Månadsutfall för statens budget november 2014
Publicerad 18 December 2014

Utgifterna för november uppgår till 62,9 miljarder kronor, vilket är 4,9 miljarder kronor högre än samma månad förra året. Utgifterna uppgår hittills i år till 731,5 miljarder kronor, vilket är 66,1 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år.

 

Utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utfallet för utgiftsområdet för perioden januari-november uppgår till 12,7 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Det lägre utfallet beror på en engångsutbetalning på 2,5 miljarder kronor till Europeiska investeringsbanken (EIB) föregående år.

 

Utgiftsområde 08 Migration

Utfallet för Migration i november uppgick till 1,0 miljard kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor (29 procent) högre än samma månad 2013.

 

Utgifterna för de elva första månaderna uppgår till 10,9 miljarder kronor, vilket är 2,3 miljarder kronor (26 procent) högre än motsvarande period föregående år. Utgifterna under anslaget för ersättningar och bostadskostnader har ökat med 1,9 miljarder kronor (41 procent).  Migrationsverket har hittills i år tagit emot 74 347 ansökningar om asyl, vilket är en ökning med 25 419 (52 procent) jämfört med samma period 2013. Sökanden från Syrien fortsätter att vara den största gruppen och uppgår till 28 125, en ökning med 97 procent. Antalet sökande från Eritrea uppgår till 11 172, vilket är en ökning med 159 procent. Antalet ansökningar från ensamkommande ungdomar och barn uppgår till 6 356, vilket är en ökning med 84 procent jämfört med ifjol.

 

Utgifterna för Migrationsverkets förvaltning har ökat med 0,5 miljarder kronor jämfört med ifjol. Orsaken är främst att kapaciteten i mottagningssystemet löpande byggs ut för att möta det ökade antalet asylsökande. Förutom fler asylsökande medför även bristen på kommunplatser att antalet flyktingar med uppehållstillstånd ökar i Migrationsverkets mottagningssystem. I slutet av november uppgick de till 12 615 personer, varav 3 189 barn under 16 år.

 

Under de 11 första månaderna har totalt 101 297 uppehållstillstånd beviljats, vilket är 6 695 färre än samma period föregående år. Beviljade uppehållstillstånd för arbetsmarknad har minskat med 3 558 (19 procent) medan beviljade uppehållstillstånd för asylsökanden med skyddsbehov har ökat med 6 911 (27 procent).

 

Eftersom antalet asylsökanden blivit fler än vad som antogs i budgetpropositionen för 2014 har riksdagen i vår- och höständringsbudget beslutat att ytterligare 3,3 miljarder kronor ska tillföras anslaget Ersättningar och bostadskostnader och att 0,5 miljarder kronor ska tillföras Migrationsverkets förvaltningsanslag. Finansieringen sker delvis genom en minskning av anslaget Biståndsverksamhet med knappt 1,0 miljard kronor.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgår för de första elva månaderna till 54,2 miljarder kronor, vilket är 2,3 miljarder kronor (4,5 procent) högre än motsvarande period föregående år.

 

Utgifterna avseende anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgår hittills i år till 19,7 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Utgifterna avser statens bidrag till landstingen. Bidragen betalas ut med två månaders fördröjning enligt regeringsbeslut.

 

Kostnaderna för statlig assistansersättning uppgår hittills i år till 21,7 miljarder kronor. Det är 1,3 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utfallet för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgår för perioden januari-november till 90,2 miljarder kronor, vilket är 2,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering uppgår för perioden till 29,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 3,9 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Antalet personer som fick sjukpenning var 184 153 i november.

 

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgår hittills i år till 46,6 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 354 455 personer i november, en minskning med 2,7 procent jämfört med samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utfallet för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgår för perioden januari-november till 74,3 miljarder kronor, vilket är 2,1 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet beror främst på att utgifterna på anslaget Föräldraförsäkring har ökat med 0,8 miljarder kronor. Även utfallen för anslagen Allmänna barnbidrag och Bostadsbidrag har ökat med 0,5 miljarder kronor vardera.

 

Utfallet för anslaget Föräldraförsäkring uppgår för perioden januari-november till 34,7 miljarder kronor, varav utgifterna för Föräldrapenning uppgår till 25,3 miljarder kronor. Det högre utfallet för Föräldraförsäkringen på 0,8 miljarder kronor för årets första elva månader jämfört med samma period föregående år avser främst Föräldrapenning. Ökningen beror i huvudsak på att ett större antal föräldrapenningdagar har tagits ut.

 

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgifterna för Integration och jämställdhet uppgick i november till 1,0 miljard kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor (35 procent) högre än 2013. Det är framförallt etableringsersättningar till vissa nyanlända invandrare som ökat.

 

Hittills i år uppgår utgifterna till 11,3 miljarder kronor. Jämfört med de elva första månaderna 2013 är det en ökning med 3,2 miljarder kronor (39 procent).

 

Kommunersättningarna uppgår till 6,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,4 miljarder kronor (26 procent). Orsaken till de högre utgifterna är det ökande antalet asylsökande som får uppehållstillstånd och mottagande i kommunerna.

 

Etableringsersättningar till vissa nyanlända invandrare samt Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare har ökat med 0,9 miljarder kronor (62 procent) respektive 0,8 miljarder kronor (93 procent).

 

Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen* uppgår till och med oktober till 36 496, vilket är 5 752 (19 procent) fler än föregående år. Av årets kommunmottagna är 14 293 under 18 år varav 2 477 är ensamkommande.

 

Riksdagen har i höständringsbudgeten beslutat att anslaget för etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare ska höjas med knappt 0,5 miljarder kronor. Skälet är att antalet personer som omfattas av arbetsförmedlingens etableringsuppdrag har blivit högre än de beräkningar som gjordes till statens budget 2014.

 

*Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen. Källa: Migrationsverket.                     

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår hittills i år till 61,2 miljarder kronor. Det är 2,5 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

Utgifterna för Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgår hittills i år till 27,7 miljarder kronor, vilket är 1,6 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgår till 7,9 miljarder kronor, vilket är i paritet med samma period föregående år.

Antalet inskrivna personer hos Arbetsförmedlingen var 671 786 personer i november, en minskning med 3,9 procent jämfört med samma månad föregående år. Av de inskrivna arbetslösa var 195 407 personer öppet arbetslösa, en minskning med 6,3 procent. Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var 179 137 personer, en minskning med 7,4 procent.

Utgifterna för Lönebidrag och Samhall m.m. uppgår hittills i år till 16,0 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,5 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Antalet personer som hade arbete med stöd var 92 830 i november. Av dessa hade 77 367 personer subventionerad anställning på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, en ökning med 2,8 procent jämfört med samma månad föregående år.

Utgifterna för Bidrag till lönegarantiersättning uppgår hittills i år till 1,5 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna för Kommunikationer är 39,4 miljarder kronor för de första elva månaderna. Det är 2,6 miljarder kronor (6,9 procent) högre än motsvarande period föregående år.

 

Anslagsstrukturen under utgiftsområdet har förändrats mellan 2013 och 2014 vilket försvårar jämförelsen mellan åren.

 

Utfallet för Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur uppgår till 16,8 miljarder kronor efter elva månader och utfallet för Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår till 15,1 miljarder kronor under samma period.

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgifterna för anslaget Allmänna bidrag till kommuner uppgår till 85,8 miljarder kronor under de första elva månaderna. Det är 4,3 miljarder kronor (5,3 procent) högre än motsvarande period föregående år. Bidragen betalas ut månadsvis med tolftedelar och efter elva månader har elva tolftedelar av årsbudgeten för 2014 förbrukats.

 

Utgifterna för Kommunalekonomisk utjämning till kommuner och landsting uppgår för perioden januari-november till 82,6 miljarder kronor, en ökning med 4,1 miljarder kronor (5,3 procent) jämfört med samma period föregående år. Drygt hälften av ökningen beror på ekonomisk kompensation till kommunerna med anledning av sänkt skatt till pensionärer. Kommunerna kompenseras för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt. Dessutom bidrar förändringar i det kommunalekonomiska utjämningssystemet till ökade bidrag till kommunerna.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. uppgår i november månad till 7,8 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor högre än samma månad föregående år. Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden.

 

I tabellen nedan visas Räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Räntor på statsskulden november 2014 jämfört med motsvarande period 2013, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
november 2014

Utfall
november 2013

Förändring
november

Utfall
jan-nov 2014

Utfall
jan-nov 2013

Skillnad
2014-2013

Räntor på lån i svenska kronor

8 601

8 152

448

24 637

21 705

2 932

Räntor på lån i utländsk valuta

380

312

68

1 836

1 446

390

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-3 585

98

-3 683

-15 829

546

-16 375

Summa räntor

5 395

8 562

-3 167

10 645

23 697

-13 052

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-354

-153

-201

-4 254

-3 529

-725

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

254

-221

475

-3 606

-9 813

6 207

Kursförluster (+)/vinster (-)

2 547

222

2 324

3 581

5 344

-1 762

Övrigt

0

-1 533

1 533

-1 859

-1 617

-243

Summa ränteutgifter

7 842

6 877

964

4 507

14 083

-9 575

 

 

Det ackumulerade utfallet för anslaget Räntor på statsskulden för perioden januari-november uppgår till 4,5 miljarder kronor, vilket är 9,6 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Det lägre utfallet beror främst på stora inkomster av överkurser vid emission, vilket i sin tur till stor del beror på de låga marknadsräntorna. Åt motsatt håll verkade främst lägre valutakursvinster.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Avgiften till Europeiska unionen i november uppgick till 3,1 miljarder kronor, vilket är knappt 1,4 miljarder kronor högre än i november föregående år. Det beror på att avgiften som är baserad på bruttonationalinkomsten hittills i år är 1,1 miljarder kronor högre.

 

Avgiften till Europeiska unionen för perioden januari-november uppgår till 36,4 miljarder kronor. Det är 4,3 miljarder kronor (14 procent) högre än samma period föregående år.

 

Det högre utfallet förklaras främst av utgifterna för den del av Sveriges avgift till EU-budgeten som avser den mervärdesskattebaserade avgiften. Dessa uppgår hittills i år till 4,8 miljarder kronor, vilket är 3,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Skillnaden förklaras av att ett högre uttag görs i avvaktan på realisering av Sveriges rabatt för perioden 2014-2020.

 

Utgifterna för de delar av avgiften som är baserade på bruttonationalinkomsten (BNI) är hittills i år 27,7 miljarder kronor. Det är 0,6 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Uttaget av BNI-baserad avgift beräknas så att det ska täcka EU-budgetens återstående finansieringsbehov efter att samtliga länders traditionella egna medel och mervärdesskattebaserade avgifter dragits av från den budgeterade utgiftsnivån. Medlemsländernas andel fastställs som landets andel av EU:s BNI.

 

Utgifterna för den del av avgiften som avser tullar uppgår hittills i år till 3,8 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

 

Den kassamässiga korrigeringen uppgår till -10,9 miljarder kronor för november. Det beror framför allt på en korrigeringspost på -8,5 miljarder som beror på att Riksgäldskontoret redovisar anslaget Räntor på statsskulden utgiftsmässigt vid affärsdagen medan räntorna som påverkar saldot på statens budget är kassamässiga.

 

För perioden januari-november uppgår den kassamässiga korrigeringen totalt till -3,2 miljarder kronor. Den ovan nämnda korrigeringen för affärsdagsredovisningen av anslaget Räntor på statsskulden uppgår totalt till -9,4 miljarder kronor. Åt motsatt håll har vi bland annat kassamässiga korrigeringsposter för Försvarsmakten (+3,5 miljarder kronor), Trafikverket (+2,0 miljarder kronor) och Skatteverket (+1,1 miljarder kronor).

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen minskar med 11,5 miljarder kronor under perioden januari - november. Det betyder att Riksgäldskontoret, netto har lånat in 11,5 miljarder kronor sedan årsskiftet.

 

Pensionsmyndighetens tillfälliga placering av premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret uppgår till 32,4 miljarder kronor hittills i år, vilket minskar nettoutlåningen.

 

Kärnavfallsfonden minskar sina placeringar i Riksgäldskontoret med 5,2 miljarder kronor. Detta ökar nettoutlåningen.

 

Under perioden har Island betalat tillbaka lånet i Riksgäldskontoret, vilket minskar nettoutlåningen med 1,9 miljarder kronor.

 

Ökningen av nettoutlåningen beror främst på att utlåningen till CSN ökar med 16,5 miljarder kronor. Det är i huvudsak en följd av att en ny kreditmodell har införts för studielån 2014, i enlighet med budgetlagens bestämmelser. En engångseffekt uppstår eftersom CSN ska ta upp lån i Riksgäldskontoret för kapitaliserade räntor, vilket ökar upplåningen med 11,7 miljarder kronor i januari. Den ökade upplåningen motsvaras av en engångsinbetalning på inkomsttitel, vilket innebär att periodens budgetsaldo inte påverkas.   

De utestående lånen till Riksbanken ökar i värde med 4,5 miljarder kronor under perioden, vilket ökar nettoutlåningen.  

 

Svenska kraftnät ökar sin upplåning med 2,3 miljarder kronor under perioden.

 

Skillnaden mellan åren uppgår till 76,9 miljarder kronor och beror främst på att Riksgäldskontoret under föregående år lånade ut cirka 100 miljarder kronor till Riksbanken. Skillnaden beror även på att staten i juni respektive september sålde Nordeaaktier till ett värde av 19,5 miljarder kronor respektive 21,6 miljarder kronor. Ungefär hälften av de sålda aktierna avsåg stabilitetsfondens innehav och redovisades under posten Riksgäldskontorets nettoutlåning. Den andra hälften redovisades på inkomsttitel.

 

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026