Månadsutfall för statens budget januari 2014
Publicerad 27 Februari 2014

Utgifterna på statens budget uppgick i januari 2014 till 91,3 miljarder kronor, vilket är 56,4 miljarder kronor lägre än samma månad 2013. Det lägre utfallet avser främst Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m.

 

Utgiftsområde 08 Migration

Utfallet för Migration blev 1,1 miljarder kronor i januari, vilket är 0,2 miljarder kronor högre jämfört med samma period föregående år. Det är främst ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting som ökat.

 

Under januari har Migrationsverket tagit emot 4 461 ansökningar om asyl, vilket är en ökning med 1 083 (17,3 procent) jämfört med samma period 2013. Sökanden från Syrien fortsätter att vara den största gruppen. Antalet ansökningar från ensamkommande ungdomar och barn uppgår till 334, vilket är en ökning med 27 procent jämfört med ifjol.

 

Under januari har totalt 9 147 uppehållstillstånd beviljats. Jämfört med januari 2013 är det en ökning med 21,7 procent. Ökningen avser framför allt asylsökanden och flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention (konventionsflyktingar) samt anhöriga till de som fått uppehållstillstånd som konventionsflyktingar, skyddsbehövande, synnerligen ömmande omständigheter eller tidsbegränsat tillstånd.

 

Under januari har 869 arbetstillstånd beviljats, vilket är en ökning med 10 procent jämfört med samma period 2013.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick i januari till 8,3 miljarder kronor. Det är en minskning med 0,4 miljarder kronor jämfört med samma månad föregående år.

 

De största utgifterna inom utgiftsområdet avser utgifter för aktivitets- och sjukersättningar och utgifter för sjukpenning och rehabilitering. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgick i januari till 4,3 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än samma månad föregående år. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 362 037 personer i januari, en minskning med 3,4 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 2,6 miljarder kronor. Det är 0,3 miljarder kronor högre än utfallet samma månad föregående år. Antalet personer som fick sjukpenning var 172 541 personer i januari, vilket är en ökning med 7,3 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för Bidrag för sjukskrivningsprocessen uppgick i januari till 0,4 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma månad föregående år. I syfte att samla statens bidrag för att stimulera sjukskrivningsprocessens aktörer har medel som 2013 anvisades på anslaget Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvården överförts till anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utfallet för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev i januari 6,6 miljarder kronor, vilket är i linje med utfallet för samma månad föregående år. Utfallet för anslaget Föräldraförsäkring blev däremot 0,2 miljarder kronor lägre, vilket i huvudsak beror på att tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning blev 0,1 miljard kronor lägre vardera. Åt motsatt håll verkade utgifterna på Allmänna barnbidrag och Bostadsbidrag som båda ökade med 0,1 miljard kronor jämfört med januari 2013.

 

Utfallet för Föräldraförsäkring uppgick i januari till 3,0 miljarder kronor, varav utgifterna för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning uppgick till 2,1 miljarder kronor respektive 0,5 miljarder kronor. Utfallet för Allmänna barnbidrag uppgick till 2,1 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick i januari till 5,6 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,1 miljard kronor jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgick i januari till 2,8 miljarder kronor. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgick till 0,5 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor högre än motsvarande period föregående år. Utgifterna för Lönebidrag och Samhall m.m. uppgick till 1,4 miljarder kronor.

 

Antalet inskrivna personer hos Arbetsförmedlingen var 701 493 personer i januari, en minskning med 2,0 procent jämfört med samma månad föregående år. Av de inskrivna arbetslösa var 222 077 personer öppet arbetslösa, en minskning med 2,7 procent. Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var 189 795 personer, en minskning med 2,5 procent.

 

Antal personer med subventionerade anställningar på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga var 74 460 personer i januari, en ökning med 1,1 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utfallet för Studiestöd uppgick i januari till 2,8 miljarder kronor. Det är 0,1 miljard kronor högre än samma månad föregående år.

 

De största utgifterna inom utgiftsområdet ryms inom anslaget Studiemedel m.m. och avser främst utgifter för studiebidrag. Utfallet uppgick i januari till 1,5 miljarder kronor.

 

Från och med 2014 anpassas hanteringen av kreditförluster på studielån till budgetlagen. Ett nytt anslag har därför inrättats, anslag Avsättning för kreditförluster. Anslaget får användas för avsättning till kreditreserv för utgifter för konstaterade förluster på utlåning till och med 2013 samt för förväntade förluster på nyutlåning från och med 2014. Anslaget får även användas för avsättning till kreditreserv för att täcka kostnader för nedskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti samt för avskrivning av återkrav som avser lån. Utfallet i januari var 0,2 miljarder kronor.  

 

Från och med 2014 avskaffas även bruttoredovisningen av räntor vilket innebär att ränteinbetalningarna från studerande får användas för att betala räntekostnaderna till Riksgäldskontoret. Det tidigare anslaget Studiemedelsräntor har därför upphört. Ett nytt anslag har förts upp, Statens utgifter för studiemedelsräntor, som får användas för statens utgifter avseende nedsättning av studiemedelsräntor, för ränteutgifter på lån för återkrav av studiemedel och för avgifter till Riksgäldskontoret för studielån upplånade efter 1988. 2014 uppstår även en övergångseffekt på cirka 0,6 miljarder kronor till följd av att CSN betalar ränta till Riksgäldskontoret kvartalsvis i efterskott. Utfallet i januari var 0,8 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. blev -3,0 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor lägre än i januari 2013. Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Det lägre utfallet beror i huvudsak på att det uppstod utgifter till följd av underkurser vid emission i januari 2013, medan det i januari 2014 har uppstått inkomster till följd av överkurser vid emission. Vidare beror det lägre utfallet på lägre räntor på lån i svenska kronor. Åt motsatt håll verkade minskade valutakursvinster.

 

I tabellen nedan visas räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Räntor på statsskulden jan 2014 jämfört med motsvarande period 2013, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall
januari 2014

Utfall
januari 2013

Skillnad
januari

Räntor på lån i svenska kronor

-1 053

-323

-730

Räntor på lån i utländsk valuta

358

22

337

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-643

305

-948

Summa räntor

-1 337

4

-1 341

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-349

-28

-321

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

-535

-1 692

1 157

Kursförluster (+)/vinster (-)

-734

70

-804

Övrigt

0

-73

73

Summa ränteutgifter

-2 956

-1 719

-1 237

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Utfallet för avgiften till Europeiska unionen uppgick i januari till 3,9 miljarder kronor. Det är 0,5 miljarder kronor lägre än samma månad föregående år.

 

Utgifterna för den mervärdesskattebaserade avgiften uppgick till 0,5 miljarder kronor i januari, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än samma månad föregående år. Det högre utfallet jämfört med föregående år förklaras av ett högre uttag i avvaktan på realisering av Sveriges rabatt för perioden 2014-2020. Sverige kommer i budgetramen för perioden att betala en mervärdesskattebaserad avgift på 0,15 procent av mervärdesskattebasen. Den generella uttagssatsen för samtliga medlemsländer är 0,30 procent. Den rabatt som Sverige erhåller kommer troligen att realiseras från och med 2016 och med retroaktivitet för 2014 och 2015.

 

Utgifterna för den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten blev 3,1 miljarder kronor. Det är 0,9 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Differensen beror främst på betalningsförskjutningar.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen uppgick i januari till 5,7 miljarder kronor.

 

EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift översteg periodens insatta medel med 1,3 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt.

 

Den s.k. ränteperiodiseringen har påverkat periodens kassamässiga korrigering negativt med 0,9 miljarder kronor.

 

Trafikverket och Försvarsmakten redovisar i det räntebärande flödet ett lägre belopp mot anslag än det anslagsbelopp som har tillförs räntekontot. Detta påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 1,6 miljarder kronor respektive 0,3 miljarder kronor.

 

Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Arbetsförmedlingen har redovisat lägre belopp mot inkomsttitlar respektive anslag i det icke räntebärande flödet än vad som redovisats i form av in- respektive utbetalningar i samma flöde. Detta har påverkat den kassamässiga korrigeringen positivt med 0,4 miljarder kronor, 0,3 miljarder kronor respektive 0,3 miljarder kronor.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning ökade med 22,4 miljarder kronor i januari.  I januari 2013 ökade utlåningen med 82,8 miljarder kronor, en skillnad på 60,4 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren beror på att Riksgäldskontoret i januari förra året lånade ut cirka 73 miljarder kronor till Riksbanken.

 

Utlåningen till CSN ökade med 12,4 miljarder kronor. Detta är i allt väsentligt en följd av att en ny kreditmodell har införts för studielån 2014, i enlighet med budgetlagens bestämmelser. En engångseffekt uppstår eftersom CSN ska ta upp lån i Riksgäldskontoret för kapitaliserade räntor, vilket ökar upplåningen. Den ökade upplåningen motsvaras av en engångsinbetalning på inkomsttitel, vilket innebär att månadens budgetsaldo inte påverkas.   

Utlåningen till Riksbanken ökade tillfälligt under januari med 6,4 miljarder kronor. Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 31 januari till 200,5 miljarder kronor. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och måste då ersättas med nya lån. Riksgälden har mandat att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. Beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas för att refinansieringen av lånen ska kunna hanteras effektivt. Eventuella överskridanden ska justeras så snart det kan ske utan att åsamka Riksbanken eller Riksgälden onödiga merkostnader.

 

Kärnavfallsfonden har minskat sina placeringar i Riksgälden med 3,4 miljarder kronor i januari. Detta har ökat nettoutlåningen.

 

Det samlade tillgodohavandet på myndigheternas räntekonton minskade med 2,9 miljarder kronor i januari, vilket ökade nettoutlåningen.

 

Pensionsmyndighetens tillfälliga placering av premiepensionsavgifter i Riksgälden uppgick till 3,2 miljarder kronor i januari, vilket har minskat nettoutlåningen.

 

 

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026