Månadsutfall för statens budget augusti 2013
Publicerad 26 September 2013

Utgifterna för perioden januari-augusti uppgår till 632,5 miljarder kronor, vilket är 118,4 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Skillnaden beror främst på att Riksgäldskontoret under perioden har lånat ut 115,3 miljarder kronor till Riksbanken. Det totala lånet till Riksbanken uppgick den 31 augusti till 205,7 miljarder kronor.

 

 

Utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utfallet för utgiftsområdet för perioden januari-augusti uppgår till 11,5 miljarder kronor, vilket är 2,6 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet beror främst på en engångsutbetalning till Europeiska investeringsbanken (EIB) som gjordes i februari.

 

Utgiftsområde 04 Rättsväsendet

Utfallet för Rättsväsendet uppgår för perioden januari-augusti till 25,6 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Utgifterna för Polisorganisationen uppgår till 13,4 miljarder kronor för perioden, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet beror bland annat på ökade lönekostnader. Anslaget till polisorganisationen ökades med 0,4 miljarder kronor 2013 jämfört med föregående år, bland annat med anledning av behov av ökade insatser när det gäller ungas brottslighet samt åtgärder för en ökad effektivitet. På samma sätt beslutades om utökade resurser till Kriminalvården med 0,2 miljarder kronor 2013. Utgifterna för Kriminalvården uppgår hittills i år till 5,1 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Utgifterna för Sveriges domstolar uppgår till 3,4 miljarder kronor. Det är 0,1 miljard kronor högre än samma period föregående år. Även utgifterna för rättsliga biträden är 0,1 miljard kronor högre än utfallet samma period föregående år. Utfallet uppgår till 1,5 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utgifterna för Internationellt bistånd uppgår hittills i år till 17,7 miljarder kronor, vilket är 1,9 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Det högre utfallet beror delvis på att riksdagen beslutat om ett högre bistånd i år jämfört med 2012 (0,6 miljarder kronor) men främst på att utbetalningar till utvecklingsbanker och internationella organisationer skett tidigare i år jämfört med i fjol. Anslagsposterna Multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar samt Multilaterala och internationella organisationer och fonder utgör en del av den verksamhet där regeringen beslutar om medelsförbrukningen. Det samlade utfallet för dessa medel uppgår till 7,2 miljarder kronor hittills i år, vilket är 1,2 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Anslagspoststrukturen för dessa medel har gjorts om inför 2013.

 

Utgiftsområde 08 Migration

Utfallet för Migration blev 0,6 miljarder kronor i augusti, vilket är 0,1 miljard kronor högre jämfört med augusti 2012. Det är främst ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting som ökat.

 

Jämfört med de åtta första månaderna 2012 har utgifterna för Migration ökat med 1,1 miljard kronor (21,1 procent). Det är framför allt utgifterna under anslaget Ersättningar och bostadskostnader för asylsökande som blivit högre (0,7 miljarder kronor). Orsaken är att antalet asylsökande fortsätter att öka. Hittills i år har Migrationsverket tagit emot 27 744 ansökningar, vilket är 11,8 procent fler jämfört med samma period 2012. Det är framför allt sökande från Syrien som ökar. Antalet ansökningar från ensamkommande ungdomar uppgår till 2 089, vilket är något fler än i fjol. Utgifterna för Migrationsverkets förvaltning har ökat med 0,3 miljarder kronor (21 procent).  Orsaken är främst utbyggnad av kapaciteten i mottagningssystemet för att möta det ökade antalet asylsökande. Eftersom antalet asylsökanden blivit fler än vad som antogs i budgetpropositionen för 2013 har riksdagen i vårändringsbudget beslutat att ytterligare 0,8 miljarder kronor ska tillföras anslaget för ersättningar och bostadskostnader och att 0,3 miljarder kronor ska tillföras Migrationsverkets förvaltningsanslag. Finansiering sker delvis genom att anslaget Biståndsverksamhet minskats med sammanlagt 0,7 miljarder kronor.

 

Antalet arbetstillstånd som hittills beviljats under 2013 uppgår till 12 340 stycken, vilket är en minskning med 1 201 (9,0 procent) jämfört med samma period 2012. Arbetstillstånd för arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller teroretisk specialistkompetens har minskat med 949 (22,1 procent).

 

Fram till och med augusti 2013 har totalt 74 006 uppehållstillstånd beviljats. Jämfört med 2012 är det en ökning med 3 468 uppehållstillstånd (4,3 procent). Ökningen avser framför allt asylsökanden och konventionsflyktingar samt anhöriga till de som fått uppehållstillstånd som konventionsflyktingar/ skyddsbehövande/ synnerligen ömmande omständigheter /tidsbegränsat tillstånd). Totalt har 23 447 uppehållstillstånd beviljats för dessa kategorier, vilket är en ökning med 11 901.

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgår för perioden januari-augusti till 38,1 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år.

 

Utfallet avseende Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgår för de åtta första månaderna till 13,9 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljarder kronor lägre än motsvarande period 2012. Utgifterna avser statens bidrag till landstingen. Bidragen betalas ut med två månaders fördröjning. Avtal saknas ännu mellan Sveriges kommuner och landsting på detta område vilket innebär att utgifterna för läkemedelsförmånerna hittills i år är preliminära. Kostnader för statlig assistansersättning uppgår för samma period till 14,7 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än för motsvarande period föregående år.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgår för perioden januari-augusti till 64,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,8 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år.

 

De största utgifterna inom utgiftsområdet avser utgifter för aktivitets- och sjukersättningar m.m. som uppgår till 34,9 miljarder kronor hittills i år. Det är 1,6 miljarder kronor lägre än utfallet för motsvarande period föregående år.

 

Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgår till 18,4 miljarder kronor hittills i år. Det är 1,8 miljarder kronor högre än utfallet för motsvarande period föregående år.

 

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgår hittills i år till 26,8 miljarder kronor. Det är 0,9 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år. Det är framför allt anslaget Garantipension till ålderspension som blev lägre. Utfallet för garantipensioner uppgår till 11,2 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder lägre än motsvarande period föregående år. Den långsiktiga trenden är att utgifterna för garantipension minskar. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utfallet för utgiftsområdet uppgår hittills i år till 52,9 miljarder kronor, vilket är 2,1 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Utfallet för anslaget Föräldraförsäkring har ökat med 1,6 miljarder kronor. Föräldrapenningen har ökat med 0,8 miljarder kronor, vilket dels beror på att ersättningen per dag har ökat, dels har antalet uttagna dagar per barn ökat. Under 2013 har 540 000 fler dagar tagits ut jämfört med 2012. Ökningen av den tillfälliga föräldrapenningen med 0,6 miljarder kronor kan hänföras till det ökade antalet uttagna dagar i februari (influensan), som då uppgick till 663 000 dagar, vilket är ungefär 200 000 fler dagar än i februari 2012. Även utfallet för anslaget Allmänna barnbidrag har ökat med 0,2 miljarder kronor.

 

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utfallet uppgick i augusti till 0,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än 2012. Orsaken är att antalet kommunmottagna flyktingar ökat.

 

Under de åtta första månaderna 2013 har utgifterna ökat med 0,6 miljarder kronor. Kommunersättningar för flyktingmottagande har ökat med 0,8 miljarder kronor (29 procent), vilket beror att kommunernas mottagande ökat kraftigt under 2013. Till och med juni hade kommunerna tagit emot 19 317 flyktingar, vilket är 8 248 fler än 2012. Av de som tagits emot av kommunerna hittills i år är 9 915 under 18 år.

 

Den största förändringen finns på anslaget Hemutrustningslån där utgifterna minskat med 1,0 miljard kronor. Orsaken är att hemutrustningslånen fram till 2011 lånefinansierades men blev med anledning av den nya budgetlagen anslagsfinansierade fr.o.m. 2012. Under januari 2012 belastades anslaget med en engångsutbetalning på 1,0 miljard kronor för amortering av hemutrustningslån hos Riksgäldskontoret, något som alltså inte skett under 2013.

 

Etableringsersättningar till vissa nyanlända invandrare samt Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare har ökat med 0,5 miljarder kronor (104 procent) respektive 0,3 miljarder kronor (115 procent), en följd av det ökade antalet asylsökande som får uppehållstillstånd.

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår för perioden januari-augusti till 46,1 miljarder kronor. Det är en ökning med 2,6 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år.

 

Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgår hittills i år till 21,5 miljarder kronor. Det är 0,4 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet jämfört med föregående år avser främst bidrag till arbetslöshetsersättning. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgår till 5,5 miljarder kronor hittills i år, vilket är 1,5 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

 

Antalet inskrivna personer hos Arbetsförmedlingen var 711 051 personer i augusti, en ökning med 2,6 procent jämfört med samma månad föregående år. Av de inskrivna arbetslösa var 229 092 personer öppet arbetslösa, en ökning med 2,4 procent. Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var 173 252 personer, en ökning med 4,6 procent.

