Justitiedepartementet


Regeringsbeslut
I:25

2011-12-22
Ju2011/8841/KRIM Ju2011/9119/KRIM (delvis)
Ju2011/6692/KRIM
Ju2011/7748/KRIM
Kriminalvården
Slottsgatan 78
601 80 NORRKÖPING
Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Kriminalvården
Riksdagen har beslutat om Kriminalvårdens verksamhet för budgetåret 2012 (prop. 2011/12:1, utg.omr. 04, bet. 2011/12:JuU1, rskr. 2011/12:95).

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2012 för Kriminalvården och nedan angivna anslag.

VERKSAMHET

1

Mål och återrapporteringskrav

Kriminalvårdens uppgifter framgår av förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården. Myndigheten ska med utgångspunkt i denna förordning och med hjälp av övrig begärd återrapportering redovisa vilka åtgärder som vidtagits och i vilken utsträckning Kriminalvården fullgjort sina uppgifter och uppnått målen för hur verksamheten ska bedrivas.

Följande områden ska prioriteras.

Intern styrning och kontroll

Vid myndigheten ska finnas en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt.

 Kriminalvården ska redovisa: 

- En bedömning av resultatet av de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att den interna styrningen och kontrollen fungerar, en redovisning av behovet av fortsatta åtgärder samt en tidplan för dessa,

- åtgärder som vidtagits för att säkerställa att den information och statistik som görs tillgänglig håller en hög kvalitet,

-åtgärder som vidtagits för att säkerställa att verksamheten planeras inom tilldelad ekonomisk ram,

- en beskrivning av utvecklingen av antalet ärenden som behandlats av myndighetens personalansvarsnämnd samt en bedömning av orsakerna till utvecklingen. 

Säkerhet

Säkerheten vid myndighetens verksamhetsställen ska vara anpassad så att de faktiska behoven möts på ett effektivt sätt. 

Kriminalvården ska redovisa: 

- Åtgärder som vidtagits för att tillgodose behovet av en trygg miljö för personal och klienter,

- en bedömning av aktuell säkerhetsindelning i förhållande till lagstiftningens krav,

- en bedömning av om myndigheten tillgodoser säkerhetskraven på ett kostnadseffektivt sätt.

Flexibilitet och beredskap för variationer i klienttillströmningen

Antalet platser inom häktes- och anstaltsorganisationen ska i enlighet med Kriminalvårdens instruktion fortlöpande anpassas till behovet. Kriminalvården har regeringens uppdrag att välja lösningar som är flexibla både till säkerhet och beläggning. Klienttillströmningen varierar erfarenhetsmässigt över tid. Kriminalvården måste därför, inom befintlig ram, kunna hantera förändringar i klienttillströmningen både på kort och lång sikt.  

Kriminalvården ska redovisa: 

- En bedömning av resultatet av de åtgärder som vidtagits för att tillgodose kravet på flexibla lösningar vid tillfälliga upp- respektive nedgångar i klienttillströmningen,

- en bedömning av resultatet av de åtgärder som vidtagits för att säkerställa en beredskap för att inom tilldelad ekonomisk ram klara även en mer varaktig ökning av antalet intagna.

Återfallsförebyggande arbete

Kriminalvården ska fortlöpande vidta åtgärder för att öka andelen intagna som blir föremål för frigivningsförberedelser. Arbetslinjen är ett centralt inslag i detta. Verkställigheten ska planeras och utformas efter samråd med den dömde och i samverkan med berörda myndigheter.  

Kriminalvården ska redovisa:

- Åtgärder som vidtagits för att öka antalet klienter som blir föremål för arbetsmarknadsinriktade åtgärder. Av redovisningen ska framgå i vilken utsträckning åtgärder vidtagits i samverkan med Arbetsförmedlingen eller andra aktörer på arbetsmarknaden,

- åtgärder som i övrigt vidtagits för att öka inslaget av frigivningsförberedande åtgärder under verkställigheten. Av beskrivningen ska framgå i vilken utsträckning åtgärder har vidtagits i samverkan med andra.

