Månadsutfall för statens budget september 2013
Publicerad 31 Oktober 2013

Utgifterna för perioden januari-september uppgår till 677,3 miljarder kronor, vilket är 108,4 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Ökningen beror främst på att Riksgäldskontoret under perioden har lånat ut 106,1 miljarder kronor till Riksbanken. Det totala lånet till Riksbanken uppgick den 30 september till 196,5 miljarder kronor.

 

 

Utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utfallet för utgiftsområdet för perioden januari-september uppgår till 12,4 miljarder kronor, vilket är 2,6 miljarder kronor högre än för samma period föregående år. Det högre utfallet beror främst på en engångsutbetalning till Europeiska investeringsbanken (EIB) i februari.

 

Utgiftsområde 04 Rättsväsendet

Utfallet för Rättsväsendet uppgår för perioden januari-september till 28,6 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för Polisorganisationen uppgår till 14,9 miljarder kronor för perioden, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet beror bland annat på ökade lönekostnader. Anslaget till Polisorganisationen ökades med 0,4 miljarder kronor 2013 jämfört med föregående år, bland annat med anledning av behov av ökade insatser när det gäller ungas brottslighet samt åtgärder för en ökad effektivitet. På samma sätt beslutades om utökade resurser till Kriminalvården med 0,2 miljarder kronor 2013. Utgifterna för Kriminalvården uppgår hittills i år till 5,7 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap uppgår hittills i år till 26,1 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor högre än motsvarande period föregående år.

 

Utfallet för anslaget Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar uppgår hittills i år till 2,2 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor högre jämfört med föregående år. Orsaken är att leveranser skett tidigare i år.

 

Utfallet på anslaget Förbandsverksamhet och beredskap uppgår under årets första nio månader till 16,5 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Årets tilldelade medel på anslaget är 0,6 miljarder kronor högre i år jämfört med 2012.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utgifterna för Internationellt bistånd uppgår hittills i år till 19,0 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Det högre utfallet beror delvis på att riksdagen beslutat om ett högre bistånd i år jämfört med 2012 men främst på att utbetalningar till utvecklingsbanker och internationella organisationer skett tidigare i år jämfört med föregående år.

 

I vårändringsbudgeten beslutade riksdagen att anslaget för biståndsverksamheten skulle minskas med 0,7 miljarder kronor för att finansiera en ökning av anslagen Migrationsverket och Ersättningar och bostadskostnader. I höständringsbudgeten föreslår regeringen att 0,5 miljarder kronor återförs till anslaget för biståndsverksamhet från anslaget för ersättningar och bostadskostnader. Orsaken är att regeringen bedömer att antalet personer som söker asyl blir färre än vad som antogs under våren.

 

Utgiftsområde 08 Migration

Utgifterna för Migration har jämfört med de nio första månaderna 2012 ökat med 1,1 miljard kronor och uppgår till 6,9 miljarder kronor. Det är framför allt utgifterna under anslaget Ersättningar och bostadskostnader för asylsökande som har blivit 0,7 miljarder kronor högre. Orsaken är att antalet asylsökande fortsätter att öka. Hittills i år har Migrationsverket tagit emot 35 505 ansökningar, vilket är 19,4 procent fler jämfört med samma period föregående år. Det är framför allt sökande från Syrien som ökar. Antalet ansökningar från ensamkommande ungdomar uppgår till 2 558, vilket är 135 fler jämfört med föregående år.

 

Utgifterna för Migrationsverkets förvaltning har ökat med 0,4 miljarder kronor och uppgår före perioden januari-september till 2,1 miljarder kronor. Orsaken är främst utbyggnad av kapaciteten i mottagningssystemet för att möta det ökade antalet asylsökande.

 

Eftersom antalet asylsökanden har blivit fler än vad som antogs i budgetpropositionen för 2013 har riksdagen i vårändringsbudgeten beslutat att ytterligare 0,8 miljarder kronor ska tillföras anslaget för ersättningar och bostadskostnader och att 0,3 miljarder kronor ska tillföras Migrationsverkets förvaltningsanslag. Finansiering sker delvis genom att anslaget Biståndsverksamhet minskas med sammanlagt 0,7 miljarder kronor. I höständringsbudgeten föreslår dock regeringen att 0,5 miljarder kronor återförs från anslaget Ersättningar och bostadskostnader till anslaget Biståndsverksamhet. Orsaken är att regeringen bedömer att antalet personer som söker asyl blir färre än vad som antogs under våren.

 

Antalet arbetstillstånd som hittills beviljats under 2013 uppgår till 13 167, vilket är en minskning med 1 194 tillstånd jämfört med samma period 2012. Arbetstillstånd för arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller teoretisk specialistkompetens har minskat med 930 (19,5 procent).

 

Till och med september 2013 har totalt 83 752 uppehållstillstånd beviljats. Jämfört med 2012 är det en ökning med 3 481 personer. Ökningen avser framför allt asylsökanden och konventionsflyktingar samt anhöriga till de som fått uppehållstillstånd som konventionsflyktingar, skyddsbehövande, synnerligen ömmande omständigheter eller tidsbegränsat tillstånd. Totalt har 24 869 uppehållstillstånd beviljats för dessa kategorier, vilket är en ökning med 13 453 (84,9 procent).

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgår för perioden januari-september till 42,7 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år.

 

Utfallet avseende Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgår för de nio första månaderna till 15,7 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor lägre än motsvarande period föregående år. Utgifterna avser statens bidrag till landstingen. Bidragen betalas ut med två månaders fördröjning. Avtal saknas ännu mellan Sveriges kommuner och landsting på detta område, vilket innebär att utgifterna för läkemedelsförmånerna hittills i år är preliminära. Kostnader för statlig assistansersättning uppgår för samma period till 16,5 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än för motsvarande period föregående år.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgår för perioden januari-september till 72,2 miljarder kronor. Det är en ökning med 1,0 miljard kronor jämfört med samma period föregående år.

 

De största utgifterna inom utgiftsområdet avser utgifter för aktivitets- och sjukersättningar m.m. som uppgår till 39,3 miljarder kronor hittills i år. Det är 1,8 miljarder kronor lägre än utfallet för motsvarande period föregående år.

 

Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgår till 20,6 miljarder kronor hittills i år. Det är 2,1 miljarder kronor högre än utfallet för motsvarande period föregående år. Regeringen föreslår i höständringsbudgeten för 2013 att anslaget ökas med 3,2 miljarder kronor. Anledningen till förslaget är att utgifterna för sjukpenning har ökat mer än beräknat, i huvudsak till följd av ett ökat antal sjukfall. Det har inneburit att även utgifterna för rehabiliteringspenning har ökat mer än beräknat. Utgifterna för 2012 översteg anvisade medel på anslaget, vilket också inneburit att ett underskott fördes över till 2013.

 

Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 364 979 personer i september, en minskning med 4,1 procent jämfört med samma månad föregående år. Antalet personer som fick sjukpenning var 149 904 personer i september, vilket är en ökning med 11,3 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgår hittills i år till 30,1 miljarder kronor. Det är 1,0 miljard kronor lägre än motsvarande period föregående år. Det är framför allt anslaget Garantipension till ålderspension som blev lägre. Utfallet för garantipensioner uppgår till 12,6 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor lägre än motsvarande period föregående år. Den långsiktiga trenden är att utgifterna för garantipension minskar. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utfallet för Ekonomisk trygghet för familjer och barn för perioden januari-september uppgår till 59,5 miljarder kronor, vilket är 2,4 miljarder kronor högre än för samma period föregående år. Det är främst anslaget Föräldraförsäkring som ökat med 1,8 miljarder kronor. Föräldrapenningen har ökat med 0,9 miljarder kronor, vilket dels beror på högre ersättning per dag, dels på fler uttagna dagar. Under de tre första kvartalen har 665 000 fler dagar tagits ut jämfört med samma period föregående år. Den tillfälliga föräldrapenningen har ökat med 0,7 miljarder kronor, vilket kan hänföras till det ökade antalet uttagna dagar under influensaperioden januari-april. Även utfallet för anslaget Allmänna barnbidrag blev 0,3 miljarder kronor högre.

 

De totala utgifterna för anslaget Föräldraförsäkring uppgår hittills i år till 28,2 miljarder kronor, varav Föräldrapenning och Tillfällig föräldrapenning uppgår till 20,7 miljarder kronor respektive 4,4 miljarder kronor. Utgifterna för Allmänna barnbidrag uppgår under motsvarande period till 18,5 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Under de nio första månaderna har utgifterna för Integration och jämställdhet ökat med 0,8 miljarder kronor och uppgår till 6,1 miljarder kronor.

 

Kommunersättningar för flyktingmottagande har ökat med 0,9 miljarder kronor, vilket beror på att kommunernas mottagande av flyktingar har ökat kraftigt under 2013. Till och med augusti hade kommunerna tagit emot 22 069 flyktingar, vilket är 12 562 fler än 2012. Av de som tagits emot av kommunerna hittills i år är 11 397 under 18 år.

 

Den största förändringen finns på anslaget Hemutrustningslån där utgifterna har minskat med 1,0 miljard kronor. Orsaken är att hemutrustningslånen fram till 2011 lånefinansierades men blev med anledning av den nya budgetlagen anslagsfinansierade fr.o.m. 2012. Under januari 2012 belastades anslaget med en engångsutbetalning på 1,0 miljard kronor för amortering av hemutrustningslån hos Riksgäldskontoret, något som alltså inte skett under 2013.

 

Etableringsersättningar till vissa nyanlända invandrare samt Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare har ökat med 0,6 miljarder kronor (102 procent) respektive 0,3 miljarder kronor (117 procent), en följd av det ökade antalet asylsökande som får uppehållstillstånd.

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår för perioden januari-september till 51,7 miljarder kronor. Det är en ökning med 2,9 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år.

 

Utgifterna för Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgår hittills i år till 24,0 miljarder kronor. Det är 0,4 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet jämfört med föregående år avser främst bidrag till arbetslöshetsersättning. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgår till 6,2 miljarder kronor hittills i år, vilket är 1,7 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

 

Antalet inskrivna personer hos Arbetsförmedlingen var 703 477 personer i september, en ökning med 1,7 procent jämfört med samma månad föregående år. Av de inskrivna arbetslösa var 217 695 personer öppet arbetslösa, en minskning med 0,4 procent. Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var 184 477 personer, en ökning med 5,9 procent.

 

Utgifterna för Lönebidrag och Samhall m.m. uppgår för perioden januari-september till 12,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,6 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Antal personer med subventionerade anställningar på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga var 75 983 personer i september, en ökning med 2,2 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader uppgår hittills i år till 5,2 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet jämfört med föregående år avser Arbetsförmedlingens uppdrag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

 

Utgifterna för Bidrag till lönegarantiersättning uppgår hittills i år till 1,9 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än motsvarande period föregående år. Riksdagen beslutade med anledning av regeringens vårändringsbudget för 2013 att anslaget skulle ökas med 0,7 miljarder kronor. Därefter har fler företag än beräknat försatts i konkurs och regeringen föreslår därför i höständringsbudgeten för 2013 att ytterligare 0,4 miljarder kronor tillförs.

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utfallet för Utbildning och universitetsforskning uppgår hittills i år till 41,7 miljarder kronor. Det är 1,5 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgifterna inom barn-, ungdoms- och vuxenutbildning uppgår hittills i år till 8,1 miljarder kronor, varav 3,7 miljarder kronor avser Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. och 1,9 miljarder kronor avser Statligt stöd till vuxenutbildning. Utgifterna för Statligt stöd till vuxenutbildning är 0,5 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Riksdagen har till följd av regeringens förslag till vårändringsbudget beslutat om en ökning av anslaget Statligt stöd till vuxenutbildning 2013 med 0,4 miljarder kronor. Beslutet innebär att medlen för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå tillfälligt ökas.

 

Utgifterna för universitet och högskolor (inkl. universitetens och högskolornas grundutbildning samt forskning och forskarutbildning) uppgår till 28,9 miljarder kronor och utgifterna för forskning uppgår till 4,7 miljarder kronor. 3,4 miljarder kronor av utgifterna inom forskning är hänförliga till anslaget Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för Statsskuldsräntor m.m. för perioden januari-september uppgår till 8,7 miljarder kronor, vilket är 6,0 miljarder kronor lägre än för samma period föregående år. Det lägre utfallet beror främst på högre valutakursvinster och lägre räntor på lån i svenska kronor. Åt motsatt håll verkade att det år 2012 uppstod inkomster till följd av överkurser vid emission, medan det år 2013 har uppstått utgifter till följd av underkurser vid emission. Utfallet för utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden.

 

I tabellen nedan visas räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta, medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Räntor på statsskulden jan-sept 2013 jämfört med motsvarande period 2012, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall
jan-sept 2013

Utfall
jan-sept 2012

Skillnad
2013-2012

Räntor på lån i svenska kronor

14 691

17 291

-2 600

Räntor på lån i utländsk valuta

1 087

2 028

-941

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

379

-7 373

7 752

Summa räntor

16 158

11 946

4 212

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-3 244

-3 201

-43

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

-8 815

-832

-7 983

Kursförluster (+)/vinster (-)

4 629

6 663

-2 033

Övrigt

-71

70

-141

Summa ränteutgifter

8 656

14 645

-5 989

 

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Avgiften till Europeiska unionen uppgår hittills i år till 28,7 miljarder kronor. Det är 4,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten är hittills i år 24,5 miljarder kronor. Det är 4,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Riksdagen har med anledning av regeringens förslag till vårändringsbudget beslutat att anslaget ska ökas med 3,7 miljarder kronor 2013. Regeringen föreslår i höständringsbudgeten för 2013 att anslaget ökas med ytterligare 0,9 miljarder kronor. En förklaring till ökningen är att ytterligare utgiftsökningar på EU:s årsbudget för 2013 förväntas till följd av ändringsbudgetar.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringsposten uppgår till 8,5 miljarder kronor under perioden januari-september.

 

EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift understiger periodens insatta medel med 2,4 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen negativt.

 

Trafikverket och Försvarsmakten redovisar i det räntebärande flödet ett lägre belopp mot anslag än det anslagsbelopp som har tillförs räntekontot. Detta påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 3,5 miljarder kronor vardera.

 

Den s.k. ränteperiodiseringen har påverkat månadens kassamässiga korrigering negativt med 0,1 miljard kronor.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning ökar med 79,9 miljarder kronor under perioden januari-september. Ökningen beror främst på årets utlåning till Riksbanken som uppgår till 106,1 miljarder kronor. Riksbanken tar upp lånen för att förstärka sin valutareserv. Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 30 september till 196,5 miljarder kronor. Riksgäldskontoret har mandat att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor.

 

Stabilitetsfonden ökar sina tillgodohavanden i Riksgäldskontoret med 22,6 miljarder kronor under årets första nio månader. Det beror i allt väsentligt på att staten i juni respektive september sålde Nordeaaktier till ett värde av 19,5 miljarder kronor respektive 21,6 miljarder kronor. Ungefär hälften av de sålda aktierna avsåg stabilitetsfondens innehav. Fondens inkomster från försäljningen uppgick till 10,1 miljarder kronor i juni och 11,2 miljarder kronor i september.

 

Pensionsmyndighetens tillfälliga placering av premiepensionsavgifter uppgår till 23,0 miljarder kronor hittills i år.

 

Kärnavfallsfonden minskar under perioden januari-september sina placeringar med 9,6 miljarder kronor.

 

Centrala studiestödsnämnden ökar upplåningen i Riksgäldskontoret med 4,2 miljarder kronor för finansiering av studielån.

 

Utlåningen ökar till Försvarsexportmyndigheten, Försvarets materielverk respektive Svenska kraftnät med 1,5 miljarder kronor, 1,2 miljarder kronor respektive 1,1 miljarder kronor.

 

Exportkreditnämnden ökar sina tillgodohavanden med 2,0 miljarder kronor under årets första nio månader.

 

Riksgäldskontoret har i juni lånat ut 1,3 miljarder kronor till Irland. Utlåningen syftar till att minska finanskrisens effekter. Den totala utlåningen till Irland uppgick den 30 september till 3,9 miljarder kronor.

 

De sammanlagda behållningarna på myndigheternas räntekonton har minskat med 1,7 miljarder kronor hittills i år vilket ökat nettoutlåningen.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgår för perioden januari-september till 190,4 miljarder kronor, vilket är 13,5 miljarder kronor högre än motsvarande period 2012. Ökningen beror framför allt på den årliga omräkningen av pensionerna.


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026