Månadsutfall för statens budget januari 2015
Publicerad 27 Februari 2015

 

Utgifterna på statens budget uppgick i januari 2015 till 79,0 miljarder kronor, vilket är 12,3 miljarder kronor lägre än samma månad 2014. Det lägre utfallet avser främst Riksgäldskontorets nettoutlåning

 

Utgiftsområde 04 Rättsväsendet

 

Utfallet för Rättsväsendet uppgår i januari till 2,9 miljarder kronor. Det är 0,1 miljard kronor (5,3 procent) högre än 2014.

Vid årsskiftet omorganiserades de 21 polismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium till en samlad Polismyndighet. Myndigheten finansieras genom anslaget Polismyndigheten (tidigare Polisorganisationen) som har ett utfall i januari om 1,5 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än samma månad 2014.

 

I samband med ombildningen blev Säkerhetspolisen en fristående myndighet. Det leder inte till någon förändring av anslagsstrukturen då myndigheten sedan tidigare finansierats genom ett eget anslag och inte föll under anslaget Polisorganisationen. En mindre ökning av anslaget gjordes både 2014 och 2015 för att finansiera ombildningen av Säkerhetspolisen till en fristående myndighet.

 

Utgiftsområde 08 Migration

 

Utfallet för Migration blev 1,1 miljard kronor i januari, vilket är i nivå med samma period föregående år.

 

Under januari har Migrationsverket tagit emot 4 895 ansökningar om asyl, vilket är en ökning med 444 (10 procent) jämfört med samma period 2014. Sökanden från Syrien fortsätter att vara den största gruppen. Antalet ansökningar från ensamkommande ungdomar och barn uppgår till 572, vilket är en ökning med 90 procent jämfört med ifjol.

 

Under januari har totalt 6 663 uppehållstillstånd beviljats. Jämfört med januari 2014 är det en minskning med 29 procent. Minskningen avser framför allt uppehållsrätter avseende EU/EES medborgare samt uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

 

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgår i januari till 4,7 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor (4,9 procent) högre än utfallet för januari 2014.

 

Utgifterna avseende anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgår i januari till 1,8 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor högre än föregående år. Utgifterna avser statens bidrag till landstingen för läkemedelsförmånernas kostnader. Bidragen betalas ut med två månaders fördröjning enligt regeringsbeslut. Utfallet i januari avser alltså november 2014.

 

Kostnaderna för statlig assistansersättning ökar och uppgår i januari till 1,9 miljarder kronor. Det är 0,1 miljard kronor högre än föregående år. Tillsammans med Bidrag för läkemedelsförmåner förklarar anslaget till stor del ökningen för hela utgiftsområdet.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick i januari till 8,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,1 miljard kronor jämfört med samma månad föregående år.

 

De största utgifterna inom utgiftsområdet avser utgifter för aktivitets- och sjukersättningar och utgifter för sjukpenning och rehabilitering m.m. Utgifterna på anslaget Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgick i januari till 4,2 miljarder kronor, vilket är något lägre än samma månad föregående år. Sjuk- och aktivitetsersättning betalades ut till 353 155 personer i januari, en minskning med 2,5 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna på anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 3,0 miljarder kronor i januari, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än januari 2014. Antalet pågående sjukfall i januari var 194 473 personer, vilket är en ökning med 15,7 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utfallet för anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen minskade med 0,2 miljarder kronor i januari jämfört med samma månad 2014. Utfallet för anslaget blev 0,1 miljard kronor i januari i år.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

 

Utfallet för Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev 7,0 miljarder kronor i januari. Det är 0,4 miljarder kronor högre än i januari 2014. Det beror främst på att utgifterna på anslaget Föräldraförsäkring har ökat, vilket i sin tur beror på ökade utbetalningar av föräldrapenning.

 

Utgifterna på anslaget Föräldraförsäkring uppgick i januari till 3,3 miljarder kronor, varav utbetalningarna för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning uppgick till 2,5 miljarder kronor respektive 0,5 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

 

Utgifterna för Integration och jämställdhet i januari uppgick till 1,7 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor (44 procent) högre än 2014. Det är främst ersättningarna till kommunerna* för ensamkommande barn som blivit högre.

 

*Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen.

 

Källa: Migrationsverket                     

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

 

Utfallet för Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår i januari till 5,3 miljarder kronor. Det är 0,3 miljarder kronor (4,7 procent) lägre än motsvarande månad 2014.

 

Utgifterna för Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgår i januari 2015 till 2,5 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än föregående år. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgår till 0,7 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än 2014.

 

Antalet inskrivna personer hos Arbetsförmedlingen var 678 488 personer i januari, en minskning med 3,3 procent jämfört med samma månad föregående år. Av de inskrivna arbetslösa var 207 951 personer öppet arbetslösa, en minskning med 6,4 procent. Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var 181 527 personer, en minskning med 4,4 procent.

