Månadsutfall för statens budget juli 2014
Publicerad 28 Augusti 2014

Utgifterna uppgick under juli till 62,8 miljarder kronor, vilket är 4,8 miljarder kronor lägre än motsvarande månad föregående år. Utgifterna för perioden januari-juli uppgår till 479,2 miljarder kronor. Det är 85,8 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år. Skillnaden mellan åren beror främst på att Riksgäldskontoret under januari-juli 2013 lånade ut 106,2 miljarder kronor till Riksbanken.

 

 

Utgiftsområde 01 Rikets styrelse

Utfallet för Rikets styrelse uppgår för perioden januari-juli till 7,7 miljarder kronor. Det är 0,6 miljarder kronor högre än föregående år.

 

Den största ökningen jämfört med föregående år avser utgifter för allmänna val och demokrati. Valmyndigheten har bland annat betalat ut 0,3 miljarder kronor i statsbidrag för kommunernas medverkan vid 2014 års val till Europaparlamentet och till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige.

 

Utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utfallet för Samhällsekonomi och finansförvaltning uppgår för perioden januari-juli till 8,0 miljarder kronor, vilket är 2,2 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

Det lägre utfallet beror i huvudsak på en engångsutbetalning till Europeiska investeringsbanken (EIB) på 2,5 miljarder kronor i februari 2013. Utfallet för anslaget Statliga tjänstepensioner m.m. blev däremot 0,3 miljarder kronor högre.

 

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utfallet för Försvar och samhällets krisberedskap uppgår för de sju första månaderna till 23,5 miljarder konor, vilket är 1,9 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

 

Det högre utfallet beror främst på att utfallet på anslaget för anskaffning av materiel är 2,1 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utfallet för Internationellt bistånd uppgår för de sju första månaderna till 13,5 miljarder konor, vilket är 2,0 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år.

 

Skillnaden mellan åren beror främst på att utgifterna för multilaterala och internationella organisationer och fonder under anslaget Biståndsverksamhet var 2,4 miljarder kronor högre föregående år.

 

Utgiftsområde 08 Migration

Utfallet för Migration för de sju första månaderna uppgår till 6,9 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Det högre utfallet förklaras främst av att utgifterna under anslaget för ersättningar och bostadskostnader har ökat med 0,9 miljarder kronor (28 procent).  

 

Migrationsverket har hittills i år tagit emot 41 303 ansökningar om asyl, vilket är en ökning med 80 procent jämfört med samma period 2013. Sökanden från Syrien fortsätter att vara den största gruppen och uppgår till 15 256, en ökning med 169 procent. Antalet sökande från Eritrea uppgår till 6 861, vilket är en ökning med 313 procent. Antalet sökande från Ukraina uppgår till 500 personer och är procentuellt sett den största ökningen (515 procent). Antalet ansökningar från ensamkommande ungdomar och barn uppgår till 3 302, vilket är en ökning med 103 procent jämfört med föregående år.

 

Utgifterna för Migrationsverkets förvaltning har ökat med 0,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Orsaken är främst att kapaciteten i mottagningssystemet byggts ut för att möta det ökade antalet asylsökande. Förutom fler asylsökande medför även bristen på kommunplatser att antalet flyktingar med uppehållstillstånd ökar i Migrationsverkets mottagningssystem.

 

Under de sju första månaderna har totalt 66 277 uppehållstillstånd beviljats, vilket är något fler än samma period föregående år. Beviljade uppehållstillstånd för arbetsmarknad har minskat med 3 718 (27 procent) medan beviljade uppehållstillstånd för asylsökanden med skyddsbehov har ökat med 5 271 (70 procent).

 

Riksdagen har beslutat att tilldelningen på anslaget för ersättningar och bostadskostnader ska öka med 2,3 miljarder kronor. Orsaken är att regeringen bedömer att fler personer söker asyl än vad som antogs i budgetpropositionen för 2014. Av samma skäl har riksdagen beslutat att Migrationsverkets förvaltningsanslag ska höjas med 0,4 miljarder kronor. Finansieringen sker delvis genom att tilldelningen på anslaget Biståndsverksamhet minskas med knappt 1,0 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgår för de första sju månaderna till 35,5 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

 

Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgår hittills i år till 12,6 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Utgifterna avser statens bidrag till landstingen. Bidragen betalas ut med två månaders fördröjning enligt regeringsbeslut.

 

Kostnaderna för statlig assistansersättning uppgår hittills i år till 13,8 miljarder kronor. Det är 0,9 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgår för perioden januari-juli till 58,0 miljarder kronor. Det är 1,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgår för perioden till 18,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 2,4 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Antalet personer som fick sjukpenning var 172 521 personer i juli, vilket är en ökning med 11,9 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgår hittills i år till 29,7 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 355 732 personer i juli, en minskning med 2,8 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utfallet för Ekonomisk trygghet för familjer och barn för perioden januari-juli uppgår till 46,7 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det är främst utgifterna på anslagen Föräldraförsäkring, Allmänna barnbidrag och Bostadsbidrag som har ökat med 0,3 miljarder kronor vardera.

 

Utfallet för anslaget Föräldraförsäkring uppgår för årets sju första månader till 21,5 miljarder kronor, varav utgifterna för föräldrapenning uppgår till 15,5 miljarder kronor. Föräldrapenningen har för perioden januari-juli ökat med 0,4 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Ökningen beror bland annat på att den genomsnittliga ersättningen per föräldrapenningdag (SGI-dag) under högsta ersättningsnivån är högre än motsvarande period föregående år.

 

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgifterna för Integration och jämställdhet uppgår hittills i år till 6,9 miljarder kronor. Jämfört med de sju första månaderna 2013 är det en ökning med 1,9 miljarder kronor (37 procent).

 

Kommunersättningarna uppgår hittills i år till 4,1 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,8 miljarder kronor (23 procent). Orsaken till de högre utgifterna är främst det ökande antalet asylsökande som får uppehållstillstånd.

 

Etableringsersättningar till vissa nyanlända invandrare samt Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare har ökat med 0,5 miljarder kronor (61 procent) respektive 0,4 miljarder kronor (100 procent).

 

Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen* uppgår till och med juni till 20 463 personer, vilket är 3 218 personer (19 procent) fler än föregående år. Av årets kommunmottagna är 7 987 personer under 18 år.

 

*Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen.

 

Källa: Migrationsverket                     

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår för perioden januari-juli till 39,4 miljarder kronor. Det är 1,3 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgår hittills i år till 18,4 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgår till 4,9 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Antalet inskrivna personer hos Arbetsförmedlingen var 674 332 personer i juli, en minskning med 5,3 procent jämfört med samma månad föregående år. Av de inskrivna arbetslösa var 202 866 personer öppet arbetslösa, en minskning med 8,3 procent. Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var 161 025 personer, en minskning med 7,2 procent.

 

Utgifterna för Lönebidrag och Samhall m.m. uppgår för perioden januari-juli till 10,1 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år.

 

Antal personer som hade arbete med stöd var 94 587 personer i juli. Av dessa hade 79 025 personer subventionerad anställning på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, en ökning med 3,6 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för Bidrag till lönegarantiersättning uppgår hittills i år till 0,9 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utfallet för Studiestöd uppgår hittills i år till 11,3 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

De största utgifterna inom utgiftsområdet avser studiebidrag inom anslaget Studiemedel m.m. Utfallet uppgår hittills i år till 6,9 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Från och med 2014 anpassas hanteringen av kreditförluster på studielån till budgetlagen. Ett nytt anslag har därför inrättats, anslag 1:3 Avsättning för kreditförluster. Utfallet uppgår hittills i år till 0,8 miljarder kronor.

 

Från och med 2014 avskaffas även bruttoredovisningen av räntor vilket innebär att ränteinbetalningarna från studerande får användas för att betala räntekostnaderna till Riksgäldskontoret. Det tidigare anslaget 1:3 Studiemedelsräntor har därför upphört och ett nytt anslag har förts upp, 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor. Under 2014 uppstår även en övergångseffekt på cirka 0,6 miljarder kronor till följd av att CSN betalar ränta till Riksgäldskontoret kvartalsvis i efterskott. Utfallet uppgår hittills i år till 1,4 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utfallet för Utbildning och universitetsforskning uppgår för perioden januari-juli till 33,5 miljarder kronor. Det är 1,5 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Utgifterna för universitet och högskolor står för cirka 67 procent av de totala utgifterna.

 

Det ökade utfallet för utgiftsområdet avser bland annat utgifter för Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet som är 0,4 miljarder kronor högre än samma period föregående år och uppgår till 1,1 miljarder kronor.

 

Utgifterna för Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation är 0,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Utfallet för anslaget är hittills i år 3,1 miljarder kronor. Finansieringen av forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund blev klar i juli. 16 länder deltar i samarbetet och konstruktionen beräknas vara helt avslutad år 2025.

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgifterna för Allmänna bidrag till kommuner uppgår till 54,6 miljarder kronor under de första sju månaderna. Det är 2,7 miljarder kronor (5,3 procent) högre än motsvarande period föregående år. Bidragen betalas ut månadsvis med tolftedelar och efter sju månader har sju tolftedelar av årsbudgeten för 2014 förbrukats.

