Resultatstyrning

Resultatstyrning består av två delar: att ange mål för vad en verksamhet ska uppnå och att verksamhetens resultat följs upp och analyseras i förhållande till målen. Syftet med resultatstyrning i staten är att bedriva myndigheternas verksamhet så effektivt som möjligt. Resultatstyrningen i staten bygger på delegerat ansvar och förtroende, kombinerat med regelbunden återkoppling.

Regeringen styr riket och ansvarar för myndigheterna under regeringen. Men riksdagen beslutar om mål för de olika utgiftsområdena. Enligt regeringsformen ska varje riksdagsutskott följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde.

Enligt budgetlagen är regeringen redovisningsskyldig inför riksdagen för den verksamhet som staten bedriver. I budgetpropositionen ska regeringen varje år lämna en redovisning av den statliga verksamhetens resultat i förhållande till de av riksdagen beslutade målen.

Regeringens styrning av myndigheterna

Resultatstyrningen är en av många styrformer som står till regeringens förfogande. Tillsammans med den finansiella styrningen utgör resultatstyrningen den ekonomiska styrningen. Utöver den ekonomiska styrningen finns

  • organisationsstyrning
  • styrning via utnämningar av ledande befattningshavare
  • procedurstyrning, det vill säga regler för hur myndigheter ska arbeta.

I första hand är det regeringen som sätter målen för myndigheternas verksamhet. Regeringen beslutar om förutsättningarna för varje enskild verksamhet genom myndighetens

  • instruktion
  • årliga regleringsbrev
  • särskilda beslut om uppdrag.

I myndighetens instruktion framgår bland annat myndighetens huvudsakliga uppgifter och ledningsformer och i vissa fall även mål för verksamheten. Regleringsbrevet kan också innehålla särskilda uppdrag men även specifika krav på återrapportering till regeringen.

Delegerat ansvar med regelbunden återkoppling

Det delegerade ansvaret innebär att riksdagen och regeringen beslutar om övergripande mål. Myndighetsledningen har sedan ansvar att utforma, leda och genomföra sin verksamhet så att den på bästa sätt bidrar till de beslutade målen. Myndigheten måste dock hålla sig inom ramen för gällande regler och tilldelade finansiella medel.

Den regelbundna återkopplingen innebär att man redovisar resultatet i förhållande till målen vid bestämda tillfällen och för bestämda mottagare. Resultatet redovisas inom myndigheten, från myndigheten till regeringen och från regeringen till riksdagen. Riksdag, regering, myndighetsledning och myndighetens medarbetare får därmed underlag för dialog och beslut om förbättringar och omprioriteringar.

I resultatstyrningen förekommer flera informationskällor, till exempel myndighetens årsredovisning och utredningar eller utvärderingar av myndighetens resultat – men även i den så kallade myndighetsdialogen mellan myndigheten och departementet. Regler om resultatredovisningen i årsredovisningen finns i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag.

Kontakt

Senast uppdaterad: