Månadsutfall för statens budget augusti 2016
Publicerad 29 September 2016

Inkomsterna i statens budget

Inkomsterna i statens budget uppgick i augusti till 89,0 miljarder kronor, vilket är 8,8 miljarder kronor högre än i augusti 2015.

 

För perioden januari-augusti uppgår inkomsterna till 701,2 miljarder kronor. Det är 102,4 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Inkomsterna från skatt har ökat med 107,4 miljarder kronor medan övriga inkomster har minskat med 5,0 miljarder kronor.

 

Skatter

 

Fysiska personers inkomstskatt, netto

Snabbare taxeringsprocess innebär stora skillnader mellan debiterad slutlig skatt i augusti

 

Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto uppgick i augusti 2016 till 15,6 miljarder kronor, vilket är 25,2 miljarder högre än i augusti 2015. Det beror främst på stora skillnader mellan åren avseende det redovisade nettot av slutligt debiterad skatt, grundbeslut, att betala eller att återfå. Nettot i augusti uppgår till 28,1 miljarder kronor det vill säga den debiterade skattens som ska betalas in till staten är högre än vad som ska betalas ut, det är 26,1 miljarder kronor högre än i augusti 2015. Orsaken är att Skatteverket granskat och redovisat en mycket större andel av de deklarationer som tidigare år redovisades först i november. Det avser främst företagare som inte är aktiebolag.

 

Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto uppgår hittills i år till -62,8 miljarder kronor. Utfallet för de åtta första månaderna 2015 var -92,2 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är 29,4 miljarder kronor. Att skatten för fysiska personer är negativ beror på att skatt för fysiska personer till största delen betalas ut till kommuner och landsting dvs. andra sektorer än den statliga. Den stora skillnaden mellan åren beror liksom för månaden främst på stora skillnader i nettot av slutligt debiterad skatt, grundbeslut, att betala eller att återfå. Nettot till och med augusti uppgår till 38,4 miljarder kronor, det vill säga skatten som ska betalas in är betydligt högre än återbäringen till skattebetalarna. För samma period 2015 var nettot -1,0 miljarder kronor. Skillnaden är 39,5 miljarder kronor, vilket innebär att skillnaden mellan vad skattebetalarna ska betala in till staten och vad de ska återfå har ökat. Orsaken är, som nämns ovan, att Skatteverket granskat och redovisat en mycket större andel av de deklarationer som tidigare år redovisades först november.

 

Förskotten till kommuner och landsting har dock inte minskat. Hittills i år har 447,9 miljarder kronor betalats ut. Det är 25,1 miljarder kronor högre än samma period 2015. Orsaken är bland annat att lönesumman beräknas bli högre 2016 än 2015. Högre utbetalningar till kommunerna innebar en negativ effekt för statens skatteinkomster och budgetsaldot.

 

I januari slutreglerades förskotten till kommuner och landsting för taxeringsåret 2014. Den slutliga skatten blev 0,7 miljarder kronor lägre (lägre utbetalningar till kommuner och landsting). Den slutliga skatten 2013 var 5,0 miljarder kronor lägre. Skillnaden mellan åren är 4,2 miljarder kronor.

 

Debiterad källskatt att betala för aktuellt år är 21,9 miljarder kronor högre än de första åtta månaderna 2015.

 

Juridiska personers inkomstskatt, netto

 

Juridiska personers inkomstskatt uppgick till 16,3 miljarder kronor i augusti, vilket är 2,3 miljarder kronor högre än i augusti 2015. Det beror bland annat på att anstånd som upphör blev 1,4 miljarder kronor högre. Vidare blev skillnaden mellan åren för det redovisade nettot av slutligt debiterad skatt, grundbeslut, att betala eller att återfå, 0,6 miljarder kronor högre. Slutligen har den debiterade preliminärskatten för 2016 ökat med 0,9 miljarder kronor i augusti.

 

Utfallet för Juridiska personers inkomstskatt, netto uppgår hittills i år till 132,8 miljarder kronor, vilket är 28,0 miljarder kronor högre än samma period förra året. Den främsta orsaken är att en enskild koncern gjorde oväntat stora vinster under 2015. I januari betalades skatten in på skattekonto och februari debiterades skatten som preliminär skatt, äldre år, att betala. Den debiterade preliminärskatten för 2016 har ökat med 8,4 miljarder kronor.

 

Socialavgifter och löneskatter

Arbetsgivaravgifterna fortsatt högre

 

Inkomsterna från socialavgifter och löneskatter blev 3,4 miljarder kronor högre i augusti jämfört med samma period föregående år. Det beror på främst på att lönesumman blivit högre men även på att nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga minskat från och med 1 augusti 2015.

 

Utfallet hittills i år för socialavgifter och löneskatter är 245,3 miljarder kronor, vilket är 22,3 miljarder kronor högre (10,0 procent) än samma period 2015. Det beror på främst på att lönesumman blivit högre men även på, som nämns ovan, att nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga minskat från och med 1 augusti 2015. Sjukförsäkringsavgiften har ökat med 8,7 miljarder kronor (20,5 procent). Förutom den högre lönsumman och den minskade nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga så beror ökningen även på att avgiften höjts från 4,35 procent till 4,85 procent medan den allmänna löneavgiften sänkts med motsvarande nivå. Den totala procentsatsen för arbetsgivaravgiften är oförändrad.

