Månadsutfall för statens budget maj 2013
Publicerad 19 Juni 2013

Utgifterna för perioden januari-maj uppgår till 447,9 miljarder kronor, vilket är 115,2 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Skillnaden beror främst på att Riksgäldskontoret under perioden har lånat ut 109,9 miljarder kronor till Riksbanken. Det totala lånet till Riksbanken uppgick den 31 maj till 200,3 miljarder kronor.

 

 

Utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utfallet för Samhällsekonomi och finansförvaltning uppgår för perioden januari-maj till 8,0 miljarder kronor. Det är 2,5 miljarder kronor högre än för samma period föregående år.  Det högre utfallet beror på en engångsutbetalning till Europeiska investeringsbanken (EIB) i februari på 2,5 miljarder kronor.  

 

 

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap uppgår hittills i år till 14,6 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

 

Det högre utfallet avser huvudsakligen anslaget Förbandsverksamhet och beredskap. Utfallet på anslaget uppgår under årets första fem månader till 9,0 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Årets tilldelade medel på anslaget är 0,8 miljarder kronor högre i år jämfört med föregående år.

 

Utfallet för anskaffning av materiel och anläggningar är 1,9 miljarder kronor hittills i år, varav 1,4 miljarder kronor avser maj månad. Utfallet på anslaget kan variera stort mellan månaderna beroende på när större leveranser sker. En stor del av de medel som anvisas på detta anslag har, sett till tidigare års utfall, förbrukats i slutet av året. Utfallet hittills i år är 0,3 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

 

 

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgår för perioden januari-maj till 24,7 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år.

 

Utfallet avseende Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgår för de fem första månaderna till 8,7 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år. Utgifterna avser statens bidrag till landstingen. Bidragen betalas ut med två månaders fördröjning. Avtal saknas ännu mellan staten och Sveriges kommuner och landsting på detta område vilket innebär att utgifterna för läkemedelsförmånerna hittills i år är preliminära.

 

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgår för perioden januari-maj till 41,1 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,7 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år.

 

Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgår till 11,6 miljarder kronor hittills i år. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgår till 21,9 miljarder kronor.  De största förändringarna i utfallet inom utgiftsområdet jämfört med samma period föregående år har skett för dessa anslag. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering har ökat med 1,2 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år, medan utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar har minskat med 1,1 miljarder kronor.

 

Utgifterna för Bidrag för sjukskrivningsprocessen har ökat med 0,3 miljarder kronor hittills i år. Även utgifterna för Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvården har ökat med 0,3 miljarder kronor.

 

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgifterna på Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgår hittills i år till 32,6 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det är främst utfallet för anslaget Föräldraförsäkring som har ökat med 1,2 miljarder kronor. Det beror på att utgifterna för tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning har ökat med 0,6 miljarder kronor respektive 0,4 miljarder kronor. Även utgifterna på anslaget Allmänna barnbidrag har ökat med 0,1 miljard kronor.

 

Utfallet för anslaget Föräldraförsäkring uppgår för perioden januari-maj till 15,2 miljarder kronor, varav utgifterna för föräldrapenning uppgår till 10,3 miljarder kronor och tillfällig föräldrapenning till 3,1 miljarder kronor. Utgifterna på anslaget Allmänna barnbidrag uppgår hittills i år till 10,2 miljarder kronor.

 

 

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utfallet för Integration och jämställdhet uppgår hittills i år till 3,7 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Under januari 2012 genomfördes dock en engångsutbetalning på 1,0 miljard kronor för amortering av hemutrustningslån hos Riksgäldskontoret. Bortsett från denna engångseffekt har utgifterna ökat med 1,4 miljarder kronor jämfört med föregående år.

 

De högre utgifterna hittills i år beror främst på högre kommunersättningar om 0,9 miljarder kronor. Utfallet är nära kopplat till antalet kommunmottagna flyktingar. Till och med april hade kommunerna tagit emot 11 143 flyktingar, vilket är 6 297 fler än under motsvarande period föregående år. Av de som tagits emot av kommunerna hittills i år är 6 086 personer under 18 år.

 

De ökade utgifterna beror även på att etableringsersättningar till vissa nyanlända invandrare har ökat med 0,3 miljarder kronor, vilket är en följd av det ökade antalet asylsökande som får uppehållstillstånd.

 

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår för perioden januari-maj till 29,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 1,6 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år.

 

Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgår till 3,1 miljarder kronor hittills i år, vilket är en ökning med 0,8 miljarder kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgår hittills i år till 14,0 miljarder kronor. Det är 0,4 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Antalet inskrivna personer hos Arbetsförmedlingen var 686 784 personer i maj, en ökning med 3,2 procent jämfört med samma månad föregående år. Av de inskrivna var 190 198 personer öppet arbetslösa, en ökning med 1,4 procent. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program eller insatser som berättigar till aktivitetsstöd var 193 254 personer, en ökning med 6,3 procent.

 

Utgifterna för Lönebidrag och Samhall m.m. uppgår för perioden januari-maj till 6,9 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,4 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Antal personer med subventionerade anställningar på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga var 75 918 personer i maj, en ökning med 3,4 procent jämfört med samma månad föregående år.

 

Utgifterna för bidrag till lönegarantiersättning uppgår hittills i år till 1,0 miljard kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år. Av anvisade medel motsvarar utgifterna 72 procent. Regeringen har i vårändringsbudgeten för 2013 föreslagit att anslaget ökas med 0,8 miljarder kronor med anledning av att antalet anställda vid företag som har försatts i konkurs ökar med mer än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2013.

 

 

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgifterna för Allmänna bidrag till kommuner uppgår till 37,1 miljarder kronor hittills i år, vilket är 1,6 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Bidragen betalas ut månadsvis med tolftedelar. Anvisade medel under utgiftsområdet uppgår till 88,9 miljarder kronor för 2013, vilket är 3,8 miljarder kronor högre än föregående år.

 

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet uppgår till 3,0 miljarder kronor hittills i år, vilket är 6,1 miljarder kronor lägre än för motsvarande period föregående år. Det lägre utfallet beror i huvudsak på högre valutakursvinster och lägre räntor på lån i svenska kronor. Åt motsatt håll verkade att det år 2012 uppstod inkomster till följd av överkurser vid emission, medan det år 2013 har uppstått utgifter till följd av underkurser vid emission. Utfallet för utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden.

 

I tabellen nedan specificeras räntorna på statsskulden. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingå i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

 

Räntor på statsskulden jan-maj 2013 jämfört med motsvarande period 2012, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Utfall
maj 2013

Utfall
maj 2012

Förändring
maj

Utfall
jan-maj 2013

Utfall
jan-maj 2012

Skillnad
2013-2012

Räntor på lån i svenska kronor

4 569

5 166

-597

6 687

9 322

-2 635

Räntor på lån i utländsk valuta

246

541

-295

450

1 450

-1 000

Över- (-)/underkurser (+) vid emission

-210

-1 344

1 134

132

-4 696

4 829

Summa räntor

4 605

4 363

242

7 270

6 075

1 194

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in- och utlåning

-65

-27

-38

-1 230

-1 306

77

Valutakursförluster (+)/vinster (-)

-1 488

1 008

-2 496

-7 154

-1 890

-5 264

Kursförluster (+)/vinster (-)

283

334

-51

4 131

6 086

-1 955

Övrigt

62

-119

181

-53

38

-92

Summa ränteutgifter

3 396

5 559

-2 162

2 963

9 003

-6 040

 

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Avgiften till Europeiska unionen uppgår hittills i år till 18,4 miljarder kronor. Det är 1,7 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Utgifterna för den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten är hittills i år 15,9 miljarder kronor. Det är 1,7 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

 

Regeringen har i vårändringsbudgeten för 2013 föreslagit att anslaget ökas med 3,7 miljarder kronor. Anledningen är dels beslut av Europaparlamentet om EU:s budget som belastat och kommer att belasta anslaget först 2013, dels att utfallet för Sveriges avgift till Europeiska unionen för 2012 blev högre än anvisade medel.

 

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringsposten uppgår för årets första fem månader till 5,5 miljarder kronor. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost men den kan till stora delar specificeras.

 

Trafikverket och Försvarsmakten har i det räntebärande flödet redovisat ett lägre belopp mot anslag än det anslagsbelopp som har tillförts räntekontot. Detta har påverkat den kassamässiga korrigeringen positivt med 4,0 miljarder kronor respektive 2,7 miljarder kronor.

 

Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har redovisat lägre belopp mot inkomsttitlar respektive anslag i det icke räntebärande flödet än vad som redovisats i form av in- respektive utbetalningar i samma flöde. Detta har påverkat den kassamässiga korrigeringen positivt med 1,9 miljarder kronor, 0,6 miljarder kronor respektive 0,6 miljarder kronor.   

 

Kronofogdemyndigheten, Statens jordbruksverk, CSN och Sida har redovisat ett lägre belopp mot inkomsttitlar respektive anslag än vad som redovisats som in- respektive utbetalningar i det icke räntebärande flödet. Detta har påverkat den kassamässiga korrigeringen negativt med 1,5 miljarder kronor, 0,6 miljarder kronor, 0,3 miljarder kronor respektive 0,3 miljarder kronor.

 

Den s.k. ränteperiodiseringen har påverkat den kassamässiga korrigeringen negativt med 0,9 miljarder kronor.

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning har ökat med 111,3 miljarder kronor hittills i år. Ökningen beror på att Riksgäldskontoret under januari-maj har lånat ut 109,9 miljarder kronor till Riksbanken. Riksbanken har tagit upp lånen för att förstärka sin valutareserv. Riksbankens totala upplåning i Riksgäldskontoret uppgick den 31 maj till 200,3 miljarder kronor. Riksgäldskontoret har mandat att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor och beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas.

 

Kärnavfallsfonden har hittills i år minskat sina placeringar i Riksgäldskontoret, vilket ökat nettoutlåningen med 9,9 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämnden har ökat upplåningen i Riksgäldskontoret med 3,6 miljarder kronor för finansiering av studielån.

 

Pensionsmyndighetens tillfälliga placering av premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret uppgår till 10,6 miljarder kronor hittills i år, vilket har minskat nettoutlåningen.

 

Exportkreditnämnden har placerat ytterligare 1,3 miljarder kronor i Riksgäldskontoret hittills i år och stabilitetsfonden har ökat sina placeringar med 1,1 miljarder kronor, båda dessa faktorer har minskat nettoutlåningen.

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026