Månadsutfall för statens budget mars 2015
Publicerad 29 April 2015

Utgifter på statens budget i mars 2014

 

Utgifterna på statens budget uppgår i mars till 74,0 miljarder kronor, vilket är 7,2 miljarder kronor lägre än samma månad föregående år. Utgifterna för första kvartalet uppgår till 220,8 miljarder kronor. Det är 10,2 miljarder kronor lägre än för första kvartalet 2014. Skillnaden mellan åren beror främst på att nettoutlåningen har minskat med 14,8 miljarder kronor. Det lägre utfallet beror till stor del på att en ny kreditmodell för studielån infördes 2014. Utfallet för statsskuldsräntorna blev däremot högre för första kvartalet 2015 jämfört med det låga utfallet under 2014.

 

Utgiftsområde 05 Internationell samverkan

Högre utgifter för Avgifter till internationella organisationer för första kvartalet

 

Utfallet för Internationell samverkan uppgår för det första kvartalet till 0,8 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Den största delen av utgifterna avser avgifter till internationella organisationer. Av dessa avser 0,5 miljarder kronor Förenta nationerna. De högre utgifterna jämfört med föregående år utgörs främst av utgifter för FN:s fredsbevarande operationer.

 

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Lägre utgifter under första kvartalet 2015, främst för Anskaffning av materiel och anläggningar

 

Utfallet för Försvar och samhällets krisberedskap uppgår till 3,2 miljarder kronor i mars, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än föregående år. Den största skillnaden mot föregående år är att utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar var 0,5 miljarder kronor lägre i mars 2015 än i mars 2014.

 

För det första kvartalet 2015 uppgår utfallet för Försvar och samhällets krisberedskap till 8,1 miljarder kronor vilket är 0,9 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år. Utfallet för anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar är det som förändrats mest jämfört med det första kvartalet 2014. Sammanlagt är utfallet 1,2 miljarder kronor (63,9 procent) lägre. I motsatt riktning verkar anslaget Förbandsverksamhet och beredskap, vars utfall har blivit 0,4 miljarder kronor (6,7 procent) högre än det första kvartalet 2015.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Högt utfall i mars, men utfallet brukar variera mellan månaderna

 

Utfallet för Internationellt bistånd uppgick i mars till 2,3 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det är främst utbetalningar från anslagsposten Humanitära insatser som ökat. Utfallet på månadsbasis för denna anslagspost brukar skilja sig åt mellan åren.

 

Utfallet för det första kvartalet 2015 uppgår till 4,9 miljarder kronor, vilket 0,9 miljarder högre än föregående år.

 

Utgiftsområde 08 Migration

Fortsatt fler asylsökande under första kvartalet 2015

 

Jämfört med det första kvartalet 2014 har utgifterna för Migration ökat med 0,9 miljarder kronor (35,2 procent). Utfallet för anslaget Ersättningar och bostadskostander har ökat med 0,8 miljarder kronor jämfört med föregående år. Orsaken är det högre antalet asylsökanden.

 

Ensamkommande barn och ungdomar har ökat med 64 procent

 

Hittills i år har Migrationsverket tagit emot 13 060 ansökningar om asyl, vilket är något fler än samma period 2014. Antalet ansökningar från ensamkommande ungdomar och barn uppgår till 1 502 stycken, vilket är en ökning med 588 stycken (64 procent) jämfört med föregående år.

 

Uppehållsrätter till EU/EES medborgare har minskat

 

Under det första kvartalet har totalt 23 822 uppehållstillstånd beviljats. Jämfört med samma period 2014 är det en minskning med 5 280 stycken (18 procent). Minskningen avser framför allt uppehålls- och uppehållsrätter avseende EU/EES medborgare samt asyl. Antalet uppehållstillstånd till flyktingars anhöriga har dock ökat med 2 000 stycken eller 82 procent.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Senare utbetalning av kömiljarden 2015 anledningen till lägre utgifter för första kvartalet

 

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick för mars till 5,1 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än föregående år. Hittills i år uppgår utfallet till 15,2 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor (6,6 procent) lägre än utfallet för det första kvartalet 2014.

 

Den stora skillnaden jämfört med föregående år är utfallet för anslaget Prestationsbunden vårdgaranti. Förra året betalades hela den så kallade kömiljarden ut i februari. I år har hittills bara ett mindre belopp betalats ut vilket leder till en skillnad mellan åren på 1,0 miljard kronor. Fördelningen av resterande medel i kömiljarden mellan landstingen har beslutats av regeringen och medlen ska betalas ut under april.  

 

Ny överenskommelse om Bidrag för läkemedelsförmånerna för 2015

 

Utgifterna avseende anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgår för det första kvartalet 2015 till 5,6 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor högre än föregående år. Utgifterna avser statens bidrag till landstingen för läkemedelsförmånernas kostnader. Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har ingått en överenskommelse som reglerar formerna för statens bidrag till läkemedelsförmånerna 2015. Senast en sådan överenskommelse fanns var 2011.

 

Kostnaderna för statlig assistansersättning fortsätter att öka och uppgår hittills i år till 6,1 miljarder kronor. Det är 0,3 miljarder kronor högre än föregående år. Schablonbeloppet som Försäkringskassan betalar ut för varje timme utförd assistans har kontinuerligt ökat sedan assistansersättningen introducerades 1994. Detsamma gäller det högsta möjliga timbeloppet. 2015 är schablonbeloppet 284 kronor och det högsta möjliga timbeloppet 318 kronor. För 2014 var schablonbeloppet 280 kronor och det högsta möjliga timbeloppet 314 kronor.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgifterna för sjukpenning ökar under första kvartalet 2015

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgår för det första kvartalet 2015 till 25,8 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Utgifterna uppgick i mars till 8,4 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än i mars 2014.

 

De största utgifterna inom utgiftsområdet avser utgifter för sjukpenning och rehabilitering m.m. och utgifter för aktivitets- och sjukersättningar. De ackumulerade utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgår till 8,9 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor högre än samma period 2014 och beror i huvudsak på högre utgifter för sjukpenning. I mars ökade utgifterna för sjukpenning med 0,4 miljarder kronor, jämfört med samma månad 2014, och uppgick till 2,5 miljarder kronor.

 

Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringsersättning per registrerad försäkrad (16-64 år). Alla dagar är omräknade till nettodagar. Sjukpenningtalet uppgick i mars till 9,70 dagar. Män har lägre sjukpenningtal (6,87) än kvinnor (12,63).

 

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar uppgår för det första kvartalet till 12,7 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än samma period 2014. Sjuk- eller aktivitetsersättningar betalades ut till 352 179 personer i mars, en minskning med 2,3 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Ohälsotalet visar antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, rehabiliteringsersättning samt sjuk- och aktivitetsersättning per person mellan 16 och 64 år. Ohälsotalet uppgick i mars till 27,6 dagar. Ohälsotalet för män var 22,2 dagar och för kvinnor 33,1 dagar.

 

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för både garantipensioner och änkepensioner minskar

 

Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgår till 9,6 miljarder kronor för det första kvartalet 2015. Det är 0,3 miljarder kronor (3,0 procent) lägre än samma period föregående år.

 

Utfallet för garantipensioner uppgår till 4,0 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor (4,8 procent) lägre än samma period föregående år. Den långsiktiga trenden är att utgifterna för garantipension minskar. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.

 

Efterlevandepensioner till vuxna uppgår till 3,2 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor (4,7 procent) lägre än det första kvartalet 2014. Anslaget finansierar framför allt änkepension och eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet änkepensioner successivt.

 

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Programmet med etableringslotsar avslutas

 

Jämfört med det första kvartalet 2014 har utgifterna för Integration och jämställdhet ökat med 1,0 miljard kronor (38,5 procent).

 

Ersättningarna till kommunerna har ökat med 0,6 miljarder kronor (36,1 procent). Ersättningarna för ensamkommande barn ökade med 0,2 miljarder kronor. Orsaken är det ökande antalet asylsökande (inkl. ensamkommande barn och ungdomar) som får uppehållstillstånd. En stor del av betalningarna avser ersättningar för utgifter som uppkom i slutet av 2014.

 

Ersättningarna till etableringslotsar m.m. har ökat med 0,2 miljarder kronor (77 procent). På grund av kvalitetsbrister och problem med oseriös och brottslig verksamhet har Arbetsförmedlingen beslutat att tjänsten etableringslots ska upphöra. Eftersom uppsägningstiden enligt avtal är tre månader kommer utbetalningarna fortsätta till och med maj/juni.*

 

Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen** uppgick i februari till 7 708, vilket är 1 991 (35 procent) fler än föregående år. Av dessa var 3 227 barn och ungdomar under 18 år varav 577 ensamkommande.  

 

*Tjänsten etableringslots, som introducerades i december 2010, var tänkt att fungera som en länk mellan den nyanlände och det svenska samhället. Drygt 32 000 arbetssökande har en etableringslots i dag. Uppsägningstiden, efter att tjänsten avslutas, är tre månader. Det innebär att de som vill fortsätta att gå hos sin etableringslots kan göra det under uppsägningstiden. I slutet av 2014 hade Arbetsförmedlingen avtal med cirka 350 etableringslotsar.

 

Källa: Arbetsförmedlingen

 

**Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen.

 

Källa: Migrationsverket                

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgifterna för arbetslöshetsersättning har fortsatt att minska

 

Utfallet för Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår för det första kvartalet till 16,6 miljarder kronor. Det är 0,7 miljarder kronor lägre än motsvarande period 2014.

 

Det är framför allt utgifterna för Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som har minskat. För det första kvartalet uppgår utfallet till 7,6 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än föregående år. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgår till 2,3 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Antalet inskrivna personer hos Arbetsförmedlingen var 665 859 personer i mars, varav 305 456 var kvinnor och 360 403 var män. Minskningen totalt sett var 2,5 procent jämfört med samma månad föregående år. För kvinnor blev minskningen 4,3 procent och för män 0,9 procent. Det är alltså framför allt inskrivna kvinnor som minskar. Av de inskrivna arbetslösa var 191 386 personer öppet arbetslösa, en minskning med 7,3 procent. Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var 185 093 personer, en minskning med 0,6 procent.

 

Utgifterna för Lönebidrag och Samhall m.m. uppgår hittills i år till 4,3 miljarder kronor, vilket motsvarar utfallet för samma period föregående år. Antalet personer som hade arbete med stöd var 90 638 i mars. Av dessa hade 75 797 personer subventionerad anställning på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, en minskning med 0,3 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för Bidrag till lönegarantiersättning uppgår hittills i år till 0,3 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Lägre utgifter för studiemedelsräntor 2015 på grund av förändrad redovisning

 

Utfallet för Studiestöd uppgår för det första kvartalet till 5,9 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Det lägre utfallet beror på en övergångseffekt från 2014 på anslaget Statens utgifter för studiemedelsräntor på cirka 0,6 miljarder kronor till följd av att bruttoredovisningen av räntor avskaffades.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna för kommunikationer i samma nivå som första kvartalet 2014

 

Utfallet för Kommunikationer uppgår till 8,3 miljarder kronor efter det första kvartalet. Det är lika mycket som samma period 2014.

 

Utfallet för anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår till 2,8 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än första kvartalet föregående år. Av detta avser 1,4 miljarder kronor investeringar i nationell plan. Järnvägsinvesteringarna uppgår till 1,2 miljarder kronor och väginvesteringarna till 0,2 miljarder kronor.

 

Utgifterna för Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur uppgår till 4,1 miljarder kronor efter det första kvartalet 2015. Det är 0,3 miljarder kronor mer än samma period föregående år. Utfallet för vidmakthållande av vägar uppgår till 2,9 miljarder kronor, en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Utgifterna för vidmakthållande av järnvägar uppgår till 1,2 miljarder kronor, vilket är lika mycket som första kvartalet 2014.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Valutakursförluster under första kvartalet leder till högre kostnader för Statsskuldsräntorna m.m.

 

Utfallet för utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. blev i mars 5,5 miljarder kronor. Det är 0,8 miljarder kronor högre än i mars 2014. Utfallet för utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden.

 

I tabellen nedan visas Räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Räntor på statsskulden i mars 2015 jämfört med motsvarande period 2014, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
mars 2015

Utfall
mars 2014

Förändring
mars

Utfall
jan-mars 2015

Utfall
jan-mars 2014

Skillnad
2015-2014

Räntor på lån i svenska kronor

4 059

6 166

-2 107

2 244

5 003

-2 759

Räntor på lån i utländsk valuta

57

77

-20

673

643

30

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-2 031

-715

-1 317

-4 784

-1 932

-2 852

Summa räntor

2 085

5 528

-3 443

-1 867

3 714

-5 581

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-923

-924

1

-1 708

-1 611

-97

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

4 157

-340

4 497

8 009

-1 022

9 032

Kursförluster (+)/vinster (-)

