Månadsutfall för statens budget april 2014
Publicerad 27 Maj 2014

Utgifterna på statens budget uppgår till 287,3 miljarder kronor för perioden januari-april. Det är 92,4 miljarder kronor lägre än för motsvarande period föregående år.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning är 100,9 miljarder kronor lägre efter fyra månader jämfört med samma period 2013. Det beror på att Riksgäldskontoret under de fyra första månaderna 2013 lånade ut sammanlagt 110,4 miljarder kronor till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven. Utgifterna för statsskuldsräntor och avgiften till Europeiska unionen är i stället högre för de fyra första månaderna 2014 jämfört med samma period föregeående år.

 

Utgifterna för statsskuldsräntor uppgår till 4,7 miljarder kronor efter fyra månader. Det är 5,1 miljarder kronor högre än för motsvarande period föregående år. Avgiften till Europeiska unionen uppgår efter fyra månader till 19,1 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3,3 miljarder kronor jämfört med motsvarande period 2013.

 

Utgiftsområde 01 Rikets styrelse

Utfallet för Rikets styrelse uppgår för perioden januari-april till 4,6 miljarder kronor. Det är 0,5 miljarder kronor högre än föregående år. Ökningen jämfört med föregående år avser främst utgifter för allmänna val och demokrati. Valmyndigheten har bl.a. betalat ut 0,3 miljarder kronor i statsbidrag för kommunernas medverkan vid 2014 års val till Europaparlamentet och till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige.

 

Det högsta utfallet inom utgiftsområdet avser utgifterna för Regeringskansliet som uppgår till 2,2 miljarder kronor. Utfallet för Länsstyrelserna m.m. uppgår till 0,9 miljarder kronor för samma period.

 

Utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utfallet för utgiftsområdet för perioden januari-april uppgår till 4,7 miljarder kronor, vilket är 2,3 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Det lägre utfallet beror i huvudsak på en engångsutbetalning till Europeiska investeringsbanken (EIB) i februari 2013.

 

Utgiftsområde 04 Rättsväsendet

Utfallet för Rättsväsendet uppgår för perioden januari-april till 13,2 miljarder kronor. Det är 0,6 miljarder kronor högre än föregående år.

 

Det högsta utfallet inom utgiftsområdet återfinns inom Polisorganisationen. Utfallet för Polisorganisationen är 7,0 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Även utfallet för Kriminalvården var 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år och uppgår till 2,6 miljarder kronor.

 

Utfallet för Sveriges domstolar blev 1,7 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utfallet för Försvar och samhällets krisberedskap uppgår för de fyra första månaderna till 12,2 miljarder konor, vilket är 1,7 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

 

Det högre utfallet beror på att utfallet på anslaget för anskaffning av materiel är 1,8 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

 

Utgiftsområde 08 Migration

Utfallet för Migration uppgår för de första fyra månaderna till 3,8 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor (21,6 procent) högre än motsvarande period föregående år.

 

Utgifterna för ersättningarna till asylsökande, kommuner och landsting samt bostadskostnader har ökat med 0,5 miljarder kronor (28,5 procent). Migrationsverket har hittills i år tagit emot 17 827 ansökningar om asyl, vilket är en ökning med 5 030 (35 procent) jämfört med samma period 2013. Sökanden från Syrien fortsätter att vara den största gruppen. Antalet ansökningar från ensamkommande ungdomar och barn uppgår till 1 405, vilket är en ökning med 63 procent jämfört med ifjol.  

 

Utgifterna för Migrationsverkets förvaltning har ökat med 0,2 miljarder kronor jämfört med ifjol. Orsaken är främst att kapaciteten i mottagningssystemet byggts ut för att möta det ökade antalet asylsökande. Förutom fler asylsökande medför även bristen på kommunplatser att antalet flyktingar med uppehållstillstånd ökar i mottagningssystemen.

 

Under de fyra första månaderna har totalt 36 837 uppehållstillstånd beviljats. Jämfört med 2013 är det en ökning med 2 240 (6,5 procent).

 

Beviljade uppehållstillstånd för asylsökanden med skyddsbehov har ökat med 3 343 (76 procent).

 

Antalet beviljade arbetstillstånd uppgår till 4 650, vilket är en minskning med 23 procent. Det är framför allt arbetstillstånd för arbete utan särskild yrkesutbildning som minskat.

 

I vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit att tilldelningen på anslaget för ersättningar och bostadskostnader bör ökas med 2,3 miljarder kronor. Orsaken är att regeringen bedömer att fler personer kommer att söka asyl under 2014 än vad som antogs i budgetpropositionen för 2014.  Av samma skäl föreslår regeringen att Migrationsverkets förvaltningsanslag ska höjas med 0,4 miljarder kronor. Finansieringen ska delvis ske genom att minska tilldelningen på anslaget Biståndsverksamhet med knappt 1,0 miljard kronor.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgår för de första fyra månaderna till 21,2 miljarder kronor, vilket är 1,6 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

 

Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgår till 7,3 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än för de fyra första månaderna 2013. Utgifterna avser statens bidrag till landstingen. Det finns fortfarande ingen överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting avseende läkemedelsförmånernas kostnader. Bidragen betalas därför ut med två månaders fördröjning enligt regeringsbeslut. Det betyder att utfallet för de första fyra månaderna avser bidrag för november 2013 till februari 2014.

 

Anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård uppgår för de första fyra månaderna till 0,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Bland annat betalade Kammarkollegiet 0,2 miljarder kronor till Sveriges kommuner och landsting i februari. Medlen ska användas under 2014 för utveckling och finansiering av de nationella kvalitetsregistren.

 

Kostnaderna för statlig assistansersättning uppgår för de första fyra månaderna till 7,8 miljarder kronor. Det är 0,5 miljarder högre än för motsvarande period föregående år.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgår för perioden januari-april till 33,4 miljarder kronor. Det är 0,5 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

De största utgifterna inom utgiftsområdet avser utgifter för aktivitets- och sjukersättningar och utgifter för sjukpenning och rehabilitering. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgår för perioden januari-april till 17,0 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 359 460 personer i april, en minskning med 3,2 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgår för perioden till 10,5 miljarder kronor. Det är 1,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Antalet personer som fick sjukpenning var 179 723 personer i april, vilket är en ökning med 9,8 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för Bidrag för sjukskrivningsprocessen uppgår hittills i år till 1,7 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet avser bidrag till hälso- och sjukvården. Medel som 2013 anvisades på anslaget Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvården har 2014 överförts till anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen.

 

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgår för de första fyra månaderna till 13,2 miljarder kronor. Det är 0,3 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år. Det är framför allt anslaget Efterlevandepensioner till vuxna som blev lägre. Utfallet för detta anslag är 4,4 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än för de fyra första månaderna 2013. Anslaget finansierar framför allt änkepension och eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet änkepensioner successivt.

 

Utfallet för garantipensioner uppgår till 5,6 miljarder kronor för de första fyra månaderna. Det är något lägre än motsvarande period föregående år. Den långsiktiga trenden är att utgifterna för garantipension minskar. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utfallet för Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgår för perioden januari-april till 26,5 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Det högre utfallet beror främst på att utfallen för Allmänna barnbidrag och Bostadsbidrag blev 0,2 miljarder kronor högre vardera.

 

Utfallet för Föräldraförsäkring blev däremot 0,1 miljard kronor lägre än föregående år, vilket beror på att tillfällig föräldrapenning blev 0,3 miljarder kronor lägre. Det lägre utfallet i år förklaras av att fler insjuknade i influensa under samma period 2013. Utgifterna för föräldrapenning har däremot ökat med 0,1 miljard kronor.

 

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgifterna för Integration och jämställdhet uppgår till 4,0 miljarder kronor. Jämfört med de fyra första månaderna 2013 har utgifterna ökat med 0,8 miljarder kronor (24,4 procent).

 

Etableringsersättningar till vissa nyanlända invandrare samt Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare har ökat med 0,3 miljarder kronor (61,9 procent) respektive 0,2 miljarder kronor (118,8 procent). Orsaken är det ökande antalet asylsökande som får uppehållstillstånd.

 

Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen* uppgick till och med mars till 9 283 flyktingar, vilket är 626 fler än vid samma tidpunkt föregående år. Av dessa var 3 738 personer under 18 år.

 

*Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen.

 

Källa: Migrationsverket                                     

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår för perioden januari-april till 23,2 miljarder kronor.

