Månadsutfall för statens budget februari 2017
Publicerad 29 Mars 2017

Utgifterna i statens budget

De totala utgifterna på statens budget uppgick i februari till 75,5 miljarder kronor Det är 4,4 miljarder kronor (6,1 procent) högre än i februari 2016. De totala utgifterna för perioden januari-februari uppgår till 152,6 miljarder kronor. Det är 7,7 miljarder kronor (5,3 procent) högre än för samma period 2016. Skillnaden förklaras bland annat av högre utgifter för internationellt bistånd, migration och räntor på statsskulden.

 

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Högre utgifter för statliga tjänstepensioner

 

Utfallet för Samhällsekonomi och finansförvaltning uppgick i februari till 1,4 miljarder kronor. Det är 0,4 miljarder kronor högre än i februari 2016.

 

Det högre utfallet i januari beror på att utgifterna för anslag 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 0,4 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Ökningen avser särskild löneskatt som förra året belastade anslaget under mars månad.

 

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslaget Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar avvecklas 2017

 

Utfallet för Försvar och samhällets krisberedskap uppgick i februari till 2,9 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än samma månad föregående år. Inför 2017 har anslaget Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar avvecklats. Medlen tillförs anslagen Förbandsverksamhet och beredskap samt Anskaffning av materiel och anläggningar.

 

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utbetalningar på ca 3,7 miljarder kronor  till multilaterala och internationella organisationer i februari

 

Utfallet för Internationellt bistånd i februari blev 4,6 miljarder kronor högre än samma månad föregående år. Under månaden har Sida betalat ut ca 3,7 miljarder kronor till multilaterala och internationella organisationer, vilket är 3,6 miljarder kronor högre än föregående år. Tidpunkten för utbetalningar av bistånd varierar från år till år.  

 

Utgiftsområde 8 Migration

Utgifterna för Migration minskar i februari

 

Utgifterna för Migration uppgick till 1,8 miljarder kronor i februari, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än samma period 2016. Ersättningar och bostadskostnader har minskat med 0,1 miljarder kronor liksom Migrationsverkets förvaltningskostnader. Antalet asylsökande uppgår hittills i år till 3 729, vilket är 3 170 färre än samma period 2016. Antalet boende i Migrationsverkets mottagningssystem har minskat med drygt 7 000 personer sedan sista december 2016.

Asylsökande m.m. januari-februari 2017

 

 

 

2017

2016

Förändring

Förändring %

Antal asylsökande jan-feb

3 729

6 899

-3 170

-45,9%

- varav män

2 240

4 115

-1 875

-45,6%

- varav kvinnor

1 489

2 784

-1 295

-46,5%

- varav ens. barn och unga

216

793

-577

-72,8%

- varav pojkar

173

 

 

 

- varav flickor

43

 

 

 

 

Beviljade uppehållstillstånd  

jan-februari 2017

14 391

11 585

2 806

24,2%

 

 

 

 

 

  -varav asyl

5 097

4 826

271

5,6%

  -varav anhöriga till asylsökande

4 800

3 273

1 527

46,7%

  -varav arbetsmarknad

4 494

3 486

1 008

28,9%

 

 

 

Februari

2017

December 2016

Förändring

Förändring %

Boende i Migrationsverkets mottagningssystem

110 653

122 708

-7 348

-6,0%

- varav med uppehållstillstånd

20 641

28 128

-5 281

-18,8%

- varav ens. barn och unga

20 869

23 676

-2 807

-11,9%

 

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Kostnader för assistansersättning blev 0,3 miljarder kronor lägre än i februari 2016

 

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskade med 3,3 miljarder kronor i februari och uppgick till 6,4 miljarder kronor.

 

Utgifterna för anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgår i februari till

2,0 miljarder kronor. Utgifterna avser statens bidrag till landstingen för läkemedels-förmånernas kostnader. Bidragen betalas ut med två månaders fördröjning enligt regeringsbeslut. Således avser utfallet i februari utgifterna för december 2016.

 

Utfallet för Kostnader för statlig assistansersättning minskade med 0,3 miljarder kronor jämfört med februari 2016 och uppgick till 1,8 miljarder kronor. Reglerna för utbetalning av assistansersättning ändrades i oktober 2016. Enligt de nya reglerna betalas ersättningen nu ut i efterhand.

 

Det lägre utfallet jämfört med föregående år förklaras också av att det under februari förra året skedde utbetalningar som inte har skett i år. Det gäller utbetalning av bidrag för samordning och tillgänglighet samt professionsmiljarden.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Minskade utgifter för aktivitets- och sjukersättningar

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick i februari till 9,7 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor (3,2 procent) högre än utfallet i februari föregående år. Utfallet för anslag 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen var

0,5 miljarder (56,6 procent) högre jämfört med februari 2016. Det beror främst på högre bidragsutbetalningar till landsting enligt överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gällande dels en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, dels försäkringsmedicinska utredningar.

 

För perioden januari-februari uppgår utfallet för utgiftsområdet till 18,4 miljarder kronor vilket är 0,1 miljarder kronor (0,6 procent) lägre än motsvarande period 2016. Det beror framför allt på lägre utgifter för aktivitets- och sjukersättningar.

 

Utfallet för anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev i februari 0,1 miljarder kronor (3,5 procent) lägre jämfört med februari 2016. För perioden januari-februari uppgår utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar till 8,1 miljarder kronor vilket är

0,3 miljarder kronor lägre jämfört med motsvarande period 2016. Antalet personer med aktivitets- eller sjukersättning uppgick i februari till 328 966 (190 968 kvinnor och 137 998 män) jämfört med 342 435 personer (199 724 kvinnor och 142 711 män) i februari 2016. Det är en minskning med 3,9 procent (-4,4 procent för kvinnor och -3,3 procent för män).

 

Utgifterna för anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering uppgick i februari till 3,3 miljarder kronor, vilket är på samma nivå som utfallet i februari 2016. För perioden januari-februari uppgår utgifterna för sjukpenning och rehabilitering till 6,7 miljarder kronor vilket är 0,1 miljarder kronor (0,9 procent) högre än utfallet för januari-februari föregående år. Sjukpenningtalet är ett mått på sjukskrivningarnas omfattning och anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. Sjukpenningtalet i februari uppgick till 10,8 dagar, vilket är 0,2 dagar (2,5 procent) högre än sjukpenningtalet för februari 2016. Under perioden juli 2016–februari 2017 har sjukpenningtalet legat på ungefär samma nivå. Inflödet av nya sjukfall har stabiliserats, efter att tidigare ha ökat från år till år sedan 2010. Sjukfallens varaktighet under det första sjukskrivningsåret har varit lägre 2016 än föregående år. Samtidigt ökar antalet sjukfall som är längre än två år. Sjukfallsstatistiken, vilken rapporteras med viss eftersläpning, visar att antalet pågående sjukfall vid slutet av december 2016 totalt uppgick till 196 923, vilket var en ökning med 1,4 procent från december 2015. Antalet pågående sjukfall längre än ett år uppgick vid slutet av december 2016 till 70 281, vilket är en ökning med 25,6 procent jämfört med december 2015.

 

Ohälsotalet är ett mått på den frånvaro som täcks av sjukförsäkringen. Måttet omfattar antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning per person mellan 16 och 64 år. För februari uppgick ohälsotalet till 27,6 dagar (33,4 för kvinnor och 22,0 för män), vilket var en minskning med 1,5 procent (en minskning med 1,2 procent för kvinnor och en minskning med 2,0 procent för män) jämfört med februari 2016.

 

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för både garantipensioner och änkepensioner minskar

 

Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgår till 5,8 miljarder kronor för de två första månaderna 2017. Det är 0,2 miljarder kronor (3,7 procent) lägre än 2016.

 

Den långsiktiga trenden är att utgifterna för garantipension minskar. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.

 

Efterlevandepensioner till vuxna uppgår till 2,0 miljarder kronor för perioden januari-februari, vilket är 0,1 miljarder kronor (3,3 procent) lägre än för samma period 2016. Anslaget finansierar framför allt änkepension och eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet änkepensioner successivt.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Högre utgifter för föräldraförsäkring och barnbidrag i februari

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgick i februari till

7,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor (2,7 procent) högre än utfallet i februari 2016. Det beror framför allt på ökade utgifter för anslagen 1:1 Barnbidrag och 1:2 Föräldraförsäkring.

 

För perioden januari-februari uppgår utfallet för utgiftsområdet till 15,1 miljarder kronor vilket är 0,5 miljarder kronor (3,6 procent) högre än utfallet för motsvarande period 2016. De ökade utgifterna avser främst anslagen 1:1 Barnbidrag och 1:2 Föräldraförsäkring.

 

Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag uppgår under perioden januari-februari till

4,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,1 miljarder kronor (3,0 procent) jämfört med samma period 2016.

 

Utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring uppgår till 7,1 miljarder kronor för perioden januari-februari. Det är en ökning med 0,4 miljarder kronor (5,4 procent) jämfört med motsvarande period 2016. Anslaget finansierar bland annat utgifter för föräldrapenning, som ökade med 0,3 miljarder kronor (5,9 procent). Vidare ökade utgifterna för tillfällig föräldrapenning med 0,1 miljarder kronor (11,2 procent).

 

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Högre utgifter med anledning av ökade kommunersättningar

 

Utgifterna uppgick i februari till 1,6 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor (25,6 procent) högre än samma månad föregående år. Det är i huvudsak kommunersättningarna vid flyktingmottagande som har ökat. Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen* blev i januari** 91,9 procent fler än ifjol. Antalet ensamkommande barn och unga, ökade med 261,3 procent. Utgifterna speglar dock inte månadens kommunmottagna eftersom de i huvudsak beror på det sammanlagda antalet mottagna som kommunerna får ersättning för.

 

Kommunmottagna m.m. januari 2017

 

 

 

2017

2016

Förändring

Förändring %

Antal kommunmottagna januari

8 025

4 181

3 844

91,9%

  - varav män

3 268

 

 

 

  - varav kvinnor

4 757

 

 

 

- varav ens. barn och ungdomar ***

1 344

372

972

261,3%

- varav pojkar

1 142

 

 

 

- varav flickor

202

 

 

 

 

*Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen.

 

**Statistiken redovisa med en månads eftersläpning det vill säga i februariutfallet redovisas antalet kommunmottagna januari.   

 

***Ensamkommande barn: I sammanställning över mottagna ensamkommande barn och ungdomar, finns även personer över 18 år. Främst är det personer över 18 år som har beslut om fortsatt vård efter att ha kommit som ensamkommande, men det kan även förekomma att det finns med andra personer som har/har haft god man tillförordnad av andra skäl.

 

Källa: Migrationsverket

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Minskade utgifter för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt arbetsmarknadspolitiska program och insatser

 

Utfallet för Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick i februari till 6,1 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor (1,4 procent) högre jämfört med februari 2016. Det högre utfallet beror bland annat på att Arbetsmiljöverket under februari betalade ut bidrag om

0,1 miljarder kronor till centrala arbetstagarorganisationer för regional skyddsombudsverksamhet. Bidragen belastar anslag 2:1 Arbetsmiljöverket.

 

För perioden januari-februari uppgår utfallet för utgiftsområdet till 11,6 miljarder kronor. Det är en minskning med 0,4 miljarder kronor (3,5 procent) jämfört med samma period 2016.

 

Den största utgiftsposten inom utgiftsområdet är anslag 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som uppgick till 4,8 miljarder kronor för perioden januari-februari. Det är 0,4 miljarder kronor (6,8 procent) lägre än utfallet för samma period 2016.

 

Utfallet för anslag 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgick för perioden januari-februari till 1,0 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (27,9 procent) lägre jämfört med januari-februari 2016.

 

Antalet inskrivna personer som är öppet arbetslösa (och sökande i program med aktivitetsstöd) vid Arbetsförmedlingen var i slutet av februari 378 017 personer, varav

166 413 var kvinnor och 211 604 var män. Det är en minskning med 0,8 procent jämfört med samma månad föregående år. För kvinnor är antalet på samma nivå som februari 2016 och för män är det en minskning med 1,3 procent. Antalet inskrivna öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd som är utrikesfödda har ökat med 11,0 procent medan antalet inskrivna arbetslösa ungdomar, 18-24 år, har minskat med 12,5 procent i februari jämfört med samma månad föregående år. (Källa: Arbetsförmedlingen )

 

De minskade utgifterna för anslag 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd och 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser motverkas delvis av ökade utgifter på andra anslag. De anslag som ökat mest är 2:1 Arbetsmiljöverket, 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader, 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar samt 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020. För perioden januari-februari har vart och ett av dessa anslag ökat med cirka 0,1 miljarder kronor jämfört med motsvarande period 2016.

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgifterna för Utbildning och universitetsforskning blev lägre

 

Utfallet för Utbildning och universitetsforskning uppgick i februari till 4,5 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor lägre än för februari 2016. Det lägre utfallet jämfört med februari föregående år förklaras främst av att avgifter till internationella organisationer blev 0,3 miljarder kronor lägre. Avgifterna betalades ut i januari i år men i februari förra året.

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Stöd med anledning av flyktingsituationen bidrar till högre utfall

 

Utfallet för Allmänna bidrag till kommuner uppgår till 17,6 miljarder kronor för de två första månaderna. Det är 2,0 miljarder kronor högre än samma månader 2016. Utgiftsområdet består till den allra största delen av anslaget Kommunalekonomisk utjämning. Anslaget betalas ut till kommuner och landsting med en tolftedel varje månad. Fram till och med februari har Skatteverket betalat ut 15,8 miljarder kronor, vilket är två tolftedelar av årsbudgeten. Det är 0,8 miljarder kronor mer än samma period föregående år.

 

Ett nytt anslag har uppförts under utgiftsområdet 2017. Det är anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen. Utfallet på anslaget är för de två första månaderna

1,2 miljarder kronor, vilket motsvarar två tolftedelar av årsbudgeten.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Minskade överskott från statsskuldräntor i februari

 

Utfallet för utgiftsområde Statsskuldräntor m.m. uppgick i februari till ett överskott om 0,3 miljarder kronor vilket är 3,7 miljarder kronor lägre jämfört med februari 2016.

 

Utfallet för utgiftsområdet består till största delen av anslag 1:1 Räntor på statsskulden. Nedanstående tabell visar räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter.

 

Räntor på statsskulden februari 2017 jämfört med motsvarande period 2016, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
feb 2017

Utfall
feb 2016

Förändring
feb

Utfall
jan-feb 2017

Utfall
jan-feb 2016

Skillnad
2017-2016

Räntor på lån i svenska kronor

-635

-1 692

1 057

-1 429

-2 387

958

Räntor på lån i utländsk valuta

205

195

10

602

609

-7

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-1 805

-2 500

696

-1 936

-2 708

772

Summa räntor

-2 234

-3 997

1 763

-2 763

-4 486

1 723

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-317

-303

-14

-770

-741

-29

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

33

-739

772

-687

-559

-128

Kursförluster (+)/vinster (-)

2 225

994

1 232

3 619

1 686

1 933

Övrigt

0

0

0

0

0

0

Summa ränteutgifter

-292

-4 046

3 753

-601

-4 100

3 499

Räntor på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntor ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntor ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettoutfallet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Minskningen av överskottet på 3,7 miljarder kronor jämfört med februari 2016 beror bland annat på ökade kursförluster, minskat överskott för räntor på lån i svenska kronor, högre valutakursförluster samt minskade överskott från överkurser vid emission.

 

Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursförlusterna i februari uppgick till 2,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,2 miljarder kronor jämfört med februari 2016.

 

Överskott från räntor på lån i svenska kronor uppgick till 0,6 miljarder kronor vilket var en minskning med 1,1 miljarder kronor jämfört med februari 2016.  

 

Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller valutakursvinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades. I februari uppgick valutakursförlusterna till 33 miljoner kronor att jämföra med valutakursförluster om 0,7 miljarder kronor i februari 2016.

 

Överkurser vid emission gav ett överskott om 1,8 miljarder kronor i februari. Det är

0,7 miljarder kronor lägre än februari föregående år. När Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket innebär att Riksgäldskontoret får den diskonterade mellanskillnaden mellan marknadsräntan och kupongräntan av köparen. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteintäkt.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Lägre utgifter för EU-avgiften hittills i år med anledning av återbetalningen i januari

 

Utfallet för Avgiften till Europeiska unionen blev i februari 3,5 miljarder kronor. Det är

2,1 miljarder kronor högre än samma månad 2016. Utfallet hittills i år uppgår till -3,2 miljarder kronor. Det negativa utfallet beror på återbetalningen som Sverige fick från EU i januari.

 

I februari uppgick den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI) till 2,8 miljarder kronor, att jämföra med ett utfall om 0,0 miljarder kronor i februari 2016. Skillnaden beror på en förskottsbetalning av 2016 års avgift som gjordes i december 2015 på 6,7 miljarder kronor som främst avsåg avgiftsdelen baserad på BNI.

 

Tullavgiften uppgick i februari till 0,4 miljarder kronor, vilket är på ungefär samma nivå som samma period föregående år. Den mervärdesskattebaserade avgiften uppgick till 0,3 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än i februari 2016.

 

Kassamässig korrigering

 

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

 

Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är inte kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag, vilket skiljer sig något från likviddag. I februari påverkar den så kallade ränteperiodiseringen den kassamässiga korrigeringen positivt med 1,7 miljarder kronor. I januari påverkade ränteperiodiseringen den kassamässiga korrigeringen negativt med 1,9 miljarder kronor, vilket medför en nettoeffekt med drygt 0,1 miljard kronor.

 

I februari översteg EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift periodens insatta medel med 3,0 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt. I januari påverkades den kassamässiga korrigeringen positivt med drygt 6,6 miljarder kronor med anledning av det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift. Sammantaget påverkas den kassamässiga korrigeringen positivt med 9,7 miljarder kronor med anledning av EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret.  

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026