Månadsutfall för statens budget augusti 2015
Publicerad 30 September 2015

Utgifter på statens budget till och med augusti 2015

Utgifterna på statens budget uppgick i augusti till 59,0 miljarder kronor, vilket är 1,6 miljarder kronor högre än samma månad föregående år. Utgifterna för Kommunikationer blev 0,6 miljarder kronor högre samtidigt som utgifterna för Hälsovård, sjukvård och omsorg blev 0,5 miljarder kronor högre än i augusti 2014.

 

Hittills i år uppgår utgifterna till 560,7 miljarder kronor. Det är 24,0 miljarder kronor högre än för samma period föregående år. Den största orsaken är att Statsskuldsräntor m.m. belastats med stora valutakursförluster under 2015.  Utgifterna för Migration uppgår till 10,5 miljarder kronor, en ökning med 2,9 miljarder kronor eller 38,1 procent jämfört med samma period föregående år. Utgifterna för Integration och jämställdhet uppgår till 10,1 miljarder kronor, en ökning med 2,3 miljarder kronor eller 30,1 procent. Ökningen beror på de stora flyktingströmmarna. Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgår till 68,0 miljarder kronor, en ökning med 2,2 miljarder kronor (3,3 procent) jämfört med samma period föregående år. Det är främst utgifterna för sjukpenning som har ökat.

 

Utgiftsområde 01 Rikets styrelse

Lägre utfall 2015 på grund av de många valen förra året

 

Utfallet för Rikets styrelse uppgick i augusti till 0,9 miljarder kronor. Det ackumulerade utfallet för 2015 uppgår till 8,4 miljarder kronor, 0,3 miljarder kronor lägre än efter samma tid föregående år. Den största skillnaden återfinns på anslaget Allmänna val och demokrati och beror på att det var valår 2014. Hittills i år är utfallet för Allmänna val och demokrati 0,5 miljarder kronor lägre än efter åtta månader 2014.

 

Utgiftsområde 05 Internationell samverkan

Högre utgifter för FN:s fredsbevarande operationer

 

Jämfört med 2014 blev utfallet för Internationell samverkan i augusti 0,2 miljarder kronor högre och för de första 8 månaderna 0,5 miljarder kronor högre. Orsaken är främst högre utbetalningar till FN avseende fredsbevarande operationer.

 

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Lågt utfall i augusti för Anskaffning av materiel och anläggningar

 

Utfallet för Försvar och samhällets krisberedskap uppgick i augusti till 2,0 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än samma månad föregående år.  Det lägre utfallet förklaras till stor del av det låga utfallet för anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar. Anledningen till det låga utfallet är få inkommande leverantörsfakturor under augusti.

 

Hittills i år uppgår utfallet för Försvar och samhällets krisberedskap till 24,6 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor lägre än föregående år. Det lägre ackumulerade utfallet beror till stor del på att utfallet för anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar hittills i år är 1,7 miljarder kronor lägre än för samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Lägre utgifter för internationellt bistånd under 2015

 

Utfallet för Internationellt bistånd uppgick i augusti till 0,9 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Det är främst utbetalningar från anslagsposten multilaterala och internationella organisationer som minskat. Det lägre utfallet i augusti beror främst på att betalningarna skett tidigare i år.

 

Hittills i år har 15,8 miljarder kronor betalats ut från utgiftsområdet, vilket är 0,2 miljarder lägre än i fjol. Jämfört med 2014 så är budgeten för biståndet cirka 1,6 miljarder kronor lägre i år.

 

Faktaruta bistånd

Anslagstilldelningen för utgiftsområdet internationellt bistånd är huvudsakligen baserad på bruttonationalinkomstens (BNI) utveckling. Biståndsramens storlek däremot bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år, vanligtvis en procent av BNI. När regeringen beräknar biståndsramen i budgetpropositionen använder de den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC (Development Assistance Committee), som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s definition, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7. Från biståndsramen görs avräkningar dels för biståndsklassificerade kostnader inom andra utgiftsområden, dels med belopp motsvarande de bilaterala skuldavskrivningarna som Sverige gör. Utgifterna inom andra utgiftsområden är huvudsakligen kostnader för flyktingar, administration av bistånd inom Utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget.

 

Utgiftsområde 08 Migration

 

Utgifterna i augusti för Migration uppgår till 0,9 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor (21,5 procent) högre än samma period 2014. Ersättningar och bostadskostnader har ökat med 0,1 miljard kronor.

 

Jämfört med de åtta första månaderna 2014 har utgifterna för Migration ökat med 2,9 miljarder kronor (38,1 procent). Ersättningarna till asylsökande, kommuner och landsting har ökat med 1,8 miljarder kronor (54,3 procent) och boendekostnader för asylsökande med 0,7 miljarder kronor (62,1 procent).

 

Ensamkommande har ökat med 135 procent

Hittills i år har Migrationsverket tagit emot 48 774 ansökningar om asyl, vilket är 1 401 färre än samma period 2014.  Antalet ansökningar från ensamkommande ungdomar och barn uppgår till 9 383 (varav 8 242 pojkar), vilket är en ökning med 5 387 (134,8 procent) jämfört med ifjol. Antalet boende i Migrationsverkets mottagningssystem uppgår till 89 497. Det är en ökning med 10 110 personer sedan årsskiftet (12,7 procent).

 

Uppehållsrätter till EU/EES medborgare fortsätter att minska

Under de åtta första månaderna har totalt 71 185 uppehållstillstånd beviljats. Jämfört med samma period 2014 är det en minskning med 3 018 (4,1 procent). Minskningen avser framför allt uppehållstillstånd och uppehållsrätter avseende EU/EES medborgare som minskat med knappt 5 000. Antalet asylsökande har minskat med 1 128 (4,9 procent). Antalet uppehållstillstånd till flyktingars anhöriga har dock ökat med 3 121 (42,3 procent). Uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl har ökat 1 758 (15,4 procent).  Ökningen avser i huvudsak bärplockare.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Ny satsning på ökad bemanning i äldrevården leder till högre utfall i augusti

 

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick i augusti till 4,7 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än föregående år.

 

Den enskilt största ökningen under augusti skedde på anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken. Utfallet är i augusti 0,2 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. I vårändringsbudgeten presenterade regeringen en satsning på ökad bemanning inom äldrevården och det är utgifter för den satsningen som har börjat belasta anslaget. Hittills i år uppgår dock utgifterna under anslaget till 0,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgår hittills i år till 15,4 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor högre än föregående år. Anslaget används för statens bidrag till landstingen avseende kostnaderna för läkemedelsförmånerna. Bidragen betalas ut med två månaders fördröjning. Till exempel avser bidraget i augusti landstingens kostnader i juni. Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har ingått en överenskommelse om statsbidraget för 2015. Senast en sådan överenskommelse fanns var 2011. De högre kostnaderna hittills i år beror delvis på att landstingen kompenseras för kostnader för nya behandlingsmetoder för Hepatit C som använts under både 2014 och 2015 som ett resultat av den nya överenskommelsen.

 

Kostnaderna för statlig assistansersättning fortsätter att öka och uppgår hittills i år till 16,4 miljarder kronor. Det är 0,8 miljarder kronor högre än föregående år. Schablonbeloppet som Försäkringskassan betalar ut för varje timme utförd assistans har kontinuerligt ökat sedan assistansersättningen introducerades 1994. Detsamma gäller det högsta möjliga timbeloppet. År 2015 är schablonbeloppet 284 kronor och det högsta möjliga timbeloppet 318 kronor. För 2014 var schablonbeloppet 280 kronor och det högsta möjliga timbeloppet 314 kronor.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgifterna för sjukpenning ökar även i augusti

 

Utfallet för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick i augusti till 8,0 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma månad 2014. Utfallet för utgiftområdet för perioden januari-augusti uppgår till 68,0 miljarder kronor. Det är 2,2 miljarder kronor högre jämfört med samma period föregående år.

 

De största utgifterna inom utgiftsområdet är på anslagen Sjukpenning och rehabilitering m.m. och Aktivitets- och sjukersättning. Utgifterna på anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgår för perioden januari-augusti till 24,2 miljarder kronor, vilket är 3,0 miljarder kronor (14,1 procent) högre än samma period föregående år. Det är främst utgifterna för sjukpenning som har ökat. Det beror på ett ökat inflöde av psykiatriska diagnoser samt en ökad varaktighet. Ökningen är generell över samtliga åldersklasser. Äldre har ett högre sjukpenningtal men yngre har visat en något högre ökningstakt över det senaste året. Utfallet på samma anslag uppgick i augusti till 2,9 miljarder kronor, en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med augusti 2014.

 

Sjukpenningtalet uppgick i augusti till 10,2 dagar. Antalet dagar för män blev 7,1 och för kvinnor 13,3. Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning- och rehabiliteringsersättning per registrerad försäkrad (16-64 år). Alla dagar är omräknade till nettodagar.

 

Utfallet för anslaget Aktivitets- och sjukersättning uppgår för perioden januari-augusti till 33,7 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Sjuk- och aktivitetsersättning betalades ut till 347 736 personer i augusti, en minskning med 2,2 procent jämfört med augusti 2014.

 

Ohälsotalet visar antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, rehabiliteringsersättning samt sjuk- och aktivitetsersättning per person mellan 16 och 64 år. Ohälsotalet uppgick i augusti till 27,9 dagar. Ohälsotalet för män var 22,3 dagar och för kvinnor 33,6 dagar.

 

De ackumulerade utgifterna för anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 0,5 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för både garantipensioner och änkepensioner minskar

 

Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgår till 25,4 miljarder kronor för de första åtta månaderna 2015. Det är 0,8 miljarder kronor (3,0 procent) lägre än samma period föregående år.

 

Utfallet för garantipensioner uppgår för de åtta första månaderna till 10,5 miljarder kronor. Det är 0,5 miljarder kronor (4,9 procent) lägre än samma period föregående år. Den långsiktiga trenden är att utgifterna för garantipension minskar. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.

 

Efterlevandepensioner till vuxna uppgår till 8,3 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (4,7 procent) lägre än de första åtta månaderna 2014. Anslaget finansierar framför allt änkepension och eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet änkepensioner successivt.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Högre utgifter för föräldrapenning till följd av något högre medelersättning och fler uttagna dagar

 

Utfallet för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgår för perioden januari-augusti till 55,8 miljarder kronor. Det är 1,5 miljarder kronor högre än samma period 2014. Utfallet för utgiftsområdet blev i augusti 7,7 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

De största utgifterna på utgiftsområdet utgörs av anslaget Föräldraförsäkring, vars utfall för perioden januari-augusti blev 26,4 miljarder kronor. Det är 0,9 miljarder kronor högre än samma period 2014. Det är främst föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning som har ökat med 0,6 miljarder kronor respektive 0,3 miljarder kronor under perioden. Det högre utfallet för föräldrapenning beror på något högre medelersättning och fler uttagna dagar. Att fler föräldrapenningdagar tas ut beror på fler barn i åldrarna 0 till 8 år. Det högre utfallet för tillfällig föräldrapenning beror på högre kostnader för vård av barn (VAB) till följd av att det är fler barn i befolkningen, att fler nettodagar har tagits ut delvis på grund av en rekordhög influensasäsong och att medelersättningen är högre än förra året. Det ackumulerade utfallet för föräldrapenning är 19,4 miljarder kronor och för tillfällig föräldrapenning 4,1 miljarder kronor.

 

Även det ackumulerade utfallet för anslaget Barnbidrag har ökat med 0,4 miljarder kronor och uppgår för perioden januari-augusti till 17,1 miljarder kronor. De högre utgifterna beror på en ökning av antalet barn mellan 0-16 år.

 

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgifterna för Integration och jämställdhet uppgick i augusti till 1,0 miljard kronor, vilket är 0,1 miljard kronor (12,1 procent) högre än föregående år.

 

Kommunernas mottagande har ökat med 16 procent

Jämfört med det första åtta månaderna 2014 har utgifterna för Integration och jämställdhet ökat med 2,3 miljarder kronor (30,1 procent). Ersättningarna till kommunerna har ökat med 1,4 miljarder kronor (29,7 procent) varav ersättningarna för ensamkommande barn ökade med 0,6 miljarder kronor. Orsaken är att antalet asylsökande (inklusive ensamkommande barn) som får uppehållstillstånd och kommunplats har ökat med 16,2 procent (ensamkommande med 42,7 procent). Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen*  till och med juli uppgick till 28 650, vilket är 4 001 fler än föregående år. Av dessa var 11 817 barn och ungdomar under 18 år varav 1 891 ensamkommande.  Det totala antalet ensamkommande barn och ungdomar uppgick till 2 285**.

 

Ersättningarna till etableringslotsar m.m. har ökat med 0,4 miljarder kronor (35,2 procent). På grund av kvalitetsbrister och problem med oseriös och brottslig verksamhet har Arbetsförmedlingen beslutat att tjänsten etableringslots ska avslutas***.

 

Etableringsersättningarna till vissa nyanlända invandrare har ökat med 0,7 miljarder kronor (40,7 procent).

 

*Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen.

 

Källa: Migrationsverket       

 

**Ensamkommande barn: I sammanställning över mottagna ensamkommande barn och ungdomar, finns även personer över 18 år. Främst är det personer över 18 år som har beslut om fortsatt vård efter att ha kommit som ensamkommande, men det kan även förekomma att det finns med andra personer som har/har haft god man tillförordnad av andra skäl.

 

Källa: Migrationsverket                

 

***Tjänsten etableringslots, som introducerades i december 2010, var tänkt att fungera som en länk mellan den nyanlände och det svenska samhället. Drygt 32 000 arbetssökande har en etableringslots i dag. Uppsägningstiden, efter att tjänsten avslutas, är tre månader. Det innebär att de som vill fortsätta att gå hos sin etableringslots kan göra det under uppsägningstiden. I slutet av 2014 hade Arbetsförmedlingen avtal med cirka 350 etableringslotsar.

 

Källa: Arbetsförmedlingen

 

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

En svag minskning av arbetslösheten ger lägre utgifter

 

Utfallet för Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår för perioden januari–augusti till 43,0 miljarder kronor. Det är 1,6 miljarder kronor lägre än motsvarande period 2014.

 

Det är framför allt utgifterna för Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som har minskat. Hittills i år uppgår utfallet till 19,4 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor lägre än föregående år. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgår till 5,9 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Antalet inskrivna personer hos Arbetsförmedlingen var 664 982 personer i augusti, en minskning totalt sett på 1,4 procent jämfört med samma månad föregående år. Av de inskrivna arbetslösa var 202 733 personer öppet arbetslösa, en minskning med 3,8 procent. För kvinnor var minskningen 4,2 procent och för män 3,5 procent.

 

Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var 164 399 personer, en ökning med 2,6 procent jämfört med samma månad föregående år. För kvinnor var det en ökning med 1,4 procent och för män var det en ökning med 3,5 procent.

 

Utgifterna för Lönebidrag och Samhall m.m. uppgår hittills i år till 11,4 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Antalet personer som hade arbete med stöd var 91 093 i augusti. Av dessa hade 76 880 personer subventionerad anställning på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, en minskning med 2,4 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Högre utgifter för studiemedel jämfört med 2014

 

Utfallet för Studiestöd uppgår för perioden januari–augusti till 11,7 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. De största delarna av utgifterna utgörs av studiemedel i form av studiebidrag och tilläggsbidrag för studerande med barn (7,8 miljarder kronor hittills i år) samt studiehjälp i form av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg för studerande inom främst gymnasieskolan (2,1 miljarder kronor hittills i år). Utgifterna för studiemedel är hittills i år 0,2 miljarder kronor högre än samma period 2014.

 

Det lägre utfallet jämfört med samma period föregående år beror på en övergångseffekt 2014 på anslaget Statens utgifter för studiemedelsräntor på cirka 0,6 miljarder kronor till följd av att bruttoredovisningen av räntor avskaffades.

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Ökade utgifter hittills i år jämfört med 2014

 

Utfallet för Utbildning och universitetsforskning uppgår hittills i år till 39,1 miljarder kronor. Det är 1,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Den största skillnaden hittills i år är utfallet för Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation samt Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet som har ökat med 0,3 miljarder kronor vardera.

 

Utgifterna för universitet och högskolor står för cirka 70 procent av de totala utgifterna. Av anslagen till universitet och högskolor har Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning och Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning de högsta utfallen med 1,4 respektive 1,3 miljarder kronor hittills i år.

 

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Högre utgifter i augusti på grund av stöd till den ideella sektorn

 

Utfallet för Kultur, medier, trossamfund och fritid uppgick i augusti till 0,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än förra året. Riksdagen anvisade i vårändringsbudgeten 0,2 miljarder kronor för att stödja den ideella sektorn, med anledning av att ideell secondhandverksamhet inte längre är momsbefriad. Det högre utfallet i augusti kan till stor del förklaras av att dessa pengar har börjat betalas ut.

 

Det ackumulerade utfallet uppgår hittills i år till 9,6 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än efter motsvarande period 2014. Förklaringen är densamma som för månadsutfallet.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna för kommunikationer högre än i augusti förra året

 

Utfallet för Kommunikationer uppgår till 3,9 miljarder kronor i augusti. Det är 0,6 miljarder kronor högre än i augusti 2014. Totalt uppgår utgifterna för Kommunikationer till 27,1 miljarder kronor efter åtta månader. Det är 1,8 miljarder kronor (7,1 procent) högre än samma period 2014.

