Månadsutfall för statens budget juli 2015
Publicerad 27 Augusti 2015

Utgifter på statens budget fram till och med juli 2015

Utgifterna på statens budget uppgick i juli till 67,9 miljarder kronor, vilket är 5,1 miljarder kronor högre än samma månad föregående år. Det beror främst på att nettoförändringarna på Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 2,9 miljarder kronor lägre, något som påverkar saldot negativt. Även utbetalningarna av bistånd blev högre i juli liksom utgifterna för Migration och Integration som fortsätter att öka kraftigt.

 

Hittills i år uppgår utgifterna till 501,7 miljarder kronor. Det är 22,4 miljarder kronor högre än för samma period föregående år. Den största orsaken är att Statskuldräntor m.m. belastats med stora valutakursförluster under 2015.  Utgifterna för Migration samt Integration och jämställdhet har ökat med sammanlagt 5,0 miljarder kronor (36 procent), bland annat på grund av att fler ensamkommande barn och ungdomar söker och beviljas asyl. Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning har ökat med knappt 2,0 miljarder kronor (3,4 procent). Det är främst utgifterna för sjukpenning som har ökat.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Stora utbetalningar av bistånd i juli

 

Utfallet för Internationellt bistånd uppgick i juli till 4,3 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det är främst utbetalningar från anslagsposten multilaterala och internationella organisationer som blivit högre. Det högre utfallet beror sannolikt på att betalningarna skett tidigare i år.

 

Hittills i år har 14,8 miljarder kronor betalats ut från utgiftsområdet, vilket är 1,3 miljarder kronor högre än ifjol.

 

Utgiftsområde 08 Migration

Utgifterna i juli för migration 68 procent högre än juli 2014

 

Utgifterna i juli för Migration uppgick till 1,7 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor (68 procent) högre än samma period 2014. Ersättningar och bostadskostnader har ökat med 0,7 miljarder kronor.

 

Jämfört med det sju första månaderna 2014 har utgifterna för Migration ökat med 2,7 miljarder kronor (40 procent). Ersättningarna till asylsökande, kommuner och landsting har ökat med 1,7 miljarder kronor (57 procent) och boendekostnader för asylsökande med 0,6 miljarder kronor (69 procent).

 

Ensamkommande har ökat med över 100 procent

Hittills i år har Migrationsverket tagit emot 37 033 ansökningar om asyl, vilket är 4 265 färre än samma period 2014.  Antalet ansökningar från ensamkommande ungdomar och barn uppgår till 6 432, vilket är en ökning med 3 267 (103 procent) jämfört med ifjol.

Antalet boende i Migrationsverkets mottagningssystem uppgår till 82 742. Det är ökning med cirka 3 355 personer sedan årsskiftet.

 

Uppehållsrätter till EU/EES medborgare fortsätter att minska

Under de fem första månaderna har totalt 63 368 uppehållstillstånd beviljats. Jämfört med samma period 2014 är det en minskning med 3 163 (5 procent). Minskningen avser framför allt uppehållstillstånd och uppehållsrätter avseende EU/EES medborgare som minskat med 5 008 eller 77 procent. Antalet uppehållstillstånd till flyktingars anhöriga har dock ökat med 3 254 eller 52 procent. Uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl har ökat med 1 862 (19 procent). Det är framförallt antalet bärplockare som ökar.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgifterna fortsätter att öka för statlig assistansersättning

 

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick i juli till 4,8 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än föregående år.

 

Utgifterna för anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgick i juli till 1,8 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor högre än föregående år. Det ackumulerade utfallet för anslaget uppgår för perioden januari–juli till 13,6 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än föregående år. Anslaget används för statens bidrag till landstingen avseende kostnaderna för läkemedelsförmånerna. Bidragen betalas ut med två månaders fördröjning. Till exempel avser bidraget i juli landstingens kostnader i maj. Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har ingått en överenskommelse om statsbidraget för 2015. Senast en sådan överenskommelse fanns var 2011.

