Månadsutfall för statens budget augusti 2014
Publicerad 30 September 2014

Utgifterna uppgick i augusti till 57,5 miljarder kronor, vilket är 10,0 miljarder kronor lägre än motsvarande månad föregående år. Utgifterna för perioden januari-augusti uppgår till 536,7 miljarder kronor. Det är 95,8 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år. Skillnaden mellan åren beror främst på att Riksgäldskontoret under januari-augusti 2013 lånade ut 115,3 miljarder kronor till Riksbanken.

 

 

Utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utfallet för Samhällsekonomi och finansförvaltning uppgår för perioden januari-augusti till 9,3 miljarder kronor, vilket är 2,2 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

Det lägre utfallet beror främst på en engångsutbetalning till Europeiska investeringsbanken (EIB) på 2,5 miljarder kronor i februari 2013. Utfallet för anslaget Statliga tjänstepensioner m.m. blev däremot 0,3 miljarder kronor högre.

 

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utfallet för Försvar och samhällets krisberedskap uppgår för de åtta första månaderna till 25,8 miljarder konor, vilket är 2,2 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

 

Det högre utfallet beror främst på att utfallet på anslaget för anskaffning av materiel är 2,3 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

 

Utgiftsområde 08 Migration

Utfallet för Migration i augusti uppgick till 0,7 miljarder kronor vilket är 0,2 miljarder kronor (30 procent) högre än samma månad 2013.

 

Utgifterna för de åtta första månaderna uppgår till 7,6 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor (20 procent) högre än motsvarande period föregående år. Utgifterna under anslaget för ersättningar och bostadskostnader har ökat med 1,0 miljard kronor (31 procent). Migrationsverket har hittills i år tagit emot 50 175 ansökningar om asyl, vilket är en ökning med 22 457 (81 procent) jämfört med samma period 2013. Sökanden från Syrien fortsätter att vara den största gruppen och uppgår till 18 754, en ökning med 174 procent. Antalet sökande från Eritrea uppgår till 8 623, vilket är en ökning med 278 procent. Antalet sökande från Ukraina uppgår till 686 och är procentuellt den största ökningen (600 procent). Antalet ansökningar från ensamkommande ungdomar och barn uppgår till 4 121, vilket är en ökning med 105 procent jämfört med ifjol.

 

Utgifterna för Migrationsverkets förvaltning har ökat med 0,3 miljarder kronor jämfört med ifjol. Orsaken är främst att  kapaciteten i mottagningssystemet löpande byggs ut för att möta det ökade antalet asylsökande. Förutom fler asylsökande medför även bristen på kommunplatser att antalet flyktingar med uppehållstillstånd ökar i Migrationsverkets mottagningssystem. I slutet av augusti uppgick de till 12 208 personer, varav 2 920 barn under 16 år.

 

Under de åtta första månaderna har totalt 73 871 uppehållstillstånd beviljats, vilket är något färre än samma period föregående år. Beviljade uppehållstillstånd för arbetsmarknad har minskat med 3 600 (24 procent) medan beviljade uppehållstillstånd för asylsökanden med skyddsbehov har ökat med 7 473 (48 procent).

 

Riksdagen har beslutat att tilldelningen på anslaget för ersättningar och bostadskostnader ska öka med 2,3 miljarder kronor. Orsaken är, enligt regeringen, att fler personer söker asyl än vad som antogs i budgetpropositionen för 2014. Av samma skäl har riksdagen beslutat att Migrationsverkets förvaltningsanslag ska höjas med 0,4 miljarder kronor. Finansieringen sker delvis genom att tilldelningen på anslaget Biståndsverksamhet minskar med knappt 1,0 miljard kronor.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgår för de första åtta månaderna till 39,7 miljarder kronor, vilket är 1,6 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

 

Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgår hittills i år till 14,4 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Utgifterna avser statens bidrag till landstingen. Bidragen betalas ut med två månaders fördröjning enligt regeringsbeslut.

 

Kostnaderna för statlig assistansersättning uppgår hittills i år till 15,6 miljarder kronor. Det är 0,9 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgår för perioden januari-augusti till 65,8 miljarder kronor. Det är 1,5 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgår för perioden till 21,2 miljarder kronor. Det är en ökning med 2,8 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Antalet personer som fick sjukpenning var 165 399 personer i augusti, vilket är en ökning med 13,3 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgår hittills i år till 33,9 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor lägre än samma period föregående år. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 355 500 personer i augusti, en minskning med 2,8 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utfallet för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgår för perioden januari-augusti till 54,3 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det är främst utgifterna på anslaget Föräldraförsäkring som har ökat med 0,5 miljarder kronor. Även utgifterna på anslagen Allmänna barnbidrag och Bostadsbidrag har ökat med 0,3 miljarder kronor vardera.

 

Utfallet för Föräldraförsäkringen uppgår för årets åtta första månader till 25,5 miljarder kronor, varav utgifterna för Föräldrapenningen uppgår till 18,7 miljarder. Det högre utfallet för Föräldraförsäkringen på 0,5 miljarder kronor för årets åtta första månader jämfört med samma period föregående år avser främst Föräldrapenning. Ökningen beror på att medelersättningen har ökat. Utfallet för den tillfälliga föräldrapenningen har däremot minskat med 0,2 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgifterna för Integration och jämställdhet i augusti uppgick till 0,9 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (76 procent) högre än i augusti 2013. Det är framför allt utgifterna för kommunernas flyktingmottagande som ökar.

 

Hittills i år uppgår utgifterna till 7,8 miljarder kronor. Jämfört med de åtta första månaderna 2013 är det en ökning med 2,2 miljarder kronor (40 procent).

 

Kommunersättningarna uppgår till 4,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,0 miljard kronor (27 procent). Orsaken till de högre utgifterna är främst det ökande antalet asylsökande som får uppehållstillstånd.

 

Etableringsersättningar till vissa nyanlända invandrare samt Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare har ökat med 0,6 miljarder kronor (62 procent) respektive 0,5 miljarder kronor (96 procent).

 

Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen* uppgår till och med juli till 23 799, vilket är 3 679 (19 procent) fler än föregående år. Av årets kommunmottagna är 9 150 under 18 år varav 1 580 är ensamkommande.

 

*Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen.

 

Källa: Migrationsverket                     

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår för perioden januari-augusti till 44,7 miljarder kronor. Det är 1,5 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgår hittills i år till 20,7 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgår till 5,6 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor högre än samma period föregående år.

 

Antalet inskrivna personer hos Arbetsförmedlingen var 674 357 personer i augusti, en minskning med 5,2 procent jämfört med samma månad föregående år. Av de inskrivna arbetslösa var 210 792 personer öppet arbetslösa, en minskning med 8,0 procent. Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var 160 276 personer, en minskning med 7,5 procent.

 

Utgifterna för Lönebidrag och Samhall m.m. uppgår för perioden januari-augusti till 11,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år.

 

Antal personer som hade arbete med stöd var 94 294 personer i augusti. Av dessa hade 78 806 personer subventionerad anställning på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, en ökning med 3,3 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för Bidrag till lönegarantiersättning uppgår hittills i år till 1,1 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utfallet för Studiestöd uppgår hittills i år till 12,2 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

De största utgifterna inom utgiftsområdet avser utgifter för studiebidrag inom anslaget Studiemedel m.m. Utfallet uppgår hittills i år till 7,6 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor högre än samma period föregående år.

 

Från och med 2014 anpassas hanteringen av kreditförluster på studielån till budgetlagen. Ett nytt anslag har därför inrättats, anslag 1:3 Avsättning för kreditförluster. Anslaget får användas för avsättning till kreditreserv för utgifter för konstaterade förluster på utlåning till och med 2013 samt för förväntade förluster på nyutlåning från och med 2014. Anslaget får även användas för avsättning till kreditreserv för att täcka kostnader för nedskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti samt för avskrivning av återkrav som avser lån. Utfallet uppgår hittills i år till 0,9 miljarder kronor.

 

Från och med 2014 avskaffas även bruttoredovisningen av räntor vilket innebär att ränteinbetalningarna från studerande får användas för att betala räntekostnaderna till Riksgäldskontoret. Det tidigare anslaget 1:3 Studiemedelsräntor har därför upphört. Ett nytt anslag har förts upp, 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor, som får användas för statens utgifter avseende nedsättning av studiemedelsräntor, för ränteutgifter på lån för återkrav av studiemedel och för avgifter till Riksgäldskontoret för studielån upplånade efter 1988. 2014 uppstår även en övergångseffekt på cirka 0,6 miljarder kronor till följd av att CSN betalar ränta till Riksgäldskontoret kvartalsvis i efterskott. Utfallet uppgår hittills i år till 1,4 miljarder kronor.

 

Utfallet för studiehjälp uppgår hittills i år till 2,1 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än samma period föregående år. Studiehjälp består i huvudsak av studiebidrag som lämnas till studerande i gymnasieskolan.

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utfallet för Utbildning och universitetsforskning uppgår för perioden januari-augusti till 37,8 miljarder kronor. Det är 1,8 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Utgifterna för universitet och högskolor står för cirka 70 procent av de totala utgifterna.

 

Det ökade utfallet avser bland annat utgifter för Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation som är 0,4 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Utfallet för anslaget är hittills i år 3,5 miljarder kronor.

 

Utgifterna för Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet är 0,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år och uppgår till 1,1 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgifterna för Allmänna bidrag till kommuner uppgår till 62,4 miljarder kronor under de första åtta månaderna. Det är 3,1 miljarder kronor (5,3 procent) högre än motsvarande period föregående år. Bidragen betalas ut månadsvis med tolftedelar och efter åtta månader har åtta tolftedelar av årsbudgeten för 2014 förbrukats.

 

Utgifterna för Kommunalekonomisk utjämning till kommuner och landsting uppgår för perioden januari-augusti till 60,1 miljarder kronor, en ökning med 3,0 miljarder kronor (5,3 procent) jämfört med samma period föregående år. Drygt hälften av ökningen beror på ekonomisk kompensation till kommunerna med anledning av sänkt skatt till pensionärer. Kommunerna kompenseras för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt. Dessutom bidrar förändringar i det kommunalekonomiska utjämningssystemet till ökade bidrag till kommunerna.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. uppgår i augusti månad till 4,0 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Det lägre utfallet består i huvudsak av att utgifter till följd av underkurser vid emission föregående år har övergått till att bli inkomster till följd av överkurser vid emission.

 

I tabellen nedan visas Räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Räntor på statsskulden augusti 2014 jämfört med motsvarande period 2013, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
augusti 2014

Utfall
augusti 2013

Förändring
augusti

Utfall
jan-aug 2014

Utfall
jan-aug 2013

Skillnad
2014-2013

Räntor på lån i svenska kronor

5 080

5 221

-141

19 045

15 621

3 424

Räntor på lån i utländsk valuta

143

176

-33

1 383

782

601

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-1 657

341

-1 998

-8 108

626

-8 734

Summa räntor

3 566

5 737

-2 171

12 320

17 029

-4 710

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-122

-130

8

-2 987

-2 259

-728

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

342

-369

711

-4 910

-8 593

3 683

Kursförluster (+)/vinster (-)

167

54

113

776

4 287

-3 511

Övrigt

0

17

-17

-1 860

6

-1 866

Summa ränteutgifter

3 953

5 309

-1 356

3 339

10 470

-7 132

 

Det ackumulerade utfallet för anslaget Räntor på statsskulden för perioden januari-augusti uppgår till 3,3 miljarder kronor, vilket är 7,1 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Det lägre utfallet beror främst på att utgifter till följd av underkurser vid emission föregående år har övergått till att bli stora inkomster till följd av överkurser vid emission. Även lägre kursförluster bidrog till det lägre utfallet. Åt motsatt håll verkade lägre valutakursvinster och högre räntor på lån i svenska kronor.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Utfallet för Avgiften till Europeiska unionen uppgår för perioden januari-augusti till 30,0 miljarder kronor. Det är 3,8 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för den del av Sveriges avgift till EU-budgeten som avser den mervärdesskattebaserade avgiften uppgår hittills i år till 4,1 miljarder kronor, vilket är 2,7 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet jämfört med föregående år förklaras av ett högre uttag i avvaktan på realisering av Sveriges rabatt för perioden 2014-2020. Den rabatt som Sverige erhåller kommer att realiseras med retroaktivitet.

 

Utgifterna för de delar av avgiften som är baserade på bruttonationalinkomsten (BNI) är hittills i år 23,2 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,8 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Europeiska kommissionens samlade uttag av BNI-baserad avgift beräknas så att det ska täcka EU-budgetens återstående finansieringsbehov efter att samtliga länders traditionella egna medel och mervärdesskattebaserade avgifter dragits av från den budgeterade utgiftsnivån. Respektive medlemslands andel fastställs som landets andel av EU:s BNI. Sveriges reduktion av den BNI-baserade avgiften kommer att realiseras med retroaktivitet.

 

Utgifterna för den del av avgiften som avser tullar uppgår hittills i år till 2,7 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen uppgår till 6,8 miljarder kronor under perioden januari-augusti.

 

Trafikverket, Rikspolisstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Försvarsmakten redovisar i det räntebärande flödet ett lägre belopp mot anslag än det anslagsbelopp som har tillförts räntekontot. Detta påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med sammanlagt 7,0 miljarder kronor. För Trafikverket blir effekten 6,2 miljarder kronor, för Rikspolisstyrelsen och Arbetsförmedlingen blir effekten 0,4 miljarder kronor per myndighet och för Försvarsmakten blir effekten 0,2 miljarder kronor.

 

EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift översteg periodens insatta medel med 0,2 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt.

 

Den så kallade ränteperiodiseringen har påverkat periodens kassamässiga korrigering negativt med 0,8 miljarder kronor.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning minskar med 5,4 miljarder kronor under perioden januari-augusti.

 

Pensionsmyndighetens tillfälliga placering av premiepensionsavgifter i Riksgälden uppgår till 23,5 miljarder kronor hittills i år, vilket minskar nettoutlåningen.

 

Utlåningen till CSN ökar med 13,5 miljarder kronor. Det är i huvudsak en följd av att en ny kreditmodell har införts för studielån 2014, i enlighet med budgetlagens bestämmelser. En engångseffekt uppstår eftersom CSN ska ta upp lån i Riksgäldskontoret för kapitaliserade räntor, vilket ökar upplåningen med 11,7 miljarder kronor i januari. Den ökade upplåningen motsvaras av en engångsinbetalning på inkomsttitel, vilket innebär att periodens budgetsaldo inte påverkas.  

 

Kärnavfallsfonden minskar sina placeringar i Riksgälden med 4,7 miljarder kronor. Detta ökar nettoutlåningen.

 

Under perioden har Island betalat tillbaka lånet i Riksgäldskontoret, vilket minskar nettoutlåningen med 1,9 miljarder kronor.

 

Svenska kraftnät ökar sin upplåning med 1,9 miljarder kronor under perioden.

 

Skillnaden mellan åren uppgår till 105,1 miljarder kronor och beror främst på att Riksgäldskontoret under januari-augusti 2013 lånade ut 115,3 miljarder kronor till Riksbanken. Skillnaden beror även på att Stabilitetsfonden i juni 2013 tillfördes 10,1 miljarder kronor från försäljning av statens aktier i Nordea AB.


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026