning inom gällande system för statsstödda krediter (det s.k. CIRR-systemet) och 20 miljarder kronor av låneramen avser kommersiell exportfinansiering. SEK:s avrop under låneramen ska göras med rimlig framförhållning. Lånen kan vara omsättningsbara. Villkoren för lånen ska regleras genom avtal mellan Riksgäldskontoret och SEK. Riksgäldskontoret ska, bl.a. baserat på uppgifter från SEK, lämna ett underlag med redovisning av hur krediterna utnyttjats, hur SEK:s exportfinansiering utvecklats och hur regeringens åtgärder har påverkat SEK:s möjligheter på kreditmarknaden. I underlaget ska också bedömda risker förenade med låneramen ingå. Redovisning ska lämnas till Finansdepartementet senast den 15 mars och den 10 augusti 2012 samt den 15 mars 2013. I övrigt gäller regeringens bemyndigande från den 5 februari 2009 oförändrat.

4. Riksgäldskontoret ska handlägga Sveriges krediter till andra stater som riksdagen bemyndigat regeringen att besluta om. Krediternas omfattning samt tillhörande intäkter och administrativa kostnader bör särredovisas.

5. Riksgäldskontoret ska på adekvat sätt vidta åtgärder för att förbereda sig för rollen som svensk auktionsförrättare enligt Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 (auktionsförordningen). Auktionsförrättarens roll är att auktionera de svenska utsläppsrätterna samt ta emot och utbetala auktionsintäkterna. Riksgäldskontoret ska bistå Regeringskansliet i arbetet med att etablera det EU-gemensamma systemet för auktionering av utsläppsrätter.

6. Riksgäldskontoret ska senast den 15 mars 2012 respektive 15 mars 2013 lämna en rapport till Finansdepartementet, innehållande en samlad riskanalys av statliga garantier och krediter. Rapporten ska innehålla både en kvalitativ och kvantitativ riskanalys av statens garanti- och kreditportfölj samt utgå från följande två riskperspektiv:  

Statens kreditrisk: Syftet med analysen är att få en tydlig bild av risken för att staten drabbas av förmögenhetsförluster kopplade till garanti- och kreditverksamheten.

Statens likviditetsrisk: Syftet med analysen är att få en tydlig bild av risken för att staten måste ta fram finansiering för infrianden inom garantiverksamheten, samt vilka effekter detta kan väntas få för lånebehov och upplåningskostnader.

Analysen bör även belysa de implicita garantiåtaganden som finns inom den finansiella sektorn, i de fall det finns en tydlig koppling till stora explicita garantiåtaganden.

Den separata rapporten ska tas fram i samverkan med Exportkreditnämnden, Statens bostadskreditnämnd, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete och Centrala studiestödsnämnden, samt övriga berörda myndigheter.

Övertagande av uppgifter från affärsverket Statens järnvägar

Riksgäldskontoret ska förbereda övertagande av affärsverket Statens järnvägars finansiella portfölj avseende obligationer, valutasäkringsinstrument samt lån i Riksgäldskontoret så att denna portfölj kan övertas den 1 januari 2013. Riksgäldskontoret ska vid fullgörande av uppdraget samråda med Statens järnvägar. Riksgäldskontoret får fakturera Statens järnvägar för sådana merkostnader som uppkommer under 2012 med anledning av övertagandet. Vid genomförandet av uppdraget ska Riksgäldskontoret beakta 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd.

FINANSIERING

4

Anslag

4.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:12

Riksgäldskontoret (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret311 567
ap.1Förvaltningskostnader (ram)302 567
ap.4Riksgäldskontoret - del till RGK-administration (ram)9 000
Disponeras av Regeringskansliet/Finansdepartementet0
ap.2Riksgäldskontoret:Förvaltning - RKs disposition (ram)0

Villkor för anslag 1:12

ap.2 Riksgäldskontoret:Förvaltning - RKs disposition

Anslagsposten får användas för pågående utvärdering av statsskuldsförvaltningen.

ap.4 Riksgäldskontoret - del till RGK-administration

Anslagsposten får användas för att vid särskilt behov täcka ökade administrationskostnader i samband med eventuella ersättningsfall för insättningsgarantin och investerarskyddet under 2012.

1:14

Vissa garanti- och medlemsavgifter (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret650
ap.2Avsättning för garantier till A/O Dom Shvetsii (ram)650

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

1:1

Räntor på statsskulden (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret27 700 000
ap.1Räntor på statsskulden (ram)27 700 000

Villkor för anslag 1:1

ap.1 Räntor på statsskulden

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

1:3

Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret160 000
ap.1Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning (ram)160 000

Villkor för anslag 1:3

ap.1 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

4.3

Finansiella villkor

4.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2012Indrag av anslagsbelopp
1:12 Riksgäldskontoret
ap.19 0773 %0
ap.20Allt0
ap.430Inget0
1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter
ap.220Inget0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2012Indrag av anslagsbelopp
1:1 Räntor på statsskulden
ap.12 170 000Inget0
1:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning
ap.116 000Inget0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

5

Övriga villkor

5.1

Låneram och krediter

Låneram (enl. 7 kap. 1 § budgetlagen)40 000
Räntekontokredit (enl. 7 kap. 4 § budgetlagen)88 000
Övriga kreditramar (enl. 7 kap. 6 § budgetlagen)
- varav SPECIAL
Belopp angivna i tkr

Villkor

- varav SPECIAL

1. För garantiverksamheten gäller följande krediter:

En obegränsad kredit för infriande av de garantier som ställts ut av myndigheten inom ramen för garantimodellen (den ordinarie garantireserven).

En obegränsad kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner.

2. För utlåningsverksamheten enligt förordningen (2011:211) om utlåning och garantier gäller att det ska finnas en kreditreserv (räntebärande konto) med obegränsad kredit. 