 

Utgifterna för Lönebidrag och Samhall m.m. uppgår för perioden januari-augusti till 11,2 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,5 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Antal personer med subventionerade anställningar på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga var 76 264 personer i augusti, en ökning med 2,4 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader uppgår hittills i år till 4,6 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Ökningen avser Arbetsförmedlingens uppdrag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

 

Utgifterna för bidrag till lönegarantiersättning uppgår hittills i år till 1,7 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än motsvarande period föregående år. Utfallet hittills i år motsvarar drygt 80 procent av anvisade medel. Riksdagen beslutade med anledning av regeringens förslag i propositionen om vårändringsbudget för 2013 att anslaget skulle ökas med 0,7 miljarder kronor. Därefter har fler företag än beräknat försatts i konkurs och regeringen föreslår därför i höständringsbudgeten för 2013 att ytterligare 0,4 miljarder kronor tillförs.

 

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utfallet för Studiestöd uppgår hittills i år till 12,6 miljarder kronor. Det är 0,5 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

 

Det är främst utgifterna för studiemedelsräntor m.m. som har minskat jämfört med föregående år. Utgifterna uppgår hittills i år till 2,8 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Detta förklaras av att räntan för studielån är lägre 2013 än 2012.

 

De största utgifterna inom utgiftsområdet är studiemedel m.m. där utfallet uppgår till 7,5 miljarder kronor hittills i år, vilket är i nivå med utfallet under motsvarande period föregående år.

 

Utgifterna för studiehjälp uppgår hittills i år till 2,2 miljarder kronor. Det är 0,1 miljard kronor lägre än samma period föregående år.

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforsning

Utfallet för Utbildning och universitetsforskning uppgår hittills i år till 36,0 miljarder kronor. Det är 1,5 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgifterna inom barn-, ungdoms- och vuxenutbildning uppgår hittills i år till 6,0 miljarder kronor, varav 1,8 miljarder kronor avser Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. och 1,7 miljarder kronor avser Statligt stöd till vuxenutbildning. Utgifterna för Statligt stöd till vuxenutbildning är 0,5 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Riksdagen har till följd av regeringens förslag till vårändringsbudget beslutat om en ökning av anslaget Statligt stöd till vuxenutbildning 2013 med 0,4 miljarder kronor. Beslutet innebär att medlen för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå tillfälligt ökas.

 

Utgifterna för universitet och högskolor (inkl. universitetens och högskolornas grundutbildning samt forskning och forskarutbildning) uppgår till 25,7 miljarder kronor och utgifterna för forskning uppgår till 4,3 miljarder kronor. 3,1 miljarder kronor av utgifterna inom forskning är hänförliga till anslaget Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation.

 

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utgifterna för januari-augusti uppgår till 4,4 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än 2012. Det är framför allt utgifterna under anslaget finansiella korrigeringar som minskat (0,3 miljarder kronor), vilket beror  på att Sverige under 2012 belastades med finansiella korrigeringar avseende stödåren 2005-2007 på grund av brister i den så kallade blockdatabasen, en databas över Sveriges jordbruksmark.  Även utbetalt gårdsstöd har minskat, vilket i huvudsak beror på valutakursförändringar. Stödrätternas värde är bestämt i euro men betalas ut i kronor.

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgifterna för Allmänna bidrag till kommuner uppgår till 59,3 miljarder kronor hittills i år, vilket är 2,5 miljarder kronor (4,5 procent) högre än motsvarande period föregående år. Bidragen betalas ut månadsvis med tolftedelar. Anvisade medel under utgiftsområdet uppgår till 88,9 miljarder kronor för 2013, vilket är 3,8 miljarder kronor (4,4 procent) högre än föregående år.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet för perioden januari-augusti uppgår till 10,5 miljarder kronor, vilket är 7,9 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Det lägre utfallet beror främst på att valutakursförluster år 2012 har övergått till att bli valutakursvinster 2013. Även räntorna på lån i svenska kronor och kursförlusterna blev lägre. Åt motsatt håll verkade att det 2012 uppstod inkomster till följd av överkurser vid emission, medan det år 2013 har uppstått utgifter till följd av underkurser vid emission. Utfallet för utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden.

 

I tabellen nedan visas räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Räntor på statsskulden jan-aug 2013 jämfört med motsvarande period 2012, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
augusti 2013

Utfall
augusti 2012

Förändring
augusti

Utfall
jan-aug 2013

Utfall
jan-aug 2012

Skillnad
2013-2012

Räntor på lån i svenska kronor

5 221

4 508

713

15 621

18 132

-2 511

Räntor på lån i utländsk valuta

176

100

76

782

1 850

-1 068

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

341

-656

997

626

-6 200

6 827

Summa räntor

5 737

3 951

1 786

17 029

13 782

3 248

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-130

-39

-90

-2 259

-2 265

6

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

-369

-571

203

-8 593

245

-8 837

Kursförluster (+)/vinster (-)

54

-17

71

4 287

6 658

-2 370

Övrigt

17

-51

67

6

-32

38

Summa ränteutgifter

5 309

3 273

2 036

10 470

18 387

-7 916

 

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Avgiften till Europeiska unionen uppgår hittills i år till 26,2 miljarder kronor. Det är 4,3 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten är hittills i år 22,3 miljarder kronor. Det är 4,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Riksdagen har med anledning av regeringens förslag till vårändringsbudget beslutat att anslaget ska ökas med 3,7 miljarder kronor 2013. Regeringen föreslår i höständringsbudgeten för 2013 att anslaget ökas med ytterligare 0,9 miljarder kronor. En förklaring till ökningen är att ytterligare utgiftsökningar på EU:s årsbudget för 2013 förväntas till följd av ändringsbudgetar.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringsposten uppgår till 4,8 miljarder kronor under årets första åtta månader.

 

EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift understiger periodens insatta medel med 1,3 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen negativt.

 

Trafikverket och Försvarsmakten redovisar i det räntebärande flödet ett lägre belopp mot anslag än det anslagsbelopp som har tillförts räntekontot. Detta påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 4,0 miljarder kronor respektive 2,3 miljarder kronor.

 

Den s.k. ränteperiodiseringen har påverkat månadens kassamässiga korrigering negativt med 0,9 miljarder kronor.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning ökar med 99,7 miljarder kronor under årets första åtta månader. Ökningen beror främst på årets utlåning till Riksbanken som uppgår till 115,3 miljarder kronor. Riksbanken tar upp lånen för att förstärka sin valutareserv. Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 31 augusti till 205,7 miljarder kronor. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och måste då ersättas med nya lån. Riksgälden har mandat att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. Beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas för att refinansieringen av lånen ska kunna hanteras effektivt. Eventuella överskridanden ska justeras så snart det kan ske utan att åsamka Riksbanken eller Riksgälden onödiga merkostnader.

 

Pensionsmyndighetens tillfälliga placering av premiepensionsavgifter uppgår till 19,7 miljarder kronor hittills i år.

 

Stabilitetsfonden ökar sina tillgodohavanden i Riksgäldskontoret med 11,3 miljarder kronor under årets första åtta månader. I juni i år sålde staten knappt hälften av sitt totala innehav av aktier i Nordea. Det statliga ägandet av banken reducerades därmed från 13,4 procent till 7,0 procent. Totalt uppgick försäljningsinkomsten till 19,5 miljarder kronor, varav 9,3 miljarder kronor redovisades på budgetens inkomstsida och 10,1 miljarder kronor på stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret, vilket minskade nettoutlåningen på budgetens utgiftssida.

 

Kärnavfallsfonden minskar under årets första åtta månader sina placeringar med 9,3 miljarder kronor.

 

Centrala studiestödsnämnden ökar upplåningen i Riksgäldskontoret med 2,7 miljarder kronor för finansiering av studielån.

 

Exportkreditnämnden ökar sina tillgodohavanden med 1,6 miljarder kronor under årets första åtta månader.

 

Riksgäldskontoret har i juni lånat ut 1,3 miljarder kronor till Irland. Utlåningen syftar till att minska finanskrisens effekter. Den totala utlåningen till Irland uppgick den 31 augusti till 3,9 miljarder kronor.

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspenssionssystemet vid sidan av statens budget uppgår för perioden januari-augusti till 169,0 miljarder kronor, vilket är 12,0 miljarder kronor högre än motsvarande period 2012. Ökningen beror framför allt på den årliga omräkningen av pensionerna.

 

 

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026