- en beskrivning av det återfallsförebyggande arbetet vid säkerhetsenheterna vid anstalterna Hall, Kumla och Saltvik,

- en bedömning av resultatet av de åtgärder som vidtagits med anledning av uppmärksammade brister i kvalitet, dokumentation och uppföljning av verkställighetsplaneringen samt en beskrivning av eventuella kvarstående problem,  

- en bedömning av resultatet av de åtgärder som vidtagits för att säkerställa en fullgod kontroll av verkställigheten vid placeringar i behandlingshem och familjehem samt avseende klienter som i övrigt verkställer fängesestraff utanför anstalt, 

-en bedömning av resultatet av de åtgärder som i övrigt vidtagits för att säkerställa ett enhetligt och strukturerat arbetssätt i frivården.

Ungdomar

Inom ramen för Kriminalvårdens återfallsförebyggande uppdrag ska unga dömda särskilt uppmärksammas 

Kriminalvården ska redovisa:

- Åtgärder som vidtagits för att tillgodose unga dömdas särskilda behov med avseende på placering, verkställighetsinnehåll och utslussning,

- åtgärder som vidtagits för att förbättra unga dömdas förutsättningar på arbetsmarknaden, såväl åtgärder som Kriminalvården vidtagit, som åtgärder som vidtagits i samverkan med andra,

- åtgärder som vidtagits för att förstärka återfallsförebyggande åtgärder för unga under verkställigheten, 

- åtgärder som vidtagits för att särskilt uppmärksamma misskötsamhet av villkorlig frigivning avseende unga dömda,

- åtgärder som vidtagits för att motivera till och underlätta unga dömdas utträde ur kriminella grupperingar samt en beskrivning av hur dessa insatser följs upp. 

Resultatindikatorer

Kriminalvården ska med hjälp av nedanstående indikatorer redovisa hur verksamheten har utvecklats. I de fall det är motiverat med hänsyn till indikatorernas utveckling ska detta uppmärksammas och analyseras närmare.

Häkte

  1. Strukturerad sysselsättning och tid i gemensamhet
  2. Omfattning av uppsökande verksamhet
  3. Genomsnittlig tid från verkställbar dom till beslut om anstaltsplacering

Indikatorerna ska redovisas uppdelade efter kön.

Anstalt 

  1. Antal verkställighetsplaner i förhållande till antal klienter
  2. Antal påbörjade respektive fullföljda brotts- och missbruksrelaterade program i förhållande till antal klienter
  3. Antal påbörjade permissioner respektive särskilda permissioner 
  4. Antal påbörjade, avbrutna respektive fullföljda utslussningsåtgärder fördelat på frigång, vårdvistelse, halvvägshus samt utökad frigång
  5. Andel klienter som frigivits direkt från anstalt utan föregående utslussningsåtgärder
  6. Strukturerad sysselsättning i förhållande till tillgänglig tid
  7. Antal påbörjade respektive fullföljda teoretiska kurser eller yrkesinriktade utbildningar i förhållande till antal klienter
  8. Antal avskildhetsåtgärder samt omfattning i antal dagar 

Indikatorerna ska redovisas uppdelade efter kön.

En särskild redovisning utifrån indikatorerna ska lämnas för säkerhetsenheterna vid anstalterna Hall, Kumla och Saltvik.

Frivård

  1. Antal verkställighetsplaner i förhållande till antal klienter
  2. Antal påbörjade respektive fullföljda brotts- och missbruksrelaterade program i förhållande till antal klienter
  3. Antal kontraktsvårdsutredningar samt antal påbörjade respektive avbrutna kontraktsvårdspåföljder
  4. Antal klienter som erbjuds, söker, beviljas respektive avbryter verkställighet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll
  5. Antal påbörjade respektive fullgjorda verkställigheter med föreskrift om samhällstjänst
  6. Genomsnittlig tid från verkställbar dom till påbörjad verkställighet av föreskrift om samhällstjänst respektive intensivövervakning som ersättning för kortare fängelsestraff 

Indikatorerna ska redovisas uppdelade efter kön.

Transporttjänst 

  1. Graden av personalutnyttjande i förhållande till tillgänglig tid. 

 Gemensamma indikatorer

  1. Antal direktrymningar, övriga rymningar samt avvikelser från häkte, anstalt eller i samband med transport, 
  2. Antal allvarliga händelser som innefattat hot och våld i häkte, anstalt och frivård eller under transport,
  3. Medelbeläggning i häkte och anstalt samt medelantalet frivårdsklienter
  4. Genomsnittlig dygnskostnad i häkte, anstalt och frivård. 

Indikatorerna ska redovisas uppdelade efter kön i tillämpbara delar. 

En särskild redovisning utifrån indikatorerna avseende anstalt ska lämnas för säkerhetsenheterna vid anstalterna Hall, Kumla och Saltvik.

Övriga återrapporteringskrav

Personal- och utbildningsfrågor

Kriminalvården ska redovisa

  • personalomsättning, fördelad på personalkategorier,
  • antal personer respektive andel anställda som genomgått grundutbildning,
  • antal personer respektive andel anställda som genomgått fortbildning,
  • andel sjukfrånvaro,
  • andel kvinnor och män i ledningsfunktion fördelad på olika verksamheter,  

Redovisningen ska vara uppdelad efter kön.

Kriminalvården ska därutöver redovisa kostnader samt antalet anställda respektive årsarbetskrafter vid huvudkontoret, regionstaberna, de lokala verksamhetsställena och transporttjänsten. Kostnadsutvecklingen ska analyseras och kommenteras samt ställas i relation till kraven på en effektiv organisation.  

Prognoser

Kriminalvården ska redovisa prognoser för 2012-2016. Prognoserna, som ska omfatta samtliga anslag och anslagsposter som myndigheten disponerar, ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes, enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket, samt till Justitiedepartementet senast klockan 12.00 vid följande datum: 

18 januari

22 februari

3 maj

30 juli

26 oktober

Kriminalvården ska vid varje prognostillfälle redovisa aktuell kapacitet i anstalts- och häktesbeståndet.

Kriminalvården ska lämna relevant information till Migrationsverket i samband med varje prognostillfälle.

Transportverksamhet, utrikes resor

Kriminalvården ska, avseende utrikes resor för verkställande av beslut om avvisning eller utvisning, dels för resor vid utvisning på grund av brott, dels för övriga utrikes resor, redovisa för varje år under perioden 2010-2012 (utom för punkterna 5 och 6, där enbart uppgift om 2012 ska redovisas):

1. Antal transporterade personer

2. Antal genomförda resor

3. Antal resor där överlämnande inte skett

4. Genomsnittligt antal medföljande per resa

5. Antal resor där personal från Polisen medföljt

6. Genomsnittligt antal medföljande personal från Polisen per resa där Polisen medföljt

7. Genomsnittlig styckkostnad per resa

8. Genomsnittlig styckkostnad per verkställd person

Redovisningen av punkterna ovan ska även inkludera en analys och kommenterar av utvecklingen för varje punkt under perioden 2010-2012 (utom för punkterna 5 och 6).

Kriminalvården ska även redovisa:

  • Vilka faktorer som har påverkat kostnadsutvecklingen, samt i vilken utsträckning dessa kan relateras till Kriminalvårdens handläggning.
  • Hur handläggningstiderna från beställning till genomförd resa har utvecklats, samt en redogörelse för vilka faktorer som har påverkat handläggningstiderna.

Överförande av frihetsberövande påföljder till annat land

Kriminalvården ska redovisa:

  • antal klienter som verkställer en frihetsberövande påföljd i Sverige och som skulle kunna bli föremål för överförande av påföljden,
  • antal klienter för vilka Kriminalvården vidtagit åtgärder i syfte att överförande ska kunna ske,
  • antal klienter som överförts till annat land för verkställighet av en frihetsberövande påföljd samt till vilka länder överförande av verkställighet skett, 
  • antal klienter som överförts till Sverige från annat land för verkställighet av en frihetsberövande påföljd samt från vilka länder överförande skett. 

Av redovisningen ska framgå:

  • en analys av utvecklingen under de senaste tre åren,
  • genomsnittliga handläggningstider,
  • uppgift om genomsnittlig tid från det att domen vinner laga kraft till det att ett ärende om överförande av straffverkställigheten initieras,
  • hur en effektiv och skyndsam handläggning säkerställs, 
  • eventuella hinder för en skyndsam handläggning samt förslag på åtgärder för att påskynda handläggningen,
  • en jämförelse med övriga nordiska länder.  

Internationella insatser

Den internationella verksamhet som finansieras från utgiftsområde 7, Internationellt bistånd, ska bidra till att uppfylla målen för svensk bistånds-, utrikes- och säkerhetspolitik. Genom att lämna personalbidrag till civila internationella krishanteringsinsatser under ledning av FN, EU och OSSE, ska Kriminalvården bidra till att uppfylla de specifika mål som är uppställda av den insatsansvariga organisationen för respektive insats. Kriminalvården ska redovisa

  • deltagandet i och kostnaden för respektive freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande insats och kortfattat analysera resultatet av denna medverkan,
  • samarbetet med andra svenska myndigheter kring bidragen till freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet,
  • vidtagna åtgärder för att efterleva FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet i konflikt- och postkonfliktområden, samt de närbesläktade resolutionerna 1820 (2008) och 1889 (2009), inklusive hur den nationella handlingsplanen för att genomföra resolution 1325 har följts upp.
 Redovisningen ska i tillämpbara delar vara uppdelad utifrån kön.

Statsbidrag till organisationer inom Kriminalvårdens område

Kriminalvården ska redogöra för vilka organisationer inom Kriminalvårdens område som mottagit statsbidrag från Kriminalvården under 2012. Bidragsbeloppet till varje organisation ska framgå av redovisningen.

3

Uppdrag

1. Utvecklat prognosarbete

Med stöd av Brottsförebyggande rådet ska Kriminalvården i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket samordna och utveckla prognos- och analysarbetet för att förbättra myndigheternas möjligheter att bedöma sin framtida verksamhetsvolym. Brottsförebyggande rådets bidrag ska syfta till att analysmetoden genomgående håller hög kvalitet. Myndigheterna ska lämna en gemensam årlig rapport i samband med budgetunderlagen. Rapporten ska innehålla en analys av tidigare lämnade prognoser i förhållande till det faktiska utfallet.

2. Rättsväsendets informationsförsörjning

Kriminalvården, Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Domstolsverket fick i regleringsbrevet för 2011 i uppdrag att ta fram en plan för att anpassa verksamheten till införandet av ett strukturerat elektroniskt informationsflöde. Uppdraget redovisades i november 2011. Mot denna bakgrund ska Kriminalvården redovisa vilka åtgärder som vidtas för att anpassa verksamheten till införandet av ett strukturerat elektroniskt informationsflöde så att de effektivitets- och kvalitetsnyttor som skapas tillvaratas fullt ut. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2012.

3. Verkställighetsarbete

Kriminalvården, Migrationsverket och Rikspolisstyrelsen ska i samverkan effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut med syfte att påtagligt öka antalet verkställda beslut avseende personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagande i förhållande till verksamhetsåret 2011. 

Myndigheterna ska gemensamt redovisa effektiviseringsarbetet innefattande de utvecklingsområden som identifierats i det s.k. REVA-projektet. Det ska framgå om utvecklingsområden inte blivit föremål för effektiviseringsåtgärder samt konsekvenserna. Myndigheterna ska dessutom gemensamt och särskilt redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla identifieringsarbetet och säkerställa att identitetsuppgifter finns tillgängliga i verkställighetsärenden. Redovisningarna ska lämnas senast den 30 september 2012. 

Myndigheterna ska i det fortsatta utvecklingsarbetet prioritera genomförande av insatser och tillämpning av nytt arbetssätt där myndigheterna har flest verkställighetsärenden samt gemensamt redovisa resultatet av det pågående pilotprojektet inom ramen för REVA. Uppdraget ska redovisas gemensamt senast den 1 juni 2012. 

4. Handlingsplan för samverkan i internationella insatser

Kriminalvården ges i uppdrag att i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Domstolverket och Åklagarmyndigheten utarbeta en handlingsplan för rättsväsendets biståndsfinansierade medverkan i internationell civil krishantering och utvecklingssamarbete. Regeringen bedömer att en handlingsplan kan bidra till att säkerställa rättsväsendets kvalitativa såväl som kvantitativa deltagande i internationell civil krishantering samt bidra till en ökad helhetssyn och ett effektivare resursutnyttjande. I uppdraget ingår att 

• ge förslag till åtgärder med syfte att dels stärka samordningen mellan myndigheterna i rättskedjan, liksom samverkan med de andra myndigheter som är verksamma inom internationell krishantering, dels stärka kopplingarna mellan rättsväsendets deltagande i internationell civil krishantering och det internationella utvecklingssamarbete som rättsväsendets myndigheter deltar i, 

• lämna förslag till hur rättsväsendets medverkan i internationella uppdrag utöver måluppfyllelsen för biståndspolitiken också i högre grad ska kunna bidra till operativ nytta för kärnverksamheten, förmågeutveckling och kompetensuppbyggnad för den utsändande myndigheten,  

• utarbeta ett sammanhållet synsätt för att ta om hand den kompetens som förvärvas i internationella uppdrag, och i samband med detta överväga andra personalrelaterade frågor som till exempel rekrytering och utbildning. 

Uppdraget ska delredovisas senast den 30 mars 2012 då en kort lägesbeskrivning ska lämnas av hur samverkansformerna har utvecklats. Uppdaget ska slutredovisas den 30 september 2012. Efter uppdragets genomförande ska myndigheterna årligen, med start 2013, i samband med att årsredovisningarna lämnas, också lämna en samlad resultatredovisning av rättsväsendets bidrag till internationell civil krishantering och utvecklingssamarbete.

Redovisningen ska samordnas av Rikspolisstyrelsen. 

Vid uppdragets genomförande ska myndigheterna samråda med övriga berörda aktörer, i synnerhet Folke Bernadotteakademin (FBA) och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) samt med den utredare som på Justitiedepartementets uppdrag ser över rättsväsendets deltagande i internationella insatser (Ju2011/4296/P).

  

Pågående uppdrag

1. Rättsväsendets informationsförsörjning 

Kriminalvården ska, som ett led i arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning (RIF), i samverkan med Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket och Skatteverket senast den 31 december 2012 ha infört ett strukturerat elektroniskt informationsflöde framåt i rättskedjan. Samverkan ska även ske med Brottsförebyggande rådet. För att säkerställa att myndigheternas RIF-arbete samordnas ska Kriminalvården anpassa sin verksamhet till RIF-gemensamma ställningstaganden.

2. Uppdrag att ta fram en plan för hur tillämpad forskning och utveckling kan omsättas i praktisk verksamhet för att minska återfall i brott

Kriminalvården ska som ett led i regeringens satsning för att öka effektiviteten i rättsväsendet, analysera hur och i vilken omfattning befintlig kunskap omsätts i konkret verksamhetsutveckling i Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete samt på vilket sätt och i vilken omfattning personalens erfarenheter och behov av ytterligare kunskap omsätts i metodutvecklingsarbetet inom Kriminalvården och föreslå åtgärder för hur detta ska kunna utvecklas.

Kriminalvården ska vidare göra en internationell utblick över hur forsknings- och utvecklingsverksamhet används inom kriminalvården i andra jämförbara länder, lyfta fram goda exempel och jämföra med hur verksamheten bedrivs i Sverige. Mot bakgrund av kartläggningen och analyserna ska myndigheten utforma en plan för hur den kunskap som finns med betydelse för det återfallsförebyggande arbetet kan integreras i den ordinarie styrningen och ledningen inom Kriminalvården. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2012.

FINANSIERING

4

Anslag

4.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

1:6

Kriminalvården (Ramanslag)

Disponeras av Kriminalvården7 529 804
ap.1Kriminalvården (ram)7 529 804
Disponeras av Regeringskansliet/Justitiedepartementet0
ap.3Regeringens disposition (ram)0

Villkor för anslag 1:6

ap.1 Kriminalvården

1. Anslaget får användas för verksamheten inom Kriminalvården. Transporttjänstens verksamhet finansieras under detta anslag till den del denna inte avser utlandstransporter inom migrationspolitikens ansvarsområde. Myndighetens deltagande i internationella fredsfrämjande insatser finansieras från Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 20 inom utgiftsområdet Internationellt bistånd. Anslaget får även belastas med kostnader för övervakningsnämnderna samt för övervakare, biträdande övervakare och förtroendemän.

2. Från anslaget får 20 000 000 kronor användas för att förstärka behandlingen av sexualbrottsdömda samt män som dömts för våld i nära relationer.

3. Från anslaget får högst 8 000 000 kronor användas för bidrag till organisationer som avses i 1 § förordningen (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens område. 

4. Kriminalvården ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Kriminalvården ska betala 13 366 800 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

4.3

Finansiella villkor

4.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2012Indrag av anslagsbelopp
1:6 Kriminalvården
ap.1225 8943 %0
ap.30Inget0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

5

Övriga villkor

5.1

Låneram och krediter

Låneram (enl 7 kap 1 § budgetlagen)1 500 000
Räntekontokredit (enl 7 kap 4 § budgetlagen)752 980
Belopp angivna i tkr

5.2

Utbetalningsplan

Till Kriminalvårdens räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2012-01-25627 484
2012-02-25627 484
2012-03-25627 484
2012-04-25627 484
2012-05-25627 484
2012-06-25627 484
2012-07-25627 484
2012-08-25627 484
2012-09-25627 484
2012-10-25627 484
2012-11-25627 484
2012-12-25627 480
Summa7 529 804
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Kriminalvårdens disposition enligt detta regleringsbrev är:
1:6 ap.1Kriminalvården

6

Avgifter och bidrag

6.3

Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet

Arbetsdrift och terapiverksamhet

Intäkterna från arbetsdriften beräknas uppgå till 145 000 000 kronor och intäkterna från terapiverksamheten till 450 000 kronor. Intäkterna ska tillgodoräknas och särredovisas under anslaget 1:6 Kriminalvården.

Kravet på full kostnadstäckning enligt 5 § första stycket avgiftsförordningen (1992:191) gäller varken för arbetsdriften eller terapiverksamheten. För arbetsdriften gäller att direkta kostnader ska till 50 procent täckas av avgiftsintäkterna. För terapiverksamheten gäller att avgifterna ska delfinansiera verksamheten.

6.4

Villkor för avgiftsbelagd verksamhet

Arbetsdrift och terapiverksamhet

Kriminalvården får ta ut avgifter för varor och tjänster från arbetsdriften och terapiverksamheten. Avgifternas storlek bestäms av myndigheten. Inkomsterna från arbetsdriften och terapiverksamheten får disponeras av Kriminalvården.

7

Övriga inkomster

Beräknade övriga inkomster som disponeras3 000
Belopp angivna i tkr

Villkor

Avgifter för dömda som verkställer fängelsestraff i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll ska inbetalas till Kriminalvården på ett icke räntebärande konto för att därefter kvartalsvis föras över till Brottsofferfonden.

På regeringens vägnar
Beatrice Ask
Anna C. Lindberg








Kopia till

Statsrådsberedningen, internrevisionen
Finansdepartementets budgetavdelning
Förvaltningsavdelningen, RK Ekonomi
Riksdagen, justitieutskottet
Riksrevisionen
Ekonomistyrningsverket
Riksgäldskontoret
Övervakningsnämnderna

Senast uppdaterad: