Månadsutfall för statens budget maj 2015
Publicerad 18 Juni 2015

Utgifter på statens budget i maj 2015

Utgifterna på statens budget uppgick i maj till 71,4 miljarder kronor, vilket är 8,7 miljarder kronor högre än samma månad föregående år. Hittills i år uppgår utgifterna till 363,6 miljarder kronor. Det är 13,6 miljarder kronor högre än för samma period föregående år. En av orsakerna är att valutakursvinster har vänts till valutakursförluster för Statskuldräntorna m.m. Även utgifterna för Migration samt Integration och jämställdhet ökar, bland annat på grund av att fler ensamkommande barn och ungdomar söker och beviljas asyl.

 

Utgiftsområde 05 Internationell samverkan

Högre utgifter för Avgifter till internationella organisationer hittills i år

Utfallet för Internationell samverkan uppgår för perioden januari–maj till 1,0 miljard kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Den största delen av utgifterna avser avgifter till internationella organisationer. Utgifterna för Förenta nationerna är hittills i år 0,5 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet utgörs framför allt av utgifter för FN:s fredsbevarande operationer och FN:s reguljära budget.

 

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Högre utgifter för anskaffning av militärt materiel i maj 2015

Utfallet för Försvar och samhällets krisberedskap uppgick i maj till 4,7 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor högre än föregående år. Den största skillnaden mot föregående år är att utgifterna för Anskaffning av materiel och anläggningar blev 0,6 miljarder kronor högre i maj 2015 än 2014.

 

Hittills i år uppgår utfallet för Försvar och samhällets krisberedskap till 16,8 miljarder kronor vilket är 0,5 miljarder kronor högre än föregående år. Det högre utfallet beror till stor del på högre utgifter för anslagen Förbandsverksamhet och beredskap (+0,6 miljarder kronor) och Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar (+0,4 miljarder kronor). I motsatt riktning verkar utfallet för anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar, vilket hittills i år är 0,5 miljarder kronor lägre än föregående år.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Lägre utgifter för bistånd i maj än föregående år

Utfallet för Internationellt bistånd uppgick i maj till 1,6 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Det är främst utbetalningarna från anslagsposten Afrika som blivit lägre. Även om det budgeterade biståndet för Afrika är något lägre i år så beror det låga utfallet i maj på att utbetalningar skett tidigare under året. De sammanlagda utbetalningarna från posten har ökat med 0,1 miljard kronor.  

 

Utfallet för utgfiftsområdet för de första fem månaderna uppgår till 8,9 miljarder kronor, vilket 0,4 miljarder högre (4,2 procent) än förra året. Det är främst utbetalningarna från posten humanitära insatser som ökat jämfört med förra året.

 

Utgiftsområde 08 Migration

Ensamkommande barn och ungdomar har ökat med 77 procent

Utgifterna i maj för Migration uppgick till 1,0 miljard kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma period 2014. Utfallet för anslaget Ersättningar och bostadskostnader har ökat med 0,1 miljard kronor.

 

Jämfört med de fem första månaderna 2014 har utgifterna för Migration ökat med 1,6 miljarder kronor (35,3 procent). Ersättningarna till asylsökande, kommuner och landsting har ökat med 1,0 miljard kronor och boendekostnader för asylsökande med 0,5 miljarder kronor.

 

Hittills i år har Migrationsverket tagit emot 22 342 ansökningar om asyl, vilket är 1 498 färre än samma period 2014.  Antalet ansökningar från ensamkommande ungdomar och barn uppgår till 3 109, vilket är en ökning med 1 356 (77 procent) jämfört med föregående år. Antalet boende i Migrationsverkets mottagningssystem uppgår till 78 443. Det är en minskning med cirka 900 personer sedan årsskiftet. Jämfört med föregående månad är det en ökning med cirka 1 000 personer.

 

Uppehållsrätter till EU/EES medborgare fortsätter att minska

Under de fem första månaderna har totalt 41 787 uppehållstillstånd beviljats. Jämfört med samma period 2014 är det en minskning med 4 138 (9 procent). Minskningen avser framför allt uppehållstillstånd och uppehållsrätter avseende EU/EES medborgare som minskat med 5 251 eller 84 procent. Antalet uppehållstillstånd till flyktingars anhöriga har dock ökat med 2 615 eller 59 procent. Uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl har ökat 2 326 (37 procent).  Ökningen beror sannolikt i huvudsak på fler bärplockare.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Högre statsbidrag till läkemedelsförmånerna

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick i maj till 4,9 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än föregående år. Utgifterna för anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgick i maj till 1,8 miljarder kronor, vilket är i nivå med föregående år. Det ackumulerade utfallet för anslaget uppgår för perioden januari–maj till 9,9 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än föregående år. Anslaget används för statens bidrag till landstingen avseende kostnaderna för läkemedelsförmånerna. Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har ingått en överenskommelse om detta statsbidrag för 2015. Senast en sådan överenskommelse fanns var 2011. Överenskommelsen bedöms innebära att storleken på statsbidragen ökar jämfört med 2014. Medel har till exempel skjutits till för att bekosta läkemedel för behandling av Hepatit C, både för 2015 och 2014.

 

Kostnaderna för statlig assistansersättning fortsätter att öka och uppgår hittills i år till 10,2 miljarder kronor. Det är 0,4 miljarder kronor högre än föregående år. Schablonbeloppet som Försäkringskassan betalar ut för varje timme utförd assistans har kontinuerligt ökat sedan assistansersättningen introducerades 1994. Detsamma gäller det högsta möjliga timbeloppet. År 2015 är schablonbeloppet 284 kronor och det högsta möjliga timbeloppet 318 kronor. För 2014 var schablonbeloppet 280 kronor och det högsta möjliga timbeloppet 314 kronor.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgifterna för sjukpenningen fortsätter öka

Utfallet för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning för perioden januari-maj uppgår till 42,9 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år. I maj uppgick utgifterna till 8,5 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor högre än i maj 2014.

 

De största utgifterna på utgiftsområdet utgörs av sjukpenning och rehabilitering samt aktivitets- och sjukersättningar. De ackumulerade utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgår till 15,0 miljarder kronor, vilket är 1,9 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det är i huvudsak utgifterna för sjukpenning som ökar, vilket beror främst på ett ökat inflöde av psykiska diagnoser samt ökad varaktighet. Utfallet för samma anslag uppgick i maj till 3,0 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än i maj 2014. Även här beror det ökade utfallet främst på högre utgifter för sjukpenning.

 

Utfallet för anslaget Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgår för perioden januari-maj till 21,1 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än samma period föregående år. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 350 598 i maj, en minskning med 2,2 procent jämfört med samma månad 2014.

 

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för både garantipensioner och änkepensioner minskar

Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgår till 16,0 miljarder kronor för de första fem månaderna 2015. Det är 0,5 miljarder kronor (3,0 procent) lägre än samma period föregående år.

 

Utfallet för garantipensioner uppgår till 6,6 miljarder kronor. Det är 0,3 miljarder kronor (4,8 procent) lägre än samma period föregående år. Den långsiktiga trenden är att utgifterna för garantipension minskar. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.

 

Efterlevandepensioner till vuxna uppgår till 5,3 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor (4,6 procent) lägre än de första fem månaderna 2014. Anslaget finansierar framför allt änkepension och eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet änkepensioner successivt.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fler uttagna dagar och högre medelersättning ökar utgifterna för föräldrapenningen

Utfallet för Ekonomisk trygghet för familjer och barn för perioden januari-maj uppgår till 34,1 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor högre än samma period föregående år. De största utgifterna på utgiftsområdet utgörs av anslaget Föräldraförsäkring, vars utfall uppgår till 15,6 miljarder kronor. Det är 0,6 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det är främst föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning som har ökat med 0,4 miljarder kronor respektive 0,2 miljarder kronor. Det ökade utfallet för föräldrapenning beror främst på något högre medelersättning och fler uttagna dagar medan ökningen av tillfällig föräldrapenning beror på fler antal nettodagar för delförmånerna vård av barn och 10 dagar i samband med barns födelse eller adoption.

 

Även de ackumulerade utgifterna för Barnbidrag har ökat med 0,2 miljarder kronor och uppgår för perioden januari–maj till 10,7 miljarder kronor. Ökningen beror i huvudsak på att antalet barn mellan 0–16 år har blivit flera.

