Månadsutfall för statens budget september 2016
Publicerad 27 Oktober 2016

Utgifterna i statens budget

Utgifterna i statens budget uppgick i september till 65,4 miljarder kronor, vilket är 2,7 miljarder kronor högre än i september 2015. De totala utgifterna för januari-september uppgår till 634,1 miljarder kronor. Det är 10,8 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet förklaras främst av högre utgifter för Avgiften till EU och Migration. Åt motsatt håll verkade Internationellt bistånd.

 

Utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Ökade utgifter till följd av kapitaltillskott till asiatiska banken för infrastukturinvesteringar (AIIB) samt statliga tjänstepensioner

 

Utfallet för Samhällsekonomi och finansförvaltning uppgick i september till 1,4 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre jämfört med september föregående år.

 

För perioden januari–september uppgår utfallet för utgiftsområdet till 11,0 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,5 miljarder kronor i förhållande till motsvarande period år 2015. De främsta orsakerna till ökningen är ett kapitaltillskott om 0,2 miljarder kronor till asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) samt ökade utgifter med 0,2 miljarder kronor för anslag 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Lägre utfall för bistånd

 

Utfallet för Internationellt bistånd i september blev -1,1 miljarder kronor lägre än föregående år, vilket beror på att vissa utbetalningar till multilaterala och internationella organisationer skett tidigare i år (totalt sett för året har de ökat). Biståndsutbetalningarna för de första nio månaderna är 0,9 miljarder kronor lägre jämfört med samma period 2015, vilket delvis beror på att budgeten för det internationella biståndet är lägre i år. I höständringsbudgeten har dock regeringen föreslagit att budgeten för 2016 ska ökas med 6,4 miljarder kronor. I vårändringsbudgeten beslutade riksdagen att minska det internationella biståndet med 4,1 miljarder kronor för att finansiera de högre utgifterna för migration. Antalet asylsökande har därefter minskat kraftigt, vilket innebär att regeringen föreslår att budgeten för migration kan minskas med 6,4 miljarder kronor och höjas med motsvarande belopp för det internationella biståndet.

 

Faktaruta bistånd

Anslagstilldelningen för utgiftsområdet internationellt bistånd är huvudsakligen baserad på bruttonationalinkomstens (BNI) utveckling. Biståndsramens storlek däremot bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år, vanligtvis en procent av BNI. När regeringen beräknar biståndsramen i budgetpropositionen använder de den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC (Development Assistance Committee), som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s definition, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7. Från biståndsramen görs avräkningar dels för biståndsklassificerade kostnader inom andra utgiftsområden, dels med belopp motsvarande de bilaterala skuldavskrivningarna som Sverige gör. Utgifterna inom andra utgiftsområden är huvudsakligen kostnader för flyktingar, administration av bistånd inom Utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget.

 

Utgiftsområde 08 Migration

Utgifterna för Migration ökar med 0,7 miljarder kronor i september

 

Utgifterna för Migration uppgår till 1,8 miljarder kronor i september vilket är 0,7 miljarder kronor högre än i september 2015.  Ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting har ökat med 0,6 miljarder kronor. Antalet asylsökande har dock minskat med knappt 22 000 personer jämfört med september 2015. Utgifterna speglar dock inte månadens migrationsströmmar eftersom utbetalningarna dels släpar efter, dels beror utgifterna på hur många asylsökande som totalt finns i mottagningssystemet. De höga utbetalningarna beror framför allt på det stora antalet ensamkommande barn och unga som sökte asyl under förra hösten och som fortfarande till stor del befinner sig i Migrationsverkets mottagningssystem.

Asylsökande m.m. januari-september 2016

 

 

 

2016

  2015

Förändring

Förändring %

Antal asylsökande i september

2 389

24 307

-21 918

-90,2%

- varav män

1 428

17 445

-16 017

-91,8%

- varav kvinnor

961

6 862

-5 901

-86,0%

- varav ens. barn och unga

184

4 712

-4 528

-96,1%

 

Antal asylsökande jan-sep

22 230

73 083

-50 753

-69,4%

- varav män

13 432

51 410

-37 978

-73,9%

- varav kvinnor

8 898

21 673

-12 775

-58,9%

- varav ens. barn och unga

1 878

14 005

-12 127

-86,6%

- varav pojkar

1 519

 

 

 

- varav flickor

359

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sep 2016

Dec 2015

Förändring

Förändring %

Boende i Migrationsverkets mottagningssystem

143 062

181 890

-38 828

-21,1%

- varav med uppehållstillstånd

19 013

13 937

5 076

36,4%

- varav ens. barn och unga

27 905

33 634

-5 729

-17,0%

 

Jämfört med de nio första månaderna 2015 har utgifterna för Migration ökat med 13,4 miljarder kronor (116,9 procent). Ersättningarna till asylsökande, kommuner och landsting har ökat med 8,8 miljarder kronor (162,5 procent) och boendekostnader för asylsökande med 3,1 miljarder kronor (157,7 procent). Antalet asylsökande har visserligen minskat med drygt 50 000 och antalet boende i Migrationsverkets mottagningssystem har sedan årsskiftet minskat med närmare 39 000 personer. Att utgifterna ändå ökar beror på, som nämns ovan, att utbetalningarna dels släpar efter, dels på att det genomsnittliga antalet asylsökande i mottagningssystemet är betydligt högre 2016 jämfört med 2015.

 

Källa: Migrationsverket

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Högre utgifter inom utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social omsorg

 

Utgifterna för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick i september till 5,6 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,2 miljarder kronor jämfört med samma månad 2015. För årets första nio månader uppgår utgifterna till 50,9 miljarder kronor. Det är en ökning med 3,9 miljarder kronor jämfört med samma period 2015.

 

Ökningen för september förklaras till viss del av högre utgifter på anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård där 0,2 miljarder kronor har betalats ut som en del av en satsning på att stärka främst förlossningsvården, och då i första hand genom insatser för kompetensförsörjning och stärkt bemanning. Satsningen kommer av en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting.

 

Hittills i år är utfallet för anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård 3,1 miljarder kronor vilket är en ökning med 2,3 miljarder kronor jämfört med samma period 2015. Ökningen beror främst på utbetalning av Professionsmiljarden som används för att förbättra resursutnyttjandet i hälso- och sjukvården. Men även Resursförstärkning till landstingen som används till att möjliggöra särskilt angelägna insatser inom hälso- och sjukvården. Utbetalningar gjordes i februari på 1,0 miljarder kronor vardera.

 

Utgifterna för Bidrag till psykiatri är högre än föregående år. Totalt har utgifterna på anslaget ökat från 0,2 miljarder kronor 2015 till 1,0 miljarder kronor 2016. Anslaget används till riktade insatser inom området psykisk hälsa. Insatserna regleras av en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgifterna för sjukpenning har ökat med 2,5 miljarder, men ökningstakten har avtagit

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick i september till 8,3 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre jämfört med september 2015. Det beror främst på lägre utgifter för rehabiliteringsgarantin under anslag 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen.  

 

För perioden januari-september uppgår utgifterna till 79,0 miljarder kronor, vilket är 2,5 miljarder kronor (3,3 procent) högre än för samma period föregående år. Ökningen förklaras huvudsakligen av utfallet på anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Utgifterna uppgår till 29,7 miljarder kronor för perioden vilket motsvarar en ökning med 2,5 miljarder kronor (9,3 %) i förhållande till föregående år.  Ökningstakten för utgifterna har dock trappats av under 2016. Under de senaste 12 månaderna har inflödet av nya sjukfall stabiliserats, efter att tidigare ha ökat i en snabb takt. Ökningarna i sjukfallens varaktighet dämpades under 2015 och under 2016 har en allt högre andel av sjukfallen avslutats under det första sjukskrivningsåret.

 

Utgifterna på anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgår under perioden januari-september till 37,2 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,8 miljarder kronor (2 procent) i förhållande till motsvarande period år 2015. Minskningen beror främst på att många som uppbär sjukersättning lämnar förmånen till följd av att de fyller 65 år. Samtidigt är nybeviljandet lågt i förhållande till utflödet.  

 

Sjukpenningtal, antal personer i sjuk- och aktivitetsersättning och ohälsotalet

 

Utfall
september  2016

Utfall
september  2015

Förändring

Nya sjukpenningtalet*

 

 

 

Kvinnor

14,3

13,4

+6,0%

Män

7,5

7,2

+4,1%

Samtliga:

10,8

10,3

+5,3%

 

 

 

 

Aktivitets- och sjukersättning, antal personer

 

 

 

Kvinnor

193 611

202 555

-4,4%

Män

139 020

144 246

-3,6%

Totalt:

332 631

346 801

-4,1%

 

 

 

 

Ohälsotalet**

 

 

 

Kvinnor

33,8

33,7

+0,3%

Män

22,2

22,4

-0,9%

Samtliga:

27,9

28,0

-0,4%

* Det nya sjukpenningtalet är definierat som antalet nettodagar från sjuk- och rehabiliteringspenning dividerat med antalet inskrivna försäkrade minus antal personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Bara personer mellan 16 och 64 år ingår i måttet. Värdena är beräknade som rullande 12 månader

** Ohälsotalet visar antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning per person mellan 16 och 64 år.

 

Källa: Försäkringskassan

 

För anslag 1:4 Arbetsskadeersättningar uppgår utgifterna under januari-september till 2,4 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år.

 

Utgifterna för anslag 1:2 aktivitets- och sjukersättningar samt 1:4 arbetsskadeersättningar under perioden januari-september har sammanlagt minskat med ca 1,0 miljarder kronor i förhållande till föregående år. Detta motverkas dock av utgiftsökningar på anslagen 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen (0,3 miljarder kronor), 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader (0,3 miljarder kronor) samt 2:1 Försäkringskassan (0,3 miljarder kronor).

 

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för både garantipensioner och änkepensioner minskar

 

Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgår till 27,0 miljarder kronor för de första nio månaderna 2016. Det är 1,6 miljarder kronor (5,6 procent) lägre än samma period föregående år.

 

Utfallet för garantipensioner uppgår till 10,6 miljarder kronor. Det är 1,2 miljarder kronor (10,2 procent) lägre än samma period föregående år. Den långsiktiga trenden är att utgifterna för garantipension minskar. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.

 

Efterlevandepensioner till vuxna uppgår till 9,0 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (4,1 procent) lägre än de första nio månaderna 2015. Anslaget finansierar framför allt änkepension och eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet änkepensioner successivt.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Högre utgifter för föräldraförsäkring, barnbidrag och underhållsstöd

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgick i september till 7,1 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än utfallet i september 2015. Det beror främst på högre utgifter för anslagen 1:2 Föräldraförsäkring och 1:1 Barnbidrag.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-september uppgår till 65,1 miljarder kronor, vilket är 2,5 miljarder kronor (3,9 procent) högre än motsvarande period år 2015. Ökningen förklaras främst av utgifter för anslagen 1:2 Föräldraförsäkring, 1:1 Barnbidrag samt 1:3 Underhållsstöd.

 

Utgifterna för anslag 1:2 Föräldraförsäkring uppgår till 31,0 miljarder kronor för perioden januari-september. Det motsvarar en ökning med 1,5 miljarder kronor (1,5 procent) i förhållande till jämförelseperioden. Utgifterna för föräldrapenning, inklusive ålderspensionsavgift, ökade med 1,0 miljarder kronor. Vidare ökade utgifterna för tillfällig föräldrapenning, inklusive ålderspensionsavgift, med 0,3 miljarder kronor. De ökade utgifterna beror dels på att medelersättningen per dag har ökat, dels på att fler föräldrapenningdagar betalats ut.     

 

Utgifterna för anslag 1:1 Barnbidrag uppgår till 19,7 miljarder kronor för perioden januari-september, vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor (2,2 procent) i förhållande till föregående år. Det högre utfallet beror främst på fler bidragsberättigade barn.

 

Utfallet för anslag 1:3 Underhållsstöd under januari-september uppgår till 2,0 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (23,9 procent) högre än motsvarande period år 2015. Det beror i huvudsak på att underhållsstödet höjdes med 300 kronor per månad och barn från den 1 september 2015.

 

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Kommunernas mottagande fortsätter att öka kraftigt

 

Utgifterna uppgick i september till 1,4 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor (17,3 procent) högre än föregående år. Det är i huvudsak kommunersättningarna vid flyktingmottagande som har ökat. Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen* blev i augusti** 55,8 procent fler än ifjol. Antalet ensamkommande barn och unga som Migrationsverket bedömt vara under 18 år, ökade med 150,4 procent.

 

Jämfört med det nio första månaderna 2016 har utgifterna ökat med 2,4 miljarder kronor (21,2 procent) och då främst ersättningarna för ensamkommande barn och unga som redovisas under anslaget för kommunersättningar vid flyktingmottagande. Den totala ersättningen för barn och unga som har fått uppehållstillstånd uppgår hittills i år till 4,4 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor högre än föregående år. Hittills i år har kommunerna tagit emot 3 657 barn och unga, vilket är en ökning med 1 049 eller 40,2 procent. Cirka 80 procent är pojkar.

Kommunmottagna m.m.

 

 

 

2016

2015

Förändring

Förändring %

Antal kommunmottagna augusti

5 674

3 641

2 033

55,8%

- varav ens. barn och ungdomar ***

729

287

442

150,4%

 

 

 

 

 

Antal kommunmottagna jan-aug

38 586

32 723

5 854

17,9%

  - varav män

22 699

 

 

 

  - varav kvinnor

15 887

 

 

 

- varav ens. barn och ungdomar ***

3 657

2 608

1 049

40,2%

- varav pojkar

2 945

 

 

 

- varav flickor

412

 

 

 

 

*Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen.

 

**Statistiken redovisa med en månads eftersläpning det vill säga i septemberutfallet redovisas antalet kommunmottagna till t o m augusti.   

 

***Ensamkommande barn: I sammanställning över mottagna ensamkommande barn och ungdomar, finns även personer över 18 år. Främst är det personer över 18 år som har beslut om fortsatt vård efter att ha kommit som ensamkommande, men det kan även förekomma att det finns med andra personer som har/har haft god man tillförordnad av andra skäl.

 

Källa: Migrationsverket

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Antalet öppet arbetslösa ungdomar, 18-24 år, är 15,6 procent lägre i september jämfört med förra året

 

Utfallet för utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick i september till 6,0 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor högre än samma månad 2015.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-september uppgår till 54,0 miljarder kronor. Det är 5,6 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet beror främst på det nya anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställda, vars utfall hittills i år är 4,7 miljarder kronor. Även det högre utfallet i september beror på det nya anslaget. År 2015 redovisades stöden på budgetens inkomstsida under inkomsttypen Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto.  

 

Antalet inskrivna som öppet arbetslösa vid Arbetsförmedlingen (öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd) var i slutet av september 357 613 personer, varav 161 404 var kvinnor och 196 209 var män. Det är en minskning totalt sett med 3,1 procent jämfört med samma månad föregående år. För kvinnor var minskningen 3,7 procent och för män 2,5 procent. Antalet inskrivna öppet arbetslösa som är utrikesfödda har ökat med 7,3 procent i september medan antalet inskrivna arbetslösa ungdomar, 18-24 år, har minskat med 15,6 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Källa: Arbetsförmedlingen

 

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Låga utgifter i förhållande till anvisade medel

 

Utfallet för Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik uppgick i september till 0,1 miljarder kronor, vilket är ungefär i nivå med utfallet i september 2015.

 

Anvisade anslag inom utgiftsområdet uppgår, med hänsyn taget till vårändringsbudgeten, till 6,6 miljarder kronor. Det innebär att anvisade anslag har ökat med 5,4 miljarder kronor (450 procent) jämfört med föregående år. Utgifterna hittills i år har dock inte ökat i samma omfattning. Utfallet för utgiftsområdet under perioden januari-september uppgår till 0,8 miljarder kronor, vilket är i nivå med utfallet för motsvarande period år 2015.

 

I statens budget för utgiftsområdet är 5,4 miljarder kronor anvisade på fyra anslag: 1:12 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer (1,0 miljarder kronor), 1:13 Upprustning av skollokaler (0,3 miljarder kronor), 1:14 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande (1,9 miljarder kronor) samt 1:15 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (2,2 miljarder kronor). Utfallet för dessa anslag uppgår hittills i år till sammanlagt 0,025 miljarder kronor. Förklaringen till det låga utfallet är att vissa förordningar som ligger till grund för bidragsutbetalningar från anslagen ännu inte hade trätt i kraft vid utgången av september månad.   