3. För insättningsgaranti- och investerarskyddsverksamheten gäller:
Enligt 15 § andra stycket lagen (1995:1571) om insättningsgaranti får Riksgäldskontoret, i egenskap av garantimyndighet, i den utsträckning behållna avgiftsmedel inte räcker till för att betala ut ersättningar inom insättningsgarantin, låna medel (i Riksgäldskontoret). På motsvarande sätt får, enligt 31 § andra stycket lagen (1999:158) om investerarskydd, medel lånas (i Riksgäldskontoret) om behållna avgiftsmedel inte räcker till för att betala ut ersättningar inom investerarskyddet. För verksamheten gäller därmed följande krediter:

En obegränsad kredit för verksamheten med insättningsgarantin.

En obegränsad kredit för verksamheten med investerarskyddet.

4. För verksamheten enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut gäller:

En obegränsad kredit om medlen i stabilitetsfonden inte räcker för att betala ut stöd.

5. Riksgäldskontoret ska informera Regeringskansliet (Finansdepartementet) innan kreditutrymmet under punkterna 1–4 utnyttjas och redovisa konsekvenserna för Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Stabilitetsfonden

Riksgäldskontorets förvaltningskostnader i egenskap av stödmyndighet får maximalt uppgå till 6 miljoner kronor, vilka ska tas från stabilitetsfonden. För Prövningsnämnden för stöd till kreditinstituts utgifter får högst en miljon kronor användas. Skälig ersättning till god man ska belasta fonden.

5.2

Utbetalningsplan

Till Riksgäldskontorets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2012-01-2525 214
2012-02-2525 214
2012-03-2525 214
2012-04-2525 214
2012-05-2525 214
2012-06-2525 214
2012-07-2525 214
2012-08-2525 214
2012-09-2525 214
2012-10-2525 214
2012-11-2525 214
2012-12-2525 213
Summa302 567
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Riksgäldskontorets disposition enligt detta regleringsbrev är:
1:12 ap.1Förvaltningskostnader

6

Avgifter och bidrag

6.1

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras

Verksamhet+/- t.o.m. 2010+/- 2011Int. 2012Kost. 2012+/- 2012Ack. +/- utgå. 2012
Garantier
Garanti- och kreditverksamhet-218 952108 000260 000150 000110 000-952
Belopp angivna i tkr

Villkor

Garanti- och kreditverksamhet

1. De anslagsmedel som anvisas som ersättning för avgifter, från anslagen 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter, 1:1 Biståndsverksamhet, 2:10 Stockholms universitet, 2:18 Kungl. Tekniska högskolan samt 1:2 Banhållning, ska tillföras garantireserven. 

2. För utomstatliga lån som inte omfattas av kreditmodellen och där kreditriskavgift inte tas ut ska den administrativa kostnaden betalas av låntagaren eller det anslag som finansierar upplåningskostnaden för lånet.

6.2

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras

VerksamhetInk. tit.+/- t.o.m. 2010+/- 2011Int. 2012Kost. 2012+/- 2012Ack. +/- utgå. 2012
Avgiftsbelagd verksamhet
Statens internbank2557004 50004 5004 500
Insättningsgaranti och investerarskydd2552007 0008 000-1 000-1 000
Summa0011 5008 0003 5003 500
Belopp angivna i tkr

Villkor

Statens internbank

1. Riksgäldskontorets avgifter i statens internbank (omfattande verksamheterna in- och utlåning samt statens betalningssystem) ska föras till inkomsttitel 2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret.

Insättningsgaranti och investerarskydd

1. Riksgäldskontoret ska 2012 ta in avgifter enligt 12−15 §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och 29−32 §§ lagen (1999:158) om investerarskydd.

2. Riksgäldskontorets utgifter för förvaltningen 2011 (anslagsutfallet) ska täckas genom att motsvarande belopp avskiljs från inbetalda avgifter. Dessa medel ska i samband med att de inkommer till myndigheten betalas in på statens centralkonto och redovisas under inkomsttitel 2552, övriga offentligrättsliga avgifter.

3. Det som därefter kvarstår av avgifterna ska placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller i skuldförbindelser utfärdade av staten.

Inleverans av överskott från garanti- och kreditverksamheten                                              1. I de fall räntan för lånet eller avgiften för garantin överstiger kostnaden för den förväntade förlusten ska överskottet redovisas mot inkomsttitel 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet.

UNDANTAG FRÅN EKONOMIADMINISTRATIVA REGELVERKET

1. Garanti- och kreditverksamheten omfattas inte av 25 a § andra och tredje styckena avgiftsförordningen (1992:191).

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

1. I samband med Riksgäldskontorets övertagande av Venantius lån m.m. i februari 2007 uppstod en fordran på statsverket. Riksgäldskontoret ska reglera fordran på statsverket genom betalning från statens centralkonto i Riksbanken till Riksgäldskontorets checkräkning. Det sker i samma takt som de övertagna lånen förfaller till betalning. Villkoren och betalningsprofilen finns preciserade i Riksgäldskontorets regleringsbrev för 2008 bilaga 2

På regeringens vägnar
Peter Norman
Therese Pelow








Kopia till

Riksdagens finansutskott
Riksrevisionen
Riksbanken
Regeringskansliets förvaltningsavdelning
Regeringskansliets internrevision, SB
Ekonomistyrningsverket
Finansdepartementet/BA, EIT, IA och KLS
Försvarsdepartementet/SSK
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Finansinspektionen
Prövningsnämnden för stöd till kreditinstitut
Svenska Spel AB
AB Svensk Exportkredit
Affärsverket Statens Järnvägar
Socialdepartementet/ESA

Senast uppdaterad: