|
| Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Statens jordbruksverk |
Riksdagen har beslutat om Statens jordbruksverks verksamhet för budgetår 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 23, bet. 2003/04:MJU2, rskr. 2003/04:104).
Regeringen beslutar att följande skall gälla för Statens jordbruksverk och nedan angivna anslag.
| 1 | VERKSAMHET |
| Politikområde | Verksamhetsområde | Verksamhetsgren |
| Djurpolitik | Djur- och folkhälsa | Djurhälsa |
| Förebyggande och bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar | ||
| Rikstäckande djurhälsovård | ||
| Livsmedelspolitik | Jordbruk | Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP:s första pelare) |
| Utredningar och internationellt arbete | ||
| Fytosanitärt arbete | ||
| Jordbruks- och livsmedelsstatistik | ||
| Samepolitik | Rennäringen | Främjande av rennäringen |
| Landsbygdspolitik | Miljö- och landsbygdsåtgärder | Integrerad landsbygdsutveckling |
| Miljöförbättrande åtgärder i jordbruk och trädgårdsnäring | ||
| Nationella stödet till Norra Sverige m.m. |
| 1.1 | Verksamhetsstyrning |
Ett gott djurskydd och ett gott djurhälsotillstånd bland djur i människans tjänst och att viltstammarna förvaltas på ett sådant sätt att oacceptabla skador på människor och egendom inte uppstår.
En god djurhälsosituation är uppnådd genom förebyggande och aktivt arbete. Livsmedlen är säkra och folkhälsan god.
Målet är inom ramen för Jordbruksverkets sektorsansvar för djurhälsa, djurmiljö och folkhälsa att
- djurhälsoproblem förebyggs,
- läkemedel till djur används säkert och begränsat,
- veterinärväsendet fungerar väl,
- animaliska biprodukter omhändertas på ett godtagbart sätt,
- fodret är säkert och
- de husdjursgenetiska resurserna bevaras och utvecklas.
Jordbruksverket skall avseende djurhälsa redovisa
- utvecklingen under perioden 2000-2004 av antal och andel ansluta besättningar till djurhälsovården fördelat på djurslag,
- utvecklingen under perioden 2000-2004 av antal och andel registrerade sjukdomsanmärkningar på anslutna besättningar fördelat på sjukdomsanmärkningar och djurslag och
- utvecklingen under åren 2000-2004 vad gäller husdjursgenetiska resurser, avseende befintliga raser och antalet djur per ras.
Målet är att spridningen av allvarliga djursjukdomar och zoonoser förebyggs samt att skadeverkningarna vid utbrott av smittsamma husdjurssjukdomar begränsas genom en god beredskap och ett effektivt bekämpande.
Jordbruksverket skall avseende smittsamma djursjukdomar redovisa
- utvecklingen under perioden 2000-2004 av fall som berättigar till ersättning enligt epizootilagen (1999:657) och zoonoslagen (1999:658),
- utvecklingen under perioden 2000-2004 av andelen anslutna respektive friförklarade besättningar inom ramen för frivilliga och obligatoriska kontrollprogram och
- kostnader för kontroller som verket vidtagit i syfte att genomföra EU:s beslut om övervakning och kontroller av TSE i Sverige samt kostnader för övriga sjukdomskontroller.
Målet med distriktveterinärorganisationen är att
- tillhandahålla en kostnadseffektiv rikstäckande akut djursjukvård och förebyggande djurhälsovård,
- leva upp till skyldigheten att oavsett tidpunkt på dygnet utöva djursjukvård för alla djur om det finns djurskyddsskäl eller där annan veterinärvård inte kan anvisas,
- som främsta prioritet när det gäller djurhälsovård ansvara för lantbrukets djur och hästar företrädesvis inom jord- och skogsbruket,
- utföra s.k. officiella uppdrag inom ramen för Sveriges EU-medlemskap samt handel med tredje land och
- den förebyggande djurhälsovården och epizootiberedskapen är god samt att deltagandet i kontroll- och bekämpningsprogram i samarbete med näringen är effektiv.
Jordbruksverket skall för distriktsveterinärorganisationens verksamhet
- lämna en redogörelse för antalet uppdrag uppdelat på vanliga uppdrag dels på normaltid och dels på jourtid samt officiella uppdrag dels på normaltid och dels på jourtid. En jämförelse skall göras med de närmast föregående två åren,
- lämna en redogörelse för antalet diagnoser gällande förebyggande djurhälsovård uppdelat på lantbrukets djur, hästar och sällskapsdjur. En jämförelse skall göras med de närmast föregående två åren,
- lämna en redogörelse för antal behandlingar beträffande lantbrukets djur, hästar och sällskapsdjur samt genomsnittspriset per behandling. En jämförelse skall göras med de närmast föregående två åren. Förutom uppgifter på förrättningar per uppdragstyp skall förrättningar per djurslag, behandlingar per djurslag, veterinärkostnader per förrättning anges. Uppgifterna skall analyseras varvid även en uppskattning av behandlingstid per djurslag skall tas i beaktande,
- redogöra för hur stor del av anslaget 42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen som disponeras för ersättning för djursjukvård till avlägset boende djurägare och hur dessa medel använts avseende länsvis geografisk spridning m.m. och
- redogöra för hur många utbildningsdagar organisationens anställda deltagit i gällande dels djurskydd och dels epizootiberedskap.
En ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion.
En säker och konkurrenskraftig jordbruksproduktion som styrs av konsumenternas efterfrågan och bidrar till global livsmedelssäkerhet.
Ett förebyggande fytosanitärt arbete som begränsar spridningen av växtskadegörare samt ett effektivt bekämpande av växtskadegörare.
Jordbruksverket skall redogöra för utvecklingen under budgetåret för systemen avseende verifieringen av de svenska skyddszonerna, produktionskontroll, kontroll av produkter från EU-länder samt för implementeringen av de nya gemenskapsreglerna för virke, kontroll vid destinationsorter m.m. Jordbruksverket skall informera om implementeringen av de nya EU-harmoniserade reglerna rörande importavgifter, samarbete med tullen m.m. Jordbruksverket skall vidare lämna en analys och redovisning av sundhetsläget i landet. Jordbruksverket skall lämna en kortfattad redogörelse för den internationella verksamheten.
Producera och publicera jordbruks- och livsmedelsstatistik i enlighet med vad som fastställs i förordning SFS 2001:100 om den officiella statistiken och i EU:s regelverk. Jordbruksverket skall ta fram en statistisk årsbok inom jordbruks- och livsmedelsområdet, producera och publicera statistik rörande konsumtion och prisutveckling i konsument- och producentled för jordbruksprodukter samt ta fram jordbruks- och livsmedelsstatistik som beslutsunderlag.
Jordbruksverket skall årligen göra en översiktlig sammanställning över vilken statistik som har producerats och kostnaderna för de olika statistikprodukterna.
Ett kostnadseffektivt, förenklat, enhetligt och korrekt genomförande av EU-stöden i samarbete med andra myndigheter så att givna ramar utnyttjas.
Jordbruksverket skall redovisa utnyttjadegraden av EU-medel per stödform i form av kvotutnyttjande. En jämförelse med utfallet för budgetåren 2001, 2002 och 2003 skall göras där så är möjligt. Eventuell förekomst av outnyttjade kvoter skall kortfattat analyseras. Jordbruksverket skall inom sitt verksamhetsområde redovisa jämförelse av EU:s finansiella korrigeringar gentemot Sverige och övriga medlemsländer.
Ett produktivt och resultatinriktat analysarbete avseende den strukturella och ekonomiska utvecklingen inom livsmedelssektorn.
Jordbruksverket skall redovisa sitt arbete med analyser och utredningar samt kostnaderna för detta arbete.
Ett aktivt deltagande i EU-arbetet och det internationella arbetet. Ett produktivt och resultatinriktat arbete med analyser och underlag till Jordbruksdepartementets översynsarbete av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Jordbruksverket skall redogöra för sitt arbete inom EU:s kommittéer och arbetsgrupper, Agenda 21 för Östersjön, FAO, havskonventionerna, relevanta miljökonventioner, Nordiska Ministerrådet, utvidgningen, EU:s handelsavtal, OECD, WTO samt andra internationella fora. Vidare skall Jordbruksverket redogöra för verkets uppföljning av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling i UN-CED samt vid världslivsmedelstoppmötena om livsmedelssäkerhet. Jordbruksverket skall redovisa arbetet med miljöindikatorer.
Verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.
En ekologiskt, kulturellt och ekonomiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.
Rennäringen bedrivs så att den ger ett rimligt antal samer en tryggad försörjning. Renskötseln bedrivs på ett ekologiskt, kulturellt och ekonomiskt långsiktigt hållbart sätt.
Verksamhetsgrenen återrapporteras enligt punkten 6 under avsnitt 1.2 "Övriga mål och återrapportering".
En ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden.
Tillvarata och utveckla jordbrukets positiva och minimera dess negativa miljöeffekter samt verka för en livskraftig landsbygd. Vidare skall lantbrukarens roll som företagare främjas och underlättas.
Att uppnå de mål som slagits fast för miljö- och landsbygdsprogrammet, Mål 1-programmen och Leader+ i samverkan med länsstyrelserna och andra berörda myndigheter samt i enlighet med fastställt regelverk och de ekonomiska ramarna för programmen. Miljö- och landsbygdsprogrammet skall genomföras enligt de ekonomiska ramarna för programmet med tillämpning av en valutakurs på högst 8,57 kronor/euro. Ett effektivt och högt utnyttjande av den tilldelade budgeten från EU skall säkerställas.
Jordbruksverket skall redovisa
- översiktligt hur resultat och effekter från programmens genomförande förhåller sig till målen,
- översiktligt hur programmen tillsammans med andra åtgärder för landsbygdsutveckling främjar en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utvecklingen av landsbygden,
- hur de medel som utnyttjas för utvärdering av miljö- och landsbygdsprogrammet har använts,
- hur jämställdhetsaspekter har beaktats i genomförandet av programmen samt hur detta har bidragit till uppnådda resultat.
Om så är befogat, skall Jordbruksverket lämna förslag till förändringar av programmen.
Att genom försöks-, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt informations-, utbildnings- och rådgivningsinsatser uppnå de mål som slagits fast i åtgärdsprogram för
- minskade växtnäringsförluster,
- minskade risker vid användning av bekämpningsmedel,
- främjande och utveckling av ekologisk produktion,
- bevarande och förstärkning av den biologiska mångfalden,
- växtgenetiska resurser
samt genom att delta i arbetet med att förbättra EU:s regler och ambitioner i en omfattning som överensstämmer med de svenska målen på miljöområdet.
Jordbruksverket skall redovisa pågående åtgärdsprogram inklusive en bedömning och analys av hittills uppnådda resultat och effekter i förhållande till uppsatta mål för programmen. Verket skall vidare redovisa insatser inom ramen för EU-samarbetet.
Att i samverkan med andra berörda myndigheter uppnå de mål och riktlinjer som slagits fast i artikel 142.3 tredje stycket i Sveriges anslutningsfördrag samt EU-kommissionens beslut om systemet för långsiktigt stöd på nationell nivå till jordbruket i norra Sverige (96/228/EG).
Jordbruksverket skall översiktligt redovisa resultat från verksamheten samt hur dessa förhåller sig till målen. Jordbruksverket skall efter samråd med berörda länsstyrelser översiktligt redovisa hur det nationella stödet tillsammans med andra jordbruksstöd, landsbygdsstöd och strukturfondsstöd främjar utvecklingen av jordbruket och livsmedelsindustrin.
| 1.2 | Övriga mål och återrapporteringskrav |
1. Jordbruksverket skall i beslut som rör individer pröva besluten ur ett jämställdhetsperspektiv och aktivt analysera konsekvenserna för kvinnor respektive män av de beslut som fattas.
Återrapportering: Jordbruksverket skall redovisa vilka områden/aktiviteter som berörs av verkets verksamhet där olika förhållanden och villkor gäller för män och kvinnor samt för fem av dessa områden redovisa åtgärdsprogram samt hittills gjorda insatser för att uppnå jämställdhetsmålet.
2. Regeringen har beslutat om myndighetsgemensamma mål och riktlinjer för åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten år 2000. Dessa gäller i tillämpliga delar för bl.a. Jordbruksverket.
Återrapportering: Jordbruksverket skall redovisa verkets myndighetsspecifika åtgärder under år 2004 i fråga om ekobrottsbekämpning. En kopia av redovisningen skall sändas till Ekobrottsmyndigheten.
3. Jordbruksverket skall bidra till att uppfylla målen för verksamhetsområdet Civilt försvar under politikområdet Totalförsvar samt målen för verksamhetsområdet Svåra påfrestningar under politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Samhällets grundläggande behov inom myndighetens ansvarsområde inom samverkansområdena Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen samt ekonomisk säkerhet skall kunna upprätthållas även vid allvarliga kriser i fred eller vid ett väpnat angrepp.
Återrapportering: Jordbruksverket skall redovisa om och i så fall hur beroendet el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system, inom ramen för myndigheternas sektorsansvar, utgör en begränsning för att kunna bibehålla en godtagbar fredstida förmåga vid höjd beredskap. Här avsedd innebörd av begreppen el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system framgår av prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap. Jordbruksverket skall också redovisa om ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör en begränsning av ovan nämnda förmågor.
4. För internationella insatser är målet att Jordbruksverket skall delta i samarbetet inom ramen för Partnerskap för fred (PFF). Verksamheten skall bedrivas i enlighet med Sveriges individuella partnerskapsprogram med NATO för åren 2004 - 2006. Jordbruksverket skall också delta i kontaktgruppen för civila NATO/EAPR-frågor.
Återrapportering: Jordbruksverket skall redovisa genomförd verksamhet samt en analys av inriktning och utveckling av samarbetet och dess kostnader. Dessutom skall Jordbruksverket lämna underlag till KBM:s kvartalsrapport vad avser PFF-verksamhet.
5. Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap och andra miljökvalitetsmål med koppling till jordbruket skall uppnås genom kostnadseffektiva åtgärder.
Återrapportering: Jordbruksverket skall i den årliga redovisningen till miljömålsrådet och vid behov redovisa förslag till kostnadseffektiva åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap med tillhörande delmål. Åtgärdsanalysen skall innehålla en beskrivning av samhällsekonomiska konsekvenser samt ge förslag på lämpliga styrmedel.
6. Återrapportering: Jordbruksverket skall
- redovisa vilka effekter som verksamheten har haft inom de verksamhetsgrenar som ingår i verkets ansvarsområden,
- för varje politikområde redovisa indikatorer som beskriver utvecklingen inom respektive politikområde,
- i enlighet med strukturen för indelningen av verksamheten redovisa årsarbetskrafter, kostnader, intäkter och utförda prestationer.
7. En utvecklad 24-timmars myndighet.
Återrapportering: Jordbruksverket skall redovisa hur myndigheten arbetar med att utveckla 24-timmarsmyndigheten samt hur myndigheten arbetar långsiktigt för att utveckla en god kvalificerad service via Internet.
8. Jordbruksverket skall göra en uppföljning av arbetet med smittskyddsberedskapen.
Återrapportering: Jordbruksverket skall redovisa arbetet samt nedlagda kostnader.
9. Jordbruksverket skall, inom ramen för sitt verksamhetsområde, bidra i arbetet med att utarbeta underlag för Sveriges fjärde nationalrapport till klimatkonventionen och rapporten om påvisbara framsteg enligt Kyotoprotokollet.
10. Jordbruksverket skall redovisa utgiftsprognoser för åren 2004 t.o.m. 2007 för samtliga anslag som myndigheten disponerar senast den 20 januari, den 8 mars, den 5 maj, den 9 augusti och den 1 november 2004. Prognoserna skall lämnas i systemet Hermes och kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle samt i förhållande till budgeten. De antaganden som ligger till grund för prognosen skall redovisas. Prognos skall också, för anslag som enligt statsbudgeten för år 2004 uppgår till minst 200 miljoner kronor, månadsfördelas för innevarande år så att jämförelser kan göras med faktiskt utfall. Prognoserna skall rapporteras på åtgärdsnivå utom för åtgärder för landsbygdens utveckling, insatsområde 2 i Miljö- och landsbygdsprogrammet vilka redovisas aggregerat. Miljöersättningar redovisas på delåtgärdsnivå. Rapportering avseende Leader+ sker på programnivå.
| 1.3 | Organisationsstyrning |
1. Jordbruksverket skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.
Återrapportering: Jordbruksverket skall redovisa i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjningen under 2004 har uppnåtts, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under 2005 respektive 2006-2007. Redovisningen av mål skall i första hand fokusera på personalens åldersstruktur, könsfördelning, rörlighet samt myndighetens arbete för att främja etnisk och kulturell mångfald. Redovisningen skall göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens om så är lämpligt. Målen för kompetensförsörjningen skall ha en klar och tydlig koppling till myndighetens mål för verksamheten, nuvarande kompetensförsörjning och bedömning av arbetsmarknadsläget. Målen skall vara konkreta och uppföljningsbara.
| 1.4 | Uppdrag |
1. Jordbruksverket skall beräkna totalkostnad, styckkostnad och volym för handläggningen av olika EU-stöd år 2004 och 2005. En jämförelse med tidigare år skall göras. Jordbruksverket skall även redovisa vilka åtgärder som verket tillsammans med länsstyrelserna har gjort för att minska kostnaderna för administrationen av EU-stöd. Jordbruksverket skall redovisa vilka åtgärder som verket tillsammans med länsstyrelserna vidtagit för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Jordbruksverket skall översiktligt redovisa vilka kvalitetsförbättringar respektive effektivitetsvinster som gjorts under året. Uppdraget skall redovisas senast den 2 maj 2005 respektive den 2 maj 2006.
2. Jordbruksverket skall i samverkan med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket fortlöpande följa upp och utvärdera miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Uppdraget skall genomföras i linje med det förslag som presenterats av myndigheterna (Jordbruksverkets rapport 2003:20). Resultatet av arbetet skall löpande rapporteras till regeringen. Där så bedöms angeläget bör resultaten publiceras på engelska. Jordbruksverket har samordningsansvaret för rapporteringen.
3. Jordbruksverket skall senast den 31 mars varje år t.o.m. 2007, efter samråd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet lämna en lägesrapport om miljösituationen, åtgärder m.m. i enlighet med artikel 3 i kommissionens förordning (EG) nr 963/2001 av den 17 maj 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1259/1999 med avseende på tilläggsstöd från gemenskapen och överförande av information till kommissionen.
4. Jordbruksverket skall utreda förutsättningarna för att införa obligatoriska funktionstester av lantbrukssprutor och fläktsprutor. I uppdraget ingår att belysa möjligheterna och konsekvenserna av att införa krav på användning av funktionstestade lantbrukssprutor och fläktsprutor vid bekämpning inklusive förslag på hur ett sådant införande kan genomföras. Förslagets kostnader, initialt och på längre sikt, och förslag till finansiering skall redovisas. Uppdraget skall redovisas senast den 15 september 2004.
5. Jordbruksverket skall senast den 15 maj varje år t.o.m. 2007 i enlighet med artikel 53 i förordning (EG) nr 445/2002 redogöra för utvecklingen inom miljö- och landsbygdsprogrammet samt presentera utfallet inom varje ersättningsform inklusive de åtgärder som beslutats av Skogsstyrelsen. Rapporten skall närmare beskriva de åtgärder som genomförts under det föregående kalenderåret. Miljöersättningarna skall även rapporteras på delåtgärdsnivå. Åtgärderna inom Mål 1-programmen, i enlighet med förordning 1257/1999 förutom åtgärder i enlighet med artikel 33, skall redogöras för. Jordbruksverket kan lämna riktlinjer till länsstyrelserna för rapportering av ovanstående åtgärder. Samspelet mellan miljö- och landsbygdsprogrammet och andra landsbygdsåtgärder, exempelvis Mål 1-programmen, Mål 2-programmen och gemenskapsinitiativet Leader+, skall särskilt beskrivas inklusive en jämförelse mellan åtgärder med jämförbart syfte och utformning.
6. Jordbruksverket skall senast den 30 april 2004 lämna en rapport om effekterna av det nationella stöd som under år 2003 beviljades till jordbruket i norra Sverige enligt förordning (1996:93). Utvecklingen av den produktion och de produktionsmetoder som gynnas av stöden och den ekonomiska utvecklingen i stödområdena ifråga samt effekterna på miljön och landsbygden skall redovisas (KOM 96/228/EG). Även förändringar över tiden och strukturutvecklingen för respektive stödområde och produktionsgren skall beaktas.
7. Jordbruksverket skall senast den 31 maj 2004 i enlighet med avsnitt 23.2 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbrukssektorn (2000/C 28/02) redovisa utfallet av de nationella stöd som lämnas inom verkets verksamhetsområde inklusive merkostnader för insamling av kadaver i norra Sverige.
8. Jordbruksverket skall medverka i Verket för näringslivsutvecklings (NUTEK) arbete med att utveckla IT-system för en effektiv hantering av jordbruksåtgärderna i Mål 1-programmen och för att tillgodose de krav som ställs av regeringen, EU-kommissionen och länsstyrelserna. Jordbruksverket skall i samråd med berörda länsstyrelserna ansvara för att de av EU-kommissionen föreskrivna indikatorerna för uppföljning och utvärdering av jordbruksåtgärder i Mål 1-programmen kan redovisas.
9. Jordbruksverket skall vara en samverkanspart i de regionala tillväxtprogrammen genom att bidra med analys-, metod- och kompetensstöd inom sitt ansvars- och kompetensområde. Jordbruksverket skall bistå NUTEK med underlag vid uppföljningen av regionala tillväxtprogram avseende 2004 enligt närmare anvisningar från NUTEK. Jordbruksverket skall vid förfrågan från länens programansvariga redovisa uppgifter avseende åtgärder inom ramen för de regionala tillväxtprogrammen där Jordbruksverket är beslutande myndighet. Vidare bör Jordbruksverket medverka till att finansiering inom befintliga miljö- och landsbygdsåtgärder ingår i de regionala tillväxtprogrammen.
10. Jordbruksverket skall senast den 31 december 2004 redovisa hur verket har arbetat med samordning av miljö- och landsbygdsprogrammets åtgärder med de regionala tillväxt- och utvecklingsprogrammen samt vilka resultat som uppnåtts.
11. Jordbruksverket skall senast den 13 februari, den 4 juni och den 18 oktober redovisa beslutat belopp, utbetalt belopp och lämna en prognos för inbetalningar och utbetalningar per år avseende Jordbruksfondens utvecklingssektion för programperioden 2000-2006. Prognosen skall avse gemenskapsinitiativet Leader+ och de Mål 1-program där Jordbruksverket är utbetalande myndighet och sträcka sig t.o.m. år 2008. Prognosen skall lämnas till NUTEK som samordnar prognosframtagandet för samtliga strukturfonder.
12. Jordbruksverket skall senast den 1 mars och senast den 15 augusti redovisa en utgiftsprognos för miljö- och landsbygdsprogrammet för 2004-2006. I redovisningen skall även utfall per avslutat år 2000-2003 och resterande finansiella medel för programperioden framgå. Eventuella avvikelser mellan prognos och de ekonomiska ramarna i programmet skall förklaras. Vidare skall de utgifter miljö- och landsbygdsprogrammet förväntas ge upphov till efter den 15 oktober 2006 redovisas. De efterfrågade uppgifterna avseende utfall och prognos skall redovisas per kalenderår, Feogaår (16 oktober-15 oktober) och stödår (för relevanta åtgärder). Redovisningen skall göras per åtgärd och anslag. Utfall och prognos för åtgärder enligt kapitel 16 i miljö- och landsbygdsprogrammet skall särredovisas.
13. Jordbruksverket skall redovisa jämförande statistik över läkemedelsanvändningen i foder. Jordbruksverket skall vidare redovisa och analysera genomförda foderkontroller och övrigt som vidtagits på foderområdet. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2005 och innehålla en jämförelse mellan åren 2003 och 2004.
14. Jordbruksverket skall redovisa hur kontrollen av husdjur, enligt förordningen (1985:343) om kontroll av husdjur m.m. inklusive hälsokontrollprogram, seminverksamhet och avelskontroll har genomförts, eventuella skillnader i jämförelse med tidigare år, skillnader i jämförelse över landet samt eventuella problem. Redovisningen startade år 2003 och jämförelser skall göras med år 2004. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2005.
15. Jordbruksverket skall redovisa hur smittskyddsläget har utvecklats under år 2004 vad gäller antalet smittskyddsärenden (fördelade på djurslag, typ av sjukdomar och tidsomfattning) samt en översiktlig beskrivning av åtgärder och eventuella problem vid sanering. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2005.
16. Jordbruksverket skall redovisa för år 2004 hur formerna och metoderna för tillsynen över den veterinära verksamheten har genomförts samt hur det utökade regionala samverkansarbetet mellan de veterinära kategorierna har utvecklats, samt vilka eventuella skillnader som finns i landet. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2005.
17. Jordbruksverket skall redovisa hur samordningsarbetet av den regionala krisberedskapsplaneringen vid eventuella epizootiutbrott har utvecklats under år 2004. I redovisningen skall framgå vilka prioriteringar och åtgärder som har vidtagits samt eventuella problem och skillnader i landet. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2005.
18. Jordbruksverket skall verka för att förhållandet mellan distriktsveterinärer och privatpraktiserande veterinärer är konkurrensneutralt. Verket skall redogöra för och analysera effekterna av detta arbete. En delredovisning skall göras den 1 oktober 2004. Uppdraget slutredovisas den 1 mars 2005.
19. Jordbruksverket skall med utgångspunkt i mål på politikområdes-, verksamhetsområdes- och verksamhetsgrensnivå identifiera sin roll inom folkhälsoområdet och redogöra för insatser som vidtas och som avses att vidtagas för att nå det övergripande folkhälsomålet och målen för de elva målområdena. Vidare skall redogöras för hur insatserna avses att följas upp samt val av indikatorer för uppsatta mål. Val av indikatorer skall ske i samråd med Statens folkhälsoinstitut. Redovisning skall ske till Socialdepartementet och Statens folkhälsoinstitut senast den 31 augusti 2004.
20. Tvärvillkoren skall utformas i enlighet med regeringens skrivelse: Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige (Skr. 2003/04:137). Kontrollen i fält skall utgöras av de ordinarie tillsynsmyndigheternas kontroll och baseras på dessa myndigheters riskanalys och kontrollurval. Jordbruksverket skall löpande följa hur systemet för kontroll av tvärvillkor fungerar och senast den 31 januari 2006 rapportera till regeringen om förändringar behöver genomföras i kontrollmodellen för att de krav som ställs i EU-regelverket skall uppfyllas.
21. Jordbruksverket skall genomföra de förändringar av jordbruksadministrationen som följer av regeringens skrivelse: Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige (Skr. 2003/04:137). Jordbruksverket skall utgå ifrån ett ikraftträdande den 1 januari 2005.
Pågående uppdrag
Tidigare lämnade uppdrag:
1. Jordbruksverket skall redovisa antalet besökta djurskyddstillsynsobjekt utan anmärkning i förhållande till antalet objekt, antal och typ av åtgärder vidtagna vid konstaterade brister, antalet anmälda brott mot djurskyddslagen samt effekterna av verkets verksamhet på detta område. Redovisningen skall avse år 2003. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2004. Vid redovisningen 2004 skall en jämförelse göras med åren 2002 och 2003.
2. Jordbruksverket skall redovisa jämförande statistik över läkemedelsanvändningen i foder. Jordbruksverket skall vidare redovisa resultaten från genomförda foderkontroller och övrigt som vidtagits på foderområdet. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2004 och innehålla en jämförelse mellan åren 2002 och 2003.
3. Jordbruksverket skall redovisa hur kontrollen av husdjur, enligt förordningen (1985:343) om kontroll av husdjur m.m. inklusive hälsokontrollprogram, seminverksamhet och avelskontroll har genomförts, eventuella skillnader i jämförelse med tidigare år, skillnader i jämförelse över landet samt eventuella problem. Redovisningen skall starta ifrån år 2003. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2004.
4. Jordbruksverket skall redovisa hur smittskyddsläget har utvecklats under år 2003 vad gäller antalet smittskyddsärenden (fördelade på djurslag, typ av sjukdomar och tidsomfattning) samt en översiktlig beskrivning av åtgärder och eventuella problem vid sanering. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2004.
5. Jordbruksverket skall redovisa för år 2003 hur formerna och metoderna för tillsynen över den veterinära verksamheten har genomförts samt hur det utökade regionala samverkansarbetet mellan de veterinära kategorierna har utvecklats, samt vilka eventuella skillnader som finns i landet. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2004.
6. Jordbruksverket skall redovisa hur samordningsarbetet av den regionala krisberedskapsplaneringen vid eventuella epizootiutbrott har utvecklats under år 2003. I redovisningen skall framgå vilka prioriteringar och åtgärder som har vidtagits samt eventuella problem och skillnader i landet. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2004.
7. Jordbruksverket skall lämna ett förslag på hur ett system för insamling av statistikuppgifter bör utformas vad avser tävlingar för hästar, där antalet regionala och nationella tävlingar i Sverige - som inte är öppna för hästar som är registrerade i andra medlemsländer eller härstammar från andra medlemsländer, skall kunna registreras samt där uppgift om avsättning av prissumma eller vinst för att skydda, utveckla och förbättra avelsarbetet skall ingå. Uppdraget skall redovisas den 30 april 2004.
8. Jordbruksverket skall redovisa hur insamling, omhändertagande och transport av animaliska biprodukter har utvecklats under år 2003 och vilka åtgärder som har vidtagits vid konstaterade brister. Uppdraget skall redovisas den 30 april 2004.
9. Jordbruksverket skall efter samråd med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket utarbeta en strategi för hur mängden småbiotoper i slättbygden skall kunna öka i syfte att bidra till att miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap kan uppnås. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2004.
10. Jordbruksverket skall genomföra en inventering av förekomsten av arealer som är värdefulla från naturvårds- och kulturmiljösynpunkt i enlighet med verkets rapport "Förslag till inventering av värdefulla ängs- och betesmarker" (mars 2000). Uppdraget slutredovisas till regeringen senast den 31 december 2004.
11. Jordbruksverket skall efter samråd med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och andra berörda myndigheter och organisationer utveckla kvalitetskriterier för våtmarker i odlingslandskapet. Syftet är att odlingslandskapets våtmarker skall ha en utformning och lokalisering som leder till en effektiv reduktion av växtnäringsförluster samtidigt som den biologiska mångfalden kan gynnas och hänsyn tas till platsens kulturhistoriska värden. Uppdraget skall redovisas senast den 27 februari 2004.
12. Jordbruksverket skall efter samråd med Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter och organisationer genomföra en översyn av känsliga områden i enlighet med artikel 3.4 i rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket. Uppdraget innefattar en omprövning av redan förtecknade och angivna områden. Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 2005. Dessutom skall Jordbruksverket senast den 30 april 2004 lämna förslag till rapport enligt artikel 10 och bilaga 5 om genomförandet av nämnda direktiv.
13. Jordbruksverket skall beräkna totalkostnad, styckkostnad och volym för handläggningen av olika EG-stöd år 2003 och 2004. En jämförelse med tidigare år skall göras. Jordbruksverket skall även redovisa vilka åtgärder som verket tillsammans med länsstyrelserna har gjort för att minska kostnaderna för administrationen av EG-stöd. Jordbruksverket skall redovisa vilka åtgärder som verket tillsammans med länsstyrelserna vidtagit för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Jordbruksverket skall översiktligt redovisa vilka kvalitetsförbättringar respektive effektivitetsvinster som gjorts under året. Uppdraget skall redovisas senast den 2 maj 2004 respektive den 2 maj 2005.
14. Jordbruksverket skall senast den 15 oktober 2004 lämna förslag till mål för ekologisk produktion fram till år 2010.
| 1.5 | Fristående återrapportering |
| 2 | FINANSIERING |
| 2.1 | Anslag |
| 2.1.1 | Tilldelade anslag |
| 42:2 | Bidrag till distriktsveterinärorganisationen (Obetecknat anslag) | |
| Disponeras av Statens jordbruksverk | 93 257 tkr | |
Anslaget disponeras för statens bidrag till distriktsveterinärorganisationen.
| 42:3 | Djurhälsovård (Ramanslag) | |
| Disponeras av Statens jordbruksverk | 14 411 tkr | |
| 42:3 ap.2 | Djurhälsovård (Ram) | 9 873 tkr |
| 42:3 ap.3 | Stöd till biodling (Ram) | 1 614 tkr |
| 42:3 ap.4 | Djursjukdata (Ram) | 2 924 tkr |
1. Medlen disponeras för bidrag till djurhälsovård. Jordbruksverket får, efter det att Lantbrukarnas riksförbund hörts och förutsatt att huvudmännen fortlöpande redovisat verksamheten, utbetala medel till berörda organisationer med en fjärdedel per kvartal.
1. Anslagsposten får användas för bidrag som lämnas i enlighet med EG:s förordning (EEG) nr 1221/97 om allmänna tillämpningsregler för åtgärder som syftar till att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung. Den EG-finansierade delen av stödet anvisas under anslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, anslagspost 4.
1. Medlen disponeras av Jordbruksverket för drift av djursjukdatasystemet Vet@.
| 42:4 | Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (Ramanslag) | |
| Disponeras av Statens jordbruksverk | 107 100 tkr | |
| 42:4 ap.1 | Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (Ram) | 51 000 tkr |
| 42:4 ap.2 | Bidrag till bekämpande av djursjukdomar (Ram) | 20 000 tkr |
| 42:4 ap.3 | Bidrag till obduktionsverksamheten (Ram) | 4 000 tkr |
| 42:4 ap.4 | Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller (Ram) | 32 100 tkr |
1. Anslagsposten disponeras i enlighet med bestämmelser som regeringen meddelar i varje enskilt fall samt för ersättning enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658) och lagen om provtagning på djur m.m. (1992:1638) eller med stöd av lagarna meddelade föreskrifter.
2. För smittskyddsberedskapsuppgifter med anledning av epizootilagen (1999:657) och zoonoslagen (1999:658) får Jordbruksverket använda 1 000 000 kronor.
3. Anslagsposten får disponeras för erforderliga undersökningar vid sjukdomsutredningar och handläggning av ersättningsansökningar i samband med bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar och bisjukdomar.
4. Jordbruksverket får ta i anspråk högst 2 000 000 kronor av anslagsposten för särskilda undersökningar avseende främst zoonoser, serologiska undersökningar, undersökningar avseende salmonella samt bidrag för särskilda undersökningar vid obduktioner.
5. Jordbruksverket får ta i anspråk högst 2 500 000 kronor för att ersätta producenter för vissa kostnader vid upptäckt av EHEC-smitta i samband med besättningsstudier eller åtgärder, som har till syfte att ge kunskaper om möjlighet till bekämpning av EHEC-bakterien.
6. För bisamhällen som förintas enligt myndighets förordnande kan lämnas ersättning enligt bisjukdomsförordningen (1974:212).
1. Medlen disponeras av Jordbruksverket för bidrag till bekämpande av vissa djursjukdomar. Jordbruksverket får även, efter hörande av Lantbrukarnas Riksförbund och efter kontinuerlig redovisning av den organisation Jordbruksverket utsett för bekämpningen, utbetala medlen till berörd organisation. Medlen får utbetalas med en fjärdedel per kvartal.
1. Medlen disponeras av Jordbruksverket för obduktionsverksamhet. Jordbruksverket får även, efter kontinuerlig redovisning av den organisation Jordbruksverket utsett för denna verksamhet, utbetala medlen till berörd organisation. Medlen får utbetalas med en fjärdedel per kvartal.
1. Medlen disponeras av Jordbruksverket för att kartlägga och dokumentera sjukdomsläget för de sjukdomar där Sverige beviljats tilläggsgarantier samt för att även i övrigt kunna utföra de sjukdomskontroller som EU ställer krav på. Medlen avser också nationell medfinansiering av TSE-kontroller. Medlen används även för att kontinuerligt läsa av sjukdomsläget för de sjukdomar där EU:s regler för handel med djur innebär att sjukdomsberedskapen måste höjas samt för att utbilda de veterinärer som skall utföra övervakande kontroller.
| 43:1 | Statens jordbruksverk (Ramanslag) | |
| Disponeras av Statens jordbruksverk | 342 991 tkr | |
| 43:1 ap.1 | Förvaltningskostnader (Ram) | 342 991 tkr |
| 43:1 ap.2 | Åtgärder för att främja ekologisk produktion (Ram) | 0 tkr |
1. Anslaget skall finansiera Veterinära ansvarsnämndens verksamhet med högst 1 350 000 kronor. Jordbruksverket skall särredovisa dessa kostnader. En jämförelse med föregående budgetår skall även göras.
2. Jordbruksverket skall hålla utbildning för synemän och särredovisa kostnaderna samt antalet utbildade.
3. Inom ramen för anslaget skall täckas kostnader för granskning av vetenskapliga dossiéer i enlighet med bl.a. rådets direktiv 96/51/EG om ändring av rådets direktiv 70/524/EEG om fodertillsatser och säkerhetskontroll vid enskilda lantbruk om främmande ämnen och produkter i djurfoder, hanteringen av animaliska biprodukter och läkemedel.
4. Ersättningar från EU:s budget som utbetalas till Sverige när olika regleringar införs, t.ex. bidrag för att införa vissa kontrollsystem, får föras till Jordbruksverkets räntekonto i Riksgäldskontoret. Medlen får tas upp som inkomst under anslaget och disponeras för avsedda ändamål.
5. Anslaget skall täcka utgifter för eventuella äldre icke avslutade ärenden rörande kvarvarande kostnader för omställningsåtgärder inom jordbruket m.m.
6. Återbetalning av medel avseende etableringsstöd och räntestöd skall i enlighet med prop. 1993/94:236, bet. 1993/94:JoU26, rskr. 1993/94:326 av Jordbruksverket tillgodoföras Lantbrukarnas socialförsäkringsskydd.
7. Länsstyrelsernas kostnader för ajourföring av blockdatabasen skall belasta anslaget med högst 6 000 000 kronor. Ersättningen skall avse direkta personalkostnader för nedlagd arbetstid. Medlen utbetalas av Jordbruksverket efter rekvisition. Jordbruksverket skall särredovisa dessa kostnader.
8. Anslaget skall användas för att ersätta Tullverkets särkostnader med 12 500 000 kronor för exportbidragskontroller av livsmedel. Jordbruksverket skall tillsammans med Tullverket komma överens om uppdragens omfattning. Långsiktiga lösningar avseende uppdragen bör eftersträvas.
9. Av medlen skall högst 4 560 000 kronor användas för åtgärder inom det nationella programmet för växtgenetiska resurser i huvudsak enligt Jordbruksverkets förslag 2003-10-07 med anledning av regeringens uppdrag 2002-01-24.
10. Jordbruksverket skall uppbära den s.k. burkavgiften som beräknas till 75 000 000 kronor, vilken vidarebefordras till AB Svenska Returpack enligt förordningen (1983:847) om avgift vid införsel av aluminiumburkar.
43:1 ap.2 Åtgärder för att främja ekologisk produktion
1. Medel till marknadsanalyser och statistik får högst omfatta 5 000 000 kronor. Till marknadsfrämjande åtgärder får högst 10 000 000 kronor användas. Till åtgärder för ökad användning av ekologiska livsmedel inom storhushåll och offentlig sektor får högst 5 000 000 kronor användas och medel till ekologiska lantbruksorganisationer får omfatta högst 3 000 000 kronor. Jordbruksverket skall samråda med berörda myndigheter vid fördelningen av medel. Kostnaderna för administration och utvärdering av åtgärderna får täckas inom ramen för anslagsposten.
2. Hela anslagssparandet får disponeras.
| 43:4 | Bekämpande av växtsjukdomar (Ramanslag) | |
| Disponeras av Statens jordbruksverk | 2 578 tkr | |
1. Anslaget disponeras för
- kostnader för åtgärder enligt växtskyddslagen (1972:318) samt för vissa förluster till följd av sådana åtgärder,
- kostnader för beredskapsåtgärder, akuta skyddsåtgärder m.m. mot karantänskadegörare,
- kostnader för undersökningar av växtprover som av Jordbruksverkets växtinspektion överlämnas för laboratoriemässig diagnostisering,
- kostnader för verifiering av de svenska skyddszonerna och marknadskontroll,
- delar av kostnaderna för växtinspektionens internationella program.
2. Ersättning från EG-budgeten som utbetalas till Sverige i enlighet med det frivilliga stödsystemet på det fytosanitära området från EU av bl.a. ersättning för förluster till följd av ingripande enligt växtskyddslagen, infrastruktursatsningar, får redovisas som inkomst under anslaget och disponeras för avsedda ändamål.
| 43:5 | Arealersättning och djurbidrag m.m. (Ramanslag) | |
| Disponeras av Statens jordbruksverk | 5 407 400 tkr | |
| 43:5 ap.1 | Arealersättning (Ram) | 3 970 000 tkr |
| 43:5 ap.2 | Djurbidrag (Ram) | 1 432 020 tkr |
| 43:5 ap.3 | Kompletterande kompensationsstöd (Ram) | 0 tkr |
| 43:5 ap.4 | EG-medfinansierade djursjukdomsprogram (Ram) | 5 380 tkr |
1. EU-medlen skall redovisas enligt följande: Anslagspost 1 mot inkomsttitel 6111 Arealersättning, anslagspost 2 mot inkomsttitel 6115 Djurbidrag och anslagsposterna 3 och 4 mot 6119 Övriga bidrag från EG:s Jordbruksfonds garantisektion.Vid utbetalningar av ersättningar och bidrag skall beaktas vad Riksdagen anfört i bet. 2003/04:MJU2, rskr. 2003/04:104 (s.48).Jordbruksverket skall betala ut arealersättning, förskott djurbidrag innevarande år, tackbidrag och mjölkbidrag så tidigt som möjligt år 2005.
2. Anslagsposten 3 får användas för kompletterande kompensationsstöd med anledning av sänkningar av den svenska frysta kursen för arealersättning och djurbidrag.
3. Anslagspost 1-2: Stöd får lämnas enligt förordningen (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
| 43:6 | Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter (Ramanslag) | |
| Disponeras av Statens jordbruksverk | 1 376 000 tkr | |
| 43:6 ap.1 | Offentlig lagring (Ram) | 445 000 tkr |
| 43:6 ap.2 | Övrig intervention (Ram) | 319 000 tkr |
| 43:6 ap.3 | Exportbidrag (Ram) | 610 000 tkr |
| 43:6 ap.4 | Stöd till biodling m.m. (Ram) | 2 000 tkr |
1. Anslagsposterna 1-3 får användas för stöd som lämnas enligt förordningen (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Anslagsposten 2 får även användas för att täcka statens utgifter för överskottshantering av fisk samt till stöd för producentorganisationer inom fisket för upprättande av operativa program enligt förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.
2. EG-medlen skall redovisas enligt följande: Anslagspost 1 mot inkomstitel 6116 Offentlig lagring, anslagspost 2 mot inkomsttitel 6113 Övrig intervention, anslagspost 3 mot inkomsttitel 6114 Exportbidrag samt anslagspost 4 mot inkomsttitel 6119 Övriga bidrag från EG:s Jordbruksfonds garantisektion.
3. Försäljningsinkomster av offentligt lagrad vara redovisas mot inkomsttitel 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter. Förverkade säkerheter och återbetalda felaktiga belopp enligt rådets förordning (EEG) nr 595/91 redovisas mot inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter m.m.
43:6 ap.4 Stöd till biodling m.m.
1. Stöd får användas för bidrag som lämnas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1221/97 om allmänna tillämpningsregler för åtgärder som syftar till att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung. För svensk medfinansiering anvisas motsvarande belopp under anslaget 42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, anslagspost 3.
| 43:7 | Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. (Ramanslag) | |
| Disponeras av Statens jordbruksverk | 73 915 tkr | |
| 43:7 ap.1 | Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. (Ram) | 73 915 tkr |
1. Anslagsposten
- redovisar de räntor som uppstår för staten till följd av att ersättningen från EU:s jordbruksfonds garanti- och utvecklingssektion inte sker vid samma tidpunkt som utbetalningen,
- får även belastas med eventuella finansiella korrigeringar och straffavgifter som följer av den gemensamma jordbrukspolitiken samt för domstols- och förhandlingskostnader med anledning av att sådana finansiella korrigeringar och straffavgifter aktualiseras,
- får också tillföras kursvinster och belastas med kursförluster som uppstår till följd av att medlemsstaten bär kursrisken inom EU:s jordbruksfonds utvecklingssektion,
- får belastas med s.k. tekniska kostnader för offentlig lagring i den mån ersättning inte erhålls från EU-budgeten.
- får belastas med revisionskostnader förknippade med granskning av Sveriges utnyttjande av EU:s jordbruksfond.
2. Utgifter enligt villkor 1 uppkomna under följande anslag får täckas:
43:5 Arealersättningar och djurbidrag m.m.
43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter
44:2 Från EG-budgeten finansierat miljö-, struktur- och regionala
stöd
| 43:14 | Livsmedelsstatistik (Ramanslag) | |
| Disponeras av Statens jordbruksverk | 23 658 tkr | |
1. Anslaget skall användas för statistik inom jordbruks- och livsmedelsområdet och i första hand för statistik som är reglerad av EU. Framtagandet av statistiska publikationer på jordbruks- och livsmedelsområdet får även finansieras med anslaget.
| 43:15 | Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten (Ramanslag) | |
| Disponeras av Statens jordbruksverk | 7 400 tkr | |
1. Anslaget disponeras för av EG medfinansierad statistik inom jordbruks- och livsmedelsområdet.
2. EG-medlen skall redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU.
| 43:16 | Åtgärder inom livsmedelsområdet (Ramanslag) | |
| Disponeras av Statens jordbruksverk | 5 000 tkr | |
| 43:16 ap.1 | Exportfrämjande åtgärder (Ram) | 5 000 tkr |
1. Anslagsmedel får användas för att inom ramen för "Food From Sweden" främja export av i Sverige producerade livsmedel.
2. Jordbruksverket skall betala ut medel efter rekvisition till Exportrådet för verksamhet inom ramen för "Food From Sweden".
3. Exportrådet utser ledamöter i styrgruppen till "Food From Sweden".
4. Återrapportering till Jordbruksdepartementet skall ske halvårsvis.
| 44:1 | Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (Ramanslag) | |
| Disponeras av Statens jordbruksverk | 2 209 000 tkr | |
| 44:1 ap.1 | Miljö- och landsbygdsåtgärder, inklusive stöd från programperioden 1995-1999 (Ram) | 1 853 000 tkr |
| 44:1 ap.2 | Nationella stöd, stödområdena 1-3 (Ram) | 318 000 tkr |
| 44:1 ap.3 | Mål 1 Norra Norrland (Ram) | 16 000 tkr |
| 44:1 ap.4 | Mål 1 Södra Skogslänsregionen (Ram) | 19 000 tkr |
| 44:1 ap.5 | Anläggningsstöd för energiskog (Ram) | 3 000 tkr |
1. Från anslaget utbetalas den nationella delen av miljö- och landsbygdsprogrammet, inklusive miljöersättningar och stöd till skogsåtgärder inom jordbruket enligt åtaganden under programperioden 1995-1999. Vidare utbetalas från anslaget den nationella delen av stöd för skogliga åtgärder och energiskog, det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige, den nationella medfinansieringen av struktur- och kompetensutvecklingsåtgärder i Mål 1-programmen samt nationellt stöd för kadaverhantering.
2. Jordbruksverkets understödjande verksamhet inom ramen för kompetensutvecklingsåtgärder får omfatta hela landet.
1. Ersättning får lämnas för åtgärder enligt rådets förordning (EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992 om produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven och som är förenliga med förordningen (1997:1336) om miljöstöd eller förordningen (SJVFS 1995:133) om miljöstöd.
2. Ersättning får lämnas för åtgärder enligt rådets förordning (EEG) nr 2080/92 av den 30 juni 1992 om en gemenskapsordning för stöd till skogsbruksåtgärder inom jordbruket och som är förenliga med förordningen (1997:22) om stöd till skogliga åtgärder inom jordbruket.
3. Ersättning får lämnas för åtgärder enligt rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar och som är förenliga med Miljö- och landsbygdsprogrammet för Sverige år 2000-2006 samt i tillämpliga delar förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder.
4. Medel avsedda för kompetensutvecklingsåtgärder får användas för att täcka verkets kostnader för viss rådgivning samt för organisering av åtgärderna.
5. Högst 11 625 000 kronor får användas för att säkerställa en effektiv utvärdering av miljö- och landsbygdsprogrammet i enlighet med programmet och gemensamma riktlinjer som lämnas av EU-kommissionen.
6. Utbetalningar av miljöersättningar och kompensationsbidrag som normalt sker mellan den 16 oktober och 31 december skall ske så tidigt som möjligt år 2005.
1. Nationellt stöd får utbetalas enligt förordningen (1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige. Från anslagsposten får utbetalas högst 2 400 000 kr för ersättning av merkostnader för insamling av kadaver i norra Sverige. Jordbruksverk skall fastställa villkor för stödet i enlighet med EU-kommissionens skrivelse den 7 maj 2002 C(2002)1790. Ersättningen utbetalas till Svensk Lantbrukstjänst AB, som organiserar upphandling och fakturering av kadaverhanteringen i stödområdet. Jordbruksverket skall genom revision kunna kontrollera att beräkning av merkostnaden för norra Sverige, områdesavgränsningen och andra villkor för stödberättigande och ekonomisk redovisning av stödet uppfylls. Medel som inte använts i enlighet med de av Jordbruksverket fastställda villkoren skall återbetalas. Utbetalningar av ersättning för merkostnader för insamling av kadaver redovisas särskilt.
1. Ersättning får lämnas inom ramen för Mål 1-programmet Norra Norrland för åtgärderna investeringar i jordbruksföretag, startstöd till unga jordbrukare, kompetensutveckling och förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, restaurering av betesmarker samt för särskilda insatser för det fjällnära jordbruket och för insatser som främjar utvecklingen av den småskaliga livsmedelsförädlingen. Dessa åtgärder skall följa reglerna i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 samt i tillämpliga delar förordningen (1999:1424) om förvaltning av EU:s strukturfonder. Medlen får användas enligt EU:s bestämmelser och de ramar som fastställts i programdokumentet och programkomplementet.
1. Ersättning får lämnas inom ramen för Mål 1-programmet Södra Skogslänsregionen för åtgärderna investeringar i jordbruksföretag, startstöd till unga jordbrukare, kompetensutveckling och förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, restaurering av betesmarker samt för särskilda insatser för det fjällnära jordbruket och för insatser som främjar utvecklingen av den småskaliga livsmedelsförädlingen. Dessa åtgärder skall följa reglerna i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 samt i tillämpliga delar förordningen (1999:1424) om förvaltning av EU:s strukturfonder. Medlen får användas enligt EU:s bestämmelser och de ramar som fastställts i programdokumentet och programkomplementet.
1. Ersättning får lämnas för åtgärder enligt rådets förordning (EEG) nr 1251/99 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor och som är förenliga med förordningen (1997:75) om anläggningsstöd till plantering av fleråriga grödor för produktion av biomassa.
| 44:2 | Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (Ramanslag) | |
| Disponeras av Statens jordbruksverk | 1 506 951 tkr | |
| 44:2 ap.1 | Miljö- och landsbygdsprogram 2000-2006, stöd från 1995-1999, miljöersättn, skogliga åtg. (Ram) | 1 373 051 tkr |
| 44:2 ap.2 | Leader + (Ram) | 50 000 tkr |
| 44:2 ap.3 | Mål 1 Norra Norrland. Åtgärd 4.1-4.4, strukturstöd och kompetensutveckling (Ram) | 40 000 tkr |
| 44:2 ap.4 | Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Åtgärd 3.1-3.4 strukturstöd och kompetensutveckling (Ram) | 43 900 tkr |
| Disponeras av Länsstyrelsen i Jämtlands län | 26 000 tkr | |
| 44:2 ap.6 | Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Andra åtgärder för att främja utvecklingen av landsbygden (Ram) | 26 000 tkr |
| Disponeras av Länsstyrelsen i Norrbottens län | 25 000 tkr | |
| 44:2 ap.9 | Mål 1 Norra Norrland. Andra åtgärder för att främja utvecklingen av landsbygden (Ram) | 25 000 tkr |
1. EG-medlen skall redovisas mot följande inkomsttitlar:
Anslagspost Inkomsttitel
1, del 6112 (Kompletterande åtgärder perioden 1995-1999)
1, del 6117 (Miljö-, struktur- och regionala åtgärder perioden 2000-2006)
2, 3, 4, 6, 9 6122 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden 2000-2006 (Utvecklingssektionen)
2 612205 (Leader +)
3 612201 (Mål 1 Norra Norrland)
4 612203 (Mål 1 Södra Skogslänsregionen)
6 612204 (Mål 1 Södra Skogslänsregionen artikel 33)
9 612202 (Mål 1 Norra Norrland artikel 33)
2. Strukturfondsmedel från Jordbruksfondens utvecklingssektion under anslaget utgör en del av finansieringen av de regionala tillväxtprogrammen.
1. Ersättning får lämnas för åtgärder enligt rådets förordning (EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992 om produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven och som är förenliga med förordningen (1997:1336) om miljöstöd.
2. Ersättning får lämnas för åtgärder enligt rådets förordning (EEG) nr 2080/92 av den 30 juni 1992 om en gemenskapsordning för stöd till skogsbruksåtgärder inom jordbruket och som är förenliga med förordningen (1997:22) om stöd till skogliga åtgärder.
3. Ersättning får lämnas för åtgärder enligt rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar och som är förenliga med Miljö- och landsbygdsprogrammet för Sverige år 2000-2006 samt i tillämpliga delar förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder.
4. Högst 3 875 000 kronor får användas för att säkerställa en effektiv utvärdering av miljö- och landsbygdsprogrammet i enlighet med programmet och gemensamma riktlinjer som lämnas av EU-kommissionen.
5. Medel avsedda för kompetensutvecklingsåtgärder får användas för att täcka verkets kostnader för viss rådgivning samt för organisering av åtgärderna.
6. Utbetalningar av miljöersättningar och kompensationsbidrag som normalt sker mellan den 16 oktober och 31 december skall ske så tidigt som möjligt år 2005.
1. Medlen avser åtgärder för gemenskapsinitiativet Leader+ inom ramen för det svenska nationella programmet och programkomplementet. Medlen får användas enligt EU:s bestämmelser och de ramar som fastställts i program- och plandokumenten.
1. Ersättning får lämnas inom ramen för Mål 1-programmet Norra Norrland för åtgärderna investeringar i jordbruksföretag, startstöd till unga jordbrukare, kompetensutveckling och förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter. Dessa åtgärder skall följa reglerna i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 samt i tillämpliga delar förordningen (1999:1424) om förvaltning av EU:s strukturfonder. Medlen får användas enligt EG:s bestämmelser och de ramar som fastställts i programdokumentet och programkomplementet.
1. Ersättning får lämnas inom ramen för Mål 1-programmet Södra Skogslänsregionen för åtgärderna investeringar i jordbruksföretag, startstöd till unga jordbrukare, kompetensutveckling och förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter. Dessa åtgärder skall följa reglerna i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 samt i tillämpliga delar förordningen (1999:1424) om förvaltning av EU:s strukturfonder. Medlen får användas enligt EG:s bestämmelser och de ramar som fastställts i programdokumentet och programkomplementet.
1. Ersättning får lämnas för åtgärder inom ramen för Mål 1-programmet Södra Skogslänsregionen i enlighet med artikel 33 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 samt i tillämpliga delar förordningen (1999:1424) om förvaltning av EU:s strukturfonder. Ersättning får även lämnas för Mål 1-programmets åtgärd utveckling av rennäringen och samebyarna samt för särskilda insatser för det fjällnära jordbruket, Leader-liknande åtgärder och för insatser som främjar utvecklingen av den småskaliga livsmedelsförädlingen. Medlen får användas enligt EU:s bestämmelser och de ramar som fastställts i programdokumentet, programkomplementet och tillämpbara förordningar.
1. Ersättning får lämnas för åtgärder inom ramen för Mål 1-programmet Norra Norrland i enlighet med artikel 33 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 samt i tillämpliga delar förordningen (1999:1424) om förvaltning av EU:s strukturfonder. Ersättning får även lämnas för Mål 1-programmets åtgärd utveckling av rennäringen och samebyarna samt för särskilda insatser för det fjällnära jordbruket, Leader-liknande åtgärder och för insatser som främjar utvecklingen av den småskaliga livsmedelsförädlingen. Medlen får användas enligt EU:s bestämmelser och de ramar som fastställts i programdokumentet, programkomplementet och tillämpbara förordningar.
| 44:3 | Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (Ramanslag) | |
| Disponeras av Statens jordbruksverk | 11 901 tkr | |
| 44:3 ap.1 | Försöks- och utvecklingsverksamhet (Ram) | 11 901 tkr |
| 44:3 ap.2 | Ekologisk produktion (Ram) | 0 tkr |
1. Anslaget skall finansiera försöks- och utvecklingsverksamhet inom åtgärdsprogrammet för minskade risker vid användning av bekämpningsmedel inom jordbruk och trädgårdsnäring, åtgärdsprogrammet för minskade växtnäringsförluster samt åtgärdsprogrammet för bevarande av biologisk mångfald.
2. Medel får användas för utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitikens miljöeffekter, för utbildning och utrustning i anslutning till verksamhet med funktionstest av lantbrukssprutor samt internationellt standardiseringsarbete.
3. Från anslaget skall utbetalas 3 500 000 kronor till Fritidsodlingens Riksorganisation för informations- och rådgivningsverksamhet samt 750 000 kronor till Stiftelsen trädgårdsodlingens elitplantstation. Fritidsodlingens Riksorganisation och Stiftelsen trädgårdsodlingens elitplantstation skall redovisa till Jordbruksverket hur medlen använts.
1. Från anslaget utbetalas kvarvarande medel för försöks- och utvecklingsverksamhet samt marknadsstödjande åtgärder inom området ekologisk produktion.
| 44:4 | Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. (Ramanslag) | |
| Disponeras av Statens jordbruksverk | 3 000 tkr | |
1. Länsstyrelsernas kostnader avseende de med anslaget avsedda ändamålen skall belasta anslaget. Jordbruksverket får fördela medel som bidrag till länsstyrelserna i Dalarnas län och Västra Götalands län.
2. Jordbruksverket får disponera anslaget för statsbidrag till yttre rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering.
3. Under budgetåret 2004 får statsbidrag beviljas till genomgripande omarrondering (genomgripande strukturrationalisering) med högst 3 000 000 kr. Anslaget skall i första hand disponeras för projekt för genomgripande omarrondering i Dalarnas län. Under perioden fram till och med år 2006 får en mindre del av medlen även disponeras för att avsluta pågående projekt för genomgripande omarrondering i Västra Götalands län.
4. Jordfonden får användas för inlösen av fastigheter enligt jordförvärvslagen (1979:230) och förordningen (1989:281) om jordfonden. Resultatet av verksamheten skall redovisas mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statlig verksamhet.
| 44:5 | Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (Ramanslag) | |
| Disponeras av Statens jordbruksverk | 1 538 tkr | |
1. Jordbruksverket disponerar anslaget för bidrag och ersättningar enligt 8 a § rennäringsförordningen (1993:384). Jordbruksverket får fördela medel som bidrag till länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.
2. Länsstyrelsernas kostnader avseende de med anslaget avsedda ändamålen skall belasta anslaget. Medlen utbetalas av Jordbruksverket efter rekvisition.
3. Bidrag till investeringar i byggnader samt till underhåll och upprustningsåtgärder får lämnas till arrendatorer av lägenhet som äger eller uppför egna hus om dessa behövs för lägenhetens brukande. Bidrag får lämnas med högst 80 procent av den godkända kostnaden, om inte särskilda skäl föreligger. I byggkostnaden skall inte inräknas värdet på virke eller annat material som staten kostnadsfritt tillhandahåller arrendatorn.
4. Avträdesersättningar beräknas med motsvarande tillämpning av punkterna 1-5 i regeringens beslut (Industridepartementet) den 26 juni 1980 angående upplåtelsevillkor för kronotorp m.m.
5. Bidrag såsom ersättning för gästgiveribestyr får lämnas med högst 4 000 kronor per år.
6. Beräknade inkomster under anslaget är 200 000 kronor. Inkomsterna får användas för de under anslaget angivna ändamålen.
7. Fjällägenheterna förvaltas av länsstyrelserna.
8. Vid försäljning av fjällägenhet eller del därav får köpeskillingen bestämmas till belopp som understiger marknadsvärdet om detta med hänsyn tagen till omständigheterna bedöms skäligt.
9. Anslaget får inte användas för förvaltningskostnader.
| 44:6 | Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. (Ramanslag) | |
| Disponeras av Statens jordbruksverk | 251 000 tkr | |
1. Stöd får lämnas i form av ersättning till jordbrukare som upprättar växtodlingsplaner i enlighet med förordning (2002:120) om nationellt stöd för upprättande av växtodlingsplaner.
2. Jordbruksverket får för administrationskostnader i samband med hanteringen av stöd till växtodlingsplaner disponera högst 2 570 000 kronor varav 1 100 000 kronor får avse länsstyrelsernas administrationskostnader.
3. Till Stiftelsen Lantbruksforskning skall 8 000 000 kronor utbetalas för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom trädgårdsnäringen. Forsknings- och utvecklingsverksamheten skall, i syfte att främja en uthållig utveckling, bedrivas i samarbete med näringen. Jordbruksverket skall fastställa villkor för användningen i enlighet med EU-kommissionens skrivelse den 19 mars 2002 C(2002)708. Jordbruksverket skall utifrån en årlig rapport som Stiftelsen Lantbruksforskning tillsänder verket till regeringen upprätta ett eget yttrande till Jordbruksdepartementet. Jordbruksverket skall särskilt beakta att åtgärder som erhållit stöd från Stiftelsen Lantbruksforskning inte samtidigt erhållit medel från andra stödordningar.
Medel som inte använts i enlighet med de av Jordbruksverket fastställda villkoren skall återbetalas.
4. För bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar får Jordbruksverket utöver det belopp som tilldelats från anslaget 42:4, anslagsposten 2, disponera ytterligare högst 10 000 000 kronor för kontroll- och bekämpningsprogram.
5. Av anslaget skall 25 000 000 kronor användas för informations-, utbildnings-, utvecklings- och rådgivningsinsatser med syfte att främja hållbara produktionsmetoder i jordbruket inom ramen för åtgärdsprogram för miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Jordbruksverket skall samråda med Lantbrukarnas Riksförbund och Stiftelsen Lantbruksforskning vid framtagning av program och underlag för beslut om stöd.
6. Till Stiftelsen Lantbruksforskning skall 15 000 000 kronor utbetalas för forsknings- och utvecklingsinsatser med syfte att främja en hållbar utveckling inom jordbruket och trädgårdsnäringen. Stiftelsen Lantbruksforskning skall redovisa till Jordbruksverket hur medlen använts.
| 44:7 | Ekologisk produktion (Ramanslag) | |
| Disponeras av Statens jordbruksverk | 15 000 tkr | |
1. Anslaget skall finansiera försöks- och utvecklingsverksamhet samt marknadsstödjande åtgärder inom området ekologisk produktion. Högst 2 000 000 kronor skall avse marknadsstödjande åtgärder. 1 000 000 kronor skall avse satsningar på djurhälsa inom ekologisk produktion.
| 45:1 | Främjande av rennäringen m.m. (Ramanslag) | |
| Disponeras av Statens jordbruksverk | 47 000 tkr | |
| 45:1 ap.1 | Främjande av rennäringen m.m. (Ram) | 47 000 tkr |
1. Jordbruksverket disponerar anslaget för
a) prisstöd enligt förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött,
b) ersättning m.m. enligt förordningen (1994:246) om ersättning för vissa merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan. Efter bemyndigande från Jordbruksverket ansvarar Länsstyrelsen för administrationen av ersättningarna. Härutöver får medel användas till kostnader för analys och uppföljning av det radioaktiva nedfallet av cesium och till andra statliga kostnader som uppkommer till följd av Tjernobylolyckan. Inkomster vid försäljning av utrustning som inte längre behövs får användas för de i denna punkt angivna ändamålen,
c) underhåll av riksgränsstängsel och underhåll eller rivning av vissa renskötselanläggningar för vilka staten har underhållsansvaret. Länsstyrelsen ansvarar för underhållet. Anslaget får inte användas för att betala andra förvaltningskostnader än direkta personalkostnader för faktiskt arbete med underhållet. Högst 150 000 kronor får användas för kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna i konventionen (SÖ 1972:15) mellan Sverige och Norge om renbetning,
d) statens del av kostnaderna för redovisning av markanvändning, riksintressen och marker som är speciellt värdefulla eller känsliga för renskötseln, natur- och kulturmiljövården. Länsstyrelsen ansvarar för att redovisningen sker. Anslaget får inte användas för att betala andra förvaltningskostnader än direkta personalkostnader för arbetet med redovisningen. Härutöver får medel användas för andra kostnader för staten som uppkommer till följd av redovisningen av arbetsuppgifter under denna punkt,
e) vissa kostnader för konfliktlösning och medling i tvister mellan samebyar och jordbrukare när det gäller skadeersättning vid renbetning på åkermark samt andra statliga kostnader till följd av konfliktlösningssystemet,
f) katastrofskadeskydd enligt 35 a § rennäringsförordningen (1993:384). Utbetalning får göras med högst 50 procent av verifierade foderkostnader eller, efter beslut av Jordbruksverket, med ett av verket angivet schablonbelopp per ren och utfodringsdag. Underlag för utbetalning utgör bl.a. de betesundersökningar som utförs av berörda länsstyrelser. Länsstyrelsen svarar för utbetalningen och behövlig verifikationskontroll. Medel får även användas för utveckling av metod för betesundersökningar,
g) länsstyrelsens kostnader för hållande av renmärkesregister,
h) bidrag enligt 35 b § rennäringsförordningen (1993:384) för främjande av rennäringen.
2. Fördelningen av medel mellan punkterna 1 f) och h) sker efter överläggningar mellan staten och rennäringen och skall avse de medel som återstår sedan Jordbruksverket avsatt erforderliga medel avseende punkterna 1 a)-e) och g). Staten företräds vid överläggningarna av Jordbruksverket och rennäringen av Sametinget. I görligaste mån skall medlen under punkten 1 h) samordnas med verksamheter som kan erhålla medfinansiering från EU.
3. Jordbruksverket får besluta om närmare villkor för användningen av medlen samt lämna bidrag till länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län för med anslaget avsedda ändamål. Medlen utbetalas av Jordbruksverket efter rekvisition. Jordbruksverket får lämna bidrag efter rekvisition från anslaget till länsstyrelserna i Uppsala, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län enligt förordningen (1994:246) om ersättning för vissa merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan.
| 2.1.2 | Äldre anslag som disponeras budgetår 2004 |
| 2.1.3 | Finansiella villkor för anslag |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2004 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 42:2 | 0 | Inget | 0 |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2004 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 42:3 ap.2 | 494 | Allt | 0 |
| 42:3 ap.3 | 80 | Allt | 0 |
| 42:3 ap.4 | 147 | Allt | 0 |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2004 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 42:4 ap.1 | 2 525 | Allt | 0 |
| 42:4 ap.2 | 990 | Allt | 0 |
| 42:4 ap.3 | 198 | Allt | 0 |
| 42:4 ap.4 | 1 588 | Allt | 0 |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2004 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 43:1 ap.1 | 9 000 | Allt | 0 |
| 43:1 ap.2 | 0 | Allt | 0 |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2004 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 43:4 | 129 | Allt | 0 |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2004 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 43:5 ap.1 | 0 | 60 000 tkr | 0 |
| 43:5 ap.2 | 0 | Inget | 0 |
| 43:5 ap.3 | 0 | Inget | 0 |
| 43:5 ap.4 | 0 | Inget | 0 |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2004 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 43:6 ap.1 | 24 050 | Inget | 0 |
| 43:6 ap.2 | 14 570 | Inget | 0 |
| 43:6 ap.3 | 22 976 | Inget | 0 |
| 43:6 ap.4 | 0 | Inget | 0 |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2004 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 43:7 ap.1 | 2 498 | 10 000 tkr | 0 |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2004 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 43:14 | 345 | 3 % | 0 |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2004 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 43:15 | 222 | - | 0 |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2004 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 43:16 ap.1 | 0 | - | 0 |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2004 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 44:1 ap.1 | 92 900 | Allt | 0 |
| 44:1 ap.2 | 15 900 | Inget | 0 |
| 44:1 ap.3 | 700 | Allt | 0 |
| 44:1 ap.4 | 800 | Allt | 0 |
| 44:1 ap.5 | 150 | Allt | 0 |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2004 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 44:2 ap.1 | 68 653 | Allt | 0 |
| 44:2 ap.2 | 2 500 | Allt | 0 |
| 44:2 ap.3 | 2 000 | Allt | 0 |
| 44:2 ap.4 | 2 490 | Allt | 0 |
| 44:2 ap.6 | 1 005 | Allt | 0 |
| 44:2 ap.9 | 1 248 | Allt | 0 |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2004 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 44:3 ap.1 | 0 | Allt | 0 |
| 44:3 ap.2 | 0 | Allt | 0 |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2004 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 44:4 | 45 | Allt | 0 |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2004 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 44:5 | 77 | Allt | 0 |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2004 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 44:6 | 7 530 | - | 0 |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2004 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 44:7 | 450 | - | 0 |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2004 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 45:1 ap.1 | 1 850 | Allt | 0 |
| 2.1.4 | Finansiella villkor för omfördelning av anslagssparande |
| Omfördelning från anslag/ap/dp1 | Omfördelning till anslag/ap/dp2 | Belopp (tkr)/andel (%) |
| 42:3 ap.1 | 42:3 ap.2 | 100 % |
| 42:3 ap.2 | 42:3 ap.3 | 386 tkr |
| 43:16 ap.104 | 43:16 ap.1 | 100 % |
| 44:2 ap.2.1 | 44:2 ap.1 | 100 % |
| 44:2 ap.2.2 | 44:2 ap.1 | 100 % |
| 44:2 ap.2.3 | 44:2 ap.1 | 100 % |
| 2.1.5 | Avslutade anslagsposter |
| Anslag/ap/dp | År | Anslagstyp |
| 42:3 ap.1 | Ram | |
| 43:16 ap.104 | Ram | |
| 44:2 ap.5 | Ram | |
| 44:2 ap.7 | Ram | |
| 44:2 ap.8 | Ram |
| 2.1.6 | Medgivet överskridande |
| 2.1.7 | Bemyndiganden |
| Anslag/ap/dp | 2004 | 2005 | 2006 - | |
| Bemyndiganderam | Infriade förpliktelser | Infriade förpliktelser | Slutår | |
| 42:3 ap.3 | 2 000 | 2 000 | 2 000 | |
| 42:4 ap.1 | 1 000 | 1 000 | 2006 | |
| 42:4 ap.4 | 2 500 | 2 500 | 2006 | |
| 43:5 ap.1 | 4 050 000 | 4 050 000 | 0 | |
| 43:5 ap.2 | 1 950 000 | 1 950 000 | 0 | |
| 43:6 ap.4 | 2 000 | 2 000 | 0 | |
| 44:1 ap.1 | 2 776 000 | 1 943 000 | 833 000 | |
| 44:1 ap.3 | 10 000 | 8 000 | 2 000 | |
| 44:1 ap.4 | 14 000 | 9 000 | 5 000 | |
| 44:2 ap.1 | 2 650 000 | 1 771 000 | 879 000 | |
| 44:2 ap.2 | 75 000 | 34 000 | 41 000 | |
| 44:2 ap.3 | 25 000 | 18 000 | 7 000 | |
| 44:2 ap.4 | 40 000 | 25 000 | 15 000 | |
| 44:2 ap.6 | 65 000 | 30 000 | 35 000 | 2007 |
| 44:2 ap.9 | 55 000 | 30 500 | 24 500 | 2007 |
| 44:3 ap.1 | 12 100 | 7 600 | 4 500 | 2006 |
| 44:6 | 195 000 | 0 | ||
| 44:7 | 14 400 | 9 900 | 4 500 | 2006 |
| 45:1 ap.1 | 4 000 | 4 000 | ||
1. Jordbruksverket bemyndigas att under år 2004, ifråga om ramanslaget 42:3 Djurhälsa, fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 2 000 000 kronor efter år 2004.
2. Jordbruksverket bemyndigas att under år 2004, ifråga om ramanslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, fatta beslut som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 3 500 000 kronor under år 2005.
3. Jordbruksverket bemyndigas att under år 2004, ifråga om ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. anslagsposterna 1 och 2, godkänna stöd som innebär utgifter på högst 6 000 000 000 kronor under år 2005.
4. Jordbruksverket bemyndigas att under år 2004, ifråga om ramanslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, anslagsposten 4, godkänna stöd som innebär utgifter på högst 2 000 000 kronor under år 2005.
5. Jordbruksverket bemyndigas att under år 2004, ifråga om ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter om högst 1 960 000 000 kronor år 2005, 600 000 000 kronor år 2006, 115 000 000 kronor år 2007, 45 000 000 kronor 2008 och 80 000 000 kronor därefter.
6. Jordbruksverket bemyndigas att under år 2004, ifråga om ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter om högst 1 848 000 000 kronor år 2005, 692 000 000 kronor år 2006, 117 000 000 kronor 2007, 51 000 000 kronor år 2008 och 82 000 000 kronor därefter.
7. Länsstyrelsen i Jämtlands län bemyndigas att under år 2004, ifråga om ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, fatta beslut om stöd som innebär utgifter om högst 30 000 000 kronor år 2005, 20 000 000 kronor år 2006 och 15 000 000 kronor år 2007.
8. Länsstyrelsen i Norrbottens län bemyndigas att under år 2004, ifråga om ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, fatta beslut om stöd som innebär utgifter om högst 30 500 000 kronor år 2005, 20 500 000 kronor år 2006 och 4 000 000 kronor därefter.
9. Jordbruksverket bemyndigas att under år 2004, ifråga om ramanslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, fatta beslut om stöd som innebär utgifter om högst 7 600 000 kronor år 2005 och 4 500 000 kronor år 2006.
10. Jordbruksverket bemyndigas att under år 2004, ifråga om ramanslaget 44:7 Ekologisk produktion, fatta beslut om stöd som innebär utgifter om högst 9 900 000 kronor år 2005 och 4 500 000 kronor år 2006.
11. Jordbruksverket bemyndigas att under år 2004, ifråga om ramanslaget 45:1 Främjande av rennäringen m.m., fatta beslut om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter om högst 4 000 000 kronor under år 2005.
| 2.2 | Övriga villkor |
| 2.2.1 | Låneram och krediter |
| Låneram (enl 20 § budgetlagen) | 108 000 |
| Räntekontokredit (enl 21 § budgetlagen) | 230 000 |
| Övriga kreditramar (enl 23 § budgetlagen) | 5 650 000 |
Låneram i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten.
Av räntekontokrediten får högst 160 000 000 kronor tillfälligt användas till de kostnader som uppstår i samband med preliminär ersättning till jordbrukare som drabbas av kostnader till följd av det utbrott under 2003 av salmonella som spårats till Lantmännens anläggning i Norrköping. Det underskott som uppstår på räntekontot skall täckas genom medel som inflyter från Lantmännen.
I den mån räntekontokredit för EG-verksamhet överskrids skall Jordbruksverket omgående redovisa det till regeringen.
| 2.2.2 | Utbetalningsplan |
- 393 248 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2004-01-25 t.o.m. 2004-12-25. Beloppet avser anslaget Bidrag till distriktsveterinärorganisationen 42:2 och anslaget Statens jordbruksverk 43:1 ap.1.
- 43 000 tkr den 2004-12-25. Beloppet avser anslaget Statens jordbruksverk 43:1 ap.1.
| 2.3 | Avgifter och bidrag |
| Verksamhet | Över- / underskott tom 2002 | Över- / underskott 2003 | Intäkter 2004 | Kostnader 2004 | Över- / underskott 2004 | Ack över- / underskott, utgående 2004 |
| Offentligrättslig verksamhet | ||||||
| Djurregister | 6 269 | 5 861 | 23 082 | 28 536 | -5 454 | 6 676 |
| Djur | 7 289 | 2 553 | 23 803 | 27 083 | -3 280 | 6 562 |
| Växt | 1 773 | -1 183 | 23 220 | 24 298 | -1 078 | -488 |
| Summa | 15 331 | 7 231 | 70 105 | 79 917 | -9 812 | 12 750 |
| Uppdragsverksamhet | ||||||
| Vatten | -1 377 | 500 | 12 400 | 12 100 | 300 | -577 |
| DVO | 14 399 | -6 496 | 406 000 | 405 300 | 700 | 8 603 |
| Djur | 0 | 0 | 2 655 | 2 655 | 0 | 0 |
| Summa | 13 022 | -5 996 | 421 055 | 420 055 | 1 000 | 8 026 |
Resultatområde djurregister omfattar registren för nöt, gris och höns. Under år 2004 planeras införandet av ett register för får och get.
Resultatområde djur innefattar foderkontroll, införsel av djur, köttklassificering, avgifter för djurmärken enligt förordningen (1998:134) om provtagning på djur m.m, avgifter enligt förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer, avgifter från pass för sällskapsdjur enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG nr 998/2003) om djurhälsovillkor som skall tillämpas vid transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och om ändring av rådets direktiv (92/65/EEG), äggmärkning samt exportpass och BSE-tester i normalslakten. Under 2004 planeras att ta ut avgifter för animaliska biprodukter. Myndighetsuppdrag är inräknat.
Resultatområde växt innefattar växtinspektionen, kvalitetsinspektion av frukt och grönsaker, avgifter enligt förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer samt PET hanteringstillstånd enligt förordningen (1991:338) om vissa dryckesförpackningar. Även verksamheter med dispenser för djurtäthet och myndighetsuppdrag är inräknat.
Uppdragsverksamheten utgörs av vattenhushållning. Myndighetsuppdrag är inräknat.
Uppdragsverksamheten utgörs av distriktsveterinärverksamhet. Anslaget 42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen.
Uppdrag inom resultatområde Djur utgörs huvudsakligen av verksamhet (transportör- och hundregistren) som Jordbruksverket administrerar åt Djurskyddsmyndigheten.
Övrigt
Avgifternas storlek bestäms av Jordbruksverket, dock inte i de fall som avses i 15§ avgiftsförordningen (1992:191). Avgiftsinkomsterna får disponeras av Jordbruksverket. Jordbruksverket får även disponera de avgifter man med stöd av annan författning får ta ut.
Ackumulerat resultat till och med år 2003 för verksamheter som övergått till Djurskyddsmyndigheten redovisas i Jordbruksverkets räkenskaper och får disponeras av Jordbruksverket inom respektive resultatområde. Verksamheterna är ban- och tävlingsveterinärer inom resultatområde DVO, avgifter för registrering av hundar enligt lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar, avgifter enligt djurskyddsförordningen (1988:539) samt djurtransportörregister som redovisas under resultatområde Djur.
| Verksamhet | Inkomst- titel | Över- / underskott tom 2002 | Över- / underskott 2003 | Intäkter 2004 | Kostnader 2004 | Över- / underskott 2004 | Ack över- / underskott, utgående 2004 |
| Uppbörd | |||||||
| Jordbruks- och sockeravgifter | 1473 | 0 | 0 | 130 000 | 0 | 130 000 | 130 000 |
| Sanktionsavgifter | 2714 | 0 | 0 | 5 000 | 0 | 5 000 | 5 000 |
| Återbetalda omställningsstöd och inversteringsstöd | 2811 | 0 | 0 | 5 000 | 0 | 5 000 | 5 000 |
| Summa | 0 | 0 | 140 000 | 0 | 140 000 | 140 000 | |
| 2.4 | Övriga intäkter |
| 3 | UNDANTAG FRÅN EA-REGLER |
- Investeringar i anläggningstillgångar som sker under anslagen 44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. och 45:1 Främjande av rennäringen m.m. skall inte finansieras med lån i Riksgäldskontoret enligt kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Sådana investeringar skall istället finansieras från respektive anslag.
- För distriktveterinärorganisationen medges Jordbruksverket undantag från 5 § avgiftsförordningen (1992:191). Utgifter som inte finansieras med avgifter skall finansieras med anslaget 42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen.Vidare medges Jordbruksverket undantag från 5, 16 och 18 §§ anslagsförordningen (1996:1189) i de delar som rör anslagsavräkningen
- För växtinspektionen medges Jordbruksverket undantag från 5 § avgiftsförordningen (1992:191). Utgifter som inte finansieras med avgifter skall finansieras med anslaget 43:4 Bekämpande av växtsjukdomar. Vidare medges Jordbruksverket undantag från 5, 16 och 18 §§ anslagsförordningen (1996:1189) i de delar som rör anslagsavräkningen.
| Ann-Christin Nykvist |
| Richard Halltell |