 

Utfallet för anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår till 1,7 miljarder kronor i augusti. Det är 0,3 miljarder kronor högre än i augusti föregående år. Totalt för de åtta första månaderna uppgår utgifterna till 11,0 miljarder kronor, en ökning med 1,6 miljarder kronor (16,9 procent) Av detta avser 6,4 miljarder kronor  investeringar i nationell plan. Järnvägsinvesteringarna uppgår till 5,0 miljarder kronor och väginvesteringarna till 1,4 miljarder kronor.

 

Utgifterna för Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur uppgår till 1,6 miljarder kronor i augusti, en minskning med 0,1 miljard kronor (-5,3 procent) jämfört med augusti föregående år. Efter åtta månader är utgifterna för vidmakthållande 11,8 miljarder kronor, en ökning med 0,2 miljarder kronor (1,9 procent) jämfört med samma period föregående år. Utfallet för vidmakthållande av vägar uppgår till 7,8 miljarder kronor, en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Utgifterna för vidmakthållande av järnvägar uppgår till 4,0 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än för perioden januari–augusti 2014.

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Lägre bidrag till kommuner och landsting 2015

 

Utfallet för Allmänna bidrag till kommuner uppgår efter åtta månader till 61,1 miljarder kronor. Det är 1,3 miljarder kronor lägre än för samma period 2014. Utgiftsområdet består till den allra största delen av anslaget Kommunalekonomisk utjämning. Efter åtta månader har åtta tolftedelar av årsbudgeten (58,5 miljarder kronor) betalats ut till kommuner och landsting. Av detta har 41,8 miljarder kronor betalats till kommuner. Det är en minskning med 1,0 miljard kronor (2,4 procent). Den kommunalekonomiska utjämningen till landsting uppgår till 16,7 miljarder kronor för perioden januari till augusti, vilket är en minskning med 0,6 miljarder kronor (3,4 procent).

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Högre valutakursförluster bidrar till högre räntor på statsskulden jämfört med 2014

 

Utfallet för utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. blev i augusti 3,9 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än i augusti 2014. Utfallet för utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden.

 

I tabellen nedan visas Räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Räntor på statsskulden augusti 2015 jämfört med motsvarande period 2014, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
augusti 2015

Utfall
augusti 2014

Förändring
augusti

Utfall
jan-aug 2015

Utfall
jan-aug 2014

Skillnad
2015-2014

Räntor på lån i svenska kronor

5 281

5 080

201

12 568

19 045

-6 477

Räntor på lån i utländsk valuta

180

143

37

1 400

1 383

17

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-1 580

-1 657

77

-12 280

-8 108

-4 172

Summa räntor

3 881

3 566

315

1 687

12 320

-10 632

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-287

-122

-166

-3 515

-2 987

-527

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

-76

342

-418

10 607

-4 910

15 517

Kursförluster (+)/vinster (-)

361

167

194

8 040

776

7 264

Övrigt

0

0

0

0

-1 860

1 860

Summa ränteutgifter

3 878

3 953

-75

16 819

3 339

13 480

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-augusti på anslaget Räntor på statsskulden uppgår till 16,8 miljarder kronor. Det är 13,5 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det beror främst på höga valutakursförluster innevarande år. Även högre kursförluster bidrar till det högre utfallet. Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret löser in lån i förtid, om lånen har högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Åt motsatt håll verkade främst lägre räntor på lån i svenska kronor.

 

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Högre utfall i augusti men lägre hittills i år

 

Utfallet för Avgiften till Europeiska unionen är i augusti 0,4 miljarder kronor högre än samma månad 2014. För perioden januari–augusti är dock utfallet 2,1 miljarder kronor lägre än samma period föregående år och uppgår till 27,9 miljarder kronor.

 

Det lägre utfallet hittills i år avser främst den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten där utfallet är 21,0 miljarder kronor. I december 2014 fattades beslut om ändringsbudgetar i EU för 2014 som medför en minskning av betalningarna till EU 2015.

 

Kassamässig korrigering

 

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost som till viss del kan specificeras.

 

Den kassamässiga korrigeringen uppgår till 12,7 miljarder kronor för de första åtta månaderna. För augusti är den kassamässiga korrigeringen 2,2 miljarder kronor.

 

Hittills i år överstiger EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift periodens insatta medel med 2,1 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt. I augusti är utbetalningarna 0,3 miljarder kronor högre än inbetalningarna.                              

 

Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är inte kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag, vilket skiljer sig något från likviddag. Den så kallade ränteperiodiseringen har påverkat den kassamässiga korrigering negativt med totalt 0,8 miljarder kronor för januari–augusti. I augusti har den kassamässiga korrigeringen påverkats positivt med 0,1 miljard kronor.

 

Kassamässiga korrigeringar förekommer vid de flesta myndigheterna. Försvarsmakten, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och Trafikverket är några myndigheter som ofta har stora kassamässiga korrigeringar.

 

För de första åtta månaderna 2015 redovisar Trafikverket 6,4 miljarder kronor lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som har tillförts räntekontot. Av detta är skillnaden 0,6 miljarder kronor i augusti. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt.

 

Försvarsmakten redovisar totalt 3,3 miljarder kronor lägre belopp mot anslag än vad som tillförts räntekontot för de första åtta månaderna. I augusti ökade skillnaden med 1,1 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt.

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Ökad inlåning på myndigheternas räntekonto och ökade insättningar av premiepensionsavgifter ger minskad nettoutlåning.

 

Nettoutlåningen minskar med 8,1 miljarder kronor i augusti. Det innebär att nettoutlåningen har minskat med 8,2 miljarder kronor hittills i år.

 

Pensionsmyndigheten har ökat sina insättningar av premiepensionsavgifter med 4,5 miljarder kronor i augusti. Det betyder att nettoutlåningen minskar med motsvarande belopp. Totalt för de åtta första månaderna har Premiepensionsmyndighetens insättningar ökat med 16,1 miljarder kronor. Det betyder att nettoutlåningen har minskat med motsvarande belopp. Pensionsmyndigheten placerar dessa medel bland annat på ett tillfälligt konto i Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret förvaltar medlen i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararna.

 

Nettobehållningen på myndigheternas räntekonton har ökat med 3,1 miljarder kronor i augusti. Hittills i år har nettobehållningarna ökat med 2,9 miljarder kronor. Det medför att nettoutlåningen har minskat med motsvarande belopp för de åtta första månaderna, med anledning av förändringarna på myndigheternas räntekonton. Till exempel har Trafikverket ökat inlåningen med 1,3 miljarder kronor, Fortifikationsverket med 0,5 miljarder kronor, Försvarsmakten och Polismyndigheten har ökat inlåningen med 0,4 miljarder kronor vardera.

 

Utlåningen till CSN ökar med 0,1 miljard kronor under augusti. Totalt ökar utlåningen med 3,0 miljarder kronor för de första åtta månaderna 2015.

 

Utlåningen till Riksbanken är oförändrad i augusti men har ökat tillfälligt med totalt 8,0 miljarder kronor hittills i år. Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 31 augusti till 206,5 miljarder kronor. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och måste då ersättas med nya lån. Riksgäldskontoret har mandat att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. Beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas för att refinansieringen av lånen ska kunna hanteras effektivt. Eventuella överskridanden ska justeras så snart det kan ske utan att orsaka Riksbanken eller Riksgälden onödiga merkostnader.

 

 

Ny kreditmodell för studielån påverkar jämförelsen mellan åren

Under de åtta första månaderna har nettoutlåningen minskat med 2,8 miljarder kronor jämfört med samma period 2014. Den största förändringen beror på att en ny kreditmodell för studielån infördes 2014.  En engångseffekt på 11,7 miljarder kronor uppstod då CSN tog upp lån i Riksgäldskontoret för kapitaliserade räntor i januari 2014. Den ökade upplåningen motsvarades av en engångsinbetalning på inkomsttitel, vilket innebar att budgetsaldot inte påverkades.

 

Samtidigt påverkas jämförelsen mellan åren av att Premiepensionsmyndigheten har placerat 7,3 miljarder kronor mindre i Riksgäldskontoret än 2014. Premiepensionsmyndighetens insättningar har under de åtta första månaderna ökat med 16,1 miljarder kronor. Under de åtta första månaderna 2014 ökade insättningarna med 23,5 miljarder kronor. Det betyder att nettoutlåningen har minskat med motsvarande belopp.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspenssionssystemet vid sidan av statens budget uppgår till 176,1 miljarder kronor för de första åtta månaderna. Det är 6,3 miljarder kronor (3,7 procent) högre än samma period 2014. För 2015 har de genomsnittliga pensionerna räknats upp med 0,9 procent. Att pensionsutgifterna ökar mer beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar.

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026