 

Utgifterna för Lönebidrag och Samhall m.m. uppgår hittills i år till 1,3 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,1 miljard kronor jämfört med föregående år. Antalet personer som hade arbete med stöd var 90 378 i januari. Av dessa hade 75 438 personer subventionerad anställning på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, en ökning med 1,3 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgiftsområde 15 Studiestöd

 

Utfallet för Studiestöd uppgår i januari till 2,2 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

Det lägre utfallet beror på en övergångseffekt 2014 på anslaget Statens utgifter för studiemedelsräntor, med en kostnad om cirka 0,6 miljarder kronor, till följd av att bruttoredovisningen av räntor avskaffades.

 

Centrala studiestödsnämnden har 2015 tilldelats mindre anslagsmedel i statens budget på grund av att avgiftsintäkterna som myndigheten får disponera förväntas bli högre. Avgiftsnivåerna för påminnelseavgift och expeditionsavgift för studielån har höjts.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

 

Utfallet för utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. uppgår i januari till -0,7 miljarder kronor. Utfallet i januari 2014 uppgick till -3,0 miljarder kronor. Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Skillnaden i utfall beror främst på att valutakursvinster i januari 2014 har övergått till att bli valutakursförluster innevarande år.

 

I tabellen nedan visas räntorna på statsskulden fördelade på anslaget komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Räntor på statsskulden januari 2015 jämfört med motsvarande period 2014, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall
januari 2015

Utfall
januari 2014

Förändring
januari

Räntor på lån i svenska kronor

-856

-1 053

198

Räntor på lån i utländsk valuta

351

358

-8

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-1 155

-643

-512

Summa räntor

-1 660

-1 337

-322

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-371

-349

-22

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

1 314

-535

1 849

Kursförluster (+)/vinster (-)

45

-734

779

Övrigt

0

0

0

Summa ränteutgifter

-673

-2 956

2 283

 

 

Kassamässig korrigering

 

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

 

Den kassamässiga korrigeringen uppgick i januari till 3,7 miljarder kronor.

 

EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift översteg periodens insatta medel med 0,9 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt.

 

Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är utgiftsmässig. En kassamässig korrigering uppstår därför under januari då inkomsträntor på vissa delar av Riksgäldskontorets nettoutlåning (framför allt räntor på studielån) periodiserats till det kvartal de avser. Dessa inkomsträntor har påverkat periodens kassamässiga korrigering negativt med 0,8 miljarder kronor.

 

Kassamässiga korrigeringar förekommer vid de flesta myndigheterna. I januari redovisar Trafikverket lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som har tillförs räntekontot. Detta påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 2,0 miljarder kronor.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

 

I januari ökar nettoutlåningen med 9,3 miljarder kronor.

 

Utlåningen till Riksbanken ökade tillfälligt under januari med 4,1 miljarder kronor. Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 31 januari till 202,6 miljarder kronor. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och måste då ersättas med nya lån. Riksgäldskontoret har mandat att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. Beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas för att refinansieringen av lånen ska kunna hanteras effektivt. Eventuella överskridanden ska justeras så snart det kan ske utan att orsaka Riksbanken eller Riksgälden onödiga merkostnader.

 

Utlåningen till CSN ökar med 1,7 miljarder kronor.

 

Kärnavfallsfonden har ökat sina placeringar i Riksgäldskontoret med 1,8 miljarder kronor i januari. Detta medför att nettoutlåningen har minskat.

 

Pensionsmyndigheten har minskat sina insättningar av premiepensionsavgifter med 3,5 miljarder kronor under januari. Det betyder att nettoutlåningen har ökat med motsvarande belopp. Pensionsmyndigheten placerar dessa medel bland annat på ett tillfälligt på konto Riksgäldskontoret i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararna. Under januari placerades totalt 7 miljarder kronor av de tillfälligt förvaltade premiepensionsmedlen i räntebärande värdepapper.

 

Nettobehållningen på myndigheternas räntekonton minskade med 1,6 miljarder kronor under januari. Det medför att nettoutlåningen har ökat.

 

Ny kreditmodell för studielån 2014 påverkar jämförelsen mellan åren

 

Nettoutlåningen har minskat med 13,1 miljarder kronor jämfört med januari 2014. Den största förändringen beror på att en ny kreditmodell för studielån infördes 2014.  En engångseffekt på 11,7 miljarder kronor uppstod då Centrala studistödsnämnden tog upp lån i Riksgäldskontoret för kapitaliserade räntor i januari 2014. Den ökade upplåningen motsvarades av en engångsinbetalning på inkomsttitel, vilket innebar att budgetsaldot inte påverkades.

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026