 

Kostnaderna för statlig assistansersättning fortsätter att öka och uppgår hittills i år till 14,4 miljarder kronor. Det är 0,6 miljarder kronor högre än föregående år. Schablonbeloppet som Försäkringskassan betalar ut för varje timme utförd assistans har kontinuerligt ökat sedan assistansersättningen introducerades 1994. Detsamma gäller det högsta möjliga timbeloppet. År 2015 är schablonbeloppet 284 kronor och det högsta möjliga timbeloppet 318 kronor. För 2014 var schablonbeloppet 280 kronor och det högsta möjliga timbeloppet 314 kronor.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgifterna för sjukpenning fortsätter att öka

 

Utfallet för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgår för perioden januari-juli till 60,0 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder kronor högre än samma period föregående år. I juli uppgick utgifterna till 8,2 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor högre än i juli 2014.

 

De största utgifterna inom utgiftsområdet avser sjukpenning och rehabilitering och aktivitets- och sjukersättningar. Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgår för perioden januari-juli till 21,2 miljarder kronor, vilket är 2,7 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det är främst utgifterna för sjukpenning som har ökat. Ökningen beror främst på ett ökat inflöde av psykiatriska diagnoser samt en ökad varaktighet. Utfallet för samma anslag uppgick i juli till 3,0 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än i juli 2014.

 

Sjukpenningtalet uppgick i juli till 10,1 dagar. Antalet dagar för män blev 7,1 och för kvinnor 13,2. Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning- och rehabiliteringsersättning per registrerad försäkrad (16-64 år). Alla dagar är omräknade till nettodagar.

 

Utfallet för anslaget Aktivitets- och sjukersättningar  m.m. uppgår för perioden januari-juli till 29,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än samma period 2014. Sjuk- och aktivitetsersättning betalades ut till 347 921 personer i juli månad, en minskning med 2,2 procent jämfört med juli 2014.

 

Ohälsotalet visar antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, rehabiliteringsersättning samt sjuk- och aktivitetsersättning per person mellan 16 och 64 år. Ohälsotalet uppgick i juli till 27,8 dagar. Ohälsotalet för män var 22,3 dagar och för kvinnor 33,5 dagar.

 

Utfallet för anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev för perioden januari-juli 0,4 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för både garantipensioner och änkepensioner minskar

 

Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgår till 22,3 miljarder kronor för de första sju månaderna 2015. Det är 0,7 miljarder kronor (3,0 procent) lägre än samma period föregående år.

 

Utfallet för garantipensioner uppgår till 9,2 miljarder kronor. Det är 0,5 miljarder kronor (4,9 procent) lägre än samma period föregående år. Den långsiktiga trenden är att utgifterna för garantipension minskar. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.

 

Efterlevandepensioner till vuxna uppgår till 7,3 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (4,7 procent) lägre än de första sju månaderna 2014. Anslaget finansierar framför allt änkepension och eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet änkepensioner successivt.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Föräldrapenningen ökar

 

Utfallet för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgår för perioden januari-juli till 48,1 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor högre än samma period föregående år. I juli uppgick utgifterna till 7,2 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor högre än juli 2014.

 

De största utgifterna på utgiftsområdet utgörs av anslaget Föräldraförsäkring, vars utfall för perioden januari-juli uppgår till 22,3 miljarder kronor. Det är 0,8 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det är främst föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning som har ökat med 0,5 miljarder kronor respektive 0,3 miljarder kronor. Det högre utfallet för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning beror på fler uttagna dagar och något högre medelersättning. Utfallet för föräldrapenning uppgår för årets sju första månader till 16,0 miljarder kronor.

 

Det ackumulerade utfallet för anslaget Barnbidrag har ökat med 0,3 miljarder kronor och uppgår till 15,0 miljarder kronor. Ökningen beror i huvudsak på att antalet barn under 17 år har blivit fler.

 

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgifterna för integration fortsätter att öka

 

Utgifterna för Integration och jämställdhet uppgick i juli till 1,7 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (30 procent) högre än föregående år.

 

Jämfört med det första sju månaderna 2014 har utgifterna för Integration och jämställdhet ökat med 2,2 miljarder kronor (32 procent). Ersättningarna till kommunerna har ökat med 1,3 miljarder kronor (31 procent) varav ersättningarna för ensamkommande barn ökade med 0,6 miljarder kronor. Orsaken är att antalet asylsökande (inklusive ensamkommande barn) som får uppehållstillstånd och kommunplats har ökat med 17 procent (ensamkommande barn med 50 procent). Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen*  till och med juni uppgick till 24 412, vilket är 3 607 fler än föregående år. Av dessa var 10 142 barn och ungdomar under 18 år varav 1 619 ensamkommande.  Det totala antalet ensamkommande barn och ungdomar uppgick till 1 943 ***.