 

Skatt på egendom

Stämpelskatten forsätter att öka i augusti

 

Skatt på egendom uppgick till 1,1 miljarder kronor i augusti, vilket är 0,2 miljarder kronor högre (17,6 procent) än samma period 2015. Hittills i år uppgår skatt på egendom till 8,1 miljarder kronor, vilket är 2,1 miljarder kronor högre (35,1 procent) än 2015. Hela utfallet, både för augusti och året, avser stämpelskatt. Orsaken till de högre utfallen är främst de stigande priserna på fastigheter.

 

Skatt på varor och tjänster

Inkomsterna från moms 20,1 miljarder kronor (8,7 procent) högre hittills i år

 

Skatt på varor och tjänster uppgick i augusti till 55,4 miljarder kronor. Det är 5,1 miljarder kronor högre än i augusti 2015. För de första åtta månaderna blev utfallet därmed 342,1 miljarder kronor, en ökning med 24,0 miljarder kronor (7,5 procent) jämfört med samma period föregående år.

 

Inkomsterna från Mervärdesskatt, netto uppgår till 252,2 miljarder kronor för de första åtta månaderna. Det är en ökning med 20,1 miljarder kronor (8,7 procent) jämfört med samma period föregående år.

 

Energiskatterna uppgår totalt till 46,6 miljarder kronor för perioden januari-augusti 2016. Det är en ökning med 2,8 miljarder kronor (6,5 procent)

 

Tobaksskatten uppgår hittills i år till 8,0 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor (0,9 procent) högre än samma period föregående år.

 

Betalningsdifferenser, skattekonto

Stor skillnad i betalningsdifferenserna 2015 och 2016 på grund av snabbare taxeringsprocess

 

Betalningsdifferensen i augusti 2016 blev 27,8 miljarder kronor lägre än samma period föregående år och 4,5 miljarder kronor lägre för de första åtta månaderna. Till stor del beror detta på den stora skillnaden mellan debiteringarna av slutlig skatt, grundbeslut, att betala eller återfå under fysiska personers inkomstskatt (se kommentar under fysiska personers inkomstskatt). Varje debitering motsvaras av en kreditering av betalningsdifferenser för att den kassamässiga redovisningen ska gå ihop.

 

Inbetalningarna till skattekonto är fortsatt höga, 13,7 miljarder kronor högre i augusti och 136,9 miljarder kronor högre för de första åtta månaderna. Orsaken är främst den starka ekonomin men det beror även på tillfälliga faktorer som sparande på skattekonto.

 

Faktaruta löpande och periodiserad redovisning av skatter

I månadsutfallet under inkomsttyp 9000 Löpande redovisade skatter m.m. redovisas debiterade samt in- och utbetalda skatter (alltså kassamässigt redovisade skatter). Inkomsttypen 9000 redovisas däremot inte i statens budget. Sedan 2006 tillämpar Sverige en periodiserad redovisning av skatterna på statens budget under inkomsttyperna:

  • 1000 Statens skatteinkomster
  • 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
  • 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonton.

Det innebär att skatterna redovisas det inkomstår de avser, det vill säga det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Genom att tillämpa periodiserad redovisning av skatter får vi en direkt koppling mellan intäkterna, den makroekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller under ett givet år.

En konsekvens av periodiserad redovisning är att utfallet för statens budget på inkomsttitelnivå inte blir definitivt förrän ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Skillnaderna mellan de kassamässigt redovisade skatterna och de periodiserade skatterna är normalt störst för de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. Årsutfallet för de månatligt fastställda skatterna arbetsgivaravgifter, mervärdeskatter och punktskatter varierar mindre mellan den kassamässiga och den periodiserade redovisningen. På totalnivå redovisas skatterna kassamässigt på statens budget, inkomsttitel 9000 är en sammanslagning av inkomsttitlarna 1000, 7000 och 8000. Detta är möjligt genom att budgetredovisningen redovisar skillnaden mellan de kassamässiga och de periodiserade skatterna. Inkomsttitel 1900 är periodiseringar).

 

 

Övriga inkomster

 

Inkomster av statens verksamhet

Lägre utfall på grund av högre inkomster 2015

 

Inkomsterna av statens verksamhet uppgick i augusti till 1,1 miljarder kronor vilket är en minsking med 2,1 miljarder jämfört med föregående år. Minskningen förklaras av utfallet för Övriga inkomster av statens verksamhet.

 

Utfallet för Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick i augusti till 0,1 miljarder kronor. Det är 2,1 miljarder kronor lägre än för augusti 2015. Det högre utfallet förra året förklaras av att Specialfastigheter i Sverige AB beslutade att minska sitt aktiekapital på bolagsstämman 2015. Som en konsekvens av detta återbetalades 2,1 miljarder kronor till staten som är ensam aktieägare i bolaget.

 

Bidrag m.m. från EU

Lägre bidrag från EU jämfört med 2015

 

Bidragen från EU uppgår för perioden januari-augusti till 8,7 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än utfallet för samma period 2015.

 

Utfallet består främst av Bidrag från EU:s jordbruksfonder. Inkomsterna för Gårdsstöd uppgår hittills i år till 6,2 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än 2015. Bidragen från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014-2020 uppgår till 1,3 miljarder kronor.

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026