Månadsutfall för statens budget augusti 2016
Publicerad 29 September 2016

Utgifterna i statens budget

Utgifterna i statens budget uppgick i augusti till 62,1 miljarder kronor, vilket är 3,0 miljarder kronor högre än i augusti 2015. De totala utgifterna för januari-augusti uppgår till 568,7 miljarder kronor. Det är 8,0 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet förklaras främst av högre utgifter för Migration samt Utbildning och universitetsforskning. Åt motsatt håll verkade Statsskuldsräntor m.m.

  

Utgiftsområde 08 Migration

Utgifterna för migration ökar med 0,8 miljarder kronor i augusti

 

Utgifterna för migration uppgick till 1,6 miljarder kronor i augusti, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än i augusti 2015.  Ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting har ökat med 0,6 miljarder kronor. Antalet asylsökande har dock minskat med 9 309

(-79,3 procent) jämfört med augusti 2015.  Utgifterna speglar dock inte månadens migrationsströmmar eftersom utbetalningarna dels släpar efter, dels beror utgifterna på hur många asylsökande som totalt finns i mottagningssystemet. De höga utbetalningarna beror framför allt på det stora antalet ensamkommande barn och unga som sökte asyl under hösten 2015.

Asylsökande m.m. januari-augusti 2016

 

 

 

2016

2015

Förändring

Förändring %

Antal asylsökande i augusti

2 437

11 746

-9 309

-79,3%

- varav män

1 442

8 484

-7 042

-83,0%

- varav kvinnor

995

3 262

-2 267

-69,5%

- varav ens. barn och unga

151

2 959

-2 808

-94,9%

Antal asylsökande jan-augusti

20 117

48 776

-28 659

-58,8%

- varav män

12 136

33 965

-21 829

-64,3%

- varav kvinnor

7 981

14 811

-6 830

-46,1%

- varav ens. barn och unga

1 716

9 293

-7 577

-81,5%

- varav pojkar

1 408

 

 

 

- varav flickor

308

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Augusti

2016

December 2015

Förändring

Förändring %

Boende i Migrationsverkets mottagningssystem

147 098

181 890

-34 792

-19,1%

- varav med uppehållstillstånd

17 179

13 937

3 242

23,2%

- varav ens. barn och unga

28 711

33 634

-4 863

-14,5%

 

Jämfört med de åtta första månaderna 2015 har utgifterna för migration ökat med 12,7 miljarder kronor (121,2 procent). Ersättningarna till asylsökande, kommuner och landsting har ökat med 8,5 miljarder kronor (167,1 procent) och boendekostnader för asylsökande med 2,9 miljarder kronor (162,3 procent). Antalet asylsökande har visserligen minskat med 58,8 procent och antalet boende i Migrationsverkets mottagningssystem har sedan årsskiftet minskat med 19,1 procent. Att utgifterna ändå ökar beror på, som nämns ovan, att utbetalningarna dels släpar efter, dels på hur många asylsökande som totalt finns i mottagningssystemet.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Högre utgifter inom utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social omsorg

 

Utgifterna för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick i augusti till 4,7 miljarder kronor. Det är i nivå med utfallet för augusti 2015. Hittills i år uppgår utfallet till 45,3 miljarder kronor vilket är en ökning med 3,7 miljarder kronor jämfört med samma period 2015.

 

Utfallet för anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård är hittills i år 2,7 miljarder kronor vilket är en ökning med 1,9 miljarder kronor jämfört med samma period 2015. Ökningen beror främst på utbetalning av Professionsmiljarden som används för att förbättra resursutnyttjandet i hälso- och sjukvården. Landstingen har även fått resursförstärkning för att möjliggöra särskilt angelägna insatser inom hälso- och sjukvården. Utbetalningar gjordes i februari på 1,0 miljarder kronor vardera.

 

Utgifterna för Bidrag till psykiatri är högre än föregående år. Totalt har utgifterna på anslaget ökat från 0,2 miljarder kronor 2015 till 0,9 miljarder kronor 2016. Anslaget används till riktade insatser inom området psykisk hälsa. Insatserna regleras av en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Ökade utgifter för sjukpenning motverkas delvis av minskade utgifter för aktivitets- och sjukersättningar

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick i augusti till 8,3 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma månad 2015. Det beror främst på högre utgifter för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m.

 

För perioden januari–augusti uppgår utgifterna för utgiftsområdet till 70,7 miljarder kronor, vilket är 2,7 miljarder kronor högre än för samma period föregående år.

 

Ökningen förklaras främst av utgifterna på anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. Utgifterna för perioden januari-augusti uppgår till 26,5 miljarder kronor. Det innebär en ökning med 2,3 miljarder kronor (9,7 procent) jämfört med motsvarande period 2015.  De högre utgifterna beror på att fler sjukfall startats och att sjukfallen blivit längre, främst på grund av ökat inflöde av sjukfall med psykiatriska diagnoser. Ökningstakten för såväl startade sjukfall som sjukfallens varaktighet har dock avtagit sedan slutet av 2015.

 

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgår under perioden januari-augusti till 33,1 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,7 miljarder kronor i förhållande till motsvarande period år 2015. Minskningen beror främst på att många som uppbär sjukersättning lämnar förmånen till följd av att de fyller 65 år. Samtidigt har nybeviljandet av aktivitets- och sjukersättningar minskat under det senaste året.

 

Utgifterna på anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen uppgår till 2,4 miljarder kronor under perioden januari-augusti, motsvarande en ökning med 0,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen gäller främst anslagsposterna Rehabiliteringsgarantin (0,4 miljarder kronor) respektive Bidrag till hälso- och sjukvården (0,2 miljarder kronor).

 

Sjukpenningtal, antal personer i sjuk- och aktivitetsersättning och ohälsotalet

 

Utfall
augusti  2016

Utfall
augusti  2015

Förändring

Sjukpenningtalet*

 

 

 

Kvinnor

14,2

13,3

+7,1%

Män

7,5

7,1

+4,9%

Samtliga:

10,8

10,2

+6,3%

 

 

 

 

Aktivitets- och sjukersättning, antal personer

 

 

 

Kvinnor

194 340

203 244

-4,4%

Män

139 200

144 492

-3,7%

Totalt:

333 540

347 736

-4,1%

 

 

 

 

Ohälsotalet**

 

 

 

Kvinnor

33,8

33,6

+0,6%

Män

22,3

22,3

0,0%

Samtliga:

28,0

27,9

+0,4%

* Sjukpenningtalet är antalet nettodagar från sjuk- och rehabiliteringspenning dividerat med antalet inskrivna försäkrade minus antal personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning.

** Ohälsotalet visar antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning per person mellan 16 och 64 år.

 

Källa: Försäkringskassan

 

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för både garantipensioner och änkepensioner minskar

 

Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgår till 24,0 miljarder kronor för de första åtta månaderna 2016. Det är 1,4 miljarder kronor (5,5 procent) lägre än samma period föregående år.

 

Utfallet för garantipensioner uppgår till 9,5 miljarder kronor. Det är 1,1 miljarder kronor (10,2 procent) lägre än samma period föregående år. Den långsiktiga trenden är att utgifterna för garantipension minskar. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.

 

Efterlevandepensioner till vuxna uppgår till 8,0 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor (4,0 procent) lägre än de första åtta månaderna 2015. Anslaget finansierar framför allt änkepension och eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet änkepensioner successivt.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Högre utgifter för Föräldraförsäkring hittills i år jämfört med samma period 2015

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgick för augusti till 8,0 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än utfallet i augusti 2015. Det beror främst på högre utgifter för anslaget Föräldraförsäkring.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-augusti uppgår till 58,1 miljarder kronor, vilket är 2,3 miljarder kronor (4,1 procent) högre än motsvarande period år 2015.

 

Utgifterna för anslaget Föräldraförsäkring var 27,7 miljarder kronor under januari-augusti. Det motsvarar en ökning med 1,3 miljarder kronor i förhållande till jämförelseperioden. Utgifterna för föräldrapenning, inklusive ålderspensionsavgift, ökade med 0,9 miljarder kronor. Vidare ökade utgifterna för tillfällig föräldrapenning, inklusive ålderspensionsavgift, med 0,3 miljarder kronor. De ökade utgifterna beror dels på att medelersättningen per dag har ökat, dels på att fler föräldrapenningdagar betalats ut.   

 

Utgifterna för barnbidrag under januari-augusti uppgår till 17,5 miljarder kronor , vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor i förhållande till föregående år. Det högre utfallet beror främst på fler bidragsberättigade barn.

 

Utfallet för anslaget Underhållsstöd under januari-augusti uppgår till 1,8 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (28 procent) högre än motsvarande period år 2015. Det beror i huvudsak på att underhållsstödet höjdes med 300 kronor per månad och barn från den 1 september 2015.

 

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 

Antalet kommunmottagna barn och unga ökade med 90 procent i juli

 

Utgifterna uppgick i augusti till 1,2 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor (28,6 procent) högre än augusti föregående år. Det är i huvudsak kommunersättningarna vid flyktingmottagande som har ökat. Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen* blev i juli** 26,3 procent fler än ifjol. Antalet kommunmottagna, som av Migrationsverket bedömts som barn och unga, ökade med 90,4 procent.

 

Jämfört med de första åtta månaderna 2016 har utgifterna ökat med 2,1 miljarder kronor (21,6 procent) och då främst ersättningarna för ensamkommande barn och unga som redovisas under anslaget för kommunersättningar vid flyktingmottagande. Den totala ersättningen för barn och unga som har fått uppehållstillstånd uppgår hittills i år till 4,1 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor högre än föregående år. Hittills i år har kommunerna tagit emot 2 894 barn och unga, vilket är en ökning med 573 eller 24,7 procent. Cirka 80 procent är pojkar.

 

Kommunmottagna m.m.

 

 

 

2016

2015

Förändring

Förändring %

Antal kommunmottagna juli

5 323

4 213

1 110

26,3%

- varav ens. barn och ungdomar ***

655

344

311

90,4%

 

 

 

 

 

Antal kommunmottagna jan-juni

32 447

29 091

3 356

11,5%

  - varav män

19 070

 

 

 

  - varav kvinnor

13 377

 

 

 

- varav ens. barn och ungdomar ***

2 894

2 321

573

24,7%

- varav pojkar

2 324

 

 

 

- varav flickor

570

 

 

 

 

*Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen.

  

**Statistiken redovisas med en månads eftersläpning det vill säga i augustiutfallet redovisas antalet kommunmottagna till t o m juli.   

 

***Ensamkommande barn: I sammanställning över mottagna ensamkommande barn och ungdomar, finns även personer över 18 år. Främst är det personer över 18 år som har beslut om fortsatt vård efter att ha kommit som ensamkommande, men det kan även förekomma att det finns med andra personer som har/har haft god man tillförordnad av andra skäl.

 

Källa: Migrationsverket    

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Antalet öppet arbetslösa ungdomar, 18-24 år, är 16,7 procent lägre i augusti i år jämfört med samma månad föregående år

 

Utfallet för utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick i augusti till 5,7 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än samma månad 2015.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-augusti uppgår till 48,0 miljarder kronor. Det är 5,0 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet beror främst på det nya anslaget Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställda, vars utfall hittills i år är 4,2 miljarder kronor. Även det högre utfallet i augusti beror på det nya anslaget. År 2015 redovisades stöden på budgetens inkomstsida under inkomsttypen Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto.  

 

Utgifterna för Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader och Bidrag för arbetslöshet och aktivitetsstöd är 0,5 respektive 0,4 miljarder kronor högre hittills i år jämfört med de åtta första månaderna 2015.

 

Antalet inskrivna som öppet arbetslösa vid Arbetsförmedlingen (öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd) var i slutet av augusti 354 876, varav 160 123 var kvinnor och 194 753 var män. Det är en minskning med 3,3 procent jämfört med samma månad föregående år. För kvinnor var minskningen 4,0 procent och för män 2,8 procent. Antalet inskrivna öppet arbetslösa som är utrikesfödda har ökat med 6,5 procent i augusti medan antalet inskrivna arbetslösa ungdomar, 18-24 år, har minskat med 16,7 procent jämfört med samma månad föregående år. (För fler uppgifter se månadsstatistik på Arbetsförmedlingens hemsida).

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utbetalning för satsning på mindre barngrupper i förskolan

 

Utfallet för Utbildning och universitetsforskning uppgick i augusti till 5,2 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,8 miljarder kronor jämfört med augusti 2015.

 

De högre utfallet förklaras till stor del av utgifterna på anslagsposten Mindre barngrupper i förskolan. Skolverket har fått i uppdrag att fördela statsbidrag för satsningen och har i augusti betalat ut 0,6 miljarder kronor. Därmed har hela satsningen på 0,8 miljarder kronor betalats ut.

 

Bidraget ska användas till att antigen minska barngruppernas storlek eller att motverka en ökning av barngruppernas storlek. Bidraget är 30 000 kronor för varje plats som barngruppen minskas med.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgifterna för räntor på statsskulden har minskat med 13 miljarder kronor jämfört med föregående år

 

Utfallet för Statsskuldräntor m.m. blev i augusti 0,4 miljarder kronor. Det är 3,5 miljarder kronor lägre än samma månad föregående år och förklaras främst av lägre ränteutgifter för lån i svenska kronor.

 

Utfallet för utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Nedanstående tabell visar räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter.

 

Räntor på statsskulden augusti 2016 jämfört med motsvarande period 2015, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
aug 2016

Utfall
aug 2015

Förändring
aug

Utfall
jan-aug 2016

Utfall
jan-aug 2015

Skillnad
2016-2015

Räntor på lån i svenska kronor

1 985

5 281

-3 296

9 320

12 568

-3 248

Räntor på lån i utländsk valuta

167

180

-13

1 338

1 400

-62

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-2 162

-1 580

-582

-11 951

-12 280

329

Summa räntor

-10

3 881

-3 890

-1 293

1 687

-2 980

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-177

-287

110

-2 823

-3 515

692

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

42

-76

118

-671

10 607

-11 278

Kursförluster (+)/vinster (-)

564

361

203

8 612

8 040

572

Övrigt

0

0

0

0

0

0

Summa ränteutgifter

419

3 878

-3 460

3 825

16 819

-12 994

 

Räntor på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntor ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntor ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettoutfallet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Det ackumulerade utfallet för anslaget Räntor på statsskulden uppgår för perioden januari-augusti till 3,8 miljarder kronor, vilket är 13,0 miljarder kronor lägre än för motsvarande period 2015. Det lägre utfallet beror främst på stora valutakursförluster föregående år som har övergått till att bli valutakursvinster innevarande år. Detta har medfört minskade utgifter om 11,3 miljarder kronor. Räntor på lån i svenska kronor minskat med 3,2 miljarder kronor jämfört med föregående år.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Högre utfall i augusti men lägre hittills i år med anledning av förskottsbetalningen under 2015

 

Utfallet för Avgiften till Europeiska unionen är 0,5 miljarder kronor högre än samma månad 2015 och uppgår till 3,0 miljarder kronor. För perioden januari–augusti uppgår utfallet till 16,9 miljarder kronor, vilket är 11,0 miljarder kronor lägre än samma period 2015.

 

Utgifterna för tullavgiften uppgår hittills i år till 2,8 miljarder kronor och utgifterna för den mervärdesskattebaserade avgiften uppgår till 3,6 miljarder kronor.

 

I december 2015 gjordes en förskottsbetalning på cirka 6,7 miljarder kronor från anslaget som avsåg 2016. Det lägre utfallet för utgiftsområdet avser den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten. Utfallet för den delen blev i augusti 2,3 miljarder kronor.

 

Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

 

I augusti har den kassamässiga korrigeringen påverkats positivt med 2,2 miljarder kronor. För de första åtta månaderna uppgår den till 23,2 miljarder kronor.

 

Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är inte kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag, vilket skiljer sig något från likviddag. Den så kallade ränteperiodiseringen har påverkat den kassamässiga korrigeringen negativt med 0,6 miljarder kronor hittills i år.

 

För de första åtta månaderna översteg EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift de insatta medlen med 7,7 miljarder kronor. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt. I december 2015 gjorde Sverige förskottsinsättningar på det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift, vilket påverkade den kassamässiga korrigeringen negativt. Totalt uppgick förskottsinsättningen till 6,7 miljarder kronor och kassamässiga korrigeringar i motsatt riktning har skett under 2016. I augusti översteg i stället de insatta medlen EU-kommissionens uttag med 0,4 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen åt motsatt håll.

 

Kassamässiga korrigeringar förekommer vid de flesta myndigheterna. För de första åtta månaderna redovisar Trafikverket lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som har tillförts räntekontot. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 6,5 miljarder kronor. Även Försvarsmakten redovisar lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som tillförts räntekontot, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 7,1 miljarder kronor hittills i år. I augusti påverkades den kassamässiga korrigeringen med 1,0 miljarder kronor med anledning av Försvarsmakten. En del av detta, 0,6 miljarder kronor, avser en återföring av medel till Försvarsmaktens räntekonto som gjordes i juli. Lånebehovet påverkades inte av detta, utan i stället påverkades den kassamässiga korrigeringen positivt med 0,6 miljarder kronor.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen har minskat med 5,6 miljarder kronor i juli. Hittills i år har nettoutlåningen minskat med 22,3 miljarder kronor under perioden januari–augusti 2016.

 

Pensionsmyndighetens nettoinbetalningar av premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret uppgick till 4,2 miljarder kronor i augusti. Det betyder att nettoutlåningen minskar med motsvarande belopp. Hittills i år har premiepensionsmedlen minskat nettoutlåningen med 24,4 miljarder kronor.

 

Nettobehållningen på myndigheternas räntekonton har ökat med 2,4 miljarder kronor i augusti. Hittills i år har nettobehållningarna har ökat med 4,9 miljarder kronor under de första åtta månaderna och minskar därmed nettoutlåningen.

 

Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret

Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen med flera är skyldiga att betala. Avgifterna ska bland annat finansiera kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i obligationer, statsskuldväxlar och på konto i Riksgäldskontoret. Under augusti minskade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 0,8 miljarder kronor, vilket därmed ökade nettoutlåningen. Hittills i år har Kärnavfallsfondens placeringar i Riksgäldskontoret minskat med 1,9 miljarder kronor.

 

I maj och juni har totalt 3,4 miljarder kronor satts in i den nya resolutionsreserven. Det är insättningar av resolutionsavgifter som tas ut för första gången 2016. Den ersätter stabilitetsavgiften som upphör i och med årets inbetalning (som avser 2015). Detta minskar nettoutlåningen.

 

Exportkreditnämnden (EKN) har tagit ut totalt 2,9 miljarder kronor från konto i Riksgäldskontoret hittills i år. Det beror bland annat på att några garantier riskerar att lösas ut och EKN har därför i stället placerat medlen i Euro för att minska valutarisken. Detta medför att nettoutlåningen ökar.     

 

Utlåningen till Riksbanken har ökat tillfälligt med 1,9 miljarder kronor hittills i år (i mars). Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 31 augusti till 210,4 miljarder kronor. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och måste då ersättas med nya lån. Riksgäldskontoret har mandat att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. Beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas för att refinansieringen av lånen ska kunna hanteras effektivt. Eventuella överskridanden ska justeras så snart det kan ske utan att orsaka Riksbanken eller Riksgäldskontoret onödiga merkostnader.

 

Utlåningen till CSN ökade med 2,8 miljarder kronor för de första åtta månaderna 2016.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgår till 188,2 miljarder kronor för de första åtta månaderna. Det är 12,0 miljarder kronor (6,8 procent) högre än samma period 2015.

 

För 2016 har de genomsnittliga pensionerna räknats upp med 4,2 procent. Detta trots att inflationen, mätt som prisbasbeloppets förändring, varit svagt negativ. Huvudorsaken till den positiva utvecklingen är att balanseringen, den så kallade ”bromsen”, lägger tillbaka en stor del av den minskning av indexeringen som skett tidigare år. Att pensionsutgifterna ökar mer beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar.

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026