Månadsutfall för statens budget januari 2017
Publicerad 23 Februari 2017

Utgifterna i statens budget

Utgifterna i statens budget uppgick i januari till 77,1 miljarder kronor, vilket är 3,3 miljarder kronor högre än i januari 2016. Det högre utfallet förklaras främst av att utgifterna för Migration är 2,2 miljarder kronor högre och Allmänna bidrag till kommuner 1,0 miljard kronor högre.

 

Utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Högre utgifter till följd av kapitaltillskott till Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB)

 

Utfallet för Samhällsekonomi och finansförvaltning uppgick i januari till 1,2 miljarder kronor. Det är 0,3 miljarder kronor högre än i januari 2016.

 

Det högre utfallet i januari beror på att utgifterna för anslag 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter uppgick till 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Utgifterna avser ett kapitaltillskott till Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB). Riksdagen beslutade den 23 juni 2016 om kapitaltillskott till AIIB som sker genom teckning av aktier som tilldelas medlemsländerna. Kapitaltillskottet betalas in genom fem lika stora årliga utbetalningar, varav tre återstår efter denna.

 

Utgiftsområde 08 Migration

Utgifterna ökar i januari men antalet asylsökande minskar

 

Utgifterna för Migration uppgick till 5,2 miljarder kronor i januari, vilket är 2,2 miljarder kronor högre än i januari 2016. Ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting har ökat med 2,1 miljarder kronor. Antalet asylsökande har dock minskat med drygt 2 200 jämfört med januari 2016.  Utgifterna speglar dock inte månadens migrationsströmmar utan det beror i huvudsak på hur många asylsökande som totalt finns i mottagningssystemet. De högre utbetalningarna 2017 beror främst på det stora antalet ensamkommande barn och unga som sökte asyl under hösten 2015 och som fortfarande till stor del befinner sig i Migrationsverkets mottagningssystem. Skillnaden mellan åren påverkas också i hög grad av att utbetalningarna till kommunerna släpade efter betydligt mer i januari 2016 än i år.

Källa: Migrationsverket

 

Asylsökande m.m. januari 2017

 

 

 

2017

2016

Förändring

Förändring %

Antal asylsökande i januari

1 958

4 168

-2 210

-53,0%

- varav män

1 177

2 537

-1 360

-53,6%

- varav kvinnor

781

1 631

-850

-52,1%

- varav ens. barn och unga

130

619

-489

-79,0%

- varav pojkar

26

 

 

 

- varav flickor

104

 

 

 

 

Beviljade uppehållstillstånd  

januari  2017

7 562

6 714

848

12,6%

 

 

 

 

 

  -varav asyl

2 351

1 990

361

18,1%

  -varav anhöriga till asylsökande

1 252

1 087

165

15,2%

  -varav arbetsmarknad

2 123

1 365

758

55,5%

 

 

 

Januari

2017

December 2016

Förändring

Förändring %

Boende i Migrationsverkets mottagningssystem

115 360

122 708

-7 348

-5,99%

- varav med uppehållstillstånd

22 847

28 128

-5 281

-18,77%

- varav ens. barn och unga

21 757

23 676

-1 919

-8,11%

 

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Avsättning i januari för riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017

 

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick i januari till 5,8 miljarder kronor, vilket är 2,7 miljarder kronor högre än föregående år.

 

Utgifterna avseende anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgår i januari till 2,0 miljarder kronor. Bidragen betalas ut med två månaders fördröjning enligt regeringsbeslut. Utfallet i januari avser Bidragen för läkemedelsförmånerna för november 2016. I januari 2016 fanns ingen motsvarande utgift då de istället tidigarelades till december 2015, vilket medförde ett lågt utfall i januari föregående år. Utgifterna avser statens bidrag till landstingen för läkemedelsförmånernas kostnader.

 

Enligt överenskommelse mellan regeringen och Kommunerna och Landsting har 0,9 miljarder kronor avsatts för riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017. Utbetalning skedde i januari från Kammarkollegiet som disponerar medlen.

 

Utfallet för Kostnader för statlig assistansersättning minskade med 0,2 miljarder kronor jämfört med januari 2016 och uppgick till 1,8 miljarder kronor. Reglerna för utbetalning av assistansersättning ändrades i oktober 2016. Enligt de nya reglerna betalas ersättningen nu ut i efterhand. Schablonbeloppet som Försäkringskassan betalar ut för varje timme utförd assistans har kontinuerligt ökat sedan assistansersättningen introducerades 1994. Detsamma gäller det högsta möjliga timbeloppet. År 2016 var schablonbeloppet 288 kronor och det högsta möjliga timbeloppet 323 kronor. År 2015 var schablonbeloppet 284 kronor och det högsta möjliga timbeloppet 318 kronor.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Minskade utgifter jämfört med januari 2016

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick i januari till 8,7 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (4,6 procent) lägre än utfallet i januari föregående år. Minskningen beror främst på anslag 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen där utfallet i januari uppgick till 0,2 miljarder kronor, att jämföra med 0,6 miljarder kronor i januari föregående år. I januari 2016 belastades anslaget med 0,5 miljarder kronor för den så kallade rehabiliteringsgarantin, vilken var en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. För januari 2017 finns ingen motsvarande anslagsbelastning då rehabiliteringsgarantin har avvecklats.

 

Utgifterna för anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering uppgick i januari till 3,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,1 miljarder kronor (3,3 procent) jämfört med motsvarande period 2016. Sjukpenningtalet är ett mått på sjukskrivningarnas omfattning och anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. Sjukpenningtalet i december 2016 uppgick till 10,8 dagar, vilket är 0,3 dagar (3,5 procent) högre än sjukpenningtalet för december 2015. Under perioden juli–december har sjukpenningtalet legat konstant på 10,8 dagar. Inflödet av nya sjukfall har stabiliserats, efter att tidigare ha ökat från år till år sedan 2010. Sjukfallens varaktighet under det första sjukskrivningsåret har varit lägre 2016 än föregående år. Samtidigt ökar antalet sjukfall som är längre än två år. Sjukfallsstatistiken, vilken rapporteras med viss eftersläpning, visar att antalet pågående sjukfall vid slutet av oktober 2016 totalt uppgick till 193 858, vilket var en ökning med 2,0 procent från oktober 2015. Antalet pågående sjukfall längre än ett år uppgick vid slutet av oktober 2016 till 69 930, vilket innebär en ökning med 27,4 procent från oktober 2015.

 

Utfallet för anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgick i januari till 4,0 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,1 miljarder kronor (2,8 procent) jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet personer med aktivitets- eller sjukersättning uppgick i januari till 329 887 (191 645 kvinnor och 138 242 män) jämfört med 343 440 personer (200 312 kvinnor och 143 128 män) i januari 2016. Det är en minskning med 3,9 procent (en minskning med 4,3 procent för kvinnor och en minskning med 3,4 procent för män). Minskningen beror främst på att många som uppbär sjukersättning lämnar förmånen till följd av att de fyller 65 år. Samtidigt är nybeviljandet lågt i förhållande till utflödet.

 

Ohälsotalet är ett mått på den frånvaro som täcks av sjukförsäkringen. Måttet omfattar antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning per person mellan 16 och 64 år.  För december 2016 uppgick ohälsotalet till 27,8 dagar (33,6 för kvinnor och 22,1 för män), vilket var en minskning med 1 procent (en minskning med 0,7 procent för kvinnor och en minskning med 1,5 procent för män) jämfört med december 2015.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Högre utgifter för föräldraförsäkring och barnbidrag i januari

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgick i januari till 7,6 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än utfallet i januari 2016. Det är framför allt anslaget 1:2 Föräldraförsäkring som ökar.

 

Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag uppgick i januari till 2,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,1 miljarder kronor (2,8 procent) jämfört med föregående år.

 

Utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring uppgick till 3,7 miljarder kronor för januari. Det är en ökning med 0,3 miljarder kronor (7,9 procent) jämfört med föregående år. Utgifterna för föräldrapenning ökade med 0,2 miljarder kronor. Vidare ökade utgifterna för tillfällig föräldrapenning med 0,1 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Kommunernas flyktingmottagande ökade med 34 procent 2016

 

Utgifterna uppgick i januari till 2,5 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (21,7 procent) högre än samma månad föregående år. Det är i huvudsak kommunersättningarna vid flyktingmottagande som har ökat. Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen* blev i december** 109,5 procent fler än ifjol. Antalet ensamkommande barn och unga, ökade med 281,2 procent. Utgifterna speglar dock inte månadens kommunmottagna eftersom de i huvudsak beror på det sammanlagda antalet mottagna som kommunerna får ersättning för. Jämfört med 2015 ökade kommunernas flyktingmottagande under 2016 med 34,3 procent.

 

Kommunmottagna m.m.

 

 

 

2016

2015

Förändring

Förändring %

Antal kommunmottagna dec

9 493

4 532

4 961

109,5 %

- varav ens. barn och unga ***

1 197

314

883

281,2 %

 

 

 

 

 

Antal kommunmottagna jan-dec

68 761

51 197

17 564

34,3 %

- varav män

40 646

29 671

10 975

37,0 %

- varav kvinnor

28 115

21 526

6 589

30,6 %

- varav ens. barn och unga ***

6 971

3 794

3 177

83,7 %

- varav pojkar

5 684

2 948

2 736

92,8 %

- varav flickor

1 287

846

441

52,1 %

 

 

 

 

 

 

 

*Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen.

 

**Statistiken redovisas med en månads eftersläpning det vill säga i januariutfallet redovisas antalet kommunmottagna t o m december 2016.   

 

***Ensamkommande barn: I sammanställning över mottagna ensamkommande barn och ungdomar, finns även personer över 18 år. Främst är det personer över 18 år som har beslut om fortsatt vård efter att ha kommit som ensamkommande, men det kan även förekomma att det finns med andra personer som har/har haft god man tillförordnad av andra skäl.

 

Källa: Migrationsverket

 

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Minskade utgifter jämfört med januari 2016

 

Utfallet för Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick i januari till 5,5 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor (8,3 procent) lägre jämfört med januari 2016.

 

Den största utgiftsposten inom utgiftsområdet är anslag 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som uppgick till 2,3 miljarder kronor i januari. Det är 0,3 miljarder kronor (10,9 procent) lägre än utfallet i januari 2016.

 

Utfallet för anslag 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgick i januari till 0,3 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (51,8 procent) lägre jämfört med januari föregående år.

 

Antalet inskrivna personer som är öppet arbetslösa (och sökande i program med aktivitetsstöd) vid Arbetsförmedlingen var i slutet av januari 378 443 personer, varav 166 606 var kvinnor och 211 837 var män. Det är en minskning med 1,9 procent jämfört med samma månad föregående år. För kvinnor var minskningen 1,5 procent och för män 2,1 procent. Antalet inskrivna öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd som är utrikesfödda har ökat med 9,9 procent medan antalet inskrivna arbetslösa ungdomar, 18-24 år, har minskat med 13,6 procent i januari jämfört med samma månad föregående år.

 

Källa: Arbetsförmedlingen

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgifterna för Utbildning och universitetsforskning blev högre

 

Utfallet för Utbildning och universitetsforskning uppgick i januari till 6,7 miljarder kronor. Det är 1,0 miljarder kronor högre än för januari 2016. Det högre utfallet jämfört med januari föregående år förklaras främst av utfallen på följande två anslag.

 

För Fler anställda i lågstadiet blev utgifterna 0,5 miljarder kronor. För Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. blev utgifterna 0,5 miljarder kronor och avser mindre barngrupper i förskolan.

 

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Högre utgifter för Filmstöd

 

Utfallet för Kultur, medier, trossamfund och fritid blev 3,3 miljarder kronor i januari, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Det högre utfallet beror på högre utgifter för anslag 10:1 Filmstöd som uppgick till 0,5 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor högre än i januari 2016. Anslaget anvisades 0,2 miljarder kronor i statens budget för att förstärka den pågående satsningen på digitalisering av filmarvet.

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Stöd med anledning av flyktingsituationen bidrar till högre utfall

 

Utfallet för Allmänna bidrag till kommuner uppgår till 8,8 miljarder kronor i januari. Det är 1,0 miljard kronor högre än samma månad 2016. Utgiftsområdet består till den allra största delen av anslaget Kommunalekonomisk utjämning. Anslaget betalas ut till kommuner och landsting med en tolftedel varje månad. Under januari betalade Skatteverket 7,9 miljarder kronor till kommunerna och landstingen. Det är en tolftedel av årsbudgeten och 0,4 miljarder kronor mer än i januari 2015.

 

Ett nytt anslag har uppförts under utgiftsområdet 2017. Det är anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen. Utfallet på anslaget är i januari 0,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en tolftedel av årsbudgeten.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Valutakursvinster bidrar till överskott i januari

 

Utfallet för utgiftsområde Statsskuldräntor m.m. uppgick i januari till ett överskott om 0,3 miljarder kronor vilket är 0,3 miljarder kronor högre än i januari 2016.

 

Utfallet för utgiftsområdet består till största delen av anslag 1:1 Räntor på statsskulden. Nedanstående tabell visar räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter.

 

Räntor på statsskulden januari 2017 jämfört med motsvarande period 2016, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall
jan 2017

Utfall
jan 2016

Förändring
jan

Räntor på lån i svenska kronor

-794

-695

-99

Räntor på lån i utländsk valuta

397

414

-18

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-131

-207

76

Summa räntor

-529

-489

-41

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-453

-438

-15

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

-720

180

-900

Kursförluster (+)/vinster (-)

1 394

693

701

Övrigt

0

0

0

Summa ränteutgifter

-309

-54

-254

 

Räntor på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntor ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntor ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettoutfallet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.


Det ökade överskottet om 0,3 miljarder kronor jämfört med januari 2016 består till stor del av nettot från ökade valutakursvinster respektive ökade kursförluster.

 

Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller valutakursvinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades. I januari uppgick valutakursvinsterna till 0,7 miljarder kronor att jämföra med valutakursförluster om 0,2 miljarder kronor i januari 2016.

 

Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursförlusterna i januari uppgick till 1,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,7 miljarder kronor jämfört med januari 2016.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Återbetalning av EU-avgiften under januari

 

Utfallet för Avgiften till Europeiska unionen blev -6,6 miljarder kronor, vilket är 7,3 miljarder kronor lägre än i januari 2016.

 

Det negativa utfallet i januari beror på att Sverige fått en återbetalning från EU på tidigare inbetalda avgifter. Återbetalningen avser främst den mervärdesskattebaserade avgiften (-7,5 miljarder kronor) men även den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten (-0,3 miljarder kronor). Tullavgiften uppgick till 1,2 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Kassamässig korrigering

 

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

 

Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är inte kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag, vilket skiljer sig något från likviddag. I januari påverkar den så kallade ränteperiodiseringen den kassamässiga korrigeringen negativt med 1,9 miljarder kronor.

 

I januari påverkades det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift av att Sverige återförde 6,6 miljarder kronor i stället för att sätta in 2,7 miljarder kronor. Skillnaden mellan den ordinarie insättningen och återföringen uppgår till 9,3 miljarder kronor, vilket i huvudsak motsvarar den retroaktiva EU-rabatten för perioden 2014-2016. Detta påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 6,6 miljarder kronor i januari.

 

Kassamässiga korrigeringar förekommer vid de flesta myndigheterna. I januari redovisar Trafikverket 2,3 miljarder kronor lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som har tillförts räntekontot. Försvarsmakten redovisar 1,0 miljard kronor lägre belopp mot anslag än de medel som tillförts räntekontot. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt.

 

 

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026