120

364

-244

494

239

255

Övrigt

0

0

0

0

0

0

Summa ränteutgifter

5 440

4 628

812

4 928

1 319

3 609

 

Det ackumulerade utfallet för anslaget Räntor på statsskulden för det första kvartalet uppgår till 4,9 miljarder kronor, vilket är 3,6 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet beror främst på stora valutakursförluster. Åt motsatt håll verkade att räntor på lån i svenska kronor blev lägre än samma period 2014. Dessutom blev det högre inkomster av överkurser vid emission.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Minskade betalningar till EU

 

Utfallet för Avgiften till Europeiska unionen uppgår för det första kvartalet till 14,0 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Av dessa 1,8 miljarder kronor avser 1,7 miljarder kronor den del av EU-avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten. I december 2014 fattades beslut om ändringsbudgetar i EU för 2014 som medför en minskning av betalningarna till EU 2015.

 

Kassamässig korrigering

 

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

 

Den kassamässiga korrigeringen uppgår till 6,4 miljarder kronor för det första kvartalet.

 

Under det första kvartalet översteg EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift periodens insatta medel med 0,9 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt.

 

Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är inte kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag, vilket skiljer sig något från likviddag. Den så kallade ränteperiodiseringen har påverkat den kassamässiga korrigering negativt med totalt 0,1 miljard kronor för det första kvartalet.

 

Kassamässiga korrigeringar förekommer vid de flesta myndigheterna. Försvarsmakten, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och Trafikverket är några myndigheter som ofta har stora kassamässiga korrigeringar. För det första kvartalet 2015 redovisar Trafikverket 4,9 miljarder kronor lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som har tillförts räntekontot. Detta påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 4,9 miljarder kronor.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

 

Nettoutlåningen minskar med 1,2 miljarder kronor i mars. För det första kvartalet ökar den däremot med 4,3 miljarder kronor.

 

Premiepensionsmedlen minskar nettoutlåningen

Pensionsmyndigheten har ökat sina insättningar av premiepensionsavgifter med 5,6 miljarder kronor i mars. Även totalt för det första kvartalet ökar Premiepensionsmyndighetens insättningar med 5,6 miljarder kronor, då myndigheten minskade insättningarna lika mycket i januari som den ökade insättningarna i februari (3,4 miljarder kronor). Det betyder att nettoutlåningen har minskat med motsvarande belopp. Pensionsmyndigheten placerar dessa medel bland annat på ett tillfälligt konto på Riksgäldskontoret i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararnas medel.

 

Exportkreditnämnden har minskat sin inlåning med 1,9 miljarder kronor i mars. Det medför att nettoutlåningen har ökat med totalt 1,9 miljarder för det första kvartalet med anledning av detta.

 

Utlåningen till Riksbanken har ökat tillfälligt under det första kvartalet med 5,1 miljarder kronor. Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 31 mars till 203,6 miljarder kronor. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och måste då ersättas med nya lån. Riksgäldskontoret har mandat att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. Beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas för att refinansieringen av lånen ska kunna hanteras effektivt. Eventuella överskridanden ska justeras så snart det kan ske utan att orsaka Riksbanken eller Riksgälden onödiga merkostnader.

 

Utlåningen till CSN ökar med 3,3 miljarder kronor under det första kvartalet.

 

Nettobehållningen på myndigheternas räntekonton har minskat med 2,4 miljarder kronor i mars. Det innebär att nettobehållningarna har minskat med 0,9 miljarder kronor under det första kvartalet och ökar nettoutlåningen.

 

Ny kreditmodell för studielån påverkar jämförelsen mellan åren

Under de tre första månaderna har nettoutlåningen minskat med 17,1 miljarder kronor jämfört med samma period 2014. Den största förändringen beror på att en ny kreditmodell för studielån infördes 2014.  En engångseffekt på 11,7 miljarder kronor uppstod då CSN tog upp lån i Riksgäldskontoret för kapitaliserade räntor i januari 2014. Den ökade upplåningen motsvarades av en engångsinbetalning på inkomsttitel, vilket innebar att budgetsaldot inte påverkades.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgår till 65,7 miljarder kronor för det första kvartalet. Det är 2,4 miljarder kronor (3,8 procent) högre än samma period 2014. För 2015 har de genomsnittliga pensionerna räknats upp med 0,9 procent. Att pensionsutgifterna ökar mer beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar.


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026