 

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Antalet asylsökande som får uppehållstillstånd och kommunplats ökar

Utgifterna för Integration och jämställdhet uppgick i maj till 1,0 miljard kronor, vilket är 0,1 miljard kronor (14,5 procent) högre än föregående år.

 

Jämfört med de första fem månaderna 2014 har utgifterna för Integration och jämställdhet ökat med 1,7 miljarder kronor (34,3 procent). Ersättningarna till kommunerna har ökat med 1,0 miljard kronor (33,5 procent). Ersättningarna för ensamkommande barn ökade med 0,4 miljarder kronor. Orsaken är att antalet asylsökande (inklusive ensamkommande barn) som får uppehållstillstånd och kommunplats har ökat med 25 procent (ensamkommande med 64 procent).

 

Ersättningarna till etableringslotsar m.m. har ökat med 0,3 miljarder kronor (48,9 procent). På grund av kvalitetsbrister och problem med oseriös och brottslig verksamhet har Arbetsförmedlingen beslutat att tjänsten etableringslots ska avslutas. Eftersom uppsägningstiden enligt avtal är tre månader kommer utbetalningarna fortsätta t.o.m. maj/juni.*

 

Etableringsersättningarna till vissa nyanlända invandrare har ökat med 0,5 miljarder kronor.

 

Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen** uppgick i mars till 16 549, vilket är 3 342 (25 procent) fler än föregående år. Av dessa var 6 972 barn och ungdomar under 18 år varav 1 319 ensamkommande.  

 

*Tjänsten etableringslots, som introducerades i december 2010, var tänkt att fungera som en länk mellan den nyanlände och det svenska samhället. Drygt 32 000 arbetssökande har en etableringslots i dag. Uppsägningstiden, efter att tjänsten avslutas, är tre månader. Det innebär att de som vill fortsätta att gå hos sin etableringslots kan göra det under uppsägningstiden. I slutet av 2014 hade Arbetsförmedlingen avtal med cirka 350 etableringslotsar.

Källa: Arbetsförmedlingen

 

**Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen.

Källa: Migrationsverket

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgifterna för arbetslöshetsersättning minskar jämfört med 2014

Utfallet för Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår för perioden januari–maj till 27,7 miljarder kronor. Det är 1,1 miljarder kronor lägre än motsvarande period 2014.

 

Det är framför allt utgifterna för Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som har minskat. Hittills i år uppgår utfallet till 12,6 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor lägre än föregående år. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgår till 3,8 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Antalet inskrivna personer hos Arbetsförmedlingen var 649 422 personer i maj, varav 300 814 var kvinnor och 348 608 var män. Minskningen totalt sett var 1,5 procent jämfört med samma månad föregående år, för kvinnor var minskningen 3,0 procent och för män 0,2 procent. Av de inskrivna arbetslösa var 176 602 personer öppet arbetslösa, en minskning med 4,8 procent. För kvinnor var minskningen 6,0 procent och för män 3,8 procent.

 

Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var 178 617 personer, en ökning med 0,7 procent totalt. För kvinnor var det en minskning med 0,4 procent och för män var det en ökning med 1,5 procent.

 

Utgifterna för Lönebidrag och Samhall m.m. uppgår hittills i år till 7,1 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än samma period föregående år. Antalet personer som hade arbete med stöd var 91 127 i maj. Av dessa hade 76 744 personer subventionerad anställning på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, en minskning med 1,9 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för Bidrag till lönegarantiersättning uppgår hittills i år till 0,6 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Lägre utgifter för studiemedelsräntor 2015 på grund av förändrad redovisning

Utfallet för Studiestöd uppgår för perioden januari–maj till 9,4 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. De största delarna av utgifterna utgörs av studiemedel i form av studiebidrag och tilläggsbidrag för studerande med barn (6,3 miljarder kronor hittills i år) samt studiehjälp i form av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg för studerande inom främst gymnasieskolan (1,7 miljarder kronor hittills i år).

 

Det lägre utfallet jämfört med samma period föregående år beror på en övergångseffekt 2014 på anslaget Statens utgifter för studiemedelsräntor på cirka 0,6 miljarder kronor till följd av att bruttoredovisningen av räntor avskaffades.

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Ökade utgifter hittills i år jämfört med 2014

Utfallet för Utbildning och universitetsforskning uppgår hittills i år till 25,2 miljarder kronor. Det är 0,8 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Den största skillnaden hittills i år är utfallet för Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation samt Särskild utgifter inom universitet och högskolor som har ökat med 0,2 respektive 0,1 miljarder kronor.

 

Utgifterna för universitet och högskolor står för cirka 70 procent av de totala utgifterna. De högsta enskilda anslagsutfallen inom utgiftsområdet hittills i år är för Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation samt för Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. med utfall om 2,4 respektive 1,8 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna för kommunikationer högre än förra året, hittills i år

Utfallet för Kommunikationer uppgår till 15,9 miljarder kronor efter fem månader. Det är 1,1 miljard kronor (7,5 procent) högre än samma period 2014.

 

Utfallet för anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår till 6,2 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än de första fem månaderna föregående år. Av detta avser 3,3 miljarder kronor investeringar i nationell plan. Järnvägsinvesteringarna uppgår till 2,6 miljarder kronor och väginvesteringarna till 0,6 miljarder kronor. Under maj blev utgifterna för utveckling av statens infrastruktur 0,8 miljarder högre än i maj 2014.

 

Utgifterna för Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur uppgår till 6,9 miljarder kronor efter fem månader. Det är 0,6 miljarder kronor mer än för samma period föregående år. Utfallet för vidmakthållande av vägar uppgår till 4,5 miljarder kronor, en ökning med 0,5 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Utgifterna för vidmakthållande av järnvägar uppgår till 2,3 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor högre än för perioden januari–maj 2014.

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utfallet för Allmänna bidrag till kommuner uppgår efter fem månader till 38,1 miljarder kronor. Det är 0,9 miljarder kronor lägre än för samma period 2014. Utgiftsområdet består till den allra största delen av anslaget Kommunalekonomisk utjämning. Efter fem månader har fem tolftedelar av årsbudgeten (36,6 miljarder kronor) betalats ut till kommuner och landsting. Av detta har 26,1 miljarder kronor betalats ut till kommuner. Det är en minskning med 0,6 miljarder kronor (2,4 procent). Den kommunalekonomiska utjämningen till landsting uppgår till 10,4 miljarder kronor för perioden januari–maj, vilket är en minskning med 0,4 miljarder kronor (3,4 procent).

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Kraftigt ökade utgifter för Statsskuldsräntor m.m. i maj och hittills i år

Utfallet för utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. blev i maj 7,1 miljarder kronor, vilket är 12,3 miljarder kronor högre än samma månad föregående år. Det högre utfallet beror på att valutakursvinster i maj 2014 har övergått till att bli valutakursförluster i maj innevarande år. Även högre kursförluster bidrog till det högre utfallet. Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret löser in lån i förtid, om lånen har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Utfallet för utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden.

 

I tabellen nedan visas Räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Räntor på statsskulden maj 2015 jämfört med motsvarande period 2014, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
maj 2015

Utfall
maj 2014

Förändring
maj

Utfall
jan-maj 2015

Utfall
jan-maj 2014

Skillnad
2015-2014

Räntor på lån i svenska kronor

4 301

3 574

727

6 546

12 755

-6 209

Räntor på lån i utländsk valuta

480

417

63

1 065

1 124

-59

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-1 443

-2 397

954

-9 322

-4 884

-4 439

Summa räntor

3 338

1 594

1 744

-1 711

8 995

-10 706

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-343

-244

-99

-2 230

-1 993

-237

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

979

-4 793

5 772

10 486

-6 077

16 563

Kursförluster (+)/vinster (-)

3 115

131

2 984

7 410

420

6 990

Övrigt

0

-1 860

1 860

0

-1 860

1 860

Summa ränteutgifter

7 090

-5 171

12 261

13 954

-515

14 469

 

Det ackumulerade utfallet för perioden januari–maj på anslaget Räntor på statsskulden uppgår till 14,0 miljarder kronor. Det är 14,5 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Även det högre ackumulerade utfallet jämfört med föregående år beror främst på att valutakursvinster 2014 har övergått till att bli valutakursförluster innevarande år. Högre kursförluster bidrog också till det högre utfallet. Lägre räntor på lån i svenska kronor påverkade utfallet åt motsatt håll.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Minskade betalningar till EU

Utfallet för Avgiften till Europeiska unionen uppgår hittills i år till 21,1 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Det lägre utfallet avser främst den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten. Utfallet för den delen är hittills i år 16,2 miljarder kronor. I december 2014 fattades beslut om ändringsbudgetar i EU för 2014 som medför en minskning av betalningarna till EU 2015.

 

Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

 

Den kassamässiga korrigeringen uppgår till 3,7 miljarder kronor för de första fem månaderna. För maj är den kassamässiga korrigeringen -5,1 miljarder kronor.

 

Hittills i år överstiger EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift periodens insatta medel med 1,2 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt. I maj är i stället inbetalningarna 0,4 miljarder kronor högre än utbetalningarna, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen negativt med 0,4 miljarder kronor.

 

Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är inte kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag, vilket skiljer sig något från likviddag. Den så kallade ränteperiodiseringen har påverkat den kassamässiga korrigering negativt med totalt 4,1 miljarder kronor för perioden januari–maj, varav 3,1 miljarder kronor avser maj.

 

Kassamässiga korrigeringar förekommer vid de flesta myndigheterna. Försvarsmakten, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och Trafikverket är några myndigheter som ofta har stora kassamässiga korrigeringar. För de första fem månaderna 2015 redovisar Trafikverket 5,4 miljarder kronor lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som har tillförs räntekontot. Detta påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 5,4 miljarder kronor. Under maj minskade skillnaden med 0,1 miljard kronor.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Nettoutlåningen har ökat med 2,5 miljarder kronor i maj. Det innebär att nettoutlåningen har ökat med 0,5 miljarder kronor hittills i år.

 

Minskade insättningar av premiepensionsmedel ökar nettoutlåningen i maj

Pensionsmyndigheten har minskat sina insättningar av premiepensionsavgifter med 2,4 miljarder kronor i maj. Det betyder att nettoutlåningen ökar med motsvarande belopp. Totalt för de fem första månaderna har Pensionsmyndighetens insättningar ökat med 7,6 miljarder kronor. Det betyder att nettoutlåningen har minskat med motsvarande belopp. Pensionsmyndigheten placerar dessa medel bland annat på ett tillfälligt konto i Riksgäldskontoret i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararna.

 

Utlåningen till Riksbanken har ökat tillfälligt med 2,9 miljarder kronor i maj. Det innebär att utlåningen till Riksbanken har ökat med 8,0 miljarder kronor hittills i år. Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 31 maj till 206,5 miljarder kronor. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och måste då ersättas med nya lån. Riksgäldskontoret har mandat att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. Beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas för att refinansieringen av lånen ska kunna hanteras effektivt. Eventuella överskridanden ska justeras så snart det kan ske utan att orsaka Riksbanken eller Riksgälden onödiga merkostnader.

 

Utlåningen till CSN har ökat med 4,3 miljarder kronor under de första fem månaderna 2015.

 

Nettobehållningen på myndigheternas räntekonton har ökat med 2,6 miljarder kronor i maj. Hittills i år har nettobehållningarna ökat med 3,7 miljarder kronor, vilket minskar nettoutlåningen.

 

Ny kreditmodell för studielån påverkar jämförelsen mellan åren

Under de fem första månaderna har nettoutlåningen minskat med 9,6 miljarder kronor jämfört med samma period 2014. Den största förändringen beror på att en ny kreditmodell för studielån infördes 2014.  En engångseffekt på 11,7 miljarder kronor uppstod då CSN tog upp lån i Riksgäldskontoret för kapitaliserade räntor i januari 2014. Den ökade upplåningen motsvarades av en engångsinbetalning på inkomsttitel, vilket innebar att budgetsaldot inte påverkades.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgår till 109,7 miljarder kronor för de första fem månaderna. Det är 4,0 miljarder kronor (3,8 procent) högre än samma period 2014. För 2015 har de genomsnittliga pensionerna räknats upp med 0,9 procent. Att pensionsutgifterna ökar mer beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar.


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026