Månadsutfall för statens budget november 2016
Publicerad 20 December 2016

Utgifterna i statens budget

Utgifterna i statens budget uppgick i november till 58,9 miljarder kronor, vilket är 4,3 miljarder kronor lägre än i november 2015. De totala utgifterna för januari-november uppgår till 786,0 miljarder kronor. Det är 34,7 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet hittills i år förklaras främst av högre utgifter för Migration samt Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Åt motsatt håll verkade Statsskuldsräntor m.m.

 

Utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Ökade utgifter till följd av kapitaltillskott till asiatiska banken för infrastukturinvesteringar (AIIB) samt statliga tjänstepensioner

Utfallet för Samhällsekonomi och finansförvaltning uppgick i november till 1,1 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än utfallet i november 2015.

För perioden januari–november uppgår utfallet för utgiftsområdet till 13,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,6 miljarder kronor (4,3 procent) jämfört med samma period föregående år. De främsta orsakerna till ökningen är ett kapitaltillskott om 0,2 miljarder kronor till asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) samt ökade utgifter med 0,3 miljarder kronor för Statliga tjänstepensioner m.m.

 

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

1,5 miljarder kronor högre utgifter för anskaffning av materiel och anläggningar i november än samma månad föregående år

 

De totala utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap blev 9,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 2,1 miljarder kronor jämfört med november förra året. Ökningen förklaras till stor del av de högre utgifterna på anslag 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. Anslaget ökade med 1,5 miljarder kronor (68,3 procent) och uppgick till 3,8 miljarder kronor i november. I höständringsbudgeten anvisades anslag 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 0,5 miljarder kronor för anskaffande av artilleripjäsen Archer.  

 

Hittills i år uppgår utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap till 41,4 miljarder kronor. Det är 2,1 miljarder kronor högre än för samma period 2015. Budgeten för utgiftsområdet för 2016 är 49,1 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Högre utfall för bistånd

 

Utfallet för Internationellt bistånd i november blev 0,9 miljarder kronor högre än föregående år, vilket främst beror på högre utbetalningar till multilaterala och internationella organisationer. Biståndsutbetalningarna för de första 11 månaderna är 2,8 miljarder kronor lägre jämfört med samma period 2015, vilket delvis beror på att budgeten för det internationella biståndet varit lägre i år. I vårändringsbudgeten beslutade riksdagen att minska det internationella biståndet med 4,1 miljarder kronor för att finansiera de högre utgifterna för migration. Antalet asylsökande har därefter minskat kraftigt, vilket innebar att riksdagen i höständringsbudgeten beslutade att utgifterna för migration kunde minskas med 6,4 miljarder kronor och höjas med motsvarande belopp för det internationella biståndet. Sammantaget blir budgeten för Internationellt bistånd 5,4 miljarder kronor högre i år jämfört med 2015.

 

Faktaruta bistånd

Anslagstilldelningen för utgiftsområdet internationellt bistånd är huvudsakligen baserad på bruttonationalinkomstens (BNI) utveckling. Biståndsramens storlek däremot bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år, vanligtvis en procent av BNI. När regeringen beräknar biståndsramen i budgetpropositionen använder de den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC (Development Assistance Committee), som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s definition, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7. Från biståndsramen görs avräkningar dels för biståndsklassificerade kostnader inom andra utgiftsområden, dels med belopp motsvarande de bilaterala skuldavskrivningarna som Sverige gör. Utgifterna inom andra utgiftsområden är huvudsakligen kostnader för flyktingar, administration av bistånd inom Utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget.

 

Utgiftsområde 08 Migration

Utgifterna för migration ökar med 1,4 miljarder kronor i november

 

Utgifterna för migration uppgick till 3,1 miljarder kronor i november vilket är 1,4 miljarder kronor högre än i november 2015. Ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting har ökat med 1,3 miljarder kronor. Antalet asylsökande har dock minskat med knappt 35 000 jämfört med november 2015.  Utgifterna speglar dock inte månadens migrationsströmmar eftersom utbetalningarna dels släpar efter, dels beror på hur många asylsökande som totalt finns i mottagningssystemet. De höga utbetalningarna beror framför allt på det stora antalet ensamkommande barn och unga som sökte asyl under hösten och som fortfarande till stor del befinner sig i Migrationsverkets mottagningssystem.

 

Asylsökande m.m. januari-november 2016

 

 

 

2016

2015

Förändring

Förändring %

Antal asylsökande i november

2 217

36 726

-34 509

-94,0%

- varav män

1 328

25 383

-24 055

-94,8%

- varav kvinnor

889

11 343

-10 454

-92,2%

- varav ens. barn och unga

110

8 808

-8 698

-98,8%

 

Antal asylsökande jan-nov

26 929

149 005

-122 076

-81,9%

- varav män

16 184

105 470

-89 286

-84,7%

- varav kvinnor

10 745

43 535

-32 790

-75,3%

- varav ens. barn och unga

2 096

32 152

-30 056

-93,5%

- varav pojkar

1 683

 

 

 

- varav flickor

413

 

 

 

 

Beviljade uppehållstillstånd jan-nov

109 495

91 538

17 957

19,6%

 

 

 

 

 

 -varav asyl

62 496

33 497

28 999

86,6%

 -varav anhöriga till asylsökande

13 622

14 946

-1 324

-8,9%

 -varav arbetsmarknad

23 075

25 400

-2 325

-9,2%

 

 

 

November

2016

December 2015

Förändring

Förändring %

Boende i Migrationsverkets mottagningssystem

131 903

181 890

-64 670

-39,2%

- varav med uppehållstillstånd

28 670

13 937

14 737

105,7%

- varav ens. barn och unga

25 249

33 634

-8 385

-24,9%

 

Källa: Migrationsverket

 

Jämfört med januari-november 2015 har utgifterna för migration ökat med 19,0 miljarder kronor (121,9 procent). Ersättningarna till asylsökande, kommuner och landsting har ökat med 14,1 miljarder kronor (187,8 procent) och boendekostnader för asylsökande med 3,2 miljarder kronor (114,8 procent). Antalet asylsökande har visserligen minskat med 122 000 och antalet boende i Migrationsverkets mottagningssystem har sedan årsskiftet minskat med närmare 65 000 personer. Att utgifterna ändå ökar beror på, som nämns ovan, att utbetalningarna dels släpar efter, dels på att det genomsnittliga antalet asylsökande i mottagningssystemet är betydligt högre 2016 jämfört med 2015. Antalet asylsökande i mottagningssystemet som fått upphållstillstånd har däremot ökat kraftigt. Dessutom är många som har fått uppehållstillstånd kvar i mottagningssystemet i väntan på eget boende.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

1,3 miljarder kronor i lägre utgifter för assistansersättning i november jämfört med föregående år

 

De totala utgifterna för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick i november till 3,9 miljarder kronor. Det är 1,1 miljarder kronor lägre än för samma månad föregående år.

 

Utgifterna för anslag 4:4 Kostnad för statlig assistansersättning uppgick i november till 0,8 miljarder kronor. Det är en minskning med 1,3 miljarder kronor jämfört med november 2015. Minskningen beror på de nya regler för utbetalning av assistansersättning som infördes den 1 oktober 2016. De nya reglerna innebär att ersättningen betalas ut i efterskott. Hittills i år är utgifterna för anslaget 3,1 miljarder kronor lägre än för 2015.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Ökade utgifter jämfört med föregående år, men ökningstakten har avtagit

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick i november till 8,7 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än utfallet i november 2015.

 

För perioden januari-november uppgår utgifterna till 96,2 miljarder kronor, vilket är 2,7 miljarder kronor (2,8 procent) högre än utfallet för samma period föregående år.

 

Det är framför allt utfallet för anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. som har ökat. Utgifterna uppgår till 36,2 miljarder kronor för januari-november, vilket är en ökning med 2,9 miljarder kronor (8,5 procent) jämfört med samma period föregående år. Ökningstakten för utgifterna har dock trappats av under 2016. Inflödet av nya sjukfall har stabiliserats, efter att tidigare ha ökat sedan 2010. Ökningarna i sjukfallens varaktighet dämpades under 2015 och under 2016 har en allt högre andel av sjukfallen avslutats under det första sjukskrivningsåret. Samtidigt ökar antalet sjukfall som är längre än två år, delvis beroende på borttagandet av den bortre tidsgränsen i sjukpenningen. Sjukpenningtalet är ett mått på sjukskrivningarnas omfattning och anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. Sjukpenningtalet i oktober 2016 uppgick till 10,8 dagar, vilket är 0,5 dagar högre än sjukpenningtalet för oktober 2015. Under perioden juli–oktober har sjukpenningtalet legat konstant på 10,8 dagar.

 

Utgifterna på anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgår under perioden januari-november till 45,3 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,0 miljarder kronor (2,2 procent) jämfört med samma period föregående år. Antalet personer med aktivitets- eller sjukersättning uppgick i november till 331 605 jämfört med 345 275 personer i november 2015. Det är en minskning med 4,0 procent. Minskningen beror främst på att många som uppbär sjukersättning lämnar förmånen till följd av att de fyller 65 år. Samtidigt är nybeviljandet lågt i förhållande till utflödet.  

 

För anslag 1:4 Arbetsskadeersättningar uppgår utgifterna under januari-november till 2,9 miljarder kronor. Det är 0,3 miljarder kronor (8,2 procent) lägre jämfört med samma period föregående år.

 

De minskade utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar respektive arbetsskadeersättningar motverkas dock till stor del av utgiftsökningar på anslagen 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen (0,3 miljarder kronor), 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader (0,3 miljarder kronor) samt 2:1 Försäkringskassan (0,5 miljarder kronor).

 

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för både garantipensioner och änkepensioner minskar

 

Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgår till 32,9 miljarder kronor för januari-november. Det är 2,0 miljarder kronor (5,7 procent) lägre än samma period föregående år.

 

Utfallet för garantipensioner uppgår till 12,9 miljarder kronor. Det är 1,5 miljarder kronor (10,3 procent) lägre än samma period föregående år. Den långsiktiga trenden är att utgifterna för garantipension minskar. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.

 

Efterlevandepensioner till vuxna uppgår till 10,9 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor (4,1 procent) lägre än januari-november 2015. Anslaget finansierar framför allt änkepension och eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet änkepensioner successivt.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Högre utgifter för föräldraförsäkring, barnbidrag och underhållsstöd

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgick i november till 7,0 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än utfallet i november 2015. Det är framför allt anslagen 1:1 Barnbidrag och 1:2 Föräldraförsäkring som står för ökningen.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-november uppgår till 79,0 miljarder kronor, vilket är 2,8 miljarder kronor (3,6 procent) högre än samma period år 2015.  

 

Utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring uppgår till 37,2 miljarder kronor för perioden januari-november. Det är en ökning med 1,6 miljarder kronor (4,5 procent) jämfört med samma period föregående år. Utgifterna för föräldrapenning, inklusive ålderspensionsavgift, ökade med 1,2 miljarder kronor. Vidare ökade utgifterna för tillfällig föräldrapenning, inklusive ålderspensionsavgift, med 0,3 miljarder kronor. De ökade utgifterna beror dels på att medelersättningen per dag har ökat, dels på att fler föräldrapenningdagar betalats ut.     

 

Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag uppgår till 24,1 miljarder kronor för perioden januari-november, vilket är en ökning med 0,5 miljarder kronor (2,2 procent) jämfört med samma period föregående år. Det högre utfallet beror främst på fler bidragsberättigade barn.

 

Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd uppgår under januari-november till 2,4 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (17,6 procent) högre än motsvarande period år 2015. Ökningen beror i huvudsak på att underhållsstödet höjdes med 300 kronor per månad och barn från den 1 september 2015.

 

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Kommunernas mottagande fortsätter att öka kraftigt

 

Utgifterna uppgick i november till 1,6 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor (42,5 procent) högre än samma månad föregående år. Det är i huvudsak kommunersättningarna vid flyktingmottagande som har ökat. Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen* blev i oktober** 41,6 procent fler än ifjol. Antalet ensamkommande barn och unga som Migrationsverket bedömt vara under 18 år, ökade med 131,2 procent.

 

Jämfört med januari-november 2015 har utgifterna ökat med 3,3 miljarder kronor (23,3 procent) och då främst ersättningarna för ensamkommande barn och unga som redovisas under anslaget för kommunersättningar vid flyktingmottagande. Den totala ersättningen för barn och unga som har fått uppehållstillstånd uppgår hittills i år till 5,8 miljarder kronor. Det är 1,6 miljarder kronor högre än föregående år. Hittills i år har kommunerna tagit emot 4 876 barn och unga, vilket är en ökning med 1 748 eller 55,9 procent. Cirka 80 procent är pojkar.

 

Kommunmottagna m.m.

 

 

 

2016

2015

Förändring

Förändring %

Antal kommunmottagna okt

6 478

4 574

1 904

41,6%

- varav ens. barn och unga ***

696

301

395

131,2%

 

 

 

 

 

Antal kommunmottagna jan-okt

50 845

41 416

9 429

22,8%

  - varav män

30 002

 

 

 

  - varav kvinnor

20 843

 

 

 

- varav ens. barn och unga ***

4 876

3 128

1 748

55,9%

- varav pojkar

3 931

 

 

 

- varav flickor

945

 

 

 

 

 

*Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen.

 

**Statistiken redovisa med en månads eftersläpning det vill säga i novemberutfallet redovisas antalet kommunmottagna till t o m oktober.   

 

***Ensamkommande barn: I sammanställning över mottagna ensamkommande barn och ungdomar, finns även personer över 18 år. Främst är det personer över 18 år som har beslut om fortsatt vård efter att ha kommit som ensamkommande, men det kan även förekomma att det finns med andra personer som har/har haft god man tillförordnad av andra skäl.

 

Källa: Migrationsverket

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Antalet öppet arbetslösa har minskat med 2,5 procent jämfört med november 2015

 

Utfallet för utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick i november till 6,0 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än samma månad 2015.

 

Utfallet för perioden januari-november uppgår till 66,0 miljarder kronor. Det är 6,8 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det nya anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställda uppgår till 5,9 miljarder kronor hittills i år. Även det högre utfallet i november beror på utgifter för nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställda. År 2015 redovisades stöden på budgetens inkomstsida under inkomsttypen Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto.

 

Antalet inskrivna personer som är öppet arbetslösa (och sökande i program med aktivitetsstöd) vid Arbetsförmedlingen var i slutet av november 364 463 personer, varav 161 980 var kvinnor och 202 483 var män. Det är en minskning totalt med 2,5 procent jämfört med samma månad föregående år. För kvinnor var minskningen 3,3 procent och för män 1,9 procent. Antalet inskrivna öppet arbetslösa som är utrikesfödda har ökat med 8,6 procent medan antalet inskrivna arbetslösa ungdomar, 18-24 år, har minskat med 14,9 procent i november jämfört med samma månad föregående år.

 

Källa: Arbetsförmedlingen

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgifterna för Utbildning och universitetsforskning 1,0 miljarder kronor högre än i november föregående år

 

Utgifterna för Utbildning och universitetsforskning ökade i november med 1,0 miljarder kronor till 5,8 miljarder kronor. Det är framför allt högre utgifter på anslag 1:7 Maxtaxa i förskola och annan pedagogisk verksamhet m.m. samt 3:1 Vetenskapsrådet; forskning och forskningsinformation. Totalt ökade utgifterna på de båda anslagen med 0,6 miljarder kronor i november.

 

Även utgifterna för anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning bidrog till den totala utgiftsökningen. Utgifterna i november blev 0,2 miljarder kronor.

 

Sammantaget i år uppgår utgifterna för utgiftsområdet till 58,7 miljarder kronor. Det är en ökning med 3,7 miljarder kronor (6,7 procent).

 

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Ökade utgifter om 1,8 miljarder kronor på grund av statsbidrag för ökat bostadsbyggande

 

Utfallet för Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik uppgår för perioden januari-november till 2,8 miljarder kronor, vilket är 1,9 miljarder kronor högre jämfört med samma period år 2015.

 

Ökningen förklaras framför allt av utgifter på 1,8 miljarder kronor i november avseende statsbidrag för ökat bostadsbyggande som fördelats till 111 av landets 290 kommuner. Utgifterna finansieras från anslag 1:14 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande vilket har uppförts på statens budget från och med år 2016. Det finns därför inget jämförbart utfall 2015.

 

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

0,1 miljarder kronor i högre utgifter på Klimatinvesteringar jämfört med november föregående år

 

Utfallet för Allmän miljö- och naturvård uppgick i november till 0,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,2 miljarder kronor. Ökningen förklaras till stor del av 0,1 miljarder kronor högre utgifter på anslag 1:18 Klimatinvesteringar.

 

Utgifterna för anslag 1:18 Klimatinvesteringar uppgick i november till 0,1 miljarder kronor. Hittills i år uppgår utgifterna för anslaget till 0,4 miljarder kronor.

 

Hittills i år är utgifterna 0,9 miljarder kronor högre än 2015. Det förklaras delvis av högre utgifter om 0,3 miljarder kronor på anslaget Klimatinvesteringar. Utgifterna avser satsningen Klimatklivet som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser genom lokala klimatinvesteringar.  

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna för kommunikationer 3,9 procent högre än förra året

 

Utfallet för Kommunikationer uppgår till 41,3 miljarder kronor efter elva månader. Det är 1,6 miljarder kronor (3,9 procent) högre än för motsvarande period föregående år.

 

Utfallet för anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår till 15,9 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än januari-november föregående år. Av detta avser 8,8 miljarder kronor Större investeringar i nationell plan. Det är 0,4 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Väginvesteringarna uppgår till 3,1 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljarder kronor högre än 2015. Järnvägsinvesteringarna uppgår till 5,6 miljarder kronor, vilket är 1,6 miljarder kronor (21,8 procent) lägre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur uppgår till 17,3 miljarder kronor efter elva månader. Det är 0,3 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Utfallet för vidmakthållande av vägar uppgår till 11,0 miljarder kronor, en minskning med 0,6 miljarder kronor (5,4 procent) jämfört med samma period föregående år. Utgifterna för vidmakthållande av järnvägar uppgår till 6,2 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor (4,6 procent) högre än för perioden januari-november 2015.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgifterna för räntor på statsskulden har minskat med 19,0 miljarder kronor jämfört med föregående år

 

Utfallet för Statsskuldräntor m.m. uppgick i november till 8,6 miljarder kronor vilket är 6,4 miljarder kronor lägre än utfallet i november år 2015. Minskningen beror främst på lägre räntor på lån i svenska kronor (-4,6 miljarder kronor) samt lägre kursförluster

(-2,0 miljarder kronor).

Utfallet för utgiftsområdet består till största delen av anslag 1:1 Räntor på statsskulden. Nedanstående tabell visar räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter.

 

Räntor på statsskulden november 2016 jämfört med motsvarande period 2015, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
nov 2016

Utfall
nov 2015

Förändring
nov

Utfall
jan-nov 2016

Utfall
jan-nov 2015

Skillnad
2016-2015

Räntor på lån i svenska kronor

8 941

13 514

-4 573

14 745

23 248

-8 504

Räntor på lån i utländsk valuta

411

406

5

1 913

1 932

-20

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-1 549

-1 142

-407

-16 131

-17 608

1 477

Summa räntor

7 803

12 778

-4 975

527

7 573

-7 046

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-508

-446

-62

-4 266

-4 996

730

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

975

266

709

-344

10 814

-11 158

Kursförluster (+)/vinster (-)

353

2 400

-2 048

9 577

11 104

-1 526

Övrigt

0

0

0

0

-1

1

Summa ränteutgifter

8 623

14 998

-6 376

5 494

24 493

-18 999

Räntor på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntor ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntor ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettoutfallet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Utfallet för anslag 1:1 Räntor på statsskulden uppgår för perioden januari-november till 5,5 miljarder kronor, vilket är 19,0 miljarder kronor lägre jämfört med samma period år 2015. Det lägre utfallet beror delvis på stora valutakursförluster föregående år som har övergått till att bli valutakursvinster innevarande år. Detta har medfört minskade utgifter om 11,2 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Vidare har räntor på lån i svenska kronor minskat med 8,5 miljarder kronor jämfört med föregående år.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Lägre utgifter för EU-avgiften hittills i år

 

Utfallet för Avgiften till Europeiska unionen uppgår för perioden januari-november till 26,9 miljarder kronor. Det är 6,9 miljarder kronor lägre än samma period 2015.

 

Utgifterna för tullavgiften uppgår hittills i år till 4,1 miljarder kronor och utgifterna för den mervärdesskattebaserade avgiften uppgår till 4,9 miljarder kronor.

 

I december 2015 gjordes en förskottsbetalning på cirka 6,7 miljarder kronor från anslaget som avsåg 2016. Det lägre utfallet för utgiftsområdet avser den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten. Utfallet för den delen blev i november 2,5 miljarder kronor.

 

Kassamässig korrigering

 

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

 

I november har den kassamässiga korrigeringen påverkats negativt med 15,2 miljarder kronor. För januari-november uppgår den till 2,7 miljarder kronor.

 

Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är inte kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag, vilket skiljer sig något från likviddag. I november påverkar den så kallade ränteperiodiseringen den kassamässiga korrigeringen negativt med 7,8 miljarder kronor. För perioden januari-november har den så kallade ränteperiodiseringen sammantaget haft en negativ påverkan på den kassamässiga korrigeringen med 8,4 miljarder kronor.

 

Under november understeg EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift de insatta medlen med 1,2 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen negativt.  Sammantaget för de elva första månaderna översteg däremot EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift de insatta medlen med 0,3 miljarder kronor. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt. I december 2015 gjorde Sverige förskottsinsättningar på det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift, vilket påverkade den kassamässiga korrigeringen negativt. Totalt uppgick förskottsinsättningen till 6,7 miljarder kronor och kassamässiga korrigeringar i motsatt riktning har skett under 2016.

 

Kassamässiga korrigeringar förekommer vid de flesta myndigheterna. För de första elva månaderna redovisar Trafikverket lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som har tillförts räntekontot. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 5,9 miljarder kronor. Även Försvarsmakten redovisar lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som tillförts räntekontot, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 2,5 miljarder kronor hittills i år. Under november har Försvarsmakten redovisat högre belopp mot anslag än vad som har tillförts räntekontot, vilket har påverkat den kassamässiga korrigeringen negativt med 5,3 miljarder kronor.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Nettoutlåningen minskade med 15,4 miljarder kronor i november

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen minskade med 15,4 miljarder kronor i november. Hittills i år har nettoutlåningen minskat med 21,3 miljarder kronor under perioden januari–november 2016.

 

Pensionsmyndighetens nettoinbetalningar av premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret uppgick till 2,5 miljarder kronor i november. Det betyder att nettoutlåningen minskar med motsvarande belopp. Hittills i år har premiepensionsmedlen minskat nettoutlåningen med 34,4 miljarder kronor.

 

Nettobehållningen på myndigheternas räntekonton har ökat med 0,5 miljarder kronor i oktober. Hittills i år har nettobehållningarna har ökat med 5,7 miljarder kronor under de första elva månaderna och minskar därmed nettoutlåningen.

 

Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen med flera är skyldiga att betala. Avgifterna ska bland annat finansiera kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i obligationer, statsskuldväxlar och på konto i Riksgäldskontoret. Under november minskade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 0,6 miljarder kronor, vilket därmed minskade nettoutlåningen. Hittills i år har Kärnavfallsfondens placeringar i Riksgäldskontoret minskat med 1,1 miljarder kronor.

 

I maj och juni har totalt 3,4 miljarder kronor satts in i den nya resolutionsreserven. Det är insättningar av resolutionsavgifter som tas ut för första gången 2016. Den ersätter stabilitetsavgiften som upphör i och med årets inbetalning (som avser 2015). Detta minskar nettoutlåningen.

 

Exportkreditnämnden (EKN) har tagit ut totalt 3,0 miljarder kronor från konto i Riksgäldskontoret hittills i år. Det beror bland annat på att några garantier riskerar att lösas ut och EKN har därför i stället placerat medlen i Euro för att minska valutarisken. Detta medför att nettoutlåningen ökar.     

 

Utlåningen till Riksbanken har minskat med 16,9 miljarder kronor i november. I oktober ökade i stället lånet till Riksbanken tillfälligt med 26,5 miljarder kronor. Riksgäldskontoret refinansierade ett lån på 3,0 miljarder US-dollar i oktober som förföll i november. Hittills i år har utlåningen till Riksbanken ökat med 14,2 miljarder kronor. Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 30 november till 222,7 miljarder kronor. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och måste då ersättas med nya lån. Riksgäldskontoret beslutade ursprungligen att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. Beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas för att refinansieringen av lånen ska kunna hanteras effektivt. Eventuella överskridanden ska justeras så snart det kan ske utan att orsaka Riksbanken eller Riksgäldskontoret onödiga merkostnader. Riksgäldskontoret har dock senare, på begäran av Riksbanken, modifierat beslutet så att alla förfallande lån och vidareutlåningen till Riksbanken får refinansieras till rådande växelkurs. Eftersom kronan är svagare än när det ursprungliga lånet togs så kommer vidareutlåningen, så länge kronkursen ligger på nuvarande nivåer, att överstiga 200 miljarder kronor.

 

Utlåningen till CSN ökade med 0,7 miljarder kronor i november. Det innebär att utlåningen till CSN har ökat med 5,8 miljarder kronor för de första elva månaderna 2016.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

 

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgår till 259,4 miljarder kronor för de första elva månaderna. Det är 16,5 miljarder kronor (6,8 procent) högre än samma period 2015.

 

För 2016 har de genomsnittliga pensionerna räknats upp med 4,2 procent. Detta trots att inflationen, mätt som prisbasbeloppets förändring, varit svagt negativ. Huvudorsaken till den positiva utvecklingen är att balanseringen, den så kallade ”bromsen”, lägger tillbaka en stor del av den minskning av indexeringen som skett tidigare år. Att pensionsutgifterna ökar mer beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar.

 

 

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026