Månadsutfall för statens budget maj 2015
Publicerad 18 Juni 2015

Inkomster på statens budget i maj 2015

Inkomsterna i maj uppgick till 91,6 miljarder kronor, vilket är i nivå med utfallet föregående år. Inkomsterna för de första fem månaderna 2015 uppgår till 413,7 miljarder kronor. Det är 10,7 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det är framför allt skatterna på inkomst samt skatt på varor och tjänster som har ökat jämfört med föregående år samtidigt som inkomsterna av statens övriga verksamhet har minskat hittills i år.

 

Skatter

 

Fysiska personers inkomstskatt, netto

Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto uppgår hittills i år till -84,2 miljarder kronor. Att skatten för fysiska personer är negativ beror på att skatt för fysiska personer till största delen betalas ut till kommuner och landsting det vill säga andra sektorer än den statliga. Utfallet för de första fem månaderna 2014 var -93,8 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är 9,6 miljarder kronor.

 

I januari slutreglerades förskotten till kommuner och landsting för taxeringsåret 2013. Den slutliga skatten blev 5,0 miljarder lägre, vilket reglerades i januari 2015 (lägre utbetalningar till kommuner och landsting).  Regleringarna i januari förra året gick åt andra hållet, det vill säga den slutliga skatten blev 7,2 miljarder kronor högre (högre utbetalningar till kommunerna).  Skillnaden mellan åren är 12,2 miljarder kronor, det vill säga en positiv effekt för statens skatteinkomster och budgetsaldot.

 

Förskotten till kommuner och landsting uppgår hittills i år till 264,3 miljarder kronor. Det är 12,8 miljarder kronor (5,1 procent) högre än samma period 2014. Högre utbetalningar till kommuner och landsting hade en negativ effekt på statens skatteinkomster och budgetsaldot i januari. Orsaken till de högre utbetalningarna är att bland annat att lönesumman beräknats bli högre i år.

 

Den debiterade källskatten, att betala 2015, har ökat med 10,8 miljarder kronor (4,5 procent).

 

Juridiska personers inkomstskatt, netto

Inkomstskatten för juridiska personer uppgår hittills i år till 62,6 miljarder kronor, vilket är 4,3 miljarder kronor (6,4 procent) lägre än 2014. Orsaken är främst att debiterad preliminärskatt, att betala aktuellt år, minskat med 1,3 miljarder kronor och att anstånd som upphör blivit 3,1 miljarder kronor lägre.

 

Socialavgifter och löneskatter

Nettoutfallet för socialavgifter och löneskatter uppgår hittills i år till 139,2 miljarder kronor. Jämfört med samma period 2014 är det en ökning med 3,9 miljarder kronor (2,9 procent). Orsaken är bland annat den högre lönesumman.

 

Skatt på varor och tjänster

Utfallet för Skatt på varor och tjänster uppgår till 196,0 miljarder kronor för de första fem månaderna. Det är 7,1 miljarder kronor (3,7 procent) mer än för samma period föregående år.

 

Inkomsterna från Mervärdesskatt, netto uppgår till 141,0 miljarder kronor, vilket är 4,7 miljarder kronor (3,4 procent) högre än de första fem månaderna föregående år.

 

Energiskatten uppgår efter fem månader till 27,8 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor (3,7 procent) högre än samma period föregående år. Energiskatter redovisas med en månads förskjutning, vilket betyder att det som redovisas i maj avser april. Inkomsterna för perioden januari–maj 2015 avser därför försäljningen under perioden december 2014–april 2015.

 

Höjd fordonsskatt och skatt på alkohol och tobak ger högre skatteintäkter

Alkoholskatten uppgår till 5,5 miljarder kronor för de första fem månaderna. Det är en ökning med 0,4 miljarder kronor (7,3 procent) jämfört med de första fem månaderna föregående år. Alkoholskatten för samtliga varuslag höjdes från och med den 1 januari 2015.

 

Tobaksskatten uppgår till 4,8 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (9,4 procent) högre än de första fem månaderna 2014. Tobaksskatten höjdes för samtliga varuslag från och med den 1 januari 2015.

 

Fordonsskatten uppgår till 6,3 miljarder kronor, en ökning med 0,8 miljarder kronor eller 15,1 procent jämfört med de första fem månaderna föregående år. Fordonsskatten höjdes den 1 januari 2015 för personbilar, husbilar, lätta lastbilar och lätta bussar.

 

Övriga Inkomster

 

Rörelseöverskott

Riksbankens inlevererade överskott är högre 2015 än 2014

Utfallet för Rörelseöverskott uppgår för perioden januari–maj till 4,1 miljarder kronor. Detta är 0,8 miljarder kronor högre än föregående år. Hittills i år består utfallet till största del av Riksbankens inlevererade överskott. Årets inlevererade överskott från Riksbanken, vilket hör till räkenskapsåret 2014, uppgår till 4,1 miljarder kronor. Det inlevererade överskottet beräknas till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden efter att bokslutsdispositioner återförts och andra justeringar gjorts. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 3,3 miljarder kronor 2014. Efter justeringarna uppgår resultatet som ligger till grund för beräkningen av det inlevererade överskottet till 9,0 miljarder kronor i år. Det är 12,4 miljarder kronor högre än det justerade resultatet för 2013, vilket var negativt. Detta bidrar till det högre inlevererade överskottet 2015.

 

Inkomster av statens aktier

Kraftigt minskad utdelning från LKAB jämfört med tidigare år

Inkomsterna från statens aktier uppgick i maj till 4,4 miljarder kronor. Det är 2,4 miljarder kronor lägre än motsvarande månad föregående år. En orsak till skillnaden mellan åren är att Akademiska hus AB:s utdelning skedde i april 2015 och inte i maj som var fallet 2014. Skillnaden beror även på att utdelningen från LKAB i år blev 0,1 miljard kronor, vilket är 3,4 miljarder kronor sämre än föregående år. LKAB:s resultat före skatt försämrades till 0,6 miljarder kronor 2014 från 7,6 miljarder kronor 2013. Priset på järnmalm föll kraftigt under 2014 och det är en stor anledning till det försämrade resultatet för LKAB.  

 

Tabellen innehåller de bolag som redovisat utdelningar hittills i år samt en jämförelse med de utdelningar som dessa bolag gjorde under 2014, oavsett vid vilken period dessa redovisades mot inkomsttitel. De bolag som är markerade med * har tillkommit i tabellen i maj.

 

Aktieutdelningar 2014 och 2015

Miljarder kronor

 

 

 

 

Utfall 2015

Utfall 2014

Skillnad

AB Bostadsgaranti

0,1

0,0

0,1

Akademiska hus AB

1,4

1,4

0,1

Apoteket AB

0,2

0,2

0,0

Fouriertransform AB *

0,1

 

0,1

Jernhusen AB *

0,1

0,1

0,0

Lernia AB *

0,2

0,1

0,2

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) *

0,1

3,5

-3,4

Metria AB *

0,0

 

0,0

SBAB *

0,5

 

0,5

SJ AB *

0,2

0,1

0,2

Specialfastigheter AB

0,9

0,5

0,4

Sveaskog AB *

0,8

0,5

0,4

Swedavia AB *

0,2

 

0,2

Svensk bilprovning AB *

0,0

0,3

-0,2

Svensk exportkredit AB *

0,4

0,3

0,1

Svenska Rymdaktiebolaget *

0,0

0,0

0,0

Svevia AB *

0,1

 

0,1

Teliasonera

4,8

4,8

0,0

Teracom Group AB *

0,2

0,3

-0,1

Vasallen AB *

0,3

0,1

0,2

Totalt

11,0

12,0

-1,1

 

Övriga inkomster av statens verksamhet

Stora engångsposter påverkar jämförelsen mellan åren

Hittills i år uppgår utfallet för Övriga inkomster av statens verksamhet till 2,7 miljarder kronor, vilket är 9,4 miljarder kronor lägre än föregående år. Den största skillnaden mellan åren utgörs av en engångsinbetalning från CSN, i januari 2014, med anledning av att en kreditmodell infördes för studielån 2014. Kreditmodellen innebär bland annat att kapitaliserad ränta från och med 2014 ska lånefinansieras. En engångseffekt uppstod eftersom CSN tog upp lån i Riksgäldskontoret för ackumulerad kapitaliserad ränta. Den ökade upplåningen motsvarades av en engångsinbetalning på inkomsttitel 2811 om 11,7 miljarder kronor.

 

Under april 2015 betalade Exportkreditnämndens in myndighetskapital till ett värde av 2,3 miljarder kronor (för en mer detaljerad beskrivning se månadsutfallet för april 2015). Ingen motsvarande transaktion skedde under 2014.

 

Bidrag m.m. från EU

Lägre bidrag från EU jämfört med 2014

Bidragen från EU uppgår för perioden januari–maj till 7,1 miljarder kronor, vilket är 2,1 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Under inkomsttypen redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen avser bidrag från EU:s jordbruksfonder, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

 

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgår för perioden januari–maj till 6,3 miljarder kronor. Gårdsstödet utgör 6,1 miljarder kronor av dessa, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Bidragen från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling saknar ännu utfall för 2015. Inkomsterna för samma period 2014 var 1,7 miljarder kronor.

 

Även utfallet för bidragen från Europeiska socialfonden skiljer sig åt jämfört med föregående år. Inkomsterna är 0,4 miljarder kronor lägre hittills i år. Bidragen från socialfonden för programperioden 2014–2020 uppgår hittills i år till 0,2 miljarder kronor.

 

Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden uppgår till 0,6 miljarder kronor hittills i år. 0,1 miljard kronor av dessa avser programperioden 2014–2020.


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026