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna för kommunikationer något högre än förra året

 

Utfallet för Kommunikationer uppgår till 32,2 miljarder kronor efter nio månader. Det är 0,7 miljarder kronor (2,3 procent) högre än för motsvarande period föregående år.

 

Utfallet för anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår till 12,4 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än de första nio månaderna föregående år. Av detta avser 6,8 miljarder kronor Större investeringar i nationell plan. Det är 0,6 miljarder kronor (8,4 procent) lägre än samma period föregående år. Väginvesteringarna uppgår till 2,0 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än 2015. Järnvägsinvesteringarna uppgår till 4,6 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor (20,1 procent) lägre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur uppgår till 13,4 miljarder kronor efter nio månader. Det är 0,2 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Utfallet för vidmakthållande av vägar uppgår till 8,5 miljarder kronor, en minskning med 0,6 miljarder kronor (6,3 procent) jämfört med samma period föregående år. Utgifterna för vidmakthållande av järnvägar uppgår till 4,8 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor (6,2 procent) högre än för perioden januari-september 2015.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgifterna för räntor på statsskulden har minskat med 13 miljarder kronor jämfört med föregående år

 

Utfallet för Statsskuldräntor m.m. uppgick i september till -4,4 miljarder kronor. Det är 0,3 miljarder kronor (6,8 procent) lägre än utfallet i september år 2015.

 

Utfallet för utgiftsområdet består till största delen av anslag 1:1 Räntor på statsskulden. Nedanstående tabell visar räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter.

 

Räntor på statsskulden september 2016 jämfört med motsvarande period 2015, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
sep 2016

Utfall
sep 2015

Förändring
sep

Utfall
jan-sep 2016

Utfall
jan-sep 2015

Skillnad
2016-2015

Räntor på lån i svenska kronor

-1 943

-1 197

-745

7 378

11 371

-3 993

Räntor på lån i utländsk valuta

148

66

83

1 486

1 465

21

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-1 329

-2 146

817

-13 280

-14 426

1 147

Summa räntor

-3 123

-3 278

155

-4 416

-1 590

-2 825

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-783

-886

103

-3 606

-4 401

795

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

-704

-225

-479

-1 375

10 383

-11 758

Kursförluster (+)/vinster (-)

218

267

-50

8 830

8 307

523

Övrigt

0

0

0

0

-1

1

Summa ränteutgifter

-4 392

-4 121

-271

-567

12 698

-13 265

 

Räntor på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntor ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntor ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettoutfallet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Det ackumulerade utfallet för anslag 1:1 Räntor på statsskulden uppgår för perioden januari-september till -0,6 miljarder kronor, vilket är 13,3 miljarder kronor lägre jämfört med motsvarande period år 2015. Det lägre utfallet beror främst på stora valutakursförluster föregående år som har övergått till att bli valutakursvinster innevarande år. Detta har medfört minskade utgifter om 11,8 miljarder kronor. Vidare har räntor på lån i svenska kronor minskat med 4,0 miljarder kronor jämfört med föregående år. Utgiftsminskningarna motverkas delvis av minskade överskott från överkurser vid emission (1,1 miljarder kronor), räntor på in- och utlåning (0,8 miljarder kronor) samt kursförluster (0,5 miljarder kronor).

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Lägre utfall hittills i år med anledning av förskottsbetalningen under 2015

 

Utfallet för Avgiften till Europeiska unionen uppgår till 3,3 miljarder kronor, vilket är 2,1 miljarder kronor högre än samma månad 2015. För perioden januari–september uppgår utfallet till 20,2 miljarder kronor, vilket är 8,9 miljarder kronor lägre än samma period 2015.

 

Utgifterna för tullavgiften uppgår hittills i år till 3,3 miljarder kronor och utgifterna för den mervärdesskattebaserade avgiften uppgår till 4,0 miljarder kronor.

 

I december 2015 gjordes en förskottsbetalning på cirka 6,7 miljarder kronor från anslaget som avsåg 2016. Det lägre utfallet för utgiftsområdet avser den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten. Utfallet för den delen blev i september 2,5 miljarder kronor.

 

Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

 

I september har den kassamässiga korrigeringen påverkats negativt med 0,4 miljarder kronor. För de första nio månaderna uppgår den till 22,8 miljarder kronor.

 

Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är inte kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag, vilket skiljer sig något från likviddag. För perioden januari-september har den så kallade ränteperiodiseringen sammantaget haft en obetydlig påverkan på den kassamässiga korrigeringen.

 

För de första nio månaderna översteg EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift de insatta medlen med 4,7 miljarder kronor. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt. I december 2015 gjorde Sverige förskottsinsättningar på det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift, vilket påverkade den kassamässiga korrigeringen negativt. Totalt uppgick förskottsinsättningen till 6,7 miljarder kronor och kassamässiga korrigeringar i motsatt riktning har skett under 2016. I september översteg i stället de insatta medlen EU-kommissionens uttag med 3,1 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen åt motsatt håll.

 

Kassamässiga korrigeringar förekommer vid de flesta myndigheterna. För de första nio månaderna redovisar Trafikverket lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som har tillförts räntekontot. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 6,0 miljarder kronor. Även Försvarsmakten redovisar lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som tillförts räntekontot, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 7,9 miljarder kronor hittills i år.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen minskade med 0,6 miljarder kronor i september. Hittills i år har nettoutlåningen minskat med 22,9 miljarder kronor under perioden januari–september 2016.

 

Pensionsmyndighetens nettoinbetalningar av premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret uppgick till 2,8 miljarder kronor i september. Det betyder att nettoutlåningen minskar med motsvarande belopp. Hittills i år har premiepensionsmedlen minskat nettoutlåningen med 27,2 miljarder kronor.

 

Nettobehållningen på myndigheternas räntekonton har minskat med 1,3 miljarder kronor i september. Hittills i år har nettobehållningarna har ökat med 3,6 miljarder kronor under de första nio månaderna och minskar därmed nettoutlåningen.

 

Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen med flera är skyldiga att betala. Avgifterna ska bland annat finansiera kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i obligationer, statsskuldväxlar och på konto i Riksgäldskontoret. Under september ökade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 0,6 miljarder kronor, vilket därmed minskade nettoutlåningen. Hittills i år har Kärnavfallsfondens placeringar i Riksgäldskontoret minskat med 1,2 miljarder kronor.

 

I maj och juni har totalt 3,4 miljarder kronor satts in i den nya resolutionsreserven. Det är insättningar av resolutionsavgifter som tas ut för första gången 2016. Den ersätter stabilitetsavgiften som upphör i och med årets inbetalning (som avser 2015). Detta minskar nettoutlåningen.

 

Exportkreditnämnden (EKN) har tagit ut totalt 2,9 miljarder kronor från konto i Riksgäldskontoret hittills i år. Det beror bland annat på att några garantier riskerar att lösas ut och EKN har därför i stället placerat medlen i Euro för att minska valutarisken. Detta medför att nettoutlåningen ökar.     

 

Utlåningen till Riksbanken har ökat tillfälligt med 2,8 miljarder kronor i september. Det innebär att utlåningen till Riksbanken ökat med 4,7 miljarder kronor hittills i år. Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 30 september till 213,2 miljarder kronor. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och måste då ersättas med nya lån. Riksgäldskontoret har mandat att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. Beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas för att refinansieringen av lånen ska kunna hanteras effektivt. Eventuella överskridanden ska justeras så snart det kan ske utan att orsaka Riksbanken eller Riksgäldskontoret onödiga merkostnader.

 

Utlåningen till CSN ökade med 0,9 miljarder kronor i september. Det innebär att utlåningen till CSN har ökat med 3,7 miljarder kronor för de första nio månaderna 2016.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgår till 211,9 miljarder kronor för de första nio månaderna. Det är 13,5 miljarder kronor (6,8 procent) högre än samma period 2015.

 

För 2016 har de genomsnittliga pensionerna räknats upp med 4,2 procent. Detta trots att inflationen, mätt som prisbasbeloppets förändring, varit svagt negativ. Huvudorsaken till den positiva utvecklingen är att balanseringen, den så kallade ”bromsen”, lägger tillbaka en stor del av den minskning av indexeringen som skett tidigare år. Att pensionsutgifterna ökar mer beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar.

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026