 

Ersättningarna till etableringslotsar m.m. har ökat med 0,4 miljarder kronor (42 procent). P.g.a. kvalitetsbrister och problem med oseriös och brottslig verksamhet har Arbetsförmedlingen beslutat att tjänsten etableringslots ska avslutas.**

 

Etableringsersättningarna till vissa nyanlända invandrare har ökat med 0,6 miljarder kronor.

 

*Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen.

 

Källa: Migrationsverket                

 

**Tjänsten etableringslots, som introducerades i december 2010, var tänkt att fungera som en länk mellan den nyanlände och det svenska samhället. Drygt 32 000 arbetssökande har en etableringslots i dag. Uppsägningstiden, efter att tjänsten avslutas, är tre månader. Det innebär att de som vill fortsätta att gå hos sin etableringslots kan göra det under uppsägningstiden. I slutet av 2014 hade Arbetsförmedlingen avtal med cirka 350 etableringslotsar.

 

Källa: Arbetsförmedlingen

 

***Ensamkommande barn: I sammanställning över mottagna ensamkommande barn och ungdomar, finns även personer över 18 år. Främst är det personer över 18 år som har beslut om fortsatt vård efter att ha kommit som ensamkommande, men det kan även förekomma att det finns med andra personer som har/har haft god man tillförordnad av andra skäl.

 

Källa: Migrationsverket       

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Antalet öppet arbetslösa minskar

 

Utfallet för utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår för perioden januari-juli till 37,9 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor lägre än motsvarande period 2014.

 

Det är framför allt utgifterna på anslaget Bidrag för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som har minskat. Hittills i år uppgår utfallet till 17,1 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor lägre än föregående år. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgår till 5,2 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Antalet inskrivna personer hos Arbetsförmedlingen var 666 934 personer i juli, varav 310 327 var kvinnor och 356 607 var män. Minskningen totalt sett var 1,1 procent jämfört med samma månad föregående år. För kvinnor var minskningen 2,1 procent och för män 0,2 procent. Av de inskrivna arbetslösa var 196 191 personer öppet arbetslösa, en minskning med 3,3 procent. Både för kvinnor och män var minskningen 3,3 procent.

 

Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var 164 632 personer, en ökning med 2,2 procent totalt. För kvinnor var det en ökning med 1,0 procent och för män var det en ökning med 3,3 procent.

 

Utgifterna för Lönebidrag och Samhall m.m. uppgår hittills i år till 10,0 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än samma period föregående år. Antalet personer som hade arbete med stöd var 91 822 i juli. Av dessa hade 77 202 personer subventionerad anställning på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, en minskning med 2,3 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för Bidrag till lönegarantiersättning uppgår hittills i år till 0,8 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Lägre utgifter för studiemedelsräntor 2015 på grund av förändrad redovisning

 

Utfallet för Studiestöd uppgår för perioden januari–juli till 10,7 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. De största delarna av utgifterna utgörs av studiemedel i form av studiebidrag och tilläggsbidrag för studerande med barn (7,0 miljarder kronor hittills i år) samt studiehjälp i form av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg för studerande inom främst gymnasieskolan (2,1 miljarder kronor hittills i år).

 

Det lägre utfallet jämfört med samma period föregående år beror på att en övergångseffekt uppstod 2014 på anslaget Statens utgifter för studiemedelsräntor på cirka 0,6 miljarder kronor till följd av att bruttoredovisningen av räntor avskaffades.

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Ökade utgifter hittills i år jämfört med 2014

 

Utfallet för Utbildning och universitetsforskning uppgår hittills i år till 34,7 miljarder kronor. Det är 1,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Utfallet för anslaget Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet uppgår till 1,4 miljarder kronor, en ökning med 0,3 miljarder kronor (26,5 procent) jämfört med perioden juni-juli

2014. Utgifterna för Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation uppgår efter sju månader till 3,4 miljarder kronor, en ökning med 0,3 miljarder kronor (10,5 procent).

 

Utgifterna för universitet och högskolor står för cirka 70 procent av de totala utgifterna inom utgiftsområdet.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna för Kommunikationer något lägre än i juli förra året

 

Utfallet för Kommunikationer uppgår till 2,7 miljarder kronor i juli. Det är 0,1 miljard kronor lägre än i juli 2014. Totalt uppgår utgifterna för Kommunikationer till 23,3 miljarder kronor efter sju månader. Det är 1,2 miljard kronor (5,4 procent) högre än samma period 2014.

 

Utfallet för anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår till 9,3 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor högre än de första sju månaderna föregående år. Av detta avser 5,4 miljarder kronor  investeringar i nationell plan. Järnvägsinvesteringarna uppgår till 4,0 miljarder kronor och väginvesteringarna till 1,3 miljarder kronor.

 

Utgifterna för Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur uppgår till 10,2 miljarder kronor efter sju månader. Det är 0,3 miljarder kronor mer än samma period föregående år. Utfallet för vidmakthållande av vägar uppgår till 6,6 miljarder kronor, en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Utgifterna för vidmakthållande av järnvägar uppgår till 3,5 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än för perioden januari–juli 2014.

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Bidragen till kommunerna minskar

Utfallet för Allmänna bidrag till kommuner uppgår efter sju månader till 53,3 miljarder kronor. Det är 1,3 miljarder kronor lägre än för samma period 2014. Utgiftsområdet består till den allra största delen av anslaget Kommunalekonomisk utjämning. Efter sju månader har sju tolftedelar av årsbudgeten (51,2 miljarder kronor) betalats ut till kommuner och landsting varav 36,6 miljarder kronor har betalats till kommuner. Det är en minskning med 0,9 miljarder kronor (2,4 procent). Den kommunalekonomiska utjämningen till landsting uppgår till 14,6 miljarder för perioden januari till juli, vilket är en minskning med 0,5 miljarder kronor (3,4 procent).

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Stora valutakursförluster under 2015 men minskar i juli

 

Utfallet för utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. blev i juli 1,6 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än i juli 2014. Det lägre utfallet beror främst på lägre valutakursförluster. Utfallet för utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden.

 

I tabellen nedan visas Räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor- på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Räntor på statsskulden juli 2015 jämfört med motsvarande period 2014, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
juli 2015

Utfall
juli 2014

Förändring
juli

Utfall
jan-juli 2015

Utfall
jan-juli 2014

Skillnad
2015-2014

Räntor på lån i svenska kronor

1 441

1 527

-86

7 287

13 965

-6 678

Räntor på lån i utländsk valuta

85

53

32

1 220

1 240

-20

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-129

-33

-96

-10 700

-6 451

-4 249

Summa räntor

1 396

1 546

-150

-2 193

8 754

-10 947

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-169

-31

-138

-3 228

-2 866

-362

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

244

646

-401

10 683

-5 251

15 935

Kursförluster (+)/vinster (-)

126

108

17

7 679

608

7 070

Övrigt

0

0

0

0

-1 860

1 860

Summa ränteutgifter

1 597

2 269

-672

12 941

-614

13 555

 

Det ackumulerade utfallet på anslaget Räntor på statsskulden för perioden januari-juli uppgår till 12,9 miljarder kronor, vilket är 13,6 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Den största orsaken är att anslaget belastats med stora valutakursförluster under 2015. Dessutom har kursförlusterna ökat innevarande år. Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret löser in lån i förtid, om lånen har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Lägre räntor på lån i svenska kronor påverkar utfallet åt motsatt håll.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Minskade betalningar till EU

 

Utfallet för Avgiften till Europeiska unionen uppgår hittills i år till 25,3 miljarder kronor, vilket är 2,5 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Det lägre utfallet avser främst den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten. Utfallet för den delen är hittills i år 19,2 miljarder kronor. I december 2014 fattades beslut om ändringsbudgetar i EU för 2014 som medför en minskning av betalningarna till EU 2015.

 

Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

 

Den kassamässiga korrigeringen uppgår till 10,5 miljarder kronor för de första sju månaderna. För juli är den kassamässiga korrigeringen 3,7 miljarder kronor.

 

Hittills i år överstiger EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift periodens insatta medel med 1,9 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt. I juli är utbetalningarna 0,5 miljarder kronor högre än inbetalningarna.

 

Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är inte kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag, vilket skiljer sig något från likviddag. Den så kallade ränteperiodiseringen har påverkat den kassamässiga korrigering negativt med totalt 0,9 miljarder kronor för januari–juli, varav 0,7 miljarder kronor avser juli.

 

Kassamässiga korrigeringar förekommer vid de flesta myndigheterna. Försvarsmakten, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och Trafikverket är några myndigheter som ofta har stora kassamässiga korrigeringar. För de första sju månaderna 2015 redovisar Trafikverket 5,8 miljarder kronor lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som har tillförts räntekontot. Av detta är skillnaden 1,2 miljarder kronor i juli. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt.

Försvarsmakten redovisar 1,9 miljarder kronor lägre belopp mot anslag än vad som tillförts räntekontot. Totalt för de första sju månaderna är denna skillnad 1,5 miljarder kronor som påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Nettoutlåningen minskar med 1,0 miljard kronor i juli. Det innebär att nettoutlåningen har minskat med 0,1 miljard kronor hittills i år.

 

Små förändringar i nettoutlåningen i juli

Pensionsmyndigheten har ökat sina insättningar av premiepensionsavgifter med 2,2 miljarder kronor i juli. Det betyder att nettoutlåningen minskar med motsvarande belopp. Totalt för de sju första månaderna har Premiepensionsmyndighetens insättningar ökat med 11,6 miljarder kronor. Det betyder att nettoutlåningen har minskat med motsvarande belopp. Pensionsmyndigheten placerar dessa medel bland annat på ett tillfälligt på konto Riksgäldskontoret i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararnas pengar.

 

Utlåningen till CSN minskar med 0,1 miljard kronor under juli. Totalt ökar utlåningen med 2,9 miljarder kronor för de första sju månaderna 2015.

 

Nettobehållningen på myndigheternas räntekonton har minskat med 1,5 miljarder kronor i juli. Hittills i år har nettobehållningarna minskat med 0,3 miljarder kronor. Nettoutlåningen har därmed ökat med totalt 0,3 miljarder kronor för de sju första månaderna.

 

Utlåningen till Riksbanken är oförändrad i juli men har ökat tillfälligt med totalt 8,0 miljarder kronor hittills i år. Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 31 juli till 206,5 miljarder kronor. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och måste då ersättas med nya lån. Riksgäldskontoret har mandat att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. Beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas för att refinansieringen av lånen ska kunna hanteras effektivt. Eventuella överskridanden ska justeras så snart det kan ske utan att orsaka Riksbanken eller Riksgälden onödiga merkostnader.

 

Ny kreditmodell för studielån påverkar jämförelsen mellan åren

Under de sju första månaderna har nettoutlåningen minskat med 2,0 miljarder kronor jämfört med samma period 2014. Den största förändringen beror på att en ny kreditmodell för studielån infördes 2014.  En engångseffekt på 11,7 miljarder kronor uppstod då CSN tog upp lån i Riksgäldskontoret för kapitaliserade räntor i januari 2014. Den ökade upplåningen motsvarades av en engångsinbetalning på inkomsttitel, vilket innebar att budgetsaldot inte påverkades.

 

Samtidigt påverkas jämförelsen mellan åren av att Premiepensionsmyndigheten har placerat 7,3 miljarder kronor mindre i Riksgäldskontoret än 2014. Premiepensionsmyndighetens insättningar har under de sju första månaderna ökat med 11,6 miljarder kronor. Under de sju första månaderna 2014 ökade insättningarna med 19,9 miljarder kronor. Det betyder att nettoutlåningen har minskat med motsvarande belopp.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspenssionssystemet vid sidan av statens budget uppgår till 154,0 miljarder kronor för de första sju månaderna. Det är 5,5 miljarder kronor (3,7 procent) högre än samma period 2014. För 2015 har de genomsnittliga pensionerna räknats upp med 0,9 procent. Att pensionsutgifterna ökar mer beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar.

 

 

 

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026