 

Utgifterna för Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgår hittills i år till 11,1 miljarder kronor, vilket motsvarar utfallet samma period föregående år. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgår till 2,7 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Antalet inskrivna personer hos Arbetsförmedlingen var 669 184 personer i april, en minskning med 4,1 procent jämfört med samma månad föregående år. Av de inskrivna arbetslösa var 193 690 personer öppet arbetslösa, en minskning med 3,7 procent. Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var 183 599 personer, en minskning med 7,9 procent.

 

Utgifterna för Lönebidrag och Samhall m.m. uppgår för perioden till 5,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,2 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år.

 

Antal personer med subventionerade anställningar på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga var 77 251 personer i april, en ökning med 2,6 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för Bidrag till lönegarantiersättning uppgår hittills i år till 0,5 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utfallet för Studiestöd uppgår hittills i år till 8,5 miljarder kronor. Det är 0,1 miljard kronor lägre än samma period föregående år.

 

De största utgifterna inom utgiftsområdet avser främst utgifter för studiebidrag inom anslaget Studiemedel m.m. Utfallet uppgår hittills i år till 5,4 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor högre än samma period föregående år.

 

Från och med 2014 anpassas hanteringen av kreditförluster på studielån till budgetlagen. Ett nytt anslag har därför inrättats, anslag 1:3 Avsättning för kreditförluster. Anslaget får användas för avsättning till kreditreserv för utgifter för konstaterade förluster på utlåning till och med 2013 samt för förväntade förluster på nyutlåning från och med 2014. Anslaget får även användas för avsättning till kreditreserv för att täcka kostnader för nedskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti samt för avskrivning av återkrav som avser lån. Utfallet uppgår hittills i år till 0,6 miljarder kronor.  

 

Från och med 2014 avskaffas även bruttoredovisningen av räntor vilket innebär att ränteinbetalningarna från studerande får användas för att betala räntekostnaderna till Riksgäldskontoret. Det tidigare anslaget 1:3 Studiemedelsräntor har därför upphört. Ett nytt anslag har förts upp, 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor, som får användas för statens utgifter avseende nedsättning av studiemedelsräntor, för ränteutgifter på lån för återkrav av studiemedel och för avgifter till Riksgäldskontoret för studielån upplånade efter 1988. Under 2014 uppstår även en övergångseffekt på cirka 0,6 miljarder kronor till följd av att CSN betalar ränta till Riksgäldskontoret kvartalsvis i efterskott. Utfallet uppgår hittills i år till 1,1 miljarder kronor.

 

Utfallet för studiehjälp uppgår hittills i år till 1,4 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utfallet för Utbildning och universitetsforskning uppgår för perioden januari-april till 20,0 miljarder kronor. Det är 1,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Det ökade utfallet avser bland annat Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation som är 0,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Utfallet för anslaget är hittills i år 1,9 miljarder kronor.

 

Även utfallet för Statligt stöd till vuxenutbildning är hittills i år 0,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år och uppgår till 0,9 miljarder kronor.

 

Utgifterna för Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år och uppgår till 0,4 miljarder kronor.

 

Utgifterna för Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet har hittills i år ett utfall om 1,8 miljarder kronor.

 

Utfallet för Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet är för perioden 1,0 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna för Kommunikationer är 11,5 miljarder kronor för de första fyra månaderna. Det är 0,5 miljarder kronor (4,2 procent) högre än motsvarande period föregående år. Anslagsstrukturen under utgiftsområdet har förändrats mellan 2013 och 2014 vilket försvårar jämförelsen mellan åren. Utfallet för Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur uppgår till 4,9 miljarder kronor efter fyra månader. Utfallet för Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår till 4,1 miljarder kronor för de fyra första månaderna.

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgifterna för Allmänna bidrag till kommuner uppgår till 31,2 miljarder kronor under de första fyra månaderna. Det är 1,6 miljarder kronor (5,3 procent) högre än motsvarande period föregående år. Bidragen betalas ut månadsvis med tolftedelar och efter fyra månader har en tredjedel av årsbudgeten för 2014 förbrukats.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgifterna för Statsskuldsräntor m.m. uppgår till 3,4 miljarder kronor i april. Det är 4,0 miljarder kronor högre än i april 2013. Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Det högre utfallet beror i huvudsak på högre Räntor på lån i svenska kronor jämfört med samma period föregående år.

 

I tabellen nedan visas Räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Räntor på statsskulden april 2014 jämfört med motsvarande period 2013, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
april 2014

Utfall
april 2013

Förändring
april

Utfall
jan-april 2014

Utfall
jan-april 2013

Skillnad
2014-2013

Räntor på lån i svenska kronor

4 178

736

3 443

9 181

2 119

7 063

Räntor på lån i utländsk valuta

64

35

29

707

204

502

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-555

-612

57

-2 487

342

-2 829

Summa räntor

3 687

158

3 529

7 401

2 665

4 736

 

 

 

0

0

 

 

Räntor på in- och utlåning

-138

-180

42

-1 749

-1 164

-584

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

-262

-888

626

-1 284

-5 666

4 382

Kursförluster (+)/vinster (-)

50

293

-243

289

3 848

-3 559

Övrigt

0

-22

22

0

-115

115

Summa ränteutgifter

3 337

-639

3 976

4 656

-433

5 089

 

Det ackumulerade utfallet för anslaget Räntor på statsskulden för perioden januari-april uppgår till 4,7 miljarder kronor, vilket är 5,1 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet beror främst på högre räntor på lån i svenska kronor och lägre valutakursvinster. Åt motsatt håll verkade lägre kursförluster och att utgifter till följd av underkurser vid emission föregående år har övergått till att bli inkomster till följd av överkurser vid emission innevarande år.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Utfallet för Avgiften till Europeiska unionen uppgår för perioden januari-april till 19,1 miljarder kronor. Det är 3,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för de delar av Sveriges avgift till EU-budgeten som är baserade på bruttonationalinkomsten (BNI) är hittills i år 15,1 miljarder kronor. Det är 1,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för den del av avgiften som avser den mervärdesskattebaserade avgiften uppgår hittills i år till 2,6 miljarder kronor, vilket är 1,9 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet jämfört med föregående år förklaras av ett högre uttag i avvaktan på realisering av Sveriges rabatt för perioden 2014-2020. Den rabatt som Sverige erhåller kommer troligen att realiseras från och med 2016 och med retroaktivitet för 2014 och 2015.

 

Utgifterna för den del av avgiften som avser tullar uppgår hittills i år till 1,3 miljarder kronor.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen uppgår till -1,3 miljarder kronor för årets fyra första månader.

 

EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift översteg periodens insatta medel med 1,4 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt.

 

Den så kallade ränteperiodiseringen har påverkat periodens kassamässiga korrigering negativt med 0,9 miljarder kronor.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning ökar med 9,7 miljarder kronor under perioden januari - april.

 

Ökningen av nettoutlåningen beror främst på att utlåningen till Centrala studiestödsnämnden (CSN) ökar med 14,8 miljarder kronor. Det beror i huvudsak på att en ny kreditmodell för studielån har införts 2014, i enlighet med budgetlagens bestämmelser. En engångseffekt uppstod då CSN ska ta upp lån i Riksgäldskontoret för kapitaliserade räntor, vilket ökade upplåningen med 11,7 miljarder kronor i januari. Den ökade upplåningen motsvaras av en engångsinbetalning på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet i januari. Det betyder att budgetsaldot inte påverkas med anledning av den nya kreditmodellen.   

 

Pensionsmyndighetens tillfälliga placering av premiepensionsavgifter i Riksgälden uppgår till 12,9 miljarder kronor, vilket minskar nettoutlåningen.

 

Kärnavfallsfonden minskar sina placeringar i Riksgäldskontoret med 4,7 miljarder kronor. Detta ökar nettoutlåningen.

 

De sammanlagda behållningarna på myndigheternas räntekonton har minskat med 3,5 miljarder kronor, vilket ökar nettoutlåningen.

 

Skillnaden mellan åren beror främst på att Riksgäldskontoret under de första fyra månaderna 2013 lånade ut sammanlagt 110,4 miljarder kronor till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgår till 84,5 miljarder kronor för de första fyra månaderna. Det är 0,4 miljarder kronor (0,5 procent) högre än 2013. För 2014 har de genomsnittliga pensionerna skrivits ned 2,7 procent. Att pensionsutgifterna inte sjunker beror framför allt på att antalet pensionärer ökar.


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026