Månadsutfall för statens budget maj 2016
Publicerad 22 Juni 2016

Utgifterna i statens budget

Utgifterna i statens budget uppgick i maj till 69,6 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kronor lägre än i maj 2015. De totala utgifterna för januari-maj uppgår till 366,9 miljarder kronor. Det är 3,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet förklaras främst av högre utgifter för Migration och Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Åt motsatt håll verkade Statsskuldsräntor m.m. och Avgiften till EU.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Biståndet något högre hittills i år

 

Biståndet för perioden januari-maj uppgår till 10,1 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor (13,1 procent) högre än samma period föregående år. Den ursprungliga budgeten för det internationella biståndet är cirka 3 miljarder högre än budgeten för 2015, men i vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit att biståndet ska minskas med drygt 4 miljarder kronor.

 

Faktaruta bistånd

Anslagstilldelningen för utgiftsområdet internationellt bistånd är huvudsakligen baserad på bruttonationalinkomstens (BNI) utveckling. Biståndsramens storlek däremot bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år, vanligtvis en procent av BNI. När regeringen beräknar biståndsramen i budgetpropositionen använder de den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC (Development Assistance Committee), som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s definition, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7. Från biståndsramen görs avräkningar dels för biståndsklassificerade kostnader inom andra utgiftsområden, dels med belopp motsvarande de bilaterala skuldavskrivningarna som Sverige gör. Utgifterna inom andra utgiftsområden är huvudsakligen kostnader för flyktingar, administration av bistånd inom Utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget.

 

 

Utgiftsområde 08 Migration
Utgifterna för migration ökar med 84 procent i maj

 

Utgifterna för Migration uppgår till 1,9 miljarder kronor i maj, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än 2015. Ersättningar och bostadskostnader har ökat med 0,7 miljarder kronor. Antalet asylsökande har dock minskat med 3 255 (-60,5 procent) jämfört med maj 2015. Utgifterna i maj speglar dock inte månadens migrationsströmmar eftersom utbetalningarna till kommunerna dels släpar efter, dels beror utgifterna på hur många asylsökande som totalt finns i mottagningssystemet. De högre utbetalningarna till kommunerna i maj beror framför allt på det stora antalet ensamkommande barn och unga som sökte asyl under hösten.

Asylsökande m.m. januari-maj 2016

 

 

 

2016

2015

Förändring

Förändring %

Antal asylsökande i maj

2 121

5 376

-3 255

-60,5%

- varav män

1 270

3 757

-2 487

-66,2%

- varav kvinnor

851

1 619

-768

-47,4%

- varav ens. barn och ungdomar

166

1 133

-967

-85,3%

Antal asylsökande jan-maj

13 350

22 346

-8 996

-40,3%

- varav män

8 028

15 148

-7 120

-47,0%

- varav kvinnor

5 322

7 198

-1 876

-26,1%

- varav ens. barn och ungdomar

1 254

3 028

-1 774

-58,6%

- varav pojkar

1 044

 

 

 

- varav flickor

210

 

 

 

 

 

 

 

 

 

            Maj

2016

December 2015

Förändring

Förändring %

Boende i Migrationsverkets mottagningssystem

164 842

181 890

-17 048

-9,4%

- varav med uppehållstillstånd

13 394

13 937

-543

-3,9%

- varav ens. barn och ungdomar

31 290

33 634

-2 344

-7,0%

 

Jämfört med de fem första månaderna 2015 har utgifterna för Migration ökat med 7,0 miljarder kronor (110,9 procent). Ersättningarna till asylsökande, kommuner och landsting har ökat med 4,4 miljarder kronor (140,2 procent) och boendekostnader för asylsökande med 1,8 miljarder kronor (168,1 procent). Antalet asylsökande har visserligen minskat med 40,3 procent och antalet boende i Migrationsverkets mottagningssystem med 9,4 procent. Att utgifterna ändå ökar beror, som nämns ovan, i huvudsak på att Migrationsverket släpat efter med ersättningarna till kommunerna för det stora antalet asylsökande barn och unga som kom i höstas.

  

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Högre utgifter under maj

 

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick i maj till 5,5 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor (12 procent) högre än föregående år. Detta förklaras delvis av att anslaget Kostnader för statlig assistansersättning har ökat med 0,1 miljarder kronor och anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken som har ökat med 0,2 miljarder kronor.

 

För perioden januari-maj uppgår utgifterna till 29,7 miljarder kronor, vilket är 2,8 miljarder kronor (10,2 procent) högre än samma period föregående år. Det högre utfallet beror framför allt på att flera större bidrag har betalats ut.

 

Utfallet för anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård uppgår för de första fem månaderna till 2,5 miljarder kronor vilket är 1,8 miljarder kronor högre än för samma period 2015. Det högre utfallet beror främst på utbetalningar av Professionsmiljarden och Resursförstärkning till landstingen, som gjordes i februari. Professionsmiljarden uppgår till 1,0 miljard kronor och ska användas för att förbättra resursutnyttjandet i hälso- och sjukvården. Resursförstärkningen till landstingen uppgår även den till 1,0 miljard kronor och ska användas till att möjliggöra särskilt angelägna insatser inom hälso- och sjukvården.

 

Från anslaget Bidrag till psykiatri har 0,9 miljarder kronor betalats ut hittills i år. I princip hela beloppet har betalats ut som riktade insatser inom området psykisk hälsa. Insatserna regleras av en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting.

 

Staten och Sveriges kommuner och landsting har för 2015 ingått en överenskommelse om bidrag för en förbättrad tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård. Från anslaget Bidrag för samordning och tillgänglighet har 1,0 miljard kronor betalats ut till de landsting som uppfyller villkoren i överenskommelsen. Medlen fördelas i relation till landstingens befolkningsandel. Samordnings- och tillgänglighetsmiljarden ersätter den så kallade kömiljarden som tidigare betalades ut från anslaget.

  

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Högre utgifter för sjukpenning på grund av fler pågående sjukfall, men inbromsning i inflödet kan skönjas

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick i maj till 9,1 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor högre än samma månad 2015. Det högre utfallet beror delvis på att utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 0,3 miljarder kronor högre. Dessutom blev utfallet för det nya anslaget Ersättning för höga sjuklönekostnader 0,3 miljarder kronor i maj. År 2015 redovisades förmånen på budgetens inkomstsida under inkomsttypen Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto.

 

Det ackumulerade utfallet för utgiftsområdet för perioden januari-maj uppgår till 45,2 miljarder kronor. Det är 2,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Utgifterna för Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgår till 16,6 miljarder kronor och är 1,6 miljarder kronor högre än för perioden januari-maj 2015, varav utgifterna för sjukpenning är 1,2 miljarder kronor högre. De högre utgifterna beror på fler pågående sjukfall, till stor del på grund av ett ökat inflöde av sjukfall med psykiatriska diagnoser under 2015. Sedan sista kvartalet 2015 går det dock att skönja en viss inbromsning i inflödet.

 

Utgifterna på anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen ökade för perioden januari-maj med 0,7 miljarder kronor och uppgår för perioden till 2,1 miljarder kronor. Det beror främst på att utfallet för anslagsposten Rehabiliteringsgarantin, som finansierar ett av villkoren i det nya avtalet mellan staten och Sveriges kommuner och landsting 2016, är 0,5 miljarder kronor högre i januari. Även utfallet för anslagsposten Bidrag till hälso- och sjukvården blev 0,2 miljarder kronor högre.

 

Det ackumulerade utfallet för anslaget Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgår för årets fem fösta månader till 20,8 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Beståndet inom sjukersättning fortsätter att minska, vilket beror på ett betydligt högre utflöde än nybeviljande. Efter många år med ett allt större bestånd inom aktivitetsersättning har detta avstannat de senaste månaderna. Detta beror till stor del på att nybeviljande av aktivitetsersättningar har minskat under ett antal månader (sedan i höstas).

 

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för både garantipensioner och änkepensioner minskar

 

Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgår till 15,1 miljarder kronor för de första fem månaderna 2016. Det är 0,9 miljarder kronor (5,5 procent) lägre än samma period föregående år.

 

Utfallet för garantipensioner uppgår till 5,9 miljarder kronor. Det är 0,7 miljarder kronor (10,2 procent) lägre än samma period föregående år. Den långsiktiga trenden är att utgifterna för garantipension minskar. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.

 

Efterlevandepensioner till vuxna uppgår till 5,0 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor (4,0 procent) lägre än de första fem månaderna 2015. Anslaget finansierar framför allt änkepension och eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet änkepensioner successivt.

  

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Högre utgifter för Föräldraförsäkring för årets fem första månader jämfört med samma period föregående år

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgick i maj till 7,0 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än för samma månad 2015. Det är främst utgifterna på anslaget Föräldraförsäkring som blev högre.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-maj uppgår till 35,8 miljarder kronor. Det är 1,6 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet beror främst på att utgifterna för Föräldraförsäkring är 1,0 miljard kronor högre, varav utgifterna för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning är 0,5 respektive 0,3 miljarder kronor högre. Ökningen av föräldrapenning förklaras av fler uttagna föräldrapenningdagar samt något högre medelersättning för de sjukpenninggrundade dagarna (SGI-dagarna). Ersättningen för grundnivådagarna har höjts från och med 1 januari 2016, från 225 kronor per dag till 250 kronor per dag. Det högre utfallet för tillfällig föräldrapenning beror på fler uttagna nettodagar med högre medelersättning. De totala utgifterna för Föräldraförsäkringen uppgår hittills i år till 16,6 miljarder kronor.

 

Även utgifterna på anslaget Underhållsstöd är 0,2 miljarder kronor (26,5 procent) högre och uppgår för årets fem första månader till 1,1 miljarder kronor. Det högre utfallet beror främst på att underhållsstödet höjdes med 300 kronor per månad och barn från den 1 september 2015.

 

Även de ackumulerade utgifterna för anslaget Barnbidrag är 0,2 miljarder kronor (2,3 procent) högre och uppgår för perioden januari-maj till 10,9 miljarder kronor. Det högre utfallet beror på fler bidragsberättigade barn.

  

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Antalet kommunmottagna ökar med knappt 6 procent i maj

 

Utgifterna uppgick i maj till 1,1 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor (12,9 procent) högre än föregående år. Det är i huvudsak kommunersättningarna vid flyktingmottagande som har ökat. Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen* blev i april** totalt något högre (5,6 procent) än ifjol. Utgifterna går dock inte i takt med kommunernas mottagande, vilket bland annat beror på att utbetalningarna sker med en varierande grad av eftersläpning.

 

Jämfört med de fem första månaderna 2016 har utgifterna ökat med 1,3 miljarder kronor (20,4 procent) och då främst ersättningarna för ensamkommande barn och ungdomar som redovisas under anslaget för Kommunersättningar vid flyktingmottagande.  

Kommunmottagna m.m.

 

 

 

2016

2015

Förändring

Förändring %

Antal kommunmottagna april

4 264

4 037

227

5,6%

- varav ens. barn och ungdomar ***

376

269

107

39,8%

 

 

 

 

 

Antal kommunmottagna jan-april

16 623

16 829

-206

-1,2%

  - varav män

9 719

 

 

 

  - varav kvinnor

6 904

 

 

 

- varav ens. barn och ungdomar ***

1 368

1 340

28

2,1%

- varav pojkar

1 084

 

 

 

- varav flickor

284

 

 

 

 

*Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen.

 

**Statistiken redovisa med en månads eftersläpning det vill säga i majutfallet redovisas antalet kommunmottagna till t o m april   

 

***Ensamkommande barn: I sammanställning över mottagna ensamkommande barn och ungdomar, finns även personer över 18 år. Främst är det personer över 18 år som har beslut om fortsatt vård efter att ha kommit som ensamkommande, men det kan även förekomma att det finns med andra personer som har/har haft god man tillförordnad av andra skäl.

 

Källa: Migrationsverket    

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Antalet öppet arbetslösa ungdomar, 18-24 år, fortsätter att minska i maj

 

Utfallet för utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick i maj till 6,0 miljarder kronor. Det ackumulerade utfallet för perioden januari-maj uppgår till 30,6 miljarder kronor. Det är 2,9 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Det högre utfallet beror främst på att utgifterna för det nya anslaget Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar är 2,6 miljarder kronor hittills i år. År 2015 redovisades stöden på budgetens inkomstsida under inkomsttypen Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto.

 

Utgifterna på anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgår för årets fem första månader till 12,8 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utfallen för anslagen Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser och Lönebidrag och Samhall m.m. uppgår till 3,6 miljarder kronor respektive 7,0 miljarder kronor. Utgifterna är vardera 0,1 miljarder kronor lägre för perioden januari-maj jämfört med samma period föregående år.

 

Antalet inskrivna som öppet arbetslösa vid Arbetsförmedlingen (öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd) var i slutet av maj 348 053, varav 155 148 var kvinnor och 192 905 var män. Det är en minskning totalt sett med 2,0 procent jämfört med samma månad föregående år. För kvinnor var minskningen 2,8 procent och för män 1,3 procent. Antalet inskrivna öppet arbetslösa som är utrikesfödda har ökat med 7,0 procent i maj medan antalet inskrivna arbetslösa ungdomar, 18-24 år, har minskat med 13,9 procent jämfört med samma månad föregående år. (För fler uppgifter se månadsstatistik på Arbetsförmedlingens hemsida).

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Lägre ackumulerade räntor på statsskulden till följd av att höga valutakursförluster föregående år har övergått till att bli valutakursvinster innevarande år

 

Utfallet för Statsskuldsräntor m.m. uppgick i maj till 4,7 miljarder kronor. Det är 2,4 miljarder kronor lägre än i maj 2015. Det beror främst på lägre kursförluster. Utfallet för utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden.

 

I tabellen nedan visas Räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Räntor på statsskulden maj 2016 jämfört med motsvarande period 2015, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
maj 2016

Utfall
maj 2015

Förändring
maj

Utfall
jan-maj 2016

Utfall
jan-maj 2015

Skillnad
2016-2015

Räntor på lån i svenska kronor

5 194

4 301

894

7 129

6 546

584

Räntor på lån i utländsk valuta

553

480

73

1 136

1 065

70

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-1 433

-1 443

10

-7 939

-9 322

1 383

Summa räntor

4 314

3 338

976

326

-1 711

2 037

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-332

-343

11

-1 964

-2 230

267

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

280

979

-699

-75

10 486

-10 561

Kursförluster (+)/vinster (-)

417

3 115

-2 698

7 250

7 410

-160

Övrigt

0

0

0

0

0

0

Summa ränteutgifter

4 679

7 090

-2 411

5 537

13 954

-8 417

 

Det ackumulerade utfallet för anslaget Räntor på statsskulden för perioden januari-maj uppgår till 5,5 miljarder kronor. Det är 8,4 miljarder kronor lägre än samma period föregående år då utfallet uppgick till 14,0 miljarder kronor. Det lägre utfallet beror främst på att höga valutakursförluster föregående år har övergått till att bli valutakursvinster innevarande år.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Lägre utgifter för EU-avgiften hittills i år med anledning av förskottsbetalningen under 2015

 

Utfallet för Avgiften till Europeiska unionen uppgår hittills i år till 9,0 miljarder kronor, vilket är 12,1 miljarder kronor lägre än samma period 2015.

 

Utgifterna för tullavgiften uppgår hittills i år till 1,8 miljarder kronor och utgifterna för den mervärdesskattebaserade avgiften uppgår till 2,5 miljarder kronor.

 

I december 2015 gjordes en förskottsbetalning på cirka 6,7 miljarder kronor från anslaget som avsåg 2016. Det lägre utfallet för utgiftsområdet avser den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten. Utfallet för den delen blev i maj 2,0 miljarder kronor.

 

Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

 

I maj har den kassamässiga korrigeringen påverkats negativt med 4,8 miljarder kronor.

Den kassamässiga korrigeringen uppgår för de första fem månaderna till 13,8 miljarder kronor.

 

Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är inte kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag, vilket skiljer sig något från likviddag. Den så kallade ränteperiodiseringen har påverkat den kassamässiga korrigeringen negativt med 3,4 miljarder kronor i maj och totalt 4,2 miljarder kronor hittills i år.

 

För de första fem månaderna översteg EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift de insatta medlen med 8,7 miljarder kronor. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt. I december 2015 gjorde Sverige förskottsinsättningar på det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift, vilket påverkade den kassamässiga korrigeringen negativt. Totalt uppgick förskottsinsättningen till 6,7 miljarder kronor och kassamässiga korrigeringar i motsatt riktning bör ske under 2016.

 

I maj översteg i stället de insatta medlen EU-kommissionens uttag med 0,6 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen åt motsatt håll.

 

Kassamässiga korrigeringar förekommer vid de flesta myndigheterna. För första kvartalet redovisar Trafikverket lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som har tillförts räntekontot. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 5,3 miljarder kronor. Även Försvarsmakten redovisar lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som tillförts räntekontot, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 3,4 miljarder kronor hittills i år.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen har minskat 0,1 miljarder kronor i maj.

 

I maj har 2,6 miljarder kronor satts in i den nya resolutionsreserven. Det är insättningar av resolutionsavgifter som tas ut för första gången 2016. Den ersätter stabilitetsavgiften som upphör i och med årets inbetalning (som avser 2015). Totalt uppgår resolutionsavgifterna för 2016 till 3,4 miljarder och resterande 0,8 miljarder kronor har betalts i juni och påverkar nettoutlåningen i juni. Detta minskar nettoutlåningen.

 

Exportkreditnämnden (EKN) har tagit ut 1,6 miljarder kronor från konto i Riksgäldskontoret under maj. I april tog EKN ut 1,1 miljarder kronor från kontot. Det beror på att några garantier riskerar att lösas ut och EKN har därför i stället placerat medlen i Euro för att minska valutarisken. Detta medför att nettoutlåningen ökar.     

 

Hittills i år har nettoutlåningen minskat med 8,3 miljarder kronor under perioden januari–maj 2016.

 

Utlåningen till Riksbanken har ökat tillfälligt med 1,9 miljarder kronor hittills i år (i mars). Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 31 maj till 210,4 miljarder kronor. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och måste då ersättas med nya lån. Riksgäldskontoret har mandat att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. Beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas för att refinansieringen av lånen ska kunna hanteras effektivt. Eventuella överskridanden ska justeras så snart det kan ske utan att orsaka Riksbanken eller Riksgäldskontoret onödiga merkostnader.

 

Utlåningen till CSN ökar med 4,1 miljarder kronor för de första fem månaderna 2016.

 

Nettobehållningen på myndigheternas räntekonton har ökat med 0,9 miljarder kronor i maj. Det innebär att nettobehållningarna har ökat med 3,2 miljarder kronor under de första fem månaderna och minskar nettoutlåningen.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgår till 117,3 miljarder kronor för de första fem månaderna. Det är 7,5 miljarder kronor (6,9 procent) högre än samma period 2015.

 

För 2016 har de genomsnittliga pensionerna räknats upp med 4,2 procent. Detta trots att inflationen, mätt som prisbasbeloppets förändring, varit svagt negativ. Huvudorsaken till den positiva utvecklingen är att balanseringen, den så kallade ”bromsen”, lägger tillbaka en stor del av den minskning av indexeringen som skett tidigare år. Att pensionsutgifterna ökar mer beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar.

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026