Månadsutfall för statens budget april 2016
Publicerad 26 Maj 2016

Utgifterna i statens budget

Utgifterna i statens budget uppgick i april till 71,5 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än i april 2015. De totala utgifterna för januari-april uppgår till 297,3 miljarder kronor. Det är 5,1 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet förklaras främst av högre utgifter på anslagen Migration och Hälsovård, sjukvård och omsorg samt Arbetsmarknad och arbetsliv. Åt motsatt håll verkar Avgiften till EU och utgifterna för Statsskuldsräntor m.m.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Biståndet något högre hittills i år

Utfallet för Internationellt bistånd för perioden januari-april blev 7,6 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor (3,8 procent) högre än samma period föregående år.

 

Faktaruta bistånd

Anslagstilldelningen för utgiftsområdet internationellt bistånd är huvudsakligen baserad på bruttonationalinkomstens (BNI) utveckling. Biståndsramens storlek däremot bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år, vanligtvis en procent av BNI. När regeringen beräknar biståndsramen i budgetpropositionen använder de den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC (Development Assistance Committee), som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s definition, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7. Från biståndsramen görs avräkningar dels för biståndsklassificerade kostnader inom andra utgiftsområden, dels med belopp motsvarande de bilaterala skuldavskrivningarna som Sverige gör. Utgifterna inom andra utgiftsområden är huvudsakligen kostnader för flyktingar, administration av bistånd inom Utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget.

 

Utgiftsområde 08 Migration

Utgifterna för migration ökar med över 200 procent i april

 

Utgifterna för Migration uppgår till 5,5 miljarder kronor i april, vilket är 3,7 miljarder kronor högre än i april 2015. Ersättningar och bostadskostnader har ökat med 3,5 miljarder kronor. Antalet asylsökande har dock minskat med 1 858 (47,4 procent) jämfört med april 2015.  Utgifterna i april speglar inte månadens migrationsströmmar eftersom utbetalningarna till kommunerna dels släpar efter, dels beror utgifterna på hur många asylsökande som totalt finns i mottagningssystemet. De höga utbetalningarna till kommunerna i april beror framför allt på det stora antalet ensamkommande barn och unga som sökte asyl under hösten.

Asylsökande m.m. januari-april 2016

 

 

 

2016

2015

Förändring

Förändring %

Antal asylsökande i april

2 059

3 917

-1 858

-47,4%

- varav män

1 302

2 667

-1 365

-51,2%

- varav kvinnor

757

1 250

-493

-39,4%

- varav ens. barn och ungdomar

145

445

-300

-67,4%

Antal asylsökande jan-april

11 232

16 970

-5 738

-33,8%

- varav män

6 760

11 391

-4 631

-40,7%

- varav kvinnor

4 472

5 579

-1 107

-19,8%

- varav ens. barn och ungdomar

1 092

1 895

-803

-42,4%

- varav pojkar

929

 

 

 

- varav flickor

163

 

 

 

 

 

 

 

 

 

April

 2016

December 2014

Förändring

Förändring %

Boende i Migrationsverkets mottagningssystem

169 134

181 890

-12 756

-7,0%

- varav med uppehållstillstånd

13 104

13 937

-833

-6,0%

- varav ens. barn och ungdomar

31 969

33 634

-1 665

-5,0%

 

Jämfört med de fyra första månaderna 2015 har utgifterna för Migration ökat med 6,2 miljarder kronor (115,9 procent) och uppgår till 11,5 miljarder kronor. Ersättningarna till asylsökande, kommuner och landsting har ökat med 4,1 miljarder kronor (146,1 procent) och boendekostnader för asylsökande med 1,4 miljarder kronor (170,6 procent). Antalet asylsökande har visserligen minskat med 33,8 procent och antalet boende i Migrationsverkets mottagningssystem med 7,3 procent. Att utgifterna ändå ökar beror, som nämns ovan, i huvudsak på att Migrationsverket släpar efter med ersättningarna till kommunerna för det stora antalet asylsökande som kom i höstas.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Lägre utfall hittills i år

 

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick i april till 5,5 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor (20,0 procent) lägre än föregående år. Det beror på att Bidrag för läkemedelsförmåner betalades ut i december förra året för både oktober och november 2015.

 

Till och med april uppgår utgifterna till 24,2 miljarder kronor, vilket är 2,2 miljarder kronor (9,8 procent) högre än samma period föregående år. Det högre utfallet beror framför allt på att flera större bidrag har betalats ut.

 

Utfallet för anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård uppgår för januari-april till 2,5 miljarder kronor vilket är 1,8 miljarder kronor högre än för samma period 2015. Det högre utfallet beror främst på utbetalningar av Professionsmiljarden och Resursförstärkning till landstingen, som gjordes i februari. Professionsmiljarden uppgår till 1,0 miljard kronor och ska användas för att förbättra resursutnyttjandet i hälso- och sjukvården. Resursförstärkningen till landstingen uppgår även den till 1,0 miljard kronor och ska användas till att möjliggöra särskilt angelägna insatser inom hälso- och sjukvården.

 

Från anslaget Bidrag till psykiatri har 0,9 miljarder kronor betalats ut hittills i år. I princip har hela beloppet betalats ut som riktade insatser inom området psykisk hälsa. Insatserna regleras av en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting.

 

Staten och Sveriges kommuner och landsting har för 2015 ingått en överenskommelse om bidrag för en förbättrad tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård. Från anslaget Bidrag för samordning och tillgänglighet har 1,0 miljard kronor betalats ut till de landsting som uppfyller villkoren i överenskommelsen. Medlen fördelas i relation till landstingens befolkningsandel. Samordnings- och tillgänglighetsmiljarden ersätter den så kallade kömiljarden som tidigare betalades ut från anslaget.

 

Utfallet för anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 1,9 miljarder kronor till och med april. Under april betalades 0,2 miljarder kronor ut från anslaget.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fortsatt högre utgifter för sjukpenning, men en inbromsning av inflödet kan skönjas

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick i april till 8,9 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än i april 2015. Det högre utfallet hänför sig till att utgifterna för Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev högre och då främst sjukpenning.

 

Sjukpenningtal, antal personer i sjuk- och aktivitetsersättning och ohälsotalet

 

Utfall
april  2016

Utfall
april  2015

Förändring de senaste 12 månaderna

Sjukpenningtal*

 

 

 

kvinnor

14,0

12,8

1,2

män

7,4

6,9

0,5

Samtliga:

10,7

9,8

0,9

 

 

 

 

Aktivitets- och sjukersättning, antal

 

 

 

kvinnor

198 212

205 438

-3,5%

män

141 817

146 033

-2,9%

Totalt:

340 029

351 471

-3,3%

 

 

 

 

Ohälsotalet**

 

 

 

kvinnor

33,9

33,2

0,7

män

22,4

22,2

0,2

Samtliga:

28,0

27,6

0,4

* Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning- och rehabiliteringsersättning per registrerad försäkrad (16-64 år). Alla dagar är omräknade till nettodagar.

** Ohälsotalet visar antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning per person mellan 16 och 64 år.

 

 

Det ackumulerade utfallet för utgiftsområdet uppgår för de fyra första månaderna till 36,1 miljarder kronor. Det är 1,7 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Utgifterna för Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgår till 13,3 miljarder kronor och är 1,3 miljarder kronor högre än för perioden januari-april 2015, varav utgifterna för sjukpenning är 0,9 miljarder kronor högre. De högre utgifterna beror på fler pågående sjukfall, till stor del på grund av ett ökat inflöde av sjukfall med psykiatriska diagnoser under 2015. Sedan sista kvartalet 2015 går det dock att skönja en tydlig inbromsning i inflödet.

 

Även utgifterna på anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen har för de fyra första månaderna ökat med 0,7 miljarder kronor och uppgår till 1,9 miljarder kronor. Det beror främst på högre utfall på 0,5 miljarder kronor i januari för Rehabiliteringsgarantin, som i år finansierar ett av villkoren i det nya avtalet mellan staten och Sveriges kommuner och landsting 2016. Även utfallet för anslagsposten Bidrag till hälso- och sjukvården blev 0,2 miljarder kronor högre.

 

Utfallet för Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgår för perioden januari-april till 16,7 miljarder kronor. Det är 0,3 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för både garantipensioner och änkepensioner minskar

 

Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgår till 12,1 miljarder kronor för de första fyra månaderna 2016. Det är 0,7 miljarder kronor (5,5 procent) lägre än samma period föregående år.

 

Utfallet för garantipensioner uppgår för perioden januari-april till 4,8 miljarder kronor. Det är 0,5 miljarder kronor (10,2 procent) lägre än samma period föregående år. Den långsiktiga trenden är att utgifterna för garantipension minskar. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.

 

Efterlevandepensioner till vuxna uppgår till 4,0 miljarder kronor hittills i år, vilket är 0,2 miljarder kronor (4,0 procent) lägre än de första fyra månaderna 2015. Anslaget finansierar framför allt änkepension och eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet änkepensioner successivt.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Högre utgifter för Föräldraförsäkring jämfört med januari-april föregående år

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgick i april till 7,2 miljarder kronor. Det är 0,4 miljarder kronor högre än i april 2015. Det är främst utgifterna för anslaget Föräldraförsäkring som blev 0,3 miljarder kronor högre, varav utgifterna för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning blev 0,2 respektive 0,1 miljarder kronor högre.

 

Det ackumulerade utfallet för utgiftsområdet uppgår för perioden januari-april till 28,8 miljarder kronor. Det är 1,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet beror främst på att utgifterna på anslaget Föräldraförsäkring är 0,8 miljarder kronor högre, varav föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning är 0,4 respektive 0,2 miljarder kronor högre. Ökningen av föräldrapenningen förklaras av fler uttagna föräldrapenningdagar samt något högre medelersättning för de sjukpenninggrundade dagarna (SGI-dagarna). Det högre utfallet för tillfällig föräldrapenning beror på fler uttagna nettodagar, vilket i sin tur beror på att fler barn varit sjuka hittills i år. Utgifterna för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning uppgår hittills i år till 9,2 respektive 2,7 miljarder kronor.

 

Utgifterna på anslaget Underhållsstöd uppgår hittills i år till 0,9 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor högre än för perioden januari-april 2015. Det beror på att underhållsstödet höjdes med 300 kronor per månad och barn från den 1 september 2015.

 

Även de ackumulerade utgifterna för Barnbidrag är 0,2 miljarder kronor högre och uppgår för perioden januari-april till 8,7 miljarder kronor. Det högre utfallet beror på fler bidragsberättigade barn.

 

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Kommunersättningarna fortsätter att öka

 

Utgifterna uppgick i april till 2,1 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (22,3 procent) högre än föregående år. Det är i huvudsak kommunersättningarna vid flyktingmottagande som har ökat. Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen* blev i mars** totalt något lägre (-5,1 procent) än ifjol. Utgifterna går dock inte i takt med kommunernas mottagande, vilket bland annat beror på att utbetalningarna sker med en varierande grad av eftersläpning.

 

Jämfört med de fyra första månaderna 2015 har utgifterna på utgiftsområdet ökat med 1,2 miljarder kronor (21,7 procent) och då främst ersättningarna för ensamkommande barn och ungdomar som redovisas under anslaget för kommunersättningar vid flyktingmottagande.

 

Kommunmottagna m.m. 2016

 

 

 

2016

2015

Förändring

Förändring %

Antal kommunmottagna mars

4 225

4839

-614

-12,7%

- varav ens. barn och ungdomar ***

344

383

-39

-10,2%

 

 

 

 

 

Antal kommunmottagna jan-mars

12 140

12 792

-652

-5,1%

- varav ens. barn och ungdomar ***

974

1 071

-97

-9,1%

 

*Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen.

 

Källa: Migrationsverket           

 

**Statistiken redovisa med en månads eftersläpning det vill säga i aprilutfallet redovisas antalet kommunmottagna till t o m mars.   

 

***Ensamkommande barn: I sammanställning över mottagna ensamkommande barn och ungdomar, finns även personer över 18 år. Främst är det personer över 18 år som har beslut om fortsatt vård efter att ha kommit som ensamkommande, men det kan även förekomma att det finns med andra personer som har/har haft god man tillförordnad av andra skäl.

 

Källa: Migrationsverket    

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd fortsätter att minska i april

 

Utfallet för utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår för perioden januari-april till 24,6 miljarder kronor. Det är 2,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet förklaras främst av utfall på anslaget Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar som är ett nytt anslag på statens budget 2016. År 2015 redovisades stöden på budgetens inkomstsida under inkomsttypen Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Utfallet på det nya anslaget är hittills i år 2,0 miljarder kronor.

 

Utgifterna på anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgår hittills i år till 10,4 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Utgifterna på anslagen Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser och Lönebidrag och Samhall m.m. uppgår till 2,9 respektive 5,6 miljarder kronor. Det är 0,1 miljarder kronor lägre för vardera anslag jämfört med samma period 2015.

 

Antalet inskrivna som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen (öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd) var i slutet av april 360 463 personer, varav 158 677 var kvinnor och 201 786 var män. Det är en minskning totalt sett med 1,4 procent jämfört med samma månad föregående år. För kvinnor var minskningen 2,4 procent och för män 0,6 procent. Antalet inskrivna öppet arbetslösa som är utrikesfödda har ökat med 7,9 procent i april medan antalet inskrivna arbetslösa ungdomar, 18-24 år, har minskat med 12,6 procent jämfört med samma månad föregående år. (För fler uppgifter se månadsstatistik på Arbetsförmedlingens hemsida).

 

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Högre utgifter för CSN

 

Utfallet för Studiestöd uppgår hittills i år till 8,1 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år. De största delarna av utgifterna utgörs av studiemedel i form av studiebidrag och tilläggsbidrag (5,4 miljarder kronor) samt studiehjälp i form av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg för studerande inom främst gymnasieskolan (1,4 miljarder kronor).

 

Det högre utfallet jämfört med samma period föregående år beror bland annat på högre utgifter för Centrala studiestödsnämnden (CSN). CSN har 2016 anvisats ett högre anslag i statens budget med anledning av att de avgiftsintäkter som tidigare disponerats av myndigheten istället redovisas mot inkomsttitel.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Valutakursförluster föregående år har övergått till att bli valutakursvinster innevarande år, vilket innebär lägre räntor på statsskulden

 

Utfallet för utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. blev i april 2,9 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor högre än samma månad föregående år. Utfallet för utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden.

 

I tabellen nedan visas Räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Räntor på statsskulden april 2016 jämfört med motsvarande period 2015, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
april 2016

Utfall
april 2015

Förändring
april

Utfall
jan-april 2016

Utfall
jan-april 2015

Skillnad
2016-2015

Räntor på lån i svenska kronor

566

1

565

1 935

2 245

-310

Räntor på lån i utländsk valuta

-100

-88

-12

583

585

-2

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-1 953

-3 095

1 142

-6 506

-7 879

1 373

Summa räntor

-1 488

-3 182

1 695

-3 988

-5 049

1 061

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-178

-179

1

-1 631

-1 887

256

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

-259

1 497

-1 756

-355

9 506

-9 861

Kursförluster (+)/vinster (-)

4 867

3 800

1 067

6 833

4 294

2 538

Övrigt

0

0

0

0

0

0

Summa ränteutgifter

2 943

1 936

1 007

859

6 864

-6 006

 

Det ackumulerade utfallet för anslaget Räntor på statsskulden för perioden januari-april uppgår till 0,9 miljarder kronor. Det är 6,0 miljarder kronor lägre än för samma period 2015, då utfallet uppgick till 6,9 miljarder kronor. Det lägre utfallet beror främst på att höga valutakursförluster föregående år har övergått till att bli valutakursvinster innevarande år. Åt motsatt håll verkar högre kursförluster. Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret löser in lån i förtid, om lånen har en högre kupongränta än marknadsränta vid återköpstillfället.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Lägre utgifter för EU-avgiften hittills i år

 

Utfallet för Avgiften till Europeiska unionen uppgår hittills i år till 6,3 miljarder kronor, vilket är 11,2 miljarder kronor lägre än samma period 2015.

 

I december 2015 gjordes en förskottsbetalning på cirka 6,7 miljarder kronor från anslaget som avsåg 2016. Det lägre utfallet avser den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten. Utfallet för den delen blev i april 1,3 miljarder kronor.

 

Utgifterna för tullavgiften uppgår hittills i år till 1,5 miljarder kronor och utgifterna för den mervärdeskattebaserade avgiften uppgår till 2,2 miljarder kronor.

 

Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

 

Den kassamässiga korrigeringen uppgick för de första fyra månaderna till 18,6 miljarder kronor.

 

Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är inte kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag, vilket skiljer sig något från likviddag. Den så kallade ränteperiodiseringen har påverkat den kassamässiga korrigeringen negativt med totalt 0,8 miljarder kronor för perioden januari-april 2016. I april har den kassamässiga korrigeringen påverkats negativt med 0,9 miljarder kronor.

 

För perioden januari-april översteg EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift de insatta medlen med 9,2 miljarder kronor. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt. I december 2015 gjorde Sverige förskottsinsättningar på det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift, vilket påverkade den kassamässiga korrigeringen negativt. Totalt uppgick förskottsinsättningen till 6,7 miljarder kronor och kassamässiga korrigeringar i motsatt riktning sker därefter under 2016.

 

I april översteg i stället de insatta medlen EU-kommissionens uttag med 0,6 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen åt motsatt håll.

 

Kassamässiga korrigeringar förekommer vid de flesta myndigheterna. För första kvartalet redovisar Trafikverket lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som har tillförts räntekontot. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 4,7 miljarder kronor. Även Försvarsmakten redovisar lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som tillförts räntekontot, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 3,9 miljarder kronor hittills i år.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen minskade med 5,8 miljarder kronor i april. Sammantaget betyder det att nettoutlåningen har minskat med 8,2 miljarder kronor under perioden januari – april 2016.

 

Utlåningen till Riksbanken har ökat tillfälligt med 1,9 miljarder kronor hittills i år (i mars). Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 30 april till 210,4 miljarder kronor. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och måste då ersättas med nya lån. Riksgäldskontoret har mandat att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. Beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas för att refinansieringen av lånen ska kunna hanteras effektivt. Eventuella överskridanden ska justeras så snart det kan ske utan att orsaka Riksbanken eller Riksgäldskontoret onödiga merkostnader.

 

Utlåningen till CSN ökar med 4,3 miljarder kronor för de första fyra månaderna 2016.

 

Nettobehållningen på myndigheternas räntekonton har ökat med 3,1 miljarder kronor i april. Det innebär att nettobehållningarna har ökat med 2,3 miljarder kronor under de första fyra månaderna och minskar nettoutlåningen.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgår till 93,8 miljarder kronor för de första fyra månaderna. I april är det 1,5 miljarder kronor (6,9 procent) högre än samma period 2015.

 

För 2016 har de genomsnittliga pensionerna räknats upp med 4,2 procent. Detta trots att inflationen, mätt som prisbasbeloppets förändring, varit svagt negativ. Huvudorsaken till den positiva utvecklingen är att balanseringen, den så kallade ”bromsen”, lägger tillbaka en stor del av den minskning av indexeringen som skett tidigare år. Att pensionsutgifterna ökar mer beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar.

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026