Månadsutfall för statens budget mars 2017
Publicerad 27 April 2017

Utgifterna i statens budget

Utgifterna i statens budget uppgick i mars till 86,8 miljarder kronor, vilket är 5,9 miljarder kronor högre än i mars 2016. Det högre utfallet förklaras främst av högre utgifter för Statsskuldsräntor m.m., Hälsovård, sjukvård och social omsorg samt Internationellt bistånd.

 

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Vinterns övningsperiod Vintersol 2017 avslutades under mars

 

Utfallet för Försvar och samhällets krisberedskap uppgick i mars till 3,9 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor högre än samma månad föregående år. För det första kvartalet uppgick utgifterna till 9,1 miljarder kronor vilket är en ökning med 0,6 miljarder kronor (7,6 procent).

 

Utgifterna för anslag 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap ökade med 0,7 miljarder kronor jämfört med mars föregående år. Anslaget är det största inom utgiftsområdet och finansierar bland annat utbildnings- och övningsverksamhet. Under mars avslutade Försvarsmakten vinterns övningsperiod Vintersol 2017 i Norrbotten. Övningen avslutades med ett så kallat förbandsskede med anfall på civil mark från Jokkmokk ner mot Boden. Totalt deltog cirka 1200 personer från sju förband. För det första kvartalet uppgår utgifter för anslaget till 7,0 miljarder kronor vilket är 1,1 miljarder kronor (17,8 procent) högre jämfört med 2016.

 

Inför 2017 har anslaget Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar avvecklats. Medlen tillförs anslagen Förbandsverksamhet och beredskap samt Anskaffning av materiel och anläggningar.

 

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Högre biståndsutbetalningar första kvartalet 2017

 

Utfallet för Internationellt bistånd i mars blev 1,3 miljarder kronor högre än föregående år. Utbetalningar av bidrag till multilaterala utvecklingsbanker och fonder m.m. blev 1,1 miljard kronor högre.

 

Biståndet för det första kvartalet blev 11,9 miljarder kronor, vilket är 6,1 miljarder kronor högre än samma period 2016. Det beror dels på att delar av det internationella biståndet för 2016, efter beslut av regeringen, betalades ut redan i slutet av 2015, dels kan utbetalningsmånaden variera från ett år till ett annat. Budgeten för 2017 är på ungefär samma nivå som 2016.

 

Utgiftsområde 8 Migration

Utgifterna för Migration fortsatt högre

 

Utgifterna för Migration uppgick till 2,2 miljarder kronor i mars, vilket är 1,1 miljarder kronor högre än samma månad 2016. Ersättningar och bostadskostnader har ökat med 0,9 miljarder kronor och Migrationsverkets förvaltningskostnader har ökat med 0,1 miljarder kronor. Utgifterna för det första kvartalet har ökat med 3,1 miljarder kronor. Ersättningar och bostadskostnader har ökat med 2,9 miljarder kronor. Antalet asylsökande har dock minskat med närmare 38 procent och antalet boenden i Migrationsverkets mottagningssystem har minskat med knappt 15 procent sedan december 2016. Utgiftsökningarna förklaras främst av att det tar tid att avveckla och anpassa det mottagandesystem som byggdes upp efter flyktingkrisen hösten 2015.

 

Asylsökande m.m. januari-mars 2017

 

 

 

2017

2016

Förändring

Förändring %

Antal asylsökande jan-mars

5 677

9 145

-3 468

-37,9 %

- varav män

3 409

5 424

-2 015

-37,1 %

- varav kvinnor

2 268

3 721

-1 453

-39,0 %

- varav ens. barn och unga

324

900

-576

-64,0 %

- varav pojkar

251

 

 

 

- varav flickor

73

 

 

 

 

Beviljade uppehållstillstånd  

jan-mars

29 003

23 743

5 260

24,2 %

 

 

 

 

 

  -varav asyl

8 183

8 119

64

0,8 %

  -varav anhöriga till asylsökande

7 368

4 839

2 529

52,3 %

  -varav arbetsmarknad

7 353

5 004

2 349

46,9 %

 

 

 

Mars

2017

December 2016

Förändring

Förändring %

Boende i Migrationsverkets mottagningssystem

104 860

122 708

-17 848

-14,6 %

- varav med uppehållstillstånd

17 492

28 128

-10 636

-37,8 %

- varav ens. barn och unga

19 820

23 676

-3 856

-16,3 %

 

 

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Kostnader för assistansersättning blev 0,8 miljarder kronor lägre än för första kvartalet 2016

 

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 1,6 miljarder kronor i mars och uppgick till 7,6 miljarder kronor. För det första kvartalet uppgick utgifterna till 19,8 miljarder kronor, det är en ökning med 1,1 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år.

 

Utgifterna för anslag 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgår i mars till 4,0 miljarder kronor, vilket förklarar ökningen för utgiftsområdet. Utgifterna avser statens bidrag till landstingen för läkemedelsförmånernas kostnader. Bidragen betalas ut månadsvis av Kammarkollegiet med två månaders fördröjning enligt regeringsbeslut. På grund av att Kammarkollegiet har bytt bank och uppdaterat sitt ekonomisystem under mars har bidraget för februari betalats ut i förskott. Det innebär att utbetalningen i mars avser bidraget för både januari och februari, därav det högre utfallet på anslaget.

 

Utfallet för Kostnader för statlig assistansersättning minskade med 0,3 miljarder kronor jämfört med mars 2016 och uppgick till 1,8 miljarder kronor. För det första kvartalet uppgår utgifterna för assistansersättning till 5,4 miljarder kronor. Det är en minskning med 0,8 miljarder kronor (13,2 procent) jämfört med samma period föregående år. Reglerna för utbetalning av assistansersättning ändrades i oktober 2016. Enligt de nya reglerna betalas ersättningen nu ut i efterhand.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fortsatt minskade utgifter för aktivitets- och sjukersättningar

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick i mars till 8,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor (2,2 procent) lägre än utfallet i mars föregående år. Det beror främst på att utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar blev 0,1 miljarder kronor (3,3 procent) lägre jämfört med mars 2016.

För det första kvartalet uppgår utfallet för utgiftsområdet till 26,9 miljarder kronor vilket är 0,3 miljarder kronor (1,1 procent) lägre än motsvarande period 2016. Det beror framför allt på lägre utgifter för aktivitets- och sjukersättningar.

Utfallet för anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgår för det första kvartalet till 12,1 miljarder kronor vilket är 0,4 miljarder kronor (3,2 procent) lägre jämfört med motsvarande period 2016. Sedan år 2007 har antalet personer med aktivitets- eller sjukersättning minskat kontinuerligt. Antalet personer med aktivitets- eller sjukersättning uppgick i mars till 327 518 (190 046 kvinnor och 137 472 män) jämfört med 341 495 personer (199 057 kvinnor och 142 438 män) i mars 2016. Det är en minskning med 4,1 procent (-4,5 procent för kvinnor och -3,5 procent för män). Många som uppbär sjukersättning har lämnat förmånen till följd av att de fyller 65 år. Samtidigt har nybeviljandet av sjukersättning varit lägre än utflödet. Nyckeltalet för antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per 1000 försäkrade, som redovisas med viss eftersläpning, uppgick i mars till 3,1 (3,1 för kvinnor och 3,0 för män). Jämfört med mars 2016 är det en minskning med 15,8 procent (19,2 procent för kvinnor och 12,2
procent för män).

 

Utgifterna för anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering uppgick i mars till 3,2 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor (1,6 procent) lägre än utfallet i mars 2016. För det första kvartalet uppgår utgifterna för sjukpenning och rehabilitering till 9,9 miljarder kronor vilket är på samma nivå som utfallet för januari-mars föregående år. Sjukpenningtalet är ett mått på sjukskrivningarnas omfattning och anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. Sjukpenningtalet uppgick i mars till 10,8 dagar, vilket är 0,2 dagar (1,8 procent) högre än sjukpenningtalet för mars 2016. Under perioden juli 2016–mars 2017 har sjukpenningtalet legat på ungefär samma nivå. Inflödet av nya sjukfall har stabiliserats, efter att tidigare ha ökat från år till år sedan 2010. Sjukfallens varaktighet under det första sjukskrivningsåret har minskat jämfört med närmast föregående år. Samtidigt ökar antalet sjukfall som är längre än två år. Sjukfallsstatistiken, vilken rapporteras med viss eftersläpning, visar att antalet pågående sjukfall i slutet av januari totalt uppgick till 191 745, vilket var en ökning med 2,3 procent från januari 2016. Antalet pågående sjukfall längre än ett år uppgick i slutet av januari till 71 583, vilket är en ökning med 25,9 procent jämfört med januari 2016.

Ohälsotalet är ett mått på den frånvaro som täcks av sjukförsäkringen. Måttet omfattar antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning per person mellan 16 och 64 år. Ohälsotalet uppgick i mars till 27,5 dagar (33,3 för kvinnor och 21,9 för män), vilket var en minskning med 1,9 procent (en minskning med 1,6 procent för kvinnor och en minskning med 2,3 procent för män) jämfört med mars 2016.

 

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för både garantipensioner och änkepensioner minskar

 

Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgår till 8,8 miljarder kronor för det första kvartalet 2017. Det är 0,3 miljarder kronor (3,5 procent) lägre än 2016.

 

Den långsiktiga trenden är att utgifterna för garantipension minskar. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.

 

Efterlevandepensioner till vuxna uppgår till 2,9 miljarder kronor för det första kvartalet, vilket är 0,1 miljarder kronor (3,4 procent) lägre än för samma period 2016. Anslaget finansierar framför allt änkepension och eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet änkepensioner successivt.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Högre utgifter för föräldraförsäkring och barnbidrag

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgick i mars till 7,2 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor (1,6 procent) högre än utfallet i mars 2016. Det beror framför allt på ökade utgifter för anslaget 1:1 Barnbidrag.

 

För det första kvartalet uppgår utfallet till 22,3 miljarder kronor vilket är 0,6 miljarder kronor (3,0 procent) högre än utfallet för motsvarande period 2016. De ökade utgifterna avser främst anslagen 1:1 Barnbidrag och 1:2 Föräldraförsäkring.

 

Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag uppgår under perioden januari-mars till 6,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,2 miljarder kronor (3,2 procent) jämfört med samma period 2016.

 

Utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring uppgår till 10,4 miljarder kronor för perioden januari-mars. Det är en ökning med 0,4 miljarder kronor (3,7 procent) jämfört med samma period 2016. Ökningen gäller i huvudsak utgifter för föräldrapenning.

 

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Ersättningen för kommunernas flyktingmottagande har ökat med nästan 44 procent första kvartalet

 

Utgifterna uppgick i mars till 1,8 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor (54,1 procent) högre än samma månad föregående år. Det är i huvudsak kommunersättningarna vid flyktingmottagande som har ökat.

 

Utgifterna för det första kvartalet har ökat med 1,4 miljarder kronor (31,1 procent). Orsaken är att allt fler asylsökande får uppehållstillstånd och kommunmottagande. Ersättningarna till kommunerna ökade med 1,2 miljarder kronor (43,8 procent). Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen* blev under perioden januari-februari** 73,1 procent fler än ifjol. Antalet ensamkommande barn och unga, ökade med 188,7 procent. Utgifterna beror på det totala antalet mottagna som kommunerna får ersättning för dvs även mottagna tidigare år.  

 

Kommunmottagna m.m. januari-februari 2017

 

 

 

2017

2016

Förändring

Förändring %

Antal kommunmottagna jan-feb

13 972

8 072

5 900

73,1 %

  - varav män

8 248

 

 

 

  - varav kvinnor

5 724

 

 

 

- varav ens. barn och ungdomar ***

1 871

648

1 223

188,7 %

- varav pojkar

1 596

 

 

 

- varav flickor

275

 

 

 

 

*Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen.

 

**Statistiken redovisa med en månads eftersläpning det vill säga i marsutfallet redovisas antalet kommunmottagna t o m februari.   

 

***Ensamkommande barn: I sammanställning över mottagna ensamkommande barn och ungdomar, finns även personer över 18 år. Främst är det personer över 18 år som har beslut om fortsatt vård efter att ha kommit som ensamkommande, men det kan även förekomma att det finns med andra personer som har/har haft god man tillförordnad av andra skäl.

 

Källa: Migrationsverket

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Fortsatt minskade utgifter för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt arbetsmarknadspolitiska program och insatser

 

Utfallet för Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick i mars till 6,0 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor (5,4 procent) lägre jämfört med mars 2016. Det beror främst på utgifterna för anslag 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som uppgick till 2,4 miljarder kronor för mars. Det är en minskning med 0,3 miljarder kronor (11,2 procent) jämfört med mars 2016.

 

För det första kvartalet uppgår utfallet för utgiftsområdet till 17,5 miljarder kronor. Det är en minskning med 0,8 miljarder kronor (4,1 procent) jämfört med samma period 2016.

 

Den största utgiftsposten inom utgiftsområdet är anslag 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som uppgick till 7,2 miljarder kronor för första kvartalet 2017. Det är 0,7 miljarder kronor (8,3 procent) lägre än utfallet för samma period 2016. Utgifterna för aktivitetsstöd uppgick till 3,4 miljarder kronor under första kvartalet, vilket är en minskning med 0,2 miljarder kronor (6,9 procent) jämfört med motsvarande period 2016. Utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning uppgick till 3,3 miljarder kronor under första kvartalet, vilket är en minskning med 0,3 miljarder kronor (8,2 procent) jämfört med motsvarande period 2016. Antalet personer som fått arbetslöshetsersättning under första kvartalet 2017 uppgår till ca 300 000 vilket är en minskning med 7,9 procent jämfört med första kvartalet 2016.

 

Utfallet för anslag 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgick för perioden januari-mars till 1,7 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (21,1 procent) lägre jämfört med januari-mars 2016.

 

Antalet inskrivna personer som är öppet arbetslösa (och sökande i program med aktivitetsstöd) vid Arbetsförmedlingen var i slutet av mars 372 400 personer, varav 164 722 var kvinnor och 207 678 var män. Det är en minskning med 0,1 procent jämfört med samma månad föregående år. För kvinnor är det en ökning med 1,3 procent och för män en minskning med 0,9 procent. Antalet inskrivna öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd som är utrikesfödda har ökat med 11,5 procent medan antalet inskrivna arbetslösa ungdomar, 18-24 år, har minskat med 12,5 procent i mars jämfört med samma månad föregående år. (Källa: Arbetsförmedlingen)

 

De minskade utgifterna för anslag 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd och 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser motverkas delvis av ökade utgifter på andra anslag. De anslag som ökat mest är 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader och 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020. För perioden januari-mars har utgifterna för dessa anslag ökat med cirka 0,1 miljarder kronor vardera jämfört med motsvarande period 2016.

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgifterna för statligt stöd till vuxenutbildning blev högre i mars

 

Utfallet för Utbildning och universitetsforskning uppgick i mars till 7,0 miljarder kronor. Det är 0,4 miljarder kronor högre än för mars 2016. Det högre utfallet jämfört med mars föregående år förklaras av att det statliga stödet till vuxenutbildning blev 0,6 miljarder kronor högre jämfört med samma månad 2016. Stödet avser utbildningskontraktet som är en del av 90-dagarsgarantin för arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år och syftar till att dessa ungdomar ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att fullfölja en gymnasieutbildning.

 

För det första kvartalet uppgår utgifterna till 18,2 miljarder kronor. Det är en ökning med 1,3 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna för kommunikationer 5,6 procent högre hittills i år

 

Utfallet för Kommunikationer uppgår till 9,5 miljarder kronor för det första kvartalet 2017. Det är 0,5 miljarder kronor (5,6 procent) högre än för motsvarande kvartal föregående år.

 

Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår till 3,5 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än första kvartalet 2016.

 

Utgifterna för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur uppgår för det första kvartalet till 3,9 miljarder kronor. Det är 0,1 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Stöd med anledning av flyktingsituationen bidrar till högre utfall

 

Utfallet för Allmänna bidrag till kommuner uppgår till 26,4 miljarder kronor för det första kvartalet. Det är 3,1 miljarder kronor högre än samma kvartal 2016. Utgiftsområdet består till den allra största delen av anslaget Kommunalekonomisk utjämning. Anslaget betalas ut till kommuner och landsting med en tolftedel varje månad. Fram till och med mars har Skatteverket betalat ut 23,7 miljarder kronor, vilket är tre tolftedelar av årsbudgeten. Det är 1,2 miljarder kronor mer än samma period föregående år.

 

Ett nytt anslag har uppförts under utgiftsområdet 2017. Det är anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen. Utfallet på anslaget är för det första kvartalet är 1,7 miljarder kronor, vilket motsvarar tre tolftedelar av årsbudgeten.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Högre utgifter för statsskuldräntor i mars

 

Utfallet för utgiftsområde Statsskuldräntor m.m. uppgick i mars till 4,4 miljarder kronor vilket är 2,4 miljarder kronor (118,5 procent) högre jämfört med mars 2016.

 

Utfallet för utgiftsområdet består till största delen av anslag 1:1 Räntor på statsskulden. Utgifterna för statsskuldsräntor är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet och påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. Redovisningen mot anslaget till är till stor del kassamässig och därmed starkt beroende av vilken upplånings- och skuldförvaltningsteknik som tillämpas. Anslagsutfallet kan uppvisa stora svängningar mellan åren som inte direkt kan hänföras till den underliggande skuld-, ränte- och valutakursutvecklingen under motsvarande period.

 

Nedanstående tabell visar räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter.

 

Räntor på statsskulden mars 2017 jämfört med motsvarande period 2016, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
mars 2017

Utfall
mars 2016

Förändring
mars

Utfall
jan-mars 2017

Utfall
jan-mars 2016

Skillnad
2017-2016

Räntor på lån i svenska kronor

4 557

3 756

801

3 128

1 369

1 759

Räntor på lån i utländsk valuta

173

74

99

775

683

92

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-994

-1 845

851

-2 930

-4 553

1 623

Summa räntor

3 736

1 985

1 751

973

-2 501

3 474

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-669

-712

43

-1 439

-1 454

14

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

1 275

463

812

588

-96

684

Kursförluster (+)/vinster (-)

65

279

-214

3 684

1 966

1 719

Övrigt

0

0

0

0

0

0

Summa ränteutgifter

4 407

2 016

2 391

3 806

-2 084

5 890

Räntor på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntor ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntor ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettoutfallet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Utgifterna för anslag 1:1 Räntor på statsskulden var i mars 2,4 miljarder kronor (118,6 procent) högre jämfört med mars 2016. Det beror främst på ökade ränteutgifter för lån i svenska kronor (+0,8 miljarder kronor), minskade överskott från överkurser vid emission (+0,9 miljarder kronor) samt ökade valutakursförluster (+ 0,8 miljarder kronor).  

 

För det första kvartalet uppgår utgifterna för statsskuldräntor till 3,8 miljarder kronor. Det kan jämföras med ett överskott om 2,1 miljarder kronor för motsvarande period 2016. Utgiftsökningen om 5,9 miljarder kronor beror till största delen på följande anslagskomponenter:

 

Räntor på lån i svenska kronor uppgick under första kvartalet till 3,1 miljarder kronor vilket är en ökning med 1,8 miljarder kronor (128,5 procent) jämfört med första kvartalet 2016.

 

Överkurser vid emission gav ett överskott om 2,9 miljarder kronor för första kvartalet 2017. Överskottet är 1,6 miljarder kronor (36,5 procent) lägre än första kvartalet föregående år. När Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket innebär att Riksgäldskontoret får den diskonterade mellanskillnaden mellan marknadsräntan och kupongräntan av köparen. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteintäkt.

 

Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller valutakursvinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades. För det första kvartalet 2017 uppgick valutakursförlusterna till 0,6 miljarder kronor att jämföra med valutakursvinster om 0,1 miljarder kronor under första kvartalet 2016.

 

Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursförlusterna under första kvartalet uppgick till 3,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,7 miljarder kronor (87,4 procent) jämfört med första kvartalet 2016.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

EU-avgiften något högre under mars men lägre hittills i år

 

Utfallet för Avgiften till Europeiska unionen blev i mars 2,6 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor högre än samma månad 2016. Utfallet för första kvartalet uppgår till

-0,6 miljarder kronor. Det negativa utfallet beror på återbetalningen på tidigare inbetalda avgifter som Sverige fick från EU i januari.

 

I mars uppgick den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI) till 1,9 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre jämfört med mars 2016. Tullavgiften uppgick till 0,5 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Den mervärdesskattebaserade avgiften uppgick till 0,2 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än i mars 2016.

 

Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

 

Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är inte kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag, vilket skiljer sig något från likviddag. För det första kvartalet påverkar den så kallade ränteperiodiseringen den kassamässiga korrigeringen negativt med 0,2 miljarder kronor.

 

I mars översteg insättningarna på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret periodens uttag med 0,8 miljarder kronor. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen negativt. I januari och februari påverkades den kassamässiga korrigeringen positivt med totalt 9,7 miljarder kronor.

 

Sammantaget påverkas den kassamässiga korrigeringen positivt med 8,9 miljarder kronor med anledning av EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret. Kassamässiga korrigeringar förekommer vid de flesta myndigheterna. 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder.

 

Nettoutlåningen minskade med 2,8 miljarder kronor det första kvartalet.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgår till 73,8 miljarder kronor för det första kvartalet. Det är 3,5 miljarder kronor (5,0 procent) högre än samma kvartal 2016.

 

För 2017 har inkomst- och tilläggspensionerna räknats upp med 2,8 procent. Att pensionsutgifterna ökar mer beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar.

 

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026