Månadsutfall för statens budget oktober 2016
Publicerad 24 November 2016

Utgifter i statens budget

 

De totala utgifterna uppgick till 92,9 miljarder kronor i oktober. Det är en ökning med 28,2 miljarder kronor jämfört med oktober 2015. De högre utgifterna förklaras främst av att Riksgäldskontoret har refinansierat ett lån till Riksbanken på 3,0 miljarder US-dollar (cirka 26,5 miljarder kronor) som förfaller i november.

 

Totala utgifter för perioden januari-oktober uppgår till 727,1 miljarder kronor, vilket är 39,0 miljarder kronor högre jämfört med samma period år 2015. De största utgiftsökningarna finns inom utgiftsområdena Migration samt Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

 

Utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Ökade utgifter till följd av kapitaltillskott till asiatiska banken för infrastukturinvesteringar (AIIB) samt statliga tjänstepensioner

 

Utfallet för Samhällsekonomi och finansförvaltning uppgick i oktober till 1,4 miljarder kronor, vilket är i nivå med utfallet i oktober föregående år.

 

För perioden januari–oktober uppgår utfallet för utgiftsområdet till 12,4 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,5 miljarder kronor (4,0 procent) i förhållande till motsvarande period år 2015. De främsta orsakerna till ökningen är ett kapitaltillskott om 0,2 miljarder kronor till asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) samt ökade utgifter med 0,2 miljarder kronor för anslag 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m.

 

Utgiftsområde 04 Rättsväsendet

Högre utgifter för Rättsväsendet hittills i år

 

Utfallet för Rättsväsendet uppgick i oktober till 3,7 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än i oktober föregående år. Utfallet för utgiftsområdet uppgår hittills i år till 34,0 miljarder kronor. Det är 1,4 miljarder kronor (4,1 procent) högre än för samma period 2015.

 

Utfallet för anslagen 1:1 Polismyndigheten och 1:12 Rättsliga biträden m.m. är 0,8 miljarder kronor respektive 0,2 miljarder kronor högre för januari-oktober än för motsvarande period föregående år.

 

Polismyndigheten har fått mer tilldelade medel med anledning av att arbetsbelastningen har ökat på grund av flyktingsituationen. Dessutom har polisen inlett arbetet med särskilt prioriterade områden som innebär extra resurser till områdespoliser.

 

Anslaget Rättsliga biträden m.m. har anvisats ytterligare medel med anledning av att förhandlingstiden har ökat för brottmål och att andelen stora och komplicerade mål med flera försvarare ökat.

 

Utgiftsområde 08 Migration

Utgifterna för migration ökar med 4,1 miljarder kronor i oktober

 

Utgifterna för migration uppgick till 6,6 miljarder kronor i oktober vilket är 4,1 miljarder kronor högre än i oktober 2015. Ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting har ökat med 4,0 miljarder kronor. Antalet asylsökande har dock minskat med knappt 37 000 jämfört med oktober 2015.  Utgifterna speglar dock inte månadens migrationsströmmar eftersom utbetalningarna dels släpar efter, dels beror utgifterna på hur många asylsökande som totalt finns i mottagningssystemet. De höga utbetalningarna beror framförallt på det stora antalet ensamkommande barn och unga som sökte asyl under hösten och som fortfarande till stor del befinner sig i Migrationsverkets mottagningssystem.

 

Asylsökande m.m. januari-oktober 2016

 

 

 

2016

2015

Förändring

Förändring %

Antal asylsökande i oktober

2 412

39 196

-36 784

-93,8%

- varav män

1 450

28 677

-27 227

-94,9%

- varav kvinnor

962

10 519

-9 557

-90,9%

- varav ens. barn och unga

130

9 339

-9 209

-98,6%

 

Antal asylsökande jan-oktober

24 719

112 279

-87 560

-78,0%

- varav män

14 862

80 087

-65 225

-81,4%

- varav kvinnor

9 857

32 192

-22 335

-69,4%

- varav ens. barn och unga

1 996

23 344

-21 348

-91,4%

- varav pojkar

1 608

 

 

 

- varav flickor

388

 

 

 

 

Beviljade uppehållstillstånd  jan-oktober 2016

109 495

91 538

17 957

19,6%

 

 

 

 

 

  -varav flyktingar

50 224

30 241

19 983

66,1%

  -varav anhöriga till flyktingar

12 248

13 626

-1 378

-10,1%

  -varav arbetsmarknad

20 936

23 838

-2 902

-12,2%

 

 

 

Oktober

2016

December 2015

Förändring

Förändring %

Boende i Migrationsverkets mottagningssystem

138 293

181 890

-43 597

-24,0%

- varav med uppehållstillstånd

23 130

13 937

9 193

66,0%

- varav ens. barn och unga

26 646

33 634

-6 988

-20,8%

 

Källa: Migrationsverket

 

Jämfört med de 10 första månaderna 2015 har utgifterna för migration ökat med 17,6 miljarder kronor (125,9 procent). Ersättningarna till asylsökande, kommuner och landsting har ökat med 12,8 miljarder kronor (182,2 procent) och boendekostnader för asylsökande med 3,2 miljarder kronor (139,4 procent). Antalet asylsökande har visserligen minskat med knappt 88 000 och antalet boende i Migrationsverkets mottagningssystem har sedan årsskiftet minskat med närmare 44 000 personer. Att utgifterna ändå ökar beror på, som nämns ovan, att utbetalningarna dels släpar efter, dels på att det genomsnittliga antalet  asylsökande i mottagningssystemet är betydligt högre 2016 jämfört med 2015. Antalet uppehållstillstånd på grund av flyktingsskäl har ökat med cirka 20 000 (66,0 procent).

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Nya regler för utbetalning av assistansersättning från 1 oktober 2016

 

Utgifterna för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick i oktober till 3,5 miljarder kronor. Det innebär att utgifterna är 1,6 miljarder kronor lägre än i oktober 2015.

 

De lägre utgifterna förklaras av nya regler för utbetalning av assistansersättning. Från och med den 1 oktober 2016 betalar Försäkringskassan ut assistansersättningen i efterskott. Genom att betala ut ersättning efter utfört och redovisat arbete är syftet att rätt ersättning betalas ut från början. Regeländringen har medfört en förskjutning och minskade utgifter på anslaget för assistansersättning om totalt 2,0 miljarder kronor. Totalt i år uppgår utgifterna på anslaget till 18,9 miljarder kronor.   

 

Hittills i år är utfallet för anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård 3,3 miljarder kronor vilket är en ökning med 2,4 miljarder kronor jämfört med samma period 2015. Ökningen beror främst på utbetalning av Professionsmiljarden som används för att förbättra resursutnyttjandet i hälso- och sjukvården. Men även Resursförstärkning till landstingen som används till att möjliggöra särskilt angelägna insatser inom hälso- och sjukvården. Utbetalningar gjordes i februari på 1,0 miljarder kronor vardera.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Ökade utgifter jämfört med föregående år, men ökningstakten har avtagit

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick i oktober till 8,4 miljarder kronor, vilket är på samma nivå som utfallet i oktober 2015.

 

För perioden januari-oktober uppgår utgifterna till 87,5 miljarder kronor, vilket är 2,5 miljarder kronor (2,9 procent) högre än för motsvarande period år 2015.

 

Ökningen förklaras huvudsakligen av utfallet på anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Utgifterna uppgår till 32,8 miljarder kronor för perioden vilket motsvarar en ökning med 2,6 miljarder kronor (8,8 procent) i förhållande till föregående år. Ökningstakten för utgifterna har dock trappats av under 2016. Inflödet av nya sjukfall har stabiliserats, efter att tidigare ha ökat från år till år sedan 2010. Ökningarna i sjukfallens varaktighet dämpades under 2015 och under 2016 har en allt högre andel av sjukfallen avslutats under det första sjukskrivningsåret. Samtidigt ökar antalet sjukfall som är längre än två år, delvis beroende på borttagandet av den bortre tidsgränsen i sjukpenningen.

 

Utgifterna på anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgår under perioden januari-oktober till 41,3 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,9 miljarder kronor (2,1 procent) i förhållande till motsvarande period år 2015. Antalet personer med aktivitets- eller sjukersättning uppgick i oktober till 332 078 jämfört med 346 176 personer i oktober 2015. Det innebär en minskning med 4,1 procent. Minskningen beror främst på att många som uppbär sjukersättning lämnar förmånen till följd av att de fyller 65 år. Samtidigt är nybeviljandet lågt i förhållande till utflödet.  

 

För anslag 1:4 Arbetsskadeersättningar uppgår utgifterna under januari-oktober till 2,6 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor (8,4 procent) lägre jämfört med samma period föregående år.

 

De minskade utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar respektive arbetsskadeersättningar motverkas dock av utgiftsökningar på anslagen 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen (0,3 miljarder kronor), 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader (0,3 miljarder kronor) samt 2:1 Försäkringskassan (0,4 miljarder kronor).

 

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för både garantipensioner och änkepensioner minskar

 

Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgår till 30,0 miljarder kronor för de första tio månaderna 2016. Det är 1,8 miljarder kronor (5,6 procent) lägre än samma period föregående år.

 

Utfallet för garantipensioner uppgår till 11,8 miljarder kronor. Det är 1,3 miljarder kronor (10,3 procent) lägre än samma period föregående år. Den långsiktiga trenden är att utgifterna för garantipension minskar. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.

 

Efterlevandepensioner till vuxna uppgår till 10,0 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (4,1 procent) lägre än de första tio månaderna 2015. Anslaget finansierar framför allt änkepension och eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet änkepensioner successivt.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Högre utgifter för föräldraförsäkring, barnbidrag och underhållsstöd

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgick i oktober till 6,8 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än utfallet i oktober 2015. Det beror främst på högre utgifter för anslagen 1:1 Barnbidrag och 1:2 Föräldraförsäkring.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-oktober uppgår till 72,0 miljarder kronor, vilket är 2,6 miljarder kronor (3,7 procent) högre än motsvarande period år 2015.  

 

Utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring uppgår till 34,0 miljarder kronor för perioden januari-oktober. Det motsvarar en ökning med 1,5 miljarder kronor (4,6 procent) jämfört med samma period föregående år. Utgifterna för föräldrapenning, inklusive ålderspensionsavgift, ökade med 1,1 miljarder kronor. Vidare ökade utgifterna för tillfällig föräldrapenning, inklusive ålderspensionsavgift, med 0,3 miljarder kronor. De ökade utgifterna beror dels på att medelersättningen per dag har ökat, dels på att fler föräldrapenningdagar betalats ut.     

 

Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag uppgår till 21,9 miljarder kronor för perioden januari-oktober, vilket är en ökning med 0,5 miljarder kronor (2,2 procent) jämfört med samma period föregående år. Det högre utfallet beror främst på fler bidragsberättigade barn.

 

Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd uppgår under januari-oktober till 2,2 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (20,5 procent) högre än motsvarande period år 2015. Det beror i huvudsak på att underhållsstödet höjdes med 300 kronor per månad och barn från den 1 september 2015.

 

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Kommunernas mottagande fortsätter att öka

 

Utgifterna uppgick i oktober till 2,4 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor (24,0 procent) högre än föregående år. Det är i huvudsak kommunersättningarna vid flyktingmottagande som har ökat. Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen* blev i september** 21,4 procent fler än ifjol. Antalet ensamkommande barn och unga som Migrationsverket bedömt vara under 18 år, ökade med 101,7 procent.

 

Jämfört med det 10 första månaderna 2016 har utgifterna ökat med 2,8 miljarder kronor (21,6 procent) och då främst ersättningarna för ensamkommande barn och unga som redovisas under anslaget för kommunersättningar vid flyktingmottagande. Den totala ersättningen för barn och unga som har fått uppehållstillstånd uppgår hittills i år till 5,6 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor högre än föregående år. Hittills i år har kommunerna tagit emot 4 154 barn och unga, vilket är en ökning med 1 311 eller 46,1 procent. Cirka 80 procent är pojkar.

 

Kommunmottagna m.m.

 

 

 

2016

2015

Förändring

Förändring %

Antal kommunmottagna sept

5 165

4 253

912

21,4%

- varav ens. barn och unga ***

474

235

239

101,7%

 

 

 

 

 

Antal kommunmottagna jan-sept

44 072

36 985

7 087

19,2%

  - varav män

25 889

 

 

 

  - varav kvinnor

18 183

 

 

 

- varav ens. barn och unga ***

4 154

2 843

1 311

46,1%

- varav pojkar

3 346

 

 

 

- varav flickor

808

 

 

 

 

*Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen.

           

**Statistiken redovisa med en månads eftersläpning det vill säga i oktoberutfallet redovisas antalet kommunmottagna till t o m september.   

 

***Ensamkommande barn: I sammanställning över mottagna ensamkommande barn och ungdomar, finns även personer över 18 år. Främst är det personer över 18 år som har beslut om fortsatt vård efter att ha kommit som ensamkommande, men det kan även förekomma att det finns med andra personer som har/har haft god man tillförordnad av andra skäl.

 

Källa: Migrationsverket  

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Antalet öppet arbetslösa har minskat med 2,9 procent jämfört med oktober 2015

 

Utfallet för utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick i oktober till 6,0 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än samma månad 2015.

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-oktober uppgår till 59,9 miljarder kronor. Det är 6,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet beror främst på det nya anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställda, vars utfall hittills i år är 5,3 miljarder kronor. Även det högre utfallet i oktober beror på det nya anslaget. År 2015 redovisades stöden på budgetens inkomstsida under inkomsttypen 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto.  

 

Antalet inskrivna personer som är öppet arbetslösa (och sökande i program med aktivitetsstöd) vid Arbetsförmedlingen var i slutet av oktober 361 363 personer, varav 162 118 var kvinnor och 199 245 var män. Det är en minskning med 2,9 procent jämfört med samma månad föregående år. För kvinnor var minskningen 3,7 procent och för män 2,2 procent. Antalet inskrivna öppet arbetslösa som är utrikesfödda har ökat med 7,7 procent i oktober medan antalet inskrivna arbetslösa ungdomar, 18-24 år, har minskat med 16,0 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Källa: Arbetsförmedlingen

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Ökade utgifter på 1,4 miljarder kronor för fler anställda i lågstadiet

 

Utgifterna för Utbildning och universitetsforskning ökade med 1,2 miljarder kronor i oktober till 6,2 miljarder kronor. Ökningen förklaras av utgifter på 1,4 miljarder kronor på anslaget Fler anställda i lågstadiet i oktober. Pengarna är ett statsbidrag för de lägre årskurserna i grundskolan och motsvarande skolformer samt viss annan utbildning. Syftet är att höja utbildningens kvalitet för de lägre årskurserna och ge lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 mer till för varje elev.

 

Sammantaget i år uppgår utgifterna för utgiftsområdet till 52,9 miljarder kronor. Det är en ökning med 2,6 miljarder kronor (5,3 procent).

 

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Låga utgifter i förhållande till anvisade medel

 

Utfallet för Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik uppgick i oktober till 0,1 miljarder kronor, vilket är i nivå med utfallet i oktober 2015.

 

Anvisade anslag inom utgiftsområdet uppgår, inklusive vårändringsbudget, till 6,6 miljarder kronor. Det innebär att anvisade anslag har ökat med 5,4 miljarder kronor (450 procent) jämfört med föregående år. Utgifterna hittills i år har dock inte ökat i samma omfattning. Utfallet för utgiftsområdet under perioden januari-oktober uppgår till 0,9 miljarder kronor, vilket är i nivå med utfallet för motsvarande period år 2015.

 

I statens budget för utgiftsområdet är 5,4 miljarder kronor anvisade på fyra anslag: 1:12 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer (1,0 miljarder kronor), 1:13 Upprustning av skollokaler (0,3 miljarder kronor), 1:14 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande (1,9 miljarder kronor) samt 1:15 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (2,2 miljarder kronor). Utfallet för dessa anslag uppgår hittills i år till sammanlagt 0,05 miljarder kronor. Det låga utfallet förklaras till betydande del av att vissa förordningar som ligger till grund för bidragsutbetalningar från anslagen inte träder i kraft förrän i oktober respektive november månad.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna för kommunikationer 3,7 procent högre än förra året

 

Utfallet för Kommunikationer uppgår till 36,8 miljarder kronor efter tio månader. Det är 1,3 miljarder kronor (3,7 procent) högre än för motsvarande period föregående år.

 

Utfallet för anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår till 14,4 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än de första tio månaderna föregående år. Av detta avser 8,2 miljarder kronor Större investeringar i nationell plan. Det är i samma nivå som samma period föregående år. Väginvesteringarna uppgår till 2,7 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än 2015. Järnvägsinvesteringarna uppgår till 5,3 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljarder kronor (16,1 procent) lägre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur uppgår till 15,5 miljarder kronor efter tio månader. Det är 0,1 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Utfallet för vidmakthållande av vägar uppgår till 9,8 miljarder kronor, en minskning med 0,5 miljarder kronor (5,3 procent) jämfört med samma period föregående år. Utgifterna för vidmakthållande av järnvägar uppgår till 5,6 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (7,5 procent) högre än för perioden januari-oktober 2015.

 

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Tidigarelagd delutbetalning av jordbrukarstöden

 

Utfallet för Areella näringar, landsbygd och livsmedel uppgick i oktober till 6,6 miljarder kronor. Det är 5,5 miljarder kronor högre än i oktober föregående år. Det högre utfallet beror på tidigarelagd delutbetalning av jordbrukarstöden. De återfinns främst under anslagen 1:10 Gårdsstöd m.m. som uppgick till 4,4 miljarder kronor och 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur som uppgick till 0,7 miljarder kronor högre än samma månad föregående år.

 

Utbetalningarna har skett till cirka 60 000 lantbrukare. Tidigareläggningen innebär att lantbrukare kan få delutbetalning av 2016 års stöd före sin slututbetalning av 2015 års stöd. Det beror på Jordbruksverks prioritering att få ut så mycket pengar som möjligt till så många som möjligt i ett tidigt skede. Resterande slututbetalningar för 2015 och 2016 års stöd kommer att göras under 2017 enligt Jordbruksverkets utbetalningsplan.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgifterna för räntor på statsskulden har minskat med 12,6 miljarder kronor jämfört med föregående år

 

Utfallet för Statsskuldräntor m.m. uppgick i oktober till -2,6 miljarder kronor vilket innebär ett lägre överskott med 0,6 miljarder kronor jämfört med utfallet i oktober år 2015.

 

Utfallet för utgiftsområdet består till största delen av anslag 1:1 Räntor på statsskulden. Nedanstående tabell visar räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter.

 

Räntor på statsskulden oktober 2016 jämfört med motsvarande period 2015, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
okt 2016

Utfall
okt 2015

Förändring
okt

Utfall
jan-okt 2016

Utfall
jan-okt 2015

Skillnad
2016-2015

Räntor på lån i svenska kronor

-1 574

-1 636

62

5 803

9 734

-3 931

Räntor på lån i utländsk valuta

15

61

-46

1 502

1 526

-24

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-1 302

-2 040

738

-14 582

-16 466

1 885

Summa räntor

-2 861

-3 615

755

-7 276

-5 205

-2 071

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-152

-150

-2

-3 758

-4 550

792

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

56

166

-110

-1 319

10 548

-11 867

Kursförluster (+)/vinster (-)

395

396

-1

9 225

8 703

521

Övrigt

0

0

0

0

-1

1

Summa ränteutgifter

-2 561

-3 203

642

-3 128

9 495

-12 623

Räntor på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntor ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntor ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettoutfallet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Utfallet för anslag 1:1 Räntor på statsskulden uppgår för perioden januari-oktober till -3,1 miljarder kronor, vilket är 12,6 miljarder kronor lägre jämfört med motsvarande period år 2015. Det lägre utfallet beror främst på stora valutakursförluster föregående år som har övergått till att bli valutakursvinster innevarande år. Detta har medfört minskade utgifter om 11,9 miljarder kronor jämförd med samma period föregående år. Vidare har räntor på lån i svenska kronor minskat med 3,9 miljarder kronor jämfört med föregående år. Utgiftsminskningarna motverkas delvis av minskade överskott från överkurser vid emission (1,9 miljarder kronor), räntor på in- och utlåning (0,8 miljarder kronor) samt kursförluster (0,5 miljarder kronor).

 

Kassamässig korrigering

Kassamässig korrigering

 

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

 

I oktober har den kassamässiga korrigeringen påverkats negativt med 4,9 miljarder kronor. För de första tio månaderna uppgår den till 17,9 miljarder kronor.

 

Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är inte kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag, vilket skiljer sig något från likviddag. För perioden januari-oktober har den så kallade ränteperiodiseringen sammantaget haft en negativ påverkan på den kassamässiga korrigeringen med 0,6 miljarder kronor.

 

Under oktober understeg EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift de insatta medlen med 3,2 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen negativt.  Sammantaget för de tio första månaderna översteg däremot EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift de insatta medlen med 1,4 miljarder kronor. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt. I december 2015 gjorde Sverige förskottsinsättningar på det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift, vilket påverkade den kassamässiga korrigeringen negativt. Totalt uppgick förskottsinsättningen till 6,7 miljarder kronor och kassamässiga korrigeringar i motsatt riktning har skett under 2016.

 

Kassamässiga korrigeringar förekommer vid de flesta myndigheterna. För de första tio månaderna redovisar Trafikverket lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som har tillförts räntekontot. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 5,8 miljarder kronor. Även Försvarsmakten redovisar lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som tillförts räntekontot, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 7,8 miljarder kronor hittills i år.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Nettoutlåningen ökade med 17,1 miljarder kronor i oktober

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen ökade med 17,1 miljarder kronor i oktober. Hittills i år har nettoutlåningen minskat med 5,8 miljarder kronor under perioden januari–oktober 2016.

 

Pensionsmyndighetens nettoinbetalningar av premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret uppgick till 4,6 miljarder kronor i oktober. Det betyder att nettoutlåningen minskar med motsvarande belopp. Hittills i år har premiepensionsmedlen minskat nettoutlåningen med 31,9 miljarder kronor.

 

Nettobehållningen på myndigheternas räntekonton har ökat med 1,6 miljarder kronor i oktober. Hittills i år har nettobehållningarna har ökat med 5,2 miljarder kronor under de första tio månaderna och minskar därmed nettoutlåningen.

 

Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen med flera är skyldiga att betala. Avgifterna ska bland annat finansiera kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i obligationer, statsskuldväxlar och på konto i Riksgäldskontoret. Under september ökade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 0,7 miljarder kronor, vilket därmed minskade nettoutlåningen. Hittills i år har Kärnavfallsfondens placeringar i Riksgäldskontoret minskat med 0,5 miljarder kronor.

 

I maj och juni har totalt 3,4 miljarder kronor satts in i den nya resolutionsreserven. Det är insättningar av resolutionsavgifter som tas ut för första gången 2016. Den ersätter stabilitetsavgiften som upphör i och med årets inbetalning (som avser 2015). Detta minskar nettoutlåningen.

 

Exportkreditnämnden (EKN) har tagit ut totalt 3,0 miljarder kronor från konto i Riksgäldskontoret hittills i år. Det beror bland annat på att några garantier riskerar att lösas ut och EKN har därför i stället placerat medlen i Euro för att minska valutarisken. Detta medför att nettoutlåningen ökar.     

 

Utlåningen till Riksbanken har ökat tillfälligt med 26,5 miljarder kronor i oktober. Det beror på att Riksgäldskontoret har refinansierat ett lån på 3,0 miljarder US-dollar som förfaller i november, redan i oktober. I november kommer därför motsvarande lån medföra att nettoutlåningen minskar med motsvarande belopp. Hittills i år har utlåningen till Riksbanken ökat med 31,1 miljarder kronor. Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 31 oktober till 239,6 miljarder kronor. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och måste då ersättas med nya lån. Riksgäldskontoret beslutade ursprungligen att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. Beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas för att refinansieringen av lånen ska kunna hanteras effektivt. Eventuella överskridanden ska justeras så snart det kan ske utan att orsaka Riksbanken eller Riksgäldskontoret onödiga merkostnader. Riksgäldskontoret har dock senare, på begäran av Riksbanken, modifierat beslutet så att alla förfallande lån och vidareutlåningen till Riksbanken får refinansieras till rådande växelkurs. Eftersom kronan är svagare än när det ursprungliga lånet togs så kommer vidareutlåningen, så länge kronkursen ligger på nuvarande nivåer, att överstiga 200 miljarder kronor.

 

Utlåningen till CSN ökade med 1,4 miljarder kronor i oktober. Det innebär att utlåningen till CSN har ökat med 5,1 miljarder kronor för de första tio månaderna 2016.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

 

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgår till 235,7 miljarder kronor för de första tio månaderna. Det är 15,0 miljarder kronor (6,8 procent) högre än samma period 2015.

 

För 2016 har de genomsnittliga pensionerna räknats upp med 4,2 procent. Detta trots att inflationen, mätt som prisbasbeloppets förändring, varit svagt negativ. Huvudorsaken till den positiva utvecklingen är att balanseringen, den så kallade ”bromsen”, lägger tillbaka en stor del av den minskning av indexeringen som skett tidigare år. Att pensionsutgifterna ökar mer beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar.

 

 

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026