 

Utgifterna för Kommunalekonomisk utjämning till kommuner och landsting uppgår för perioden januari-juli till 52,6 miljarder kronor, en ökning med 2,6 miljarder kronor (5,3 procent) jämfört med samma period föregående år. Drygt hälften av ökningen beror på ekonomisk kompensation till kommunerna med anledning av sänkt skatt till pensionärer. Kommunerna kompenseras för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt. Dessutom bidrar förändringar i det kommunalekonomiska utjämningssystemet till ökade bidrag till kommunerna.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. uppgår i juli månad till 2,3 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor högre än för samma period föregående år. Utfallet för perioden januari-juli uppgår till -0,5 miljarder kronor, vilket är 5,7 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Det högre utfallet i juli beror i huvudsak på att valutakursvinster i juli föregående år har övergått till att bli valutakursförluster under juli i år. I tabellen nedan visas Räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Räntor på statsskulden juli 2014 jämfört med motsvarande period 2013, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
juli 2014

Utfall
juli 2013

Förändring
juli

Utfall
jan-juli 2014

Utfall
jan-juli 2013

Skillnad
2014-2013

Räntor på lån i svenska kronor

1 527

1 403

124

13 965

10 401

3 564

Räntor på lån i utländsk valuta

53

32

21

1 240

606

634

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-33

1

-34

-6 451

285

-6 737

Summa räntor

1 546

1 435

111

8 754

11 292

-2 538

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-31

-69

38

-2 866

-2 129

-736

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

646

-355

1 000

-5 251

-8 224

2 973

Kursförluster (+)/vinster (-)

108

32

76

608

4 233

-3 624

Övrigt

0

-14

14

-1 860

-11

-1 849

Summa ränteutgifter

2 269

1 029

1 240

-614

5 161

-5 775

 

Det ackumulerade utfallet för anslaget Räntor på statsskulden för perioden januari-juli uppgår till -0,6 miljarder kronor, vilket är 5,8 miljarder kronor lägre än samma period föregående år, då utfallet uppgick till 5,2 miljarder kronor. Det lägre utfallet beror främst på att utgifter till följd av underkurser vid emission föregående år har övergått till att bli inkomster till föjd av överkurser vid emission och på lägre kursförluster. Åt motsatt håll verkade högre räntor på lån i svenska kronor.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Utfallet för Avgiften till Europeiska unionen uppgår för perioden januari-juli till 27,8 miljarder kronor. Det är 4,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för den del av Sveriges avgift till EU-budgeten som avser den mervärdesskattebaserade avgiften uppgår hittills i år till 3,8 miljarder kronor, vilket är 2,6 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet jämfört med föregående år förklaras av ett högre uttag i avvaktan på realisering av Sveriges rabatt för perioden 2014-2020. Den rabatt som Sverige erhåller kommer att realiseras med retroaktivitet.

 

Utgifterna för de delar av avgiften som är baserade på bruttonationalinkomsten (BNI) är hittills i år 21,7 miljarder kronor. Det är en ökning med 1,5 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Europeiska kommissionens samlade uttag av BNI-baserad avgift beräknas så att det ska täcka EU-budgetens återstående finansieringsbehov efter att samtliga länders traditionella egna medel och mervärdesskattebaserade avgifter dragits av från den budgeterade utgiftsnivån. Respektive medlemslands andel fastställs som landets andel av EU:s BNI. Sveriges reduktion av den BNI-baserade avgiften kommer att realiseras med retroaktivitet.

 

Utgifterna för den del av avgiften som avser tullar uppgår hittills i år till 2,3 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen uppgår till 6,1 miljarder kronor.

 

Trafikverket redovisar i det räntebärande flödet ett lägre belopp mot anslag än det anslagsbelopp som har tillförs räntekontot. Detta påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 4,7 miljarder kronor.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning ökar med 1,9 miljarder kronor under perioden januari-juli.

 

Ökningen av nettoutlåningen beror främst på att utlåningen till CSN ökar med 13,5 miljarder kronor. Det är i huvudsak en följd av att en ny kreditmodell har införts för studielån 2014, i enlighet med budgetlagens bestämmelser. En engångseffekt uppstår eftersom CSN ska ta upp lån i Riksgäldskontoret för kapitaliserade räntor, vilket ökar upplåningen med 11,7 miljarder kronor i januari. Den ökade upplåningen motsvaras av en engångsinbetalning på inkomsttitel, vilket innebär att periodens budgetsaldo inte påverkas.

 

Pensionsmyndighetens tillfälliga placering av premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret uppgår till 19,9 miljarder kronor hittills i år, vilket minskar nettoutlåningen.

 

Kärnavfallsfonden minskar sina placeringar i Riksgäldskontoret med 4,2 miljarder kronor. Detta ökar nettoutlåningen.

 

De sammanlagda behållningarna på myndigheternas räntekonton minskar med 3,9 miljarder kronor, vilket ökar nettoutlåningen.

 

Under perioden har Island betalat tillbaka lånet i Riksgäldskontoret, vilket minskar nettoutlåningen med 1,9 miljarder kronor.

 

Svenska kraftnät ökar sin upplåning med 1,7 miljarder kronor under perioden.

 

Skillnaden mellan åren uppgår till 93,4 miljarder kronor och beror främst på att Riksgäldskontoret under januari-juli 2013 lånade ut 106,2 miljarder kronor till Riksbanken. Skillnaden beror även på att Stabilitetsfonden i juni 2013 tillfördes 10,1 miljarder kronor från försäljning av statens aktier i